Hotet = Uhkkádus / en film av Stefan Jarl

På svenska och samiska

Språkval: engelsk text

Medverkande: Lars Jon Allas, Lillemor Naer, Johannes Svonni, medlemmar i Talma sameby ; Thorsten Näslund, berättare

Produktionsbolag: Stefan Jarl Filmproduktion, Filmfotograferna ; foto: Per Källberg ; musik: Ulf Dageby ; ljud: Bengt Andersson ; klippning: Anette Lykke-Lundberg

VR03-0538, VR21-1002 innehåller även: Jåvna - renskötare år 2000 / av Stefan Jarl (cop. 1991) -- Same ätman = Samernas land / en film av Stefan Jarl (cop. 1994) -- The award-winning films of Stefan Jarl : bakomfilm / av Henrik Georgson (1994) -- Kommentarer : Ronny Svensson samtalar med Stefan Jarl

Innehållsbeskrivning: Lördagen den 26 april 1986 exploderade i Tjernobyl ett av Europas kärnkraftverk. Sverige drabbades mer än något annat land av det radioaktiva giftet. Filmen är en dokumentär om hur kärnkrafts-haveriet i Tjernobyl grep in i samernas vardag och tillvaro och förändrade den

Sápmi på film och TV: Förtexter: ”Lördagen den 26 april 1986 kom våren till Sverige. Samma dag exploderade i Tjernobyl ett av Europas alla kärnkraftverk. Det var därifrån de ljumma vårvindarna blåste mot Skandinavien. Sverige drabbades mer än något annat land av det radioaktiva giftet. / Jag befann mig då i Norrland för att spela in en film. Men jag fick ändra mina planer. Den här filmen, som jag gjorde istället, trodde jag aldrig att jag skulle tvingas göra. / […] En film av Stefan Jarl. / […] Medverkande: Lars Jon Allas, Lillemor Baer, Johannes Svonni, medlemmar i Talma Sameby / […] Hotet, Uhkdádus.” Natur i norra Sverige. Närbild på ájvu (nordsamiska) [knivsegg]. En äldre man jojkar och en kvinna skrapar osttu (nordsamiska) [videbark]. Lillemor Baer slår sönder isen på ája (nordsamiska) [kallkälla]. Lars Jon Allas sitter vid ett bord, beana (nordsamiska) [hund] ligger på golvet. Allas är klädd i gákti (nordsamiska) [kolt] från nordsamiskt område Svartvita, äldre fotografier. Alla på fotografierna bär nordsamiska dräkter, både sommar- och vinterkläder. Baer bereder gápmasat (nordsamiska) [bellingar] med osttu. Allas berättar om samisk barnuppfostran och sägner i förhållande till naturen och sättet att vara i naturen. Allas konstaterar att man ska nyttja naturen, men inte leva i överflöd. Pojke och hund springer fram på vägen och leker i snön. Enligt Allas är det förhållningssättet om att man har naturen till låns som gör att Sápmi (nordsamiska) [Sameland] kallas för orörd natur, då samer inte har lämnat synliga spår efter sig. Pojke och flicka leker utomhus vintertid. Båda barnen bär miessenáhkegahpirat (nordsamiska) [kalvskinnsmössor ] och nuvttahat (nordsamiska) [bellingskor] av nordsamisk modell. Män och barn utomhus på hösten. Män i en kur rensar cuovžža (nordsamiska) [fisk]. Baer bakar och Allas gör spánasat (nordsamiska) [spån] av färsk soahki (nordsamiska) [björk], till torkning av gápmasat. Allas spánastit (nordsamiska) [fäster träspånor] på gápmasat och berättar en sägen om varför man lämnar ett litet mellanrum mellan dessa. Helikopter i mörkret fraktar avlivade bohccut (nordsamiska) [renar] i hängande last. Baer och Allas resonerar om hur det känns och är efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Helikoptern släpper bohccut vid en slaktplats. Kvinna och beana på fjället. Talma samebys sommarboplats. En man hugger ved. Personerna förbereder sig för miessemearkun (nordsamiska) [kalvmärkning]. På hösten drivs eallu (nordsamiska) [renhjord] mot gárdi (nordsamiska) [rengärde] av renskötare på motorcyklar. Flicka och pojke väntar på att eallu ska komma in i gárdi. Eallu i gárdi. Kvinnor, män och barn kastar fast miesit (nordsamiska) [renkalvar] i gárdi och dessa märks med ägarens märke i örat. Allas resonerar över energianvändning och energiframställning och det samiska förhållningssättet i relation till naturen och djuren. Eallu på fjället. Motorcykel kör på fjället. Luohti (nordsamiska) [jojk] hörs i bakgrunden. Efter kalvmärkningen är det vila i lägret och barnen leker. Baer spinner och trär nålen med suotna (nordsamiska) [sentråd]. En man trär upp bitar av öron från miesit som har märkts på suotna. Eallu på fjället. Fjällandskap på hösten. Sarvslakt i Saarivuoma sameby, som är grannsameby till Talma. Folk samlas kring gárdi och väntar på att eallu ska komma in i gárdi. Eallu i gárdi, folk går in för att skilja ut sarvát (nordsamiska) [rentjurar] till slakt. Slaktare avlivar, flår och tar ur sarvát i slaktanläggning. Barn ser på när sarvát avblodas. Stor fågelflock kretsar över gárdi. Baer berättar om konsekvenserna av de höga cesium-, strontium- och plutoniumhalterna i djur, svamp och bär efter Tjernobylolyckan. Baer konstaterar att det inte finns någon möjlighet att försörja sig på det naturen ger. Vidare berättar han om hur svårt det var att anpassa sig till förutsättningarna efter Tjernobylolyckan då allt förändrades på kort tid. Ingen var beredd på att olyckan skulle ske och vilka negativa effekter den skulle ha på den samiska kulturen. Folk beger sig hemåt efter avslutad slakt. Gorudat (nordsamiska) [renkroppar] hänger på rad på slaktställning. Slaktarna städar slaktplatsen. Speakern berättar att 87 % av alla slaktade gorudat kasserades på grund av höga värden av olika radioaktiva ämnen. Vid den sista slakten kasserades 100 %. Speakern: ”Renen, basen för samekulturen, har förvandlats till radioaktivt avfall.” Fjällvyer, beatnagat (nordsamiska) [hundar] leker i snön utanför en stuga och översnöade fordon. Baer och en äldre kvinna syr nuvttahat. Baer blöter upp den färdigsydda skon med osttucáhci och tuggar på toppen för att kunna vända skorna så att håret kommer utåt. Hon reflekterar över olyckan och funderar om fisket i framtiden, om vi kommer att kunna äta fisken? Baer berättar att i deras familj har kvinnorna fiskat tillsammans för vinterns behov och att förra årets höstfiske var dramatiskt. Baer uttrycker en rädsla över att hennes mamma inte kommer att hinna delta vid fler fisketillfällen om det tar lång tid innan de farliga ämnena försvinner från fisken. Eallu på fjället på hösten. Två helikoptrar och renskötare till fots och på motorcrosscyklar samlar eallu. Allas uttrycker sin mening om hur man ska definiera renkroppar, vilka har klassats som otjänlig föda. Enligt Allas är det en katastrof med förhöjt värde av cesium och becquerel vid mätning på slakt. Oavsett om värdet bara överstiger det tillåtna värdet lite kasseras hela sarvát. Speakern berättar att myndigheterna har ställt helikoptrar till förfogande för att försöka få samerna att slakta så mycket som möjligt innan de radioaktiva ämnena sprider sig. Människor i gárdi söker efter sarvát för att slakta dessa. Helikopter lyfter upp ett stort antal avlivade sarvát och kör iväg med hängande last. Speakern konstaterar att samerna inte klarar sig utan renar och att människan inte klarar sig utan vildmark. Speakern menar att det inte längre finns någon vildmark då alla områden idag bär på spår av kärnkraftsolyckan. En man sjunger en melankolisk sång. Helikopter lyfter ännu ett lass av sarvát och ger sig iväg. (Ájtte 2023)

Produktion: Sverige, cop 1987, cop. 2002

(ca 72 min.)

https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=15894