Linné och hans apostlar. Del 1-4 / regi Jonas Cornell

Sápmi på film och TV: (Del 1 av 4.) Speaker läser text av Carl von Linné. Förtext: ”Drömmen om en ordning.” Män diskuterar. Speakern berättar att det är 1750 och Carl von Linné har ett möte med sina mest lovande elever. De ska botanisera i hela världen och föra lönsamma växter till Sverige. Carl von Linné och drömmen om att göra avtryck i världshistorien. Allt i världen har ett tecken, enligt Linné. Han studerar latin på egen hand och klassificerar en stor mängd växer innan Celsius tar honom under sina vingars beskydd. Hans idé är att klassificera växter efter deras sexualitet, ståndare och pistiller. Fortplantningen, naturens sexualitet, är grundstenen i systemet. Linné skapar ett system som innefattar 24 klasser, sedan ordningar, släkter och arter. Systemet kompletteras med ett system för arters namn, indelat i klasserna släkten och arten. Linné inser efterhand att systemet även kan användas på djur och människor. Han får bo hos Olof Rudbeck den yngre. I huset finns ett omfattande bibliotek och Linné får ta del av Rudbecks kunskap. Rudbeck följer i sin faders spår med att upptäcka Lappland, han reser i Lappland och prisar rikedomen som finns där. Rudbeck beskriver skillnader vad gäller kost, insekter och djur. Bilder på same som åker i gieres (lulesamiska) [ackja] bakom hiergge (lulesamiska) [härk], skidar och offrar vid en siejdde (lulesamiska) [sejte]. Det är bättre i Sverige än i övriga Europa anses det, vilket leder till att en nationalistisk ideologi börjar ta form och dess centrum finns i det Rudbeckska hemmet. Linné är självlärd i botanik, och i Uppsala finns de som kan hjälpa honom vidare. En dag ger Rudbeck Linné ansvaret för botanikundervisningen i Uppsala, då han anser att Linné är mer kunnig än han själv. Linné får erkännande, men uppfattas också som ett hot av Rosén som också har botanik som ämne. Trots det blir de båda så småningom professorer och vänner. Linné börjar skriva, han har förstått att han har något eget som inte andra har. Linné börjar planera för en resa till Lappland, såväl den äldre som den yngre Rudbeck har varit där och området beskrivs som Nordens Peru. Bilder med beskrivningar av Lappland, alltfler börjar uppmärksamma områdets rikedomar. Linné blir kallad till ett möte där han underrättas om att Lappland ska undersökas vad gäller kylan, flora och fauna, men inte språket då det anses vara undersökt. Linné slits mellan lojalitet mot adeln och medömkan med de fattiga. Han inser att hans system inte fungerar om det inte gäller hela världen, därför måste det prövas. Linné inser att han kan göra ett vetenskapligt försök under sin Lapplandsresa. Han besöker samerna och han gillar det enkla, primitiva som han ser. Han besöker och lever med samiska familjer från lulesamiskt område. Linné skriver sina medicinska råd eftersom han tror att samer lever sundare och dubbelt så länge som andra. Under besöket imponeras han över vattnets kvalitet, samtidigt som han ondgör sig över röken som sprider sig överallt i tältkåtorna. Linné beskriver i sina texter scener ur samernas vardagsliv, hur de sover, tvättar sig och så vidare. Han utforskar området tillsammans med en samisk man, vilken bär samisk dräkt från lulesamiskt område. Utforskandet innebär stora strapatser, och resultatet av forskandet är att över hundra arter som är okända för von Linné hittas. Detta resulterar i en text. Linné ser land överallt som inte brukas, hans konklusion är att landet är fyllt av rikedomar. Skogsområdet i Lycksele beskriver han på följande sätt: ”Skogen stod full av tallar, helt fåfäng. Ingen gör hus av honom, av ingen ätes han.” Linné lämnar Lappland efter en sommar och återvänder till Uppsala. Han erhåller ersättning per kilometer av Vetenskapsrådet. Linné börjar nu bli ett känt namn. En annan forskare, Peter Artedi, har biologin som område och studerar framför allt fiskar. Linné och Artedi blir vänner och sporras av varandra. Artedi har placerat in människan bland djurarterna. Det blir en balansgång för Linné eftersom han är beroende av Artedi, men samtidigt vill han visa på sin kunskap. Linné blir medveten om hur han kan skapa sig framgång genom att inte offra sig själv helt, men ändå vara engagerad. Nästa resa går till Dalarna och nu har Linné blivit så betydelsefull han har fått med sig sju assistenter, vilka ansvarar för ett område var. Hyttor och gruvor undersöks och företagsamheten prisas, men Linné noterar även de negativa hälsoeffekter detta ger upphov till. Under resan träffar han en ung flicka, Sara Elisabeth, som han blir intresserad av. Andra resan till Dalarna sker vid jultid. Linné bär kläder som är inspirerade av samiska kläder. Han har med sig en goabdes (nordsamiska) [trumma]. År 1735 blir Linnés genombrottsår, enligt honom själv är det Guds vilja att han lyckas både i det stora och i det lilla. (Ájtte 2023)

50 min.

Sápmi på film och TV: (Del 2 av 4.) Förtext: ”Drömmen om en ordning”. Linné reser till Holland, den tidens centrum för botanik och medicin då landet har kolonier på många platser i världen. I Holland gör sig Linné ett namn, han disputerar i Haardewick. Han fortsätter till Amsterdam och Leiden, därefter till Hartecamp där han tar anställning hos Clifford. På Cliffords gård finns fantastiska trädgårdar, olika anläggningar och exotiska djur. Linné arbetar i trädgården och biblioteket. Han ger ut 14 olika skrifter i Holland och behandlar det han har arbetat med i Sverige. Hollands tryckpressar tillhör Europas främsta, vilket borgar för kvalitet. Linné låter även sitt porträtt målas och väljer att använda en samisk klädsel vid tillfället eftersom han vill framstå som europé i de övertagnas dräkt. Han vill inge intryck av att han är mannen som vet hur européer ska lära av de övertagna folken. Vännen Artedi avlider och Linné uppfyller löftet de en gång har slutit, det vill säga att om en av dem avlider ska den andre ge ut vännens verk. Linné reser till England och besöker Slowen. Under vistelserna i England och Holland imponeras han av växthusen och dess växter. En idé växer fram hos honom, den fanns även hos Wedenberg och Celsius, nämligen att Sveriges ekonomiska framtid fanns i naturens tillgångar av till exempel skog, metall och pälshandel. Linné anser att det är vetenskapens arbete att befria detta från likgiltigheten, världens guld måste tas om hand och han själv ska arbeta med detta. Växtförädling hade under många århundranden visat att växter kunde flyttas mellan olika kontinenter. Samtidigt blev ornitologerna medvetna om att fåglar klarade av att leva i flera olika omgivningar på jorden. Linné får en tanke om att svenskarna själva ska odla exotiska plantor, till exempel saffran, kaktus och tebuskar. Han får flera erbjudanden om arbeten runt om i världen, men avböjer allt. Han har bestämt sig för att leda Sveriges utveckling från Sverige med hjälp av medhjälpare som upptäcker världen. Efter Karl den XII:s död, när Sverige var i upplösning och fattigdomen var utbredd, ansåg flera att hoppet stod till vetenskapen och att Gud hade utvalt Sverige för att bli rikt. Linné lämnar Europa för Sverige, där han tvingas arbeta för sin försörjning. Han öppnar en läkarmottagning i Stockholm, men då han är okänd i huvudstaden får han söka upp kunder själv. Han vänder sig till rika män, vilka ofta har könssjukdomar. Linné har fått tips av en kollega om en kvicksilverkur som gör att männen kan fortsätta dricka vin, vilket gör honom mycket populär. Även hovet får upp ögonen för Linné efter att ett av hans piller botade drottningen Lovisa Ulrikas hosta. Stadens främsta män börjar söka upp Linne för att få råd vad gäller näringarna. Carl Gustav Tessin, adelns talesman i riksdagen, söker upp Linné som når framgångar genom deras samarbete. År 1739 beslutar sig Linné tillsammans med flera vetenskapsmän att grunda Kungliga Vetenskapsakademien. Linné och Sara Elisabeths bröllop, de hade träffats i Dalarna fem år tidigare. År 1741 blir Linné professor i Uppsala. Han har nu en akademisk grund och kontakter i såväl ostindiska handelskretsar som hattpartiet. Linné avslutar sin karriär som läkare och satsar på utforskandet av världen genom sina ”apostlar”, unga studenter som reser ut i världen och bedriver studier. Linnés mål är att bringa rikedom till Sverige för att ge Sverige samma standard som Europa vad gäller nöjesliv och byggnader. Sverige hade inga kolonier och drabbades därför hårt när strafftullar infördes på vissa varor. Linné inledde ett försök med odling av pärlmusslor i Fyrisån, inspirerad av de vilt växande pärlmusslorna i Silbbaädno (lulesamiska) [Pärlälven] vid Burgávrre (lulesamiska) [Purkijaur]. Han anser att Sveriges egna tillgångar utgör grunden, men för att göra det mer ekonomiskt och lönsamt bör det odlas främmande växter, för att inte slösa pengar på import. Linné behöver hjälp av sina studenter för att kombinera vetenskap och ekonomi. Synen på att vara Linnés lärjungar skiftar. Några studenter ansåg att arbetet var viktig och ett sätt att betala tillbaka för kost och uppehälle hos Linné, medan anhöriga till avlidna lärjungar var emot Linnés arbete. Speakern berättar att i mitten av 1750-talet har Linnés reseföretag tagit fart på allvar, några studenter har visserligen avlidit, men andra har återkommit med viktig information och varor från olika delar av världen. Resten av filmen avhandlar hur man blir en värdig lärjunge och olika resor som de genomför med olika syften. Linnés trädgård i Uppsala utökas ständigt med växter från olika delar av världen. Linné drabbas av återkommande depressioner. En student besöker Surinam, men sviker Linné och delger sina erfarenheter till andra. (Ájtte 2023)

54 min.

Sápmi på film och TV: (Del 3 av 4.) Linnés första möte med en samisk kvinna beskriver han på följande sätt: ”Ansiktet var helt svartbrunt av rök, ögonen bruna, lysande, håret helt becksvart, kjorteln var grå. Och i bröstet som såg ut som grodskinn hängde långa, slankande pattar.” Linné möter en kvinna på fjället i dimma. Förtext: ”Carl von Linné och hans apostlar. En lära om människan.” Familj framför en tältkåta, de bär dräkter med drag från samiska dräkter från lulesamiskt område. Linné umgås med samer utanför en tältkåta. Han vandrar tillsammans med en man. Enligt speakern är Linnés bild av samerna kluven. Han känner att han inte riktigt förstår samerna. Han tycker att vissa drag hos samerna är motbjudande, samtidigt som han tycker att deras livsstil och kost är bra och hälsosam och han uppskattar samernas vänlighet. Linné konstaterar att samerna är människor, men att de är annorlunda än honom själv och människorna i hans närhet. Han gissar att människor i andra delar av världen är ännu mer annorlunda än samer. Linné tecknar sina föreställningar. En man studerar det Linné målar. Vid den här tiden börjar tankar röra sig i Europa om vilka som är människor. Speakern ställer frågan: ”Vilka bestämmer var gränsen går? Har alla samma värde?” Linné anser att samer, naturvarelser, är så märkvärdiga att de måste visas upp. Flicka från lulesamiskt område sitter i ett hus och gråter. Enligt speakern är det skillnad mellan att vara skapad på ett visst sätt och att vara ordnad i ett system. Linné ordnade allt i system. Scen där Linné ”visar” upp människor och berättar om sin katalogisering av arters utseende och karaktär. Speakern berättar att steget från art till folk inte är långt och att det finns ett nytt sätt att se människor på, antingen som djur eller som medborgare. Men den stora frågar var: hur skulle dessa skiljas åt? Resten av programmet behandlar bland annat detta. (Ájtte 2023)

49 min.

Sápmi på film och TV: (Del 4 av 4.) Förtext: ”Carl von Linné och hans apostlar. Världens storhet”. (Katalogisatörens kommentar: Inget samisktrelaterat innehåll.)

54 min.