Skadligt upphetsande

Asta Nielsens dans i Afgrunden, 1910

En kvinnas kropp har alltid varit i skottgluggen för samhällets stöttepelare. För den svenska filmcensuren – som i Sverige maskerade sig under namnet Statens biografbyrå och inrättades 1911 – var uppdraget enkelt: Klipp bort alla onödiga bilder av den kvinnliga kroppen som kunde uppfattas som »skadligt upphetsande«.

Kvinnan i filmklippet heter Asta Nielsen. Hon var en berömd dansk skådespelerska på scen och filmduk för hundra år sedan. Filmforskare Rune Waldekranz kallar henne för »den första filmdivan« och hon hade en lång och spännande karriär och hann med att spela både cirkusprimadonna och Hamlet. Klippet är ur den danska filmen Afgrunden från 1910 i regi av Urban Gad. Det är ett av de första berömda censurfallen i svensk filmhistoria.

Vi befinner oss i en kabaretlokal eller ett etablissemang av något skabrösare slag. Klädd i en skamlöst åtsittande klänning, dansar Asta runt en man som är fastbunden och sedan tar hon fram skärpet och använder det som piska.

Klippet har vi fått till låns av Det Danske Filminstitut. Mange tak!

I censurens gränsland

Vägen till en statlig svensk filmcensur var lång och knagglig. Idag är det kanske svårt att förstå att de rörliga bilderna ansågs vara så farliga och fördärvande. Det fanns ingen hejd på kinematografins negativa effekter. Redan från början var det just det allra farligaste man lockade med: synd, sex och ond, bråd död.

Innan Statens biografbyrå började sin verksamhet, den 1 december 1911, hade en hetsig debatt pågått i många år som ledde till att samhällets ordningsmakt, polisen, först fick i uppgift att hålla rent framför biograferna. Det betydde i praktiken att en film kunde visas i sin helhet på en biograf, men vara förbjuden på en annan biograf, ibland på samma ort.

Afgrunden fick svensk premiär den 15 oktober 1910 på Orientaliska Teatern i Stockholm, alltså mer än ett år innan den svenska censuren blev en statlig myndighet. Det är möjligt att filmen faktiskt visades i sin helhet i Sverige. Men i december 1911 klipptes den berömda dansen med repet resolut bort, och Asta Nielsen och Urban Gad kom personligen till Stockholm för att försöka väcka debatt och beveka filmcensuren, dock utan framgång.

Tack vare censurklippet finns denna »skadligt upphetsande« filmscen bevarad till eftervärlden i mycket bättre skick än om den hade fortsatt att visas på bio.

Filmaffischerna

De båda affischerna kommer från Vardagstrycks samlingar. För att se dem i större format rekommenderar vi Vardagstrycks blogg. Den övre affischen är för filmen Afgrunden, som vi hämtat censurklippet från. Affischen från 1922 är för en film som i Sverige hette Avgrunden, men detta är en helt annan film än Afgrunden från 1910. Der Absturz — eller Downfall i USA och Avgrunden i Sverige — kom 1923 och skrevs och regisserades av Ludwig Wolff. Asta Nielsen spelar Kaja Falk.

Det är inte ovanligt att de båda filmerna med Asta Nielsen blandas ihop. Thomas Christensen, curator på Det Danske Filminstitut, berättar:

Den flotte plakat er til en anden Asta Nielsen film, hvor den danske og svenske titel også var Afgrunden. Denne 6 akter hedder Absturz og er fra 1922, det er ikke ualmindeligt at blande de to film sammen, ikke mindst fordi filmen Afgrunden (1910) er en af Astas bedste, mens plakaten til Absturz (1922) er en af de mest markante og flotte plakater med Asta.

Klippet vi visar för er har vi fått till låns av Det Danske Filminstitut. Mange tak!

Mikaela Kindblom