Pionjärmusiken

Förra veckan skrev vi om Till Österland vill jag fara, en av de fem första svenska grammofonskivorna. Är detta den första svenska grammofonskivan? Och vem var egentligen Bergström?

Ibland omnämns just inspelningen av Till Österland vill jag fara, gjord av Bergströms terzett, som den första svenska skivan. Förmodligen ligger det närmare sanningen att tala om fem olika skivor som de första svenska.

Katalognumrering

Den sjunde augusti 1899 spelade Bergströms duo och Bergströms terzett in fem musikstycken i Berlin. Titlar och utgivningsnummer för vad som spelades in finns i Karleric Liliedahls diskografi The Gramophone Company från 1977. Enligt utgivningsnumren är inspelningarna följande:

• (84087) Min lilla vrå bland bergen
• (84088) Ingen annan har jag kär
• (84089) Ren i havet
• (84090) Polska från Uppland: Klara stjärna med ögon snälla
• (84091) Till Österland vill jag fara

Utdrag ur The Gramophone Company. Klicka för detaljerad bild.

På den tiden hade skivorna en graverad sida med tre, fyra minuters speltid. Även information om titel, artist och skivbolagslogotyp graverades in på framsidan, medan man kunde sätta etiketter på baksidan.

Den tidigaste svenska grammofonskivan som finns bevarad i Sverige är just Till Österland vill jag fara

Den första svenska skiva vi har bevarad

Vi kan inte veta exakt vilken inspelning som gjordes först. Går man efter katalognummer så lär det enligt Liliedahls diskografi vara Min lilla vrå bland bergen.

Däremot är den tidigaste svenska grammofonskivan som finns bevarad i Sverige just Till Österland vill jag fara. Den förvärvades av dåvarande Arkivet för ljud och bild (ALB), numera Audiovisuella medier på Kungliga biblioteket. Skivan fick ALB genom en donation från STIM, som i sin tur köpt den av skivsamlaren Olof Liljeson. Först 1987, vid en inventering av denna samling, upptäcktes skivan.

Övriga fyra skivinspelningar som gjordes den sjunde augusti 1899 finns bevarade i EMI:s centralarkiv i Hayes, Middlesex. Dessa spelades av på DAT och fördes till ALB av producenten och musikskribenten Carl-Gunnar Åhlén. Dessa och flera andra tidiga svenska inspelningar finns utgivna på cd:n Gramophone 1899 – The first Gramophone Recordings in Sweden. Här kan du lyssna på alla fem inspelningarna:

Vem var Bergström?

Det råder osäkerhet, i varje fall delade meningar, angående vem »Bergström« var.

Operasångaren Oscar Bergström (1874-1931), gjorde inspelningar på både fonografcylinder och grammofonskiva. I konvolutet till lp-skivan Godbitar ur Olof Liljesons samling står att Oscar Bergström ingick i dessa konstellationer, och att den ena kvinnan i terzetten »förmodas vara Bergströms hustru Svea (f. Lund)«.

Oscar Bergström var dock baryton, och rösterna på inspelningarna med Bergströms terzett och duo är mycket ljusa och kvinnolika.

En annan person som omnämns i detta sammanhang är sångpedagogen Anna Bergström-Simonsson (1853-1937). I konvolutet till cd-skivan Gramophone 1899 står att mycket talar för att Anna Bergström-Simonsson (i konvolutet stavat -sen, i artikel på Projekt Runeberg stavat -sson), Hanna Malm och ytterligare en kollega, spenderade sommarlovet 1899 med att spela in skivor i Berlin för undervisningssyften.

Bergström och Malm reformerade skolsången i svenska skolor, och just Bergström tillbringade sitt yrkesliv med olika former av musikundervisning och musikpedagogik på hög nivå.

Jonas Hållstrand Martinsson

Grammofonspelare från 1899 spelar Clancys Trotter

Dela med dig:
   

Taggar: 1899, bergström, bergström-simonsson, berliner, karl-gunnar, karleric, liliedahl, oscar, simonsson, åhlén, österland