Inlägg märkta ‘vardagstryck’
Being For The Benefit of Mr Kite!
Over men and horses hoops and garters
and lastly through a hogshead of real fire
In this way Mr. K will challenge the world
Jag hade gärna varit med på föreställningen med Pablo Fanques Circus Royal i Rochdale, på Alla hjärtans dag 1843.
Jag vågar till och med tro att John Lennon önskade sig dit. Detta sedan han i en antikaffär 1967 köpte den viktorianska affisch som ligger till grund för låten Being For The Benefit of Mr Kite!
Låten är en ljudillustration av cirkusaffischen, och ligger sist på A-sidan av Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band (1967). The Beatles var i Sevenoaks, Kent, för att spela in videon till Strawberry Fields Forever, när John Lennon hittade affischen. Producenten George Martin fick uppdraget att ge den rätta känslan till låten — vindlande orglar, manegeorkester, karusell, positivspel, sökande ljuskäglor.
Ibland är det inte mycket som behövs för att ens egen fantasi ska fylla i bilden.
Däremot krävs det en hel del för att återskapa en gammal viktoriansk cirkusaffisch, något som Beatles-fantasten och designern Peter Dean vet mycket väl.
Peter Dean tröttnade på dåliga kopior och bestämde sig för att göra en egen kopia på ett så naturtroget sätt som möjligt. Detta innebar bland annat att engagera en trägraverare och en person kunnig inom viktoriansk typografi och tryckpressteknik. Bland annat fick nya typer tillverkas för att komma originalet nära.

Den nytillverkade circusaffischen för Pablo Fanques Circus Royal.
Själv la John Lennon sig nära originalet. »Everything from the song is from that poster, except the horse wasn’t called Henry«, berättar han i David Sheffs bok All We Are Saying: The Last Major Interview with John Lennon and Yoko Ono. Hästen, som vi kan se på affischen, hette egentligen Zanthus.
The Beatles — Being For The Benefit of Mr Kite!(1967)
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
I Lennons och Martins version stiger än idag Pablo Fanques »inkastare« ur den tvådimensionella affischen för att ropa in oss till kvällens fantastiska föreställning hos Cirkus Royal i Rochdale, den fjortonde februari 1843.
(»For particulars see Bills of the day«.)
Vill du skriva en egen Being For The Benefit of Mr Kite! rekommenderar jag att ni besöker Vardagstrycksbloggen. I sina samlingar har de massor av potentiella affischlåtar, och idag visar de upp ett par.
Jonas Hållstrand Martinsson
Källor ur Svensk mediedatabas
- Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band, The Beatles. [Parlophone, 1967]: http://smdb.kb.se/catalog/id/001455618
Skadligt upphetsande

Asta Nielsens dans i Afgrunden, 1910
En kvinnas kropp har alltid varit i skottgluggen för samhällets stöttepelare. För den svenska filmcensuren – som i Sverige maskerade sig under namnet Statens biografbyrå och inrättades 1911 – var uppdraget enkelt: Klipp bort alla onödiga bilder av den kvinnliga kroppen som kunde uppfattas som »skadligt upphetsande«.
Kvinnan i filmklippet heter Asta Nielsen. Hon var en berömd dansk skådespelerska på scen och filmduk för hundra år sedan. Filmforskare Rune Waldekranz kallar henne för »den första filmdivan« och hon hade en lång och spännande karriär och hann med att spela både cirkusprimadonna och Hamlet. Klippet är ur den danska filmen Afgrunden från 1910 i regi av Urban Gad. Det är ett av de första berömda censurfallen i svensk filmhistoria.
Vi befinner oss i en kabaretlokal eller ett etablissemang av något skabrösare slag. Klädd i en skamlöst åtsittande klänning, dansar Asta runt en man som är fastbunden och sedan tar hon fram skärpet och använder det som piska.
Klippet har vi fått till låns av Det Danske Filminstitut. Mange tak!
I censurens gränsland
Vägen till en statlig svensk filmcensur var lång och knagglig. Idag är det kanske svårt att förstå att de rörliga bilderna ansågs vara så farliga och fördärvande. Det fanns ingen hejd på kinematografins negativa effekter. Redan från början var det just det allra farligaste man lockade med: synd, sex och ond, bråd död.
Innan Statens biografbyrå började sin verksamhet, den 1 december 1911, hade en hetsig debatt pågått i många år som ledde till att samhällets ordningsmakt, polisen, först fick i uppgift att hålla rent framför biograferna. Det betydde i praktiken att en film kunde visas i sin helhet på en biograf, men vara förbjuden på en annan biograf, ibland på samma ort.
Afgrunden fick svensk premiär den 15 oktober 1910 på Orientaliska Teatern i Stockholm, alltså mer än ett år innan den svenska censuren blev en statlig myndighet. Det är möjligt att filmen faktiskt visades i sin helhet i Sverige. Men i december 1911 klipptes den berömda dansen med repet resolut bort, och Asta Nielsen och Urban Gad kom personligen till Stockholm för att försöka väcka debatt och beveka filmcensuren, dock utan framgång.
Tack vare censurklippet finns denna »skadligt upphetsande« filmscen bevarad till eftervärlden i mycket bättre skick än om den hade fortsatt att visas på bio.
Filmaffischerna
De båda affischerna kommer från Vardagstrycks samlingar. För att se dem i större format rekommenderar vi Vardagstrycks blogg. Den övre affischen är för filmen Afgrunden, som vi hämtat censurklippet från. Affischen från 1922 är för en film som i Sverige hette Avgrunden, men detta är en helt annan film än Afgrunden från 1910. Der Absturz — eller Downfall i USA och Avgrunden i Sverige — kom 1923 och skrevs och regisserades av Ludwig Wolff. Asta Nielsen spelar Kaja Falk.
Det är inte ovanligt att de båda filmerna med Asta Nielsen blandas ihop. Thomas Christensen, curator på Det Danske Filminstitut, berättar:
Den flotte plakat er til en anden Asta Nielsen film, hvor den danske og svenske titel også var Afgrunden. Denne 6 akter hedder Absturz og er fra 1922, det er ikke ualmindeligt at blande de to film sammen, ikke mindst fordi filmen Afgrunden (1910) er en af Astas bedste, mens plakaten til Absturz (1922) er en af de mest markante og flotte plakater med Asta.
Klippet vi visar för er har vi fått till låns av Det Danske Filminstitut. Mange tak!
Mikaela Kindblom
Källor ur Svensk mediedatabas
- SF 2213 [1907-1910], scener ur filmen Afgrunden: http://smdb.kb.se/catalog/id/002616303
- Fåfängans marknad – kortfilm: Kavalkad över svenskt nöjes- och folkliv från 1908 till och med ljudfilmens debut. Del 1-3 / av Gardar Sahlberg [1962]: http://smdb.kb.se/catalog/id/002616712
Källor från Vardagstryck
Afgrunden (1922):
Fakta och källor
Statens biografbyrå 1911–2000:
Statens biografbyrå 1911–2000, Gunnel Arrbäck [Stockholm: Statens biografbyrå, 2001]
Kvartersbion:
Kvartersbion, Hans Eklund, Lars Lindström [Norrköping: Atlantis, 1979. ISBN: 91-7486-111-5.]
Svensk filmdatabas:
Dagen H
I gryningen söndagen tredje september 1967 bytte Sverige sida i trafiken. Högertrafikomläggningen — eller Dagen H som den kallades — var ett faktum.
I gryningen söndagen tredje september 1967 bytte Sverige sida i trafiken. Högertrafikomläggningen — eller Dagen H som den kallades — var ett faktum. Omläggningen hade föregåtts av en rad utredningar och förslag i den svenska riksdagen. I oktober 1955 genomfördes en folkomröstning där resultatet blev att över 80 % röstade nej till en omläggning, medan ja-sidan endast fick drygt 15 % av rösterna. Filmen 3. september av Göran Undén visar hur det gick till.
Förberedelserna för trafikövergången hade krävt en enorm planering med stora logistiska insatser. Själva övergången leddes av Lars Skiöld, expeditionschef för statens högertrafikkommission, som i direktsänd radio gav förhållningsorder till trafikanterna tio i fem. Därefter lämnades ordet till dåvarande kommunikationsministern Olof Palme som talad om refomens betydelse. Han sade bland annat:
– Aldrig tidigare har ett land satsat så mycket av personliga arbetsinsatser och pengar för att få enhetliga internationella trafikregler.
Andra gången gillt
Nu har Sverige kört på höger sida i 45 år. Den här omgången, vill säga, för Sverige hade högertrafik redan från 1718, men den förordningen ändrades 1734 då vänstertrafik infördes.
1931 lades en proposition om högertrafik i Sverige. Frågan var därefter uppe i riksdagen nästan varje år fram till 1955, då en folkomröstning röstade ner förslaget. 1955 är också året då Fritjof Pedersén gör en av sina affischer — Högertrafik är säkrare — i frågan. Affischen här ovan har vi lånat från kollegerna på Vardagstryck.
Men skam den som ger sig — 1962 fattade regeringen ett principbeslut om högertrafik, och den 3 september 1967 infördes så till slut högertrafik i Sverige.
För Sverige hamnade notan på 628 miljoner kronor. En beräkning som Storbritannien gjorde vid denna tid visade att deras kostnad skulle hamna på 264 miljoner pund, vilket idag motsvarar kring 41 miljarder kronor. Detta är en starkt bidragande orsak till att Storbritannien än idag har tillhör den lilla skara länder med vänstertrafik — det är bara Irland, Malta och öarna i Engelska kanalen som inte har högertrafik.
Nord- och Sydamerika, Kina och cirka hälften av de afrikanska staterna har högertrafik. I Asien har många länder vänstertrafik, exempelvis Indien, Thailand och Japan, och likaså Australien och Nya Zeeland. Man beräknar att cirka 72 % av världens totala vägsträckor har högertrafik, och 28 % håller till vänster.
Åke Nyke
Jonas Hållstrand Martinsson
Källor ur Svensk mediedatabas
- 3. september, Göran Undén [1967]: http://smdb.kb.se/catalog/id/002293811
Källor ur Regina
Högertrafik är säkrare [Affisch]
Uppdatering angående uppropet om progg och punk
För ett tag sedan hade vi och vår systerblogg på Vardagstryck en punkspecial. En poäng med den var att uppmärksamma de luckor som Vardagstryck har vad gäller affischer och annat liknande material från den svenska punk- och proggscenen.
På Vardagstrycks blogg kan ni nu få en liten uppdatering!
Jonas Hållstrand Martinsson
Förfanihelvetesjävlaranamma
Veckans bloggposter skriver vi i ett samarbete med Vardagstryck på KB.
![]()
Travolta kids
För tjugo spänn kunde man 1980 gå på Kupolen i Karlskoga och se på Travolta Kids. Året innan medverkade Åkersberga-bandet på samlingsskivan Bakverk 80 med KSMB och Incest Brothers, och hann dessutom ge ut sin debutskiva, EP:n Veckans brott.
Fanzinet Stranded, som sedan blev skivbolaget Stranded Rekords med artister som Lustans Lakejer och Ratata, gjorde en intervju med Travolta Kids. Där uppgav de att bandnamnet var taget ur luften under en spelning med »en massa fula discoband«, och att de gillade så vitt skilda grupper som Ebba Grön och Lustans Lakejer. » Läs mer
Punk × 5
Veckans bloggposter skriver vi i ett samarbete med Vardagstryck på KB.
![]()

Denna vecka ägnar vi åt den svenska punken från 1970- och 1980-talet. Detta gör vi i ett samarbete med Vardagstryck på KB, som går ut med ett upprop efter material från de så kallade »alternativa rörelserna« på 1960- och 1970 talet. Vardagstrycks blogg kommer att visa affischer från detta musikliv, och vi kommer att plocka fram musiken och skivomslagen. » Läs mer
After ski 1943

»Åh du min lilla slalompjatt«, står det på det vackra, tidstypiska vishäftet från 1943 som en kollega på Vardagstryck skriver om.
Häftet innehåller texter till en samling »roliga visor«, där en av dem är just Åh, du min lilla slalompjatt med sång av Anna-Lisa Baude och Gösta Jonsson.
Skivan är utgiven 1943 på skivbolaget Sonora, som bland annat gav ut Min soldat med Ulla Billquist och Två små röda rosor med Anders Börje.
Hur som helst blev vi sugna på att veta hur visan om slalompjatten låter, så här har ni den:
Anna-Lisa Baude och Gösta Jonsson – Åh, du min lilla slalompjatt(1943)
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
.
Jonas Hållstrand Martinsson och Åke Nyke
Källor ur Svensk mediedatabas
- Falskt alarm ; Åh, du min lilla slalompjatt [Stockholm : Sonora, 1943]: http://smdb.kb.se/catalog/id/002074765
Källor ur Libris
- Roliga visor. 1, Åh, du min lilla slalompjatt [Klinten : Svenska visförl., 1943]: http://libris.kb.se/bib/1413275?vw=short
Drömmen om Hawaii
Våra kollegor på Vardagstryck har en finfin blogg där de visar upp delar ur sin samling.
Häromdagen handlade det om Söderhavsromantik i affischform. Särskilt nu när den svenska vintern mörknar är de trevliga att se på.
Söderhavsromantiska affischer från Vardagstryck. Klicka på bilderna för att se fler.
Vi hjälper också gärna till lite med terapi från arkivet, och vad passar bättre än svensk hawaii-musik som ackompanjemang till Vardagstrycks affischer?

Den första jag kommer att tänka på är Yngve Stoor, som redan 1928 bildade Yngve Stoors Hawaii-kvintett. Yngve Stoor var väldigt intresserad av hawaii-musik, och gav ut det mesta på bolaget Cupol som han drev med Willard Ringstrand, Helge Roundquist, Arhur Rydin och Thore Ehrling. Hans bror var en av bandmedlemmarna, och på 1950-talet sjöng den finska sångtrion Harmony Sisters på många av låtarna.
Det skrevs också mycket musik som var hawaii-inspirerad, utan att vara regelrätt hawaiimusik. Att Söderhavet tjänade som drömflykten under första halvan av 1900-talet i Sverige är inte så konstigt. Ekonomisk knapphet, politisk instabilitet, krig och vinterhalvårsleda ställdes mot pärlvita stränder, palmer, turkosa laguner och ett folk utan tunga, mörka vinterkläder.
Både Vikingarna (Till mitt eget Blue Hawaii) och Eddie Meduza (Tillbaks till Hawaii) har sjungit om Hawaii, men vi tar och beger oss lite längre tillbaka i tiden för fem svenska hawaiilåtar.
Jonas Hållstrand Martinsson
Sam Moore och Horace Davis – Mitt gamla hem i Hawaii(192-)
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Musik: Vandersloot
Siv Nilsson – En saga om Hawaii(1935)
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Walter Hallberg med hawaii-kvintett – Du drömmars paradis(1938)
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Text och musik: Yngve Stoor
Erik Källquist och Tip Top Band – Vårt eget Blue Hawaii(1942)
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Text och musik: Povel Ramel
Yngve Stoor – Den lyckliga ön(1971)
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Källor ur Svensk mediedatabas
- Mitt gamla hem i Hawaii, Sam Moore och Horace Davis [Stockholm, Skandinaviska grammophon, 192-]: http://smdb.kb.se/catalog/id/002030781
- En saga om Hawaii, Siv Nilsson [Stockholm, Sonora, 1935]: http://smdb.kb.se/catalog/id/002060295
- Du drömmars paradis, Walter Hallberg med hawaii-kvintett, text och musik av Yngve Stoor [Scala, 1938]: http://smdb.kb.se/catalog/id/000087760
- Vårt eget Blue Hawaii, Erik Källquist och Tip Top Band, musik och text av Povel Ramel [Columbia, 1942]: http://smdb.kb.se/catalog/id/000079439
- Den lyckliga ön, Yngve Stoor [Älvsjö: Lani, 1971]: http://smdb.kb.se/catalog/id/001462367














