Arkiv för kategori ‘Film’

2 april, 2013 Inga kommentarer »

A4-arket

Videoklipp: Adobe Flash Player behövs för att spela detta videoklipp. Ladda ner den senaste versionen här. Du behöver även ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.

Skutskärs bruk av Emma Kihl
Vi använder arket dagligen, men lägger sällan märke till det. Det vi ser är mötesanteckningar, brev, beräkningar, belopp att betala och saker att komma ihåg.

I det konstnärliga forskningsarbetet A4-arket har Emma Kihl undersökt olika aspekter av arket, såsom format, yta och historia. Resultatet: ett manuskript, en film och ett inlånat material från det tyska standardinstitutet finns tillgängligt på ett urval av platser och visas i KB:s befintliga verksamheter.

Här kan du se filmen Skutskärs bruk som ingår i projektet.

7 mars, 2013 1 kommentar »

Tal till framtiden

Ann Margret Holmgren
Klicka på bilden för att se filmen på Filmarkivet.se

Idag firas Internationella kvinnodagen världen över. Vi väljer att göra det genom att visa ett filmklipp från 1938 med Ann Margret Holmgren, född Tersmeden, som var en av pionjärerna inom den kvinnliga rösträttsfrågan i Sverige.

Hon föddes 1850 och växte upp i en familj med politiska såväl som litterära och andra konstnärliga intressen. Vid nitton års ålder gifte hon sig med läkaren Frithiof Holmgren och bosatte sig i Uppsala. Parets hem fungerade som en mötesplats för unga radikala och politiskt engagerade studenter. Där diskuterades allmän rösträtt, arbetarnas rättigheter och preventivmedel. Man var också kritisk mot monarkin.

Vid makens död flyttade Holmgren till Stockholm där hon genom bland andra Ellen Key och Lydia Wahlström kom att engagera sig i kvinnofrågor.

Snart blev hon vice ordförande för Stockholmsavdelningen av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Hon var också aktiv i Sveriges kvinnliga fredsförening och en av grundarna till Svenska kvinnors medborgarförbund 1921.

Som aktiv feminist hade hon för denna tid radikala åsikter där hon bland annat talade fritt om kärlek och sex utanför äktenskapet, något som resulterade i att många av hennes societetsvänner tog avstånd ifrån henne.

Från 1902 fram till 1906 reste Holmgren land och rike runt och agiterade för kvinnlig rösträtt. Under dessa resor hjälpte hon till med att bilda en mängd lokala kvinnoföreningar över hela landet.

När den här filmen spelades in stod ett nytt världskrig för dörren. Holmgren är 88 år och talar engagerat om krigets vansinne och hur männen bär det största ansvaret för att det är så.

Amilia Rehn

Källor ur Svensk mediedatabas

Fakta och källor

Wikipedia:

wikipedia.org

Stockholmskällan:

www.stockholmskallan.se

Svenskt biografiskt lexikon:

Svenskt biografiskt lexikon

22 januari, 2013 Inga kommentarer »

Göteborgare skildrar sin hembygd

Videoklipp: Adobe Flash Player behövs för att spela detta videoklipp. Ladda ner den senaste versionen här. Du behöver även ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.

En göteborgsvy ur Leif Krantz privatfilm
Kungliga biblioteket deltar under Göteborgs filmfestival med en kompilationsfilm som visas under hela filmfestivalen på Landsarkivet i Göteborg. Filmen består av klipp ur vårt filmarkiv i Grängesberg och sju olika privatfilmssamlingar.

Vi har valt att fokusera på begreppet hembygd som uppmärksammas på flera håll i kulturdebatten just nu och inte minst också på Göteborgs filmfestival. Vi passar även på att hylla filmregissören och göteborgaren Leif Krantz (1932-2012) som här bidrar med några bilder från sin hembygd Göteborg.
» Läs mer

26 oktober, 2012 1 kommentar »

Klockan tickar för det audiovisuella arvet

Bild från Fritz Langs film Metropolis (1927)

Bild från Fritz Langs film Metropolis (1927). © Friedrich Wilhelm Murnau Foundation

Sedan 2005 uppmärksammas årligen Världsdagen för audiovisuella arvet (World Day for Audiovisual Heritage) den 27 oktober. Initiativet kommer från FN-organet UNESCO. Ett av syftena med dagen är att lyfta fram problematiken kring bevarandet av de audiovisuella medierna.

Eftersom ljud och rörlig bild precis som trycksaker är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv är det viktigt att det bevaras och finns kvar för eftervärlden. Problemet är att ljud och rörliga bilder, till skillnad från trycksaker, ofta är lagrade på sårbara medier som är mer känsliga för tidens tand.

Uppskattningsvis måste dessa samlingar digitaliseras inom tio till femton år för att kommande generationer ska kunna njuta och ta del av dem. Klockan tickar.

Åke Nyke

Fakta och källor

Läs mer på Unescos hemsida:

UNESCO

19 oktober, 2012 Inga kommentarer »

Being For The Benefit of Mr Kite!

 

Over men and horses hoops and garters
and lastly through a hogshead of real fire
In this way Mr. K will challenge the world

Jag hade gärna varit med på föreställningen med Pablo Fanques Circus Royal i Rochdale, på Alla hjärtans dag 1843.

Jag vågar till och med tro att John Lennon önskade sig dit. Detta sedan han i en antikaffär 1967 köpte den viktorianska affisch som ligger till grund för låten Being For The Benefit of Mr Kite!

Pablo Fanque (1796–1871).Låten är en ljudillustration av cirkusaffischen, och ligger sist på A-sidan av Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band (1967). The Beatles var i Sevenoaks, Kent, för att spela in videon till Strawberry Fields Forever, när John Lennon hittade affischen. Producenten George Martin fick uppdraget att ge den rätta känslan till låten — vindlande orglar, manegeorkester, karusell, positivspel, sökande ljuskäglor.

Ibland är det inte mycket som behövs för att ens egen fantasi ska fylla i bilden.

Däremot krävs det en hel del för att återskapa en gammal viktoriansk cirkusaffisch, något som Beatles-fantasten och designern Peter Dean vet mycket väl.

Peter Dean tröttnade på dåliga kopior och bestämde sig för att göra en egen kopia på ett så naturtroget sätt som möjligt. Detta innebar bland annat att engagera en trägraverare och en person kunnig inom viktoriansk typografi och tryckpressteknik. Bland annat fick nya typer tillverkas för att komma originalet nära.

Affischen som ligger till grund för The Beatles-låten Being For The Benefit of Mr Kite! i nytillverkad version.
Den nytillverkade circusaffischen för Pablo Fanques Circus Royal.

 

Själv la John Lennon sig nära originalet. »Everything from the song is from that poster, except the horse wasn’t called Henry«, berättar han i David Sheffs bok All We Are Saying: The Last Major Interview with John Lennon and Yoko Ono. Hästen, som vi kan se på affischen, hette egentligen Zanthus.

The Beatles — Being For The Benefit of Mr Kite!(1967)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

I Lennons och Martins version stiger än idag Pablo Fanques »inkastare« ur den tvådimensionella affischen för att ropa in oss till kvällens fantastiska föreställning hos Cirkus Royal i Rochdale, den fjortonde februari 1843.

(»For particulars see Bills of the day«.)

Vill du skriva en egen Being For The Benefit of Mr Kite! rekommenderar jag att ni besöker Vardagstrycksbloggen. I sina samlingar har de massor av potentiella affischlåtar, och idag visar de upp ett par.

Jonas Hållstrand Martinsson

Källor ur Svensk mediedatabas

Fakta och källor

Wikipedia:

wikipedia.org

Kite:

Sajten för Peter Deans projekt Kite

12 oktober, 2012 Inga kommentarer »

Balladen om censuren

Skivomslag till Ballader och grimascher - Cornelis Vreeswijk (1965)
Skivomslag till Ballader och grimascher – Cornelis Vreeswijk (1965)

 

Märkta sånger

När Cornelis Vreeswijks andra studio-lp Ballader och grimascher gavs ut 1965 ställde det till ett visst rabalder. Fem av skivans låtar ansågs för vågade för att spelas i Sveriges Radio utan vissa förbehåll. Även om det fanns en regelrätt procedur med dödskallemärkning som förbjöd att viss musik spelades i radio, så drabbades inte Cornelis låtar av den. Den gällde musik där man ansåg att tolkningen gjorde våld på »seriösa« kompositörers verk. Istället märkte man de känsliga låtarna med texten »OBS. texterna.«.

I en intern instruktion från Sveriges Radios ledning 1966 föreskrevs att de aktuella sångerna skulle spelas med stor urskiljning då texterna kunde verka stötande.

 

Videoklipp: Adobe Flash Player behövs för att spela detta videoklipp. Ladda ner den senaste versionen här. Du behöver även ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.

Här ser ni Cornelis Vreeswijk med journalisten och tv-mannen Ulf Thorén i ett inslag från programmet Hvar fjortonde dag. Klippet är hämtat från Tom Alandhs film Dokumentären: Cornelis gjord 1997.

 

Sportiga Marie och Flickan från Havanna

En av låtarna som drabbades var låten Sportiga Marie som handlar om en prostituerad. Det här kan verka underligt då inga sådana restriktioner hade lagts på Flickan från Havanna av Evert Taube – den spelades flitigt i Sveriges Radios nöjesprogram. En av anledningarna var kanske att Taubes exotiska glädjeflicka i Havanna ingick i en vedertagen sjömansvisetradition, medan Vreeswijks prostituerade Sportiga Marie kunde uppfattas som en person som inte förekom i det svenska välfärdsbygget.

Som motdrag lämnade Vreeswijk upphovsrättsorganisationen STIM och förbjöd Sveriges Radio att spela hans sånger över huvud taget. Redan samma år drog han dock tillbaka förbudet eftersom han i längden skulle förlora alltför mycket pengar och musik ju faktiskt var hans inkomstkälla.

Åke Nyke

 

Cornelis Vreeswijk väckte ofta upprörda känslor. I det här klippet från programmet Hvar fjortonde dag ger han med eftertryck direkt svar på ett insändarbrev där brevskrivaren anser att han överhuvudtaget inte borde visa sig i rutan. Klippet är hämtat från SVT Play.

Cornelis Vreeswijk – Sportiga Marie(1965)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Innan lp-skivan Ballader och grimascher släpptes hade Cornelis turnerat med låtarna och spelat dom inför utsålda teatrar och konserthus runt om i landet utan att det väckte någon indignation. Sportiga Marie och Dekadens är två av låtarna som märktes som ospelbara av Sveriges radio. Balladen om censuren klarade sig däremot och fick spelas utan restriktioner.

Cornelis Vreeswijk – Dekadens(1965)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Cornelis Vreeswijk – Balladen om censuren(1965)

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

Källor ur Svensk mediedatabas

Fakta och källor

Wikipedia:

wikipedia.org

Ett bluesliv – Berättelsen om Cornelis Vreeswijk

Författare: Klas Gustafson (Leopard förlag, Stockholm 2006) Libris

10 oktober, 2012 Inga kommentarer »

Skadligt upphetsande

Asta Nielsens dans i Afgrunden, 1910

En kvinnas kropp har alltid varit i skottgluggen för samhällets stöttepelare. För den svenska filmcensuren – som i Sverige maskerade sig under namnet Statens biografbyrå och inrättades 1911 – var uppdraget enkelt: Klipp bort alla onödiga bilder av den kvinnliga kroppen som kunde uppfattas som »skadligt upphetsande«.

Kvinnan i filmklippet heter Asta Nielsen. Hon var en berömd dansk skådespelerska på scen och filmduk för hundra år sedan. Filmforskare Rune Waldekranz kallar henne för »den första filmdivan« och hon hade en lång och spännande karriär och hann med att spela både cirkusprimadonna och Hamlet. Klippet är ur den danska filmen Afgrunden från 1910 i regi av Urban Gad. Det är ett av de första berömda censurfallen i svensk filmhistoria.

Vi befinner oss i en kabaretlokal eller ett etablissemang av något skabrösare slag. Klädd i en skamlöst åtsittande klänning, dansar Asta runt en man som är fastbunden och sedan tar hon fram skärpet och använder det som piska.

Videoklipp: Adobe Flash Player behövs för att spela detta videoklipp. Ladda ner den senaste versionen här. Du behöver även ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.


Klippet har vi fått till låns av Det Danske Filminstitut. Mange tak!

 

I censurens gränsland

Vägen till en statlig svensk filmcensur var lång och knagglig. Idag är det kanske svårt att förstå att de rörliga bilderna ansågs vara så farliga och fördärvande. Det fanns ingen hejd på kinematografins negativa effekter. Redan från början var det just det allra farligaste man lockade med: synd, sex och ond, bråd död.

Innan Statens biografbyrå började sin verksamhet, den 1 december 1911, hade en hetsig debatt pågått i många år som ledde till att samhällets ordningsmakt, polisen, först fick i uppgift att hålla rent framför biograferna. Det betydde i praktiken att en film kunde visas i sin helhet på en biograf, men vara förbjuden på en annan biograf, ibland på samma ort.

Affischen från 1913 för filmen Afgrunden (1910), och affischen från 1922 för filmen Avgrunden (1923) (Der Absturz / Downfall)Afgrunden fick svensk premiär den 15 oktober 1910 på Orientaliska Teatern i Stockholm, alltså mer än ett år innan den svenska censuren blev en statlig myndighet. Det är möjligt att filmen faktiskt visades i sin helhet i Sverige. Men i december 1911 klipptes den berömda dansen med repet resolut bort, och Asta Nielsen och Urban Gad kom personligen till Stockholm för att försöka väcka debatt och beveka filmcensuren, dock utan framgång.

Tack vare censurklippet finns denna »skadligt upphetsande« filmscen bevarad till eftervärlden i mycket bättre skick än om den hade fortsatt att visas på bio.

Filmaffischerna

De båda affischerna kommer från Vardagstrycks samlingar. För att se dem i större format rekommenderar vi Vardagstrycks blogg. Den övre affischen är för filmen Afgrunden, som vi hämtat censurklippet från. Affischen från 1922 är för en film som i Sverige hette Avgrunden, men detta är en helt annan film än Afgrunden från 1910. Der Absturz — eller Downfall i USA och Avgrunden i Sverige — kom 1923 och skrevs och regisserades av Ludwig Wolff. Asta Nielsen spelar Kaja Falk.

Det är inte ovanligt att de båda filmerna med Asta Nielsen blandas ihop. Thomas Christensen, curator på Det Danske Filminstitut, berättar:

Den flotte plakat er til en anden Asta Nielsen film, hvor den danske og svenske titel også var Afgrunden. Denne 6 akter hedder Absturz og er fra 1922, det er ikke ualmindeligt at blande de to film sammen, ikke mindst fordi filmen Afgrunden (1910) er en af Astas bedste, mens plakaten til Absturz (1922) er en af de mest markante og flotte plakater med Asta.

Klippet vi visar för er har vi fått till låns av Det Danske Filminstitut. Mange tak!

Mikaela Kindblom

Källor ur Svensk mediedatabas

  • Fåfängans marknad – kortfilm: Kavalkad över svenskt nöjes- och folkliv från 1908 till och med ljudfilmens debut. Del 1-3 / av Gardar Sahlberg [1962]: http://smdb.kb.se/catalog/id/002616712

Källor från Vardagstryck

Afgrunden (1922):

Avgrunden [Affisch] : drama i sex akter / Continentalfilm.

3 september, 2012 3 kommentarer »

Dagen H

I gryningen söndagen tredje september 1967 bytte Sverige sida i trafiken. Högertrafikomläggningen — eller Dagen H som den kallades — var ett faktum.

Videoklipp: Adobe Flash Player behövs för att spela detta videoklipp. Ladda ner den senaste versionen här. Du behöver även ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.

I gryningen söndagen tredje september 1967 bytte Sverige sida i trafiken. Högertrafikomläggningen — eller Dagen H som den kallades — var ett faktum. Omläggningen hade föregåtts av en rad utredningar och förslag i den svenska riksdagen. I oktober 1955 genomfördes en folkomröstning där resultatet blev att över 80 % röstade nej till en omläggning, medan ja-sidan endast fick drygt 15 % av rösterna. Filmen 3. september av Göran Undén visar hur det gick till.

Fritiof Pedersén (1955)Förberedelserna för trafikövergången hade krävt en enorm planering med stora logistiska insatser. Själva övergången leddes av Lars Skiöld, expeditionschef för statens högertrafikkommission, som i direktsänd radio gav förhållningsorder till trafikanterna tio i fem. Därefter lämnades ordet till dåvarande kommunikationsministern Olof Palme som talad om refomens betydelse. Han sade bland annat:

– Aldrig tidigare har ett land satsat så mycket av personliga arbetsinsatser och pengar för att få enhetliga internationella trafikregler.

Andra gången gillt

Nu har Sverige kört på höger sida i 45 år. Den här omgången, vill säga, för Sverige hade högertrafik redan från 1718, men den förordningen ändrades 1734 då vänstertrafik infördes.

1931 lades en proposition om högertrafik i Sverige. Frågan var därefter uppe i riksdagen nästan varje år fram till 1955, då en folkomröstning röstade ner förslaget. 1955 är också året då Fritjof Pedersén gör en av sina affischer — Högertrafik är säkrare — i frågan. Affischen här ovan har vi lånat från kollegerna på Vardagstryck.

Men skam den som ger sig — 1962 fattade regeringen ett principbeslut om högertrafik, och den 3 september 1967 infördes så till slut högertrafik i Sverige.

För Sverige hamnade notan på 628 miljoner kronor. En beräkning som Storbritannien gjorde vid denna tid visade att deras kostnad skulle hamna på 264 miljoner pund, vilket idag motsvarar kring 41 miljarder kronor. Detta är en starkt bidragande orsak till att Storbritannien än idag har tillhör den lilla skara länder med vänstertrafik — det är bara Irland, Malta och öarna i Engelska kanalen som inte har högertrafik.

Nord- och Sydamerika, Kina och cirka hälften av de afrikanska staterna har högertrafik. I Asien har många länder vänstertrafik, exempelvis Indien, Thailand och Japan, och likaså Australien och Nya Zeeland. Man beräknar att cirka 72 % av världens totala vägsträckor har högertrafik, och 28 % håller till vänster.

Åke Nyke
Jonas Hållstrand Martinsson

Källor ur Svensk mediedatabas

Fakta och källor

Wikipedia:

wikipedia.org

Nationalencyklopedin:

Nationalencyklopedin

Metro:

Metro

29 juni, 2012 Inga kommentarer »

Bilturist i Storbritannien

Videoklipp: Adobe Flash Player behövs för att spela detta videoklipp. Ladda ner den senaste versionen här. Du behöver även ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.

»Hello everybody. Here we are rolling along the Swedish west coast«.

Så börjar filmen Bilturist i Storbritannien från 1959. Och vad passar väl bättre nu när ledigheten börjar än att följa med på en semestertripp till Storbritannien i en Saab vid 50-talets slut. Vi på KB audiovisuella medier önskar en skön och avkopplande semester.

8 juni, 2012 Inga kommentarer »

KB Audiovisuella medier assisterar i SvD:s bildgåta

Skeppshunden Picasso på  jagaren Småland

Skeppshunden Picasso på jagaren Småland andades också lite lugnare efter alla skottsalvor, meddelar journalfilmens berättarröst.

Gunnar Nordqvist tog i sin ungdom en bild vid Skeppsbron i Stockholm. Men vad var det egentligen som försiggick där vid Strömmen?

På Svenska dagbladets blogg Mitt Stockholm löses liknande gåtor med hjälp av läsarna. Gunnar Nordqvist brukade fotografera ett Stockholm i förändring med sin nyinköpta småbildskamera. Hus revs och nya byggdes. Hösten 1952 arbetade han som telegrambärare på Stockholms telegrafstation, och fick på köpet en storslagen utsikt över Strömmen.

Simulering av atombomb på flotte på Strömmen

»Atombomben« exploderar på en flotte på Strömmen

Den 20:e september 1959 tar Gunnar Nordqvist en bild på en stor vit rökplym som stiger från en flotte. I vattnet ser man också S/S Aallotar, jagaren Småland och den militära helikoptern HKP1. Rökplymen skulle föreställa en atombomb och var en del av »Operation Strömmen«, en av marinens uppvisningsdagar.

Marinens helikopter med beteckningen HKP1

Marinens helikopter med beteckningen HKP1

Mitt Stockholm fick mängder av tips och intressanta historier, och när Johan Lindberg från SvD hörde av sig kunde Audiovisuella mediers forskarservice plocka fram journalfilmer och jämföra detaljer med fotografiet. Därmed kom den avgörande pusselbiten på plats.

Jonas Hållstrand Martinsson

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Audiovisuella mediers forskarservice hittar du i Audiovisuella salen i Kungliga biblioteket, Humlegården. Vi finns också på nätet, här på Svensk mediedatabas smdb.kb.se.

Källor ur Svensk mediedatabas

Fakta och källor

SvD.se:

Mitt Stockholm

Kungl. biblioteket