Från vinterviste till sommarfjäll

Dokumentärfilm av Stig Wesslén som påbörjades 1942 och avslutades först sju år senare. Här speglas människornas och djurens vandringar och man följer jokkmokksamernas nomadliv i en gammal kultur. Wesslén var Sveriges förste stora naturfilmare som ägnade större delen av sitt liv att dokumentera svenska djur- och naturliv. Text-tv sid 199

Film Fiktion Långfilm

Sápmi på film och TV: Mattias Kuoljok jojkar ”Ulldevis” (lulesamiska) [Ultevis]. Förtext: ”Stig Wesslén presenterar sin 7-åriga dokumentära filmupptagning av den sista utdöende nomadkulturen i vårt land” / ”Från vinterviste till sommarfjäll. En film om jokkmokkslapparnas vandringsliv” / ”Till Svenska staten Luossavaara-Kirunavaara A.B. och Lundbomska fonden vilka lämnat ekonomiska bidrag till filmupptagningar samt till intendent Ernst Manker som årligen granskat arbetsresultaten ur etnografisk synpunkt och välvilligt bistått med råd framföres ett vördsamt tack.” Föremål på museum: vävsked med väv i uppspänd docka med dräkt från lulesamiskt område, och förrådsställning med olika föremål. En man hälsar på flera personer, han är klädd i sválltjá (lulesamiska) [skinnkolt], sliehppá (lulesamiska) [barmkläde], avve (lulesamiska) [bälte], tjátjega (lulesamiska) [näbbskor] och vuoddaga (lulesamiska) [skoband] från lulesamiskt område. Enligt speakern är mannen Máhttu Kuoljok. Speakern berättar att en utställning ska invigas på Nordiska museet. Kungen, Andreas Lindblom och Ernst Marken från museet närvarar. Flera personer står uppställda på museets trappa, de bär olika dräkter från samiska områden. Enligt speakern är det ”Stockholms lappska koloni”. Guidning i den nya utställningen. Seitar av trä och sten i museets utställning. Docka klädd med sválltjá, avve och gahper från lulesamiskt område. Trummor av olika typer. Tenntrådsbroderade renselar på uppstoppad ren. Landfiskal Ströms hem med en stor samling av samiskt hantverk. Alla personer i filmen bär dräkter och dräktdetaljer från lulesamiskt område, med ett undantag. Ällo (lulesamiska) [renhjord] som betar i skogen vintertid. En man skidar, stannar och gräver i snön med soabbe (lulesamiska) [stav] för att kontrollera renbetet. Han är klädd i muoddá (lulesamiska) [kalvskinnspäls], avve och gahper. Tre personer sätter fart på ällo, till sin hjälp har de bena (lulesamiska) [hund]. En man skidar framför en ällo med en lájddishiergge (lulesamiska) ledarhärk. Kvinna packar varor i gierrisa (lulesamiska) [ackjor], hon är klädd i muoddá, avve, gahper och lijnne (lulesamiska) [halsduk]. Ett barn i vinterkläder står bakom kvinnan. Hiergge (lulesamiska) [härk] selas och rájdo (lulesamiska) [rajder] ordnas. En kvinna och en man hjälper till. Ällo föses framåt av bena. En man skidar med lájddishiergge bakom sig, efter följer ällo. Rájddo (lulesamiska) [rajd] leds av kvinna klädd i muoddá, avve, gahper och lijnne (lulesamiska) [halsduk]. Sedan följer flera rájdo, några personer åker i gierrisa (lulesamiska) [ackjor] och andra skidar. Rájdo stoppar för vila. Bena skäller på ällo som springer i snön och trampar den, där ska goahtesadje (lulesamiska) [kåtaplats] vara. Mannen klär av sig muoddá. Flera personer tömmer gierrisa och sätter dem på trä så att de inte fryser fast. De skottar upp goahtesadje och ordnar med allt som ska göras när rájdo ska stanna. Kvinna och flicka hämtar ris. Flera personer reser låvdagoahte och risar den. Árran (lulesamiska) [eldstad] sätts i mitten av låvdagoahte, kåtaväggen fodras med ris på insidan och de gör upp eld. Gáhko (smj) [glödkakor] bakas och gräddas i plättlagg, torkas mot glöden. Speakern berättar att de ska ner på bröllop idag, därför är det bråttom. En man på skidor driver ner ällo på myr, han är klädd i muoddá,. Tre män kastar fast hierge (lulesamiska) [härkar], de tar även slaktren för husbehov. En man slaktar en boatsoj (lulesamiska) [ren]. En annan man på skidor har en rájddo (lulesamiska) [rajd] av härkar efter sig när han skidar förbi goahtesadje. Allt på slaktrenen tas till vara, till exempel bierggo (lulesamiska) [kött] och slöjdmaterial. Delar av arbetet utförs inne i låvdagoahte. Måltid tillagas i låvdagoahte. Kvinna lägger vuoddaga (lulesamiska) [skoband]. Hierge med gierrisa kör iväg, de kör på samma väg efter varandra. Brudpar med följe går in i Jåhkåmåhke oabme girkko (lulesamiska) [Jokkmokks gamla kyrka]. Prästen använder lulesamiska under vigselakten. Flera personer kör med hierge och gierrisa. Låvdagoahte rivs, hierge selas och gierrisa packas med varor för ett halvår, enligt speakern. En man torkar gámasuojne (lulesamiska) [skohö] på goahtesadje. En man hugger en gran för att ge mat, slahppo (lulesamiska) [skägglav], åt hierge. Rájdo ger sig iväg från skogslandet, dessa leds av kvinnor och män som går, skidar eller åker i gierrisa, alla är klädda i vinterkläder. Barnen sitter i gierrisa, det finns även någon kälke i rájdo. Hundar springer bredvid. Vuolle (lulesamiska) [ jojk]. Rájdo har nått högfjällen. En kvinna stannar och tar upp något ur gierrisa. Ällo på fjället, bednaga (lulesamiska) [hundar] vallar ällo och renskötare skidar bakom. Rájdo färdas och människor skidar bredvid. De slår läger, enligt speakern har de färdats i en vecka och behöver vila. Alla packar upp sina saker, och låvdagoade (lulesamiska) [tältkåtor] sätts upp. Lägret rivs och de flyttar med rádjo och ällo igen. Ällo betar på bievla (lulesamiska) barfläckar. Speakern: ”Det är nu mitten av maj och kalvningstiden är inne.” En man bevakar renhjorden. Vuolle ”Ulldevis” med Mattias Kuoljok. Áldo (lulesamiska) [ vajor], kalvar och ruoppsis miese (lulesamiska) [nyfödda kalvar]. Speakern berättar att det är vid midsommar. Kvinnor, män, barn, hundar och packning i stora båtar. Speakern berättar att all vinterutrustning är kvar i vårvistet. Nu går rájdo utan gierrisa, hierge bär all packning. Ällo på lågfjället ovanför Sálltoluokta (lulesamiska) [Saltoluokta]. Gående man leder rájddo med hierge. Män kommer med hierge och rájdo packas. Ett barn ligger i gierkav (lulesamiska) [vagga] när rájdo ger sig av. De lite större barnen sitter på hierge, alla andra går. Rájdo stannar och låvdagoade sätts upp, de är nu i Sárek nationalpark. Två personer hämtar vatten. Kvinna lägger ett barn i gierkav och man hämtar ved. Kvinna söver ett barn i gierkav. Ällo samlas på en udde. Det är miessemärkkom (lulesamiska) [kalvmärkning]. En man märker en kalv och kvinna mjölkar álldo (lulesamiska) [vaja]. Rájdo flyttar vidare. Ällo strövar fritt. Speakern berättar att det är väster om Sárek. Ällo i gärdda (lulesamiska) [rengärde], det är renskiljning. Grannbyarna skiljer ut sina boahttsu (lulesamiska) [renar]. Efter att grannbyarna har fört bort sina boahttsu så släpps ällo lös igen. Ällo simmar över en älv, en man i en båt övervakar det hela. Tre kvinnor plockar juobmo (lulesamiska) [lappsyra]. De går till låvdagoahte. Boahttsu på snöfläckar. Enligt speakern är det mitten av juli och renarna är på höjderna på fjällen för att undkomma insekter. Kvinnorna som har plockat juobmo rensar bort gräs och kvistar från bladen. Sedan kokar de juobmo och häller det i kaggar. Vuolle framförd av en kvinna hörs i bakgrunden. Speakern berättar att det är början av augusti. De förbereder höstflytten ner mot vinterlandet. Två män i en båt håller lájddishiergge i töm bakom båten när de korsar ett vattendrag, ällo simmar efter. Ällo föses framåt av gående män. Ällo anländer till kåtaplatsen, fjället Áhkká syns i bakgrunden. Rájdo och ällo på fjället. Vid vadning över jågå (lulesamiska) [bäckar] bär de vuxna barnen eller låter dem sitta på hierge. Låvdagoade sätts upp för övernattning. Ällo på fjället. Ällo drivs förbi goahtesadje. Två kvinnor kommer ut ur låvdagoahte. Kvinnorna går till gårttje (lulesamiska) [vattenfall] där de leker med vatten. En av kvinnorna bär en gappta (sydsamiska) [kolt] från sydsamiskt område, i övrigt har hon dräktdetaljer från lulesamiskt område. Ällo föses framåt med hjälp av bena (lulesamiska) [hund]. Två kvinnor badar i gårttje. Låvdagoahte rivs, rájdo packas igen. Rájdo färdas och leds av kvinnor och män. Ett läger slås upp igen. En kvinna lyfter upp ett barn från gierkav, kvinna och man med sitt spädbarn. En kvinna bäddar i låvdagoahte. Ett par lägger sig för natten. Katalogisatörens kommentar: Filmens innehåll är till stor del samma som i filmen Sampo Lappelill (1949). Språket i filmen är lulesamiska. Siejdde som förekommer i filmens inledning finns på Ájtte museum och visas i en av basutställningarna. Landfiskal Erland Ströms samling ingår idag i Ájtte museums samling. Medlemmar i Sirges tjiellde (lulesamiska) tidigare Sirkas lappby eller Sirkas sameby medverkar i filmen. Brudparet i filmen var Anders Amma Anundsson Spik och Ibba Buotta Aira som vigdes 1946. Brudgummen kallades av prästen för Ánndaris, det samiska namnet för Anders.) (Ájtte 2023)

01:01:13:00