Järv : vildmarkens vålnad / manus och regi Ronald Tobias ; producerad av Ronald Tobias och Ryan Flair
Stockholm : Warner Home Video, [1997]
Titlar
Namn
Personer
Tobias, Ronald (regissör)
Landin, Bo (medverkande)
Tobias, Ronald (upphov)
Flair, Ryan (upphov)
Arkins, Matthew, III (upphov)
Nilsson, Johan (upphov)
Lovnér, Oscar (upphov)
Nyberg, Josef (upphov)
Persson, Andreas (upphov)
Utgivning
År/datum
[1997]
Utgivning
Stockholm : Warner Home Video
Samlingar
Kollektion
Sápmi på film och TV
Kollektionen består av cirka 500 filmer och 8600 TV-program med samiskt innehåll, producerat fram till och med 2018, som ger information och fördjupad kunskap om samers liv, kultur, historia och nutid. Sápmi på film och TV är en sammanställning av material från framför allt Kungliga bibliotekets, Svenska Filminstitutets och Sveriges Televisions respektive databas/arkiv. Den är resultatet av forskningsprojektet Samisk audiovisuell samling: filmer och TV-program i arkiv och på webb, finansierat av Vetenskapsrådet m.fl., och genomfört mellan 2019–2023. Projektet är ett samarbete mellan tre akademiska institutioner (vid Mittuniversitetet, Umeå- och Stockholms universitet), två institutioner med ansvar för det samiska kulturarvet (Sametinget och Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum) och två institutioner med ansvar för det svenska audiovisuella kulturarvet (Kungliga biblioteket och Svenska Filminstitutet).
Anmärkningar
Anmärkning
Omslagstitel: Järven : vildmarkens vålnad
Medverkande: Bo Landin, berättare
Produktionsbolag: Scandinature Films, Discovery Channel, Itel ; foto: Matthew Arkins III ; musik: Johan Nilsson ; ljud: Oscar Lovnér ; redigering: Josef Nyberg ; animation, grafik: Andreas Persson
Produktion: Sverige, Förenta staterna, Storbritannien, 1997
Sammanfattning
Innehållsbeskrivning: Den skygga järven har filmats i Klippiga bergen och i Finlands skogar
Sammanfattning, extern
Sápmi på film och TV: Temat är järvar. Bo Landin presenterar programmet och berättar att järven finns i Skandinavien, Nordamerika och Ryssland. Järven är utrotningshotad i alla områden där arten förekommer, vilket främst beror på att deras livsområden minskar och att det förekommer jakt i Nordamerika och Ryssland. Programmet redovisar livsvillkoren för järv i Nordamerika och Skandinavien. Järven kallas ”Vildmarkens vålnad”. Vyer från Nordamerika. Speakern berättar att nästan alla stora rovdjur är väl studerade av människan, men järven utgör ett undantag. Järven är skygg och kan nästan uppfattas som en skugga som rör sig i naturen. Järven lever ensam och tillbakadraget, man kan skymta dess styrka och snabbhet ibland, men den försvinner lika fort. Vissa indianer kallar järven för ”den som stjäl” eller ”den elake”, och den är fruktad och respekterad av alla som kommer i dess väg. Texter: ”Järv vildmarkens vålnad / Scandinature films presenterar / En Laulima films produktion.” Scener med järv och varg. Speakern berättar att järven beskrivs som orädd, stark och elak av befolkningen i Nordamerika. Vidskepelse, rädsla och okunskap har skapat ryktet om järven som omättlig. Det svenska namnet på järven kommer av ordet ”djärv”, som betyder orädd, vilket visar att myterna om djuret även har påverkat vår syn på järven. I Skandinavien har ryktet bestått, det latinska namnet ”gulo gulo” kommer från ordet strupe, vilket syftar på myten om järvens omättlighet. Järven är ofta modig, hittar den ett kadaver kan den jaga bort både björnar och vargar. Järvens utbredning sträcker sig över hela norra barrskogsbältet. Speakern berättar att jägare förr i tiden drack en blandning av järvblod, vatten och honung för att få del av djurets egenskaper. Hemmansägare satte upp tassar av döda järvar för att skrämma bort katter och hundar. Renar vintertid i skogen. Enligt speakern har järven fortfarande dåligt rykte bland folken i nord. Järven är en dödsfiende till och ett hot mot samernas renar, deras levebröd. Samer har under lång tid hämtat mat och material till kläder från renen, vilket förr var en nödvändighet i subarktiskt klimat och utgör en lång tradition än idag. Renhjord i rengärde, som övervakas av renskötare och hund. Speakern berättar att järven har breda tassar, medan renar sjunker ned i snön, vilket gör att järven har ett övertag. Intervju med samer som berättar att järven kan göra stor skada i en renhjord vid vissa fören. Järven dödar renar genom att hoppa upp på renens rygg och bita av nacksenan, men renen kan ändå överleva uppemot en vecka. En av renskötarna berättar att man ibland kan hitta över tio renar efter varandra. Men de påpekar även att järven följer sin instinkt och måste få finnas, men att det måste vara en viss balans mellan renhjordarnas storlek och antalet järvar. Människor inne i rengärde på hösten. En äldre man berättar att man avlivade järv när det var fara för renhjordens säkerhet, det vill säga att man inte avlivade för nöjes skull. En man berättar hur man höll nere beståndet av järv. Speakern förklarar att i Nordamerika är flera djur heliga, däribland järven, som hyllas för sin list och djärvhet. Vissa inuiter och indianer anser att järven är en länk mellan den materiella och andliga världen. Bilder på en järv i ett träd och en järv som springer i skogen. Svartfotsindianerna, som bor vid området kring Klippiga bergen vid gränsen mot Kanada, kallar järven för ”den med det dåliga humöret”. En man berättar om myter och seder kopplade till järven bland svartfotsindianerna. Pälsjägare i Nordamerika respekterar och vördar järven. En pälsjägare berättar om järven, hur den som endast väger 15 kg jagar iväg vargar, prärievargar och pumor från byten, anfaller människor från träd och hur den länsar fällor på byten utan att bli skadad. Järven agerar som en laglös och bryter sig in i förråd och stugor för att ta byten och förstör. Järv som kommer från skogen klättrar in i stuga genom fönster. En pälsjägare som har jagat i över 40 år i delstaten Montana har endast dödat tre järvar under den tiden. Enligt honom är järven grym och listig, den ger sig till och med på grizzlybjörnar och har stulit byten från bergslejon. Pälsjägaren berättar att järven ofta dyker upp när det är byten som mårdar och harar i fällorna och äter upp dem. Han anser att järven är det starkaste och uthålligaste djuret för sin storlek. Speakern ställer frågan om järven verkligen förtjänar sitt dåliga rykte eller är det bara att få känner dess rätta natur? Styrka och beslutsamhet är ett av dess fina, bra karaktärsdrag när det kämpar för att få mat, anser några. En dräktig järvhona kämpar för att komma in i ett hus. Honan hittar ett skinn och ben från en hjort som hon försvarar mot en svartbjörn. I Crazy Mountain, som är vildmark idag, lever en av världens största järvstammar. Markerna beboddes förr av kråkindianerna. Järvhonan söker sig dit för att föda sina ungar, gräver en lya och börjar leta föda. Korpar, järv och kungsörn kämpar om samma byte och järven ger sig av. Järven föder två ungar i boet. Två män gör en järvfälla enligt ritningar från 1700-talet. De hoppas kunna fånga järv för att studera djuret närmare. Järven är det rovdjur som det har forskats ytterst lite om i Nordamerika, den lever skyggt och drar sig undan människor. Finansiering till forskning är svår att få då järven är så lite känd. Eldsjälar som Jeff gör att vi vet mer om järvar idag. Han har under fyra år fångat 19 järvar och försett dessa med sändare. Hans studier visar att järvar kan ha stora territorier och att de kan förflytta sig upp till tre mil/dag. Jeff följer deras rörelser och kartlägger deras liv. Han riggar fällan vid Horse Creak som har ett larm och en kamera. Efter några misslyckade försök fångar han en järv som han söver och förser med sändare. Tack vare Jeffs studier vet man idag att järvar är sociala och kan umgås med familjemedlemmar och andra. Unga honor stannar ofta i närheten av sina mammor några år, medan unga hanar oftast flyttar minst tre mil bort. På så sätt undviks inavel i beståndet. Vybilder på järv och andra djur i Nordamerika. Idag hotas många djurarter, och speakern menar att det är svårt att skydda järven om man inte vet mer om djuret. Speakern poängterar att det är viktigt att järven, som är en hotad djurart, får finnas kvar och att vi måste göra något för att stoppa utrotningen. (Ájtte 2023)
Speltid
(ca 53 min.)
Ämne
SAB
Ugfb.07
Mz
Genre/form
Kortfilmer (saogf)
Icke-fiktiva filmer (saogf)
Naturfilmer (saogf)
Icke-fiktiva filmer (saogf)
Exemplar
Antal enheter
1
Ljud
Stereo, färg
Leverantör
Warner Music
Arkivnummer
VR97-1418
Ljud
stereo
Färg
färg
Filbeskrivning
AVC, CBR, 6 Mbit/s, 720 x 576 pixlar, AAC, VBR 48 kHz, 160 kbit/s (medelvärde)
Arkivnummer
YA_VR97-1418

