Sámi mánát : 1 oassi : Sára ja Márja osteba sásnniid = Samiska barn : del 1 : Sára och Márja garvar skinn / doaimmaheaddji: Maj-Lis Skaltje

På samiska

Medverkande: Sára Blind, Márja Blind, Elle Márja Skaltje

Produktionsbolag: Sveriges television i samarbete med sameinstitutet i Kautokeino ; foto: Per Niia ; ljud: Lars Sikku

Produktion: Sverige, Norge, cop. 1984

Innehållsbeskrivning: Två sameflickor får av sin mormor lära sig att garva renskinn enligt en månghundraårig samisk hantverkstradition

Sápmi på film och TV: Introduktion med glimtar från varje avsnitt i programserien. Förtext: ”Sámi mánát – 1 oassi.” Programledaren Maj-Lis Skaltje introducerar avsnittets tema och presenter de medverkande. Skaltje är klädd i gákti (nordsamiska) [kolt], ráddeliehppa (nordsamiska) [barmkläde], avvi (nordsamiska) [bälte] och risku (nordsamiska) [brosch] från Gällivareområdet. På bordet ligger olika föremål exempelvis rátnu (nordsamiska) [rana] och gietkka (nordsamiska) [vagga] till en docka. Skaltje berättar att det är Marjas gietkka. Vidare berättar Skaltje att vi ska få följa Marja och hennes syster Sara när de gör sistti (nordsamiska) [garvat renskinn] tillsammans med deras áhkku (nordsamiska) [farmor]. Text: “Sára ja Márja osteba sásnniid.” Sara och Marja gungar gungbräda på våren, båda flickorna bär gahpirat (nordsamiska) [mössor] från Jukkasjärviområdet. Deras áhkku går förbi. Áhkku är klädd i gákti, liidni (nordsamiska) [halsduk], avvi (nordsamiska) [bälte], firkkal (nordsamiska) [förkläde] och gahpir (nordsamiska) [mössa] från Jukkasjärviområdet. Áhkku städar i áiti (nordsamiska) [bod]. Sara och Marja får prova lávka (nordsamiska) [ryggsäck] som har tillhört en släkting. Alla tre väljer bland duoljit (nordsamiska) [renskinn] till garvning. Skaltje berättar om vilken kvalitet på duollji (nordsamiska) [renskinn] det bör vara till garvning och att det finns flera sätt att avhåra skinn på. Sara, Marja och Áhkku väljer att gå till jávrri (nordsamiska) [sjö] där de lägger duoljit i blöt. När renskinnen har legat i jávrri några veckor kommer håret att lossna och sköljas bort och då kan man påbörja garvningen. Áhkku går till jávrri då och då för att se så att duoljit ligger i vatten. Sara och Marja lägger duoljit i jávrri med håren neråt, men Áhkku instruerar dem att vända duoljit så att håren kommer uppåt. Efter det ber áhkku flickorna knyta fast duoljit i buskar. Efter det tar de träpinnar och skjuter ut duoljit längre ut i jávrri, det för att rieban (nordsamiska) [räven] inte ska äta upp skinnen. Duoljit har nu legat i jávrri några veckor. Sara, Marja och áhkku förbereder garvningen genom att hämta osttu (nordsamiska) [videbark]. Skaltje berättar att osttu från unga träd är bäst och att man ska ta osttu när det är nymåne för då är den starkast. Áhkku kapar siedggat (nordsamiska) [vide] i lagom långa bitar och gör små bördor som Sara och Marja ska bära till lávnjegoahti (sme) [torvkåta] där de ska bereda skinnen. Sara, Marja och áhkku drar lös osttu från pinnarna. Skaltje berättar att áhkku gillar att göra arbetet före midsommar. Det är en tid då myggen inte har kläckts ännu och osttu lossnar lätt från träet eftersom saven i stigit i träden. De lägger osttu i en stor kittel inne i lávnjegoahti, sedan fyller de på med gaskkas (nordsamiska) [enris], cáhci (nordsamiska) [vatten] och bárku (nordsamiska) [björkbark]. Kitteln med barklagen kokar. Speakern säger att man kan använda bark från olika träslag vid garvning för att det blir ett bra resultat. När barklagen har kokat en timme anser áhkku att den är färdig. De bär ut kitteln så att barklagen ska svalna, den ska vara ljummen när skinnen ska garvas, annars förstörs skinnen. Áhkku lyfter upp ostu, gaskkas och bárku från kitteln. Sara, Marja och áhkku går till jávrri för att se om håren på duoljit lossnar lätt. Sara och Marja drar upp sina skinn och plockar bort håret på dem. Áhkku låter sitt skinn ligga kvar i jávrri någon dag till. Flickorna tycker att det luktar illa, men áhkku förklarar att man måste göra det jobbet för att få sisttit (nordsamiska) [garvade skinn, pl.]. Sara, Marja och áhkku fikar och áhkku kokar kaffe över dolla (nordsamiska) [eld]. Flickorna tycker att det är trevligt. Sara och Marja leker och klättrar i träd medan áhkku färdigställer arbetet. Flickorna frågar vad de ska göra med håret från duoljit. Áhkku svarar att vinden får ta det. Áhkku berättar håret var värdefullt förr i tiden då det användes som stoppning i kuddar och madrasser. När Sara, Marja och áhkku återvänder till lávnjegoahti har barklagen svalnat. Áhkku lägger i det avhårade skinnet i barklagen och rör om hela tiden tills det har fått färg. Áhkku låter skinnet ligga i kitteln och lägger osttu på skinnet över natten. Nästa dag hänger de skinnet på en ställning och áhkku skrapar bort hinnor och senor på köttsidan av skinnet. Flickorna tittar på eftersom de inte gillar att göra det jobbet. Flickorna gungar, medan áhkku hänger upp sisttit på en ställning så att de kan torka. Skaltje berättar att sassti är berett tre gånger och måste smörjas in innan Sara, Marja och áhkku kan mjukgöra det. Áhkku mjukgör sassti med kniv och ett speciellt mjukgöringsverktyg. Sara, Marja och áhkku inomhus. Áhkku sitter på golvet och arbetar med duodji (nordsamiska) [samiskt hantverk]. Áhkku färdigställer báttit (nordsamiska) [vävda band] till Sara och Marjas gietkamat (nordsamiska) [vaggor]. Pojke ligger i gietkka. Skaltje berättar att det är Sara och Marjas lillebror och att de nu har likadana gietkamat till sina dockor. (Katalogisatörens kommentar: Medverkande: programledare och speaker: Maj-Lis Skaltje. Áhkku: Elle Márja Skaltje. Sára och Márja Blind.) (Ájtte 2023)

(ca 25 min.)