Lappland är lapparnas hem
[1938?]
Utgivning
År/datum
[1938?]
Utgivningsland
Sverige
Samlingar
Kollektion
Sápmi på film och TV
Kollektionen består av cirka 500 filmer och 8600 TV-program med samiskt innehåll, producerat fram till och med 2018, som ger information och fördjupad kunskap om samers liv, kultur, historia och nutid. Sápmi på film och TV är en sammanställning av material från framför allt Kungliga bibliotekets, Svenska Filminstitutets och Sveriges Televisions respektive databas/arkiv. Den är resultatet av forskningsprojektet Samisk audiovisuell samling: filmer och TV-program i arkiv och på webb, finansierat av Vetenskapsrådet m.fl., och genomfört mellan 2019–2023. Projektet är ett samarbete mellan tre akademiska institutioner (vid Mittuniversitetet, Umeå- och Stockholms universitet), två institutioner med ansvar för det samiska kulturarvet (Sametinget och Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum) och två institutioner med ansvar för det svenska audiovisuella kulturarvet (Kungliga biblioteket och Svenska Filminstitutet).
Anmärkningar
Anmärkning
Textskyltar på svenska
Sammanfattning
Hela sommaren har lapparna sina läger av kåtor uppe bland fjällen. En del lappar bor i torvkåtor. En tältkåta. En glad lappflicka. En lappmor med sitt barn. Småbarnen får vitmossa till blöja. Emedan renarna beta uppe i fjällen, hållas vid lapplägren getter, som mjölkas. Bakning. Kafferostning. Middag i kåtan. Sedan få hundarna sin mat. Av tunna senor tvinnas tråd. I en enkel vävstol vävas band. Renhjorden drives till skiljestället. Inom olika hägnader samlas flockarna av främmande renar. Oxe med skälla.Renen skrapar sina horn, som klia. Årets kalvar märkas i öronen med ägarens märke. Tre renkalvar trängas om att få dia. Om man vill mjölka renkorna, få de fångas med lasso. Renskiljningen är slut, och hjordarna draga bort. Lappbarnen undervisas i skolkåtan. På rasten är det roligt att kasta lasso. Lappland är också turisternas förlovade land, (fjällturister på skidtur). Men vi återvänder till lapparnas liv och följer dem på en färd över fjället. Strida bäckar får man vada över. Under en rast torkas skohöet, som lapparna ha i stället för strumpor. Vandring över en jökel. (Handlingsbeskrivning enligt texter i filmen). Påskarvad kopia av "Du gamla du fria", se Vasakyrkan i Örebro, samling film nr 3.
Sammanfattning, extern
Sápmi på film och TV: Filmens tema är vardagsliv, skolgång och renskötsel bland renskötande samer i Jokkmokks kommun. Filmen inleds med en förtext ”Lappland är lapparnas hem.” Fjället Áhkká (lulesamiska) [Akka] och sjön Áhkájávrre (lulesamiska) [Akkajaur]. Textskylt: ”Hela sommaren ha lapparna sina läger av kåtor uppe bland fjällen.” Flera tältkåtor är uppslagna nära en sjö. Barn klädda i samiska dräkter springer omkring utanför tältkåtorna. Förrådsställning utanför tältkåta, en hund sitter utanför kåtan. Textskylt: ”En del lappar bo i torvkåtor.” En torvkåta placerad på mindre höjd ovanför älv, en annan kåta är placerad längre ner. Textskylt: ”En tältkåta.” En man sitter utanför en loavddagoahti (nordsamiska) [tältkåta], kåtadörren gjord av en rátnu (nordsamiska) [rana]. Han är klädd i gákti (nordsamiska) [kolt], avvi (nordsamiska) [bälte] och gahpir (nordsamiska) [mössa] från nordsamiskt område. Mannen arbetar med en töm eller liknande, två hundar är också utanför tältkåtan och en yngre pojke passerar. Textskylt: ”En glad lappflicka.” Flickan bär en lávka (nordsamiska) [ryggsäck], hon är klädd i gákti, avvi, silkeliidni (nordsamiska) [sjal] och gahpir från Karesuandoområdet. Hon har en soabbi (nordsamiska) [vandringsstav] i handen och hon står vid ett vattendrag. Textskylt: ”En lappmor med sitt barn.” Kvinna står utomhus med en sjö i bakgrunden, hon är klädd i sválltja (lulesamiska) [skinnkolt], avve (lulesamiska) [bälte], gahper (lulesamiska) [mössa] och virkal (lulesamiska) [förkläde] från lulesamiskt område. Kvinnan håller ett barn i famnen, barnet är klädd förkläde och lulesamisk mössa. I bakgrunden syns en förrådsställning. Textskylt: ”Småbarn få vitmossa till blöja. ”Kvinna bäddar in ett spädbarn i gierkav (lulesamiska) [vagga], hon är klädd i gábdde (lulesamiska) [kolt] och gahper från lulesamiskt område. Kvinnan strör mossa i botten och lägger en rutig tygbit i fotänden innan hon snör igen gierkav. En annan yngre kvinna gungar gierkav som är upphängd i kåtaställningen, hon är klädd i sválltja, avve, gahper och virkal från lulesamiskt område. Kvinnan har gahper vänd med insidan utåt. Textskylt: ”Emedan renarna beta uppe i fjällen, hållas vid lapplägren getter, som mjölkas.” Kvinna kommer ut från en låvdagoahte (lulesamiska) [tältkåta] och hon bär en náhppe (lulesamiska) [mjölkkärl]. Hon är klädd i sválltja, avve, gahper, virkal, vuoddaga (lulesamiska [skoband] och tjátjega (lulesamiska) [näbbskor] från lulesamiskt område. Utanför kåtan går ca 10 getter lösa, vilka kommer fram till kvinnan som mjölkar dessa. Förrådsställning syns i bakgrunden. Getterna stångas. Textskylt: ”Bakning.” Kvinna bakar gáhkko (lulesamiska) [glödkaka], hon är klädd i sválltjá och virkal. Degen bearbetas i degtråg av trä, små kakor gräddas i plättlagg, sedan torkas gáhkko i eldstaden. Textskylt: ”Kafferostning.” Samma kvinna som bakar gáhkko rostar också kaffebönor, ett rostjärn skakas och läggs sedan på glöden igen. Kvinnan öppnar järnet och ser på bönorna, det ryker ur järnet. Sedan stänger hon järnet och skakar det, och lägger det på glöden igen. Textskylt: ”Middag i kåtan.” Två män, en kvinna och ett barn sitter i en tältkåta, alla är klädda i lulesamiska dräkter. Sällskapet delar en måltid, de äter ur samma skål och kniven används som bestick. Mannen på andra sidan kåtan har ett eget kärl att äta ur. En hund ligger i gången vid eldstaden. Textskylt: ”Sedan få hundarna sin mat.” Kvinna sitter på marken, i handen har hon en stor träslev. Kvinnan är klädd i sválltja, avve, gahper och virkal från lulesamiskt område. Fem hundar får mat, två stycken äter ur en kittel och de tre andra står kring en tjuoktá (lulesamiska) [matskål för hundar], en av hundarna äter ur den. Textskylt: ”Av tunna senor tvinnas tråd.” Kvinnor klädda i lulesamiska dräkter arbetar inne i loavddagoahte (lulesamiska) [tältkåta], en tredje person är också med, men ansiktet syns inte. En av kvinnorna spinner sentråd, den andra syr fast en lissto (lulesamiska) [kantband] på sválltjá. Textskylt: ”I en enkel vävstol vävas band.” Kvinna väver med en sjnjisskom (lulesamiska) [vävsked] av renhorn. Textskylt: ”Renhjorden drives till skiljestället.” En renhjord drivs ut i vattnet. Bakom hjorden går två män och hundar. En hund sitter i förgrunden, en båt ligger på stranden, träställningar står uppställda. Män går runt i en renhjord som är lugn. Några renar ligger ner. Renhjord simmar ut i vattnet, en man håller kvar en härk. Textskylt: ”Inom olika hägnader samlas flockarna av främmande renar.” Renhage byggda av videris. Ett ”kontor” med renar vaktas av en kvinna i lulesamisk dräkt. En man går mot kontor med en ren som är fast i lasso, mannen drar in renen i kontoret. Kvinnan skrämmer renen och en annan man klädd i lulesamisk dräkt kommer och hjälper till. Flera personer kastar fast och märker kalvar, alla är klädda i samiska dräkter från olika områden. Textskylt: ”Oxe med skälla.” En tam hanren med skälla. Textskylt: ”Renen skrapar sina horn, som klia.” En ren gnuggar sina horn mot benen. Textskylt: ”Årets kalvar märkas i öronen med ägarens märke.” En man smyger i rengärde och kastar fast en kalv och märker den, han är klädd i lulesamisk dräkt och sydväst. I bakgrunden rör sig flera andra människor. Textskylt: ”Tre renkalvar trängas om att få dia.” Renar står i rengärde, en vaja diar tre kalvar, sedan springer vajan iväg. Textskylt: ”Om man vill mjölka renkorna, få de fångas med lasso.” En man kastar fast en vaja bland renar som inte är i en hage, han är klädd i lulesamisk dräkt. En hund håller kanten av renhjorden, så att renarna inte sprider sig. När vajan är fast kommer en kvinna gående, en annan kvinna skymtar förbi. Kvinnan mjölkar vaja, kvinnans mössa är vänd med insidan utåt för att skydda den från smuts och slitage. Textskylt: ”Renskiljningen är slut, och hjordarna draga bort.” Renhjorden släpps ut ur rengärdet och renhjorden rör sig ner för en liten brant. Människorna står kvar på höjden och ser på, en person bär bort kvistar som har använts som gärde under arbetet. En eld brinner, rök sprids. Textskylt: ”Lappbarnen undervisas i skolkåtan.” Eld brinner i tältkåtan och rök stiger från kåtan. Kvinna kommer ut från tältkåtan och ringer med en bjällra/klocka, hon är klädd i lulesamisk kolt, -mössa, -bälte och förkläde. Barn kommer springande från olika håll och väntar på varandra innan de ställer upp sig i led. Flickorna går först och sedan pojkar, den längsta först, den kortaste sist. Sedan går barnen in i tältkåtan, vilken står uppställd i området kring Vájsáluokta (lulesamiska) [Vajsaluokta]. Alla barnen är klädda i lulesamiska dräkter. Inne i tältkåtan pågår undervisning. Lärarinnan håller en pekpinne i handen, hon är klädd i lulesamisk dräkt sitter. En pojke räknar på svartatavlan, vilken är placerad på golvriset. Textskylt: ”På rasten är det roligt att kasta lasso.” Barnen leker utanför tältkåtan, två lite äldre pojkar kastar lasso efter de andra barnen som springer omkring. Några av barnen håller renhorn i handen. Textskylt: ”Lappland är också turisternas förlovade land.” Skidåkning vintertid. Textskylt: ”Men vi återvänder till lapparnas liv och följder dem på en färd över fjället.” Boplats med flera tältkåtor. Utanför tältkåtorna finns flera förrådsställningar uppställda. Kvinna och man är på väg att ge sig av med klövjerajd. De är klädda i lulesamiska dräkter (mannen har ingen traditionell mössa utan bär en kepsliknande mössa). Deras rájddo (lulesamiska) [rajd] består avfyra hierge (lulesamiska) [härkar], vilka är lastade med saker. Paret påbörjar sin färd, efter en stund vänder sig kvinnan om och vinkar till folksamlingen som står kvar på kåtaplatsen. Några personer höjer händerna och tar farväl. Textskylt: ”Strida bäckar får man vada över.” Paret fram till en bred bäck som de vadar över. Både kvinna och mannen har varsin soabbe (lulesamiska) [stav] i handen som de använder när de vadar, mannen har sjuohpan (lulesamiska) [lasso] över axeln. Textskylt: ”Under en rast torkas skohöet, som lapparna ha i stället för strumpor.” Paret har gjort upp eld, kvinnan kokar kaffe och håller kaffepannan över elden med soabbe. Mannen har tagit ut skohöet ur tjátjega (lulesamiska) [näbbskorna] och lagt det på en kvist. Mannen håller kvisten med skohöet på över elden för att det ska torka, ibland vänder han skohöet. Sedan fyller han tjátjega med skohö igen och skor på sig. Textskylt: ”Vandring över en jökel.”. Kvinnan och mannen fortsätter sin vandring. Under vandringen över glaciär är det kvinnan leder rájddo, mannen går längst bak. Kvinnan har tagit på sig lijnne (lulesamiska) [halsduk] under gahper. (Katalogisatörens kommentar: Filmen består till stor del av klipp från I fjällfolkets land: Dagar i lappland bland Inka Länta och hennes fränder (Erik Bergström, 1923). Påskarvad kopia av "Du gamla du fria", se Vasakyrkan i Örebro, samling film nr 3. (Ájtte 2023)
Speltid
25 min.
Ämne
Ämnesord
Dokumentärfilm (sfi)
Samer (sfi)
Lappland (sfi)
Renskötsel (sfi)
Norrbottens län (sfi)
Originalformat
Originalets nummer
Grängesbergs accnr: 5/2005 ; DVC: 0224, granskningsnr 58128
Originalsystem
optisk film: 16 mm, längd: 185 m, 16 fps
Ljud
stum
Färg
svartvit
Arkiv
Leverantör
Vasakyrkan i Örebro
Exemplar
Filbeskrivning
AVC, CBR, 6 Mbit/s, 720 x 576 pixlar, AAC, VBR, 48 kHz, 160 kbit/s (medelvärde)
Arkivnummer
XA_GR05-01041

