Skriv ut sidan
Länk till sidan

Grängesbergsmalm


[1946]

Namn

Personer
Jonasson, Harry , 1906-1987 (fotograf)

Grupp/institution

Utgivning

År/datum
[1946]

Utgivningsland
Sverige

Samlingar

Anmärkningar

Anmärkning
Textskyltar på svenska

Produktionsbolag: AB Svensk Kulturfilm

Dokumentation finns: Medföljande dokumentation

Originalet finns ej hos KB

Sammanfattning
Grängesbergs malmfält i hjärtat av Bergslagen var känt och bearbetat redan på 1400-talet. I slutet av 1800-talet kom stordriften i gång och nu är brytningskapaciteten c:a 1 ½ million ton malm per år. Denna film visar hur gruvan bröts och hur malmen separerades på 1940-talet. Från den 50 m. höga laven vid Centralschaktet få vi en god överblick över anläggningarna. I v. och n. ser vi förrådet, Cassels Donation, gruvkontoret och Jakobinalaven. I ö. framträder det delvis igenfyllda dagbrottet och Müllers lave, i so. Dynamitfabriken, i s. och sv. Verksanläggningar, bangård, verkstäder och Ränngruvefallets bostäder. Utsikten över maskinhus, lave, skräd- och separeringsverk från vägen över Grängesbergstjärnen är imponerande. Arbetarna anlända till det inhägnade området via v. Grindstugan. Efter omklädnad i gruvstugan gå de till laven, hämta sina elektriska lampor, gå in i hissen och ge signal till spelstyraren, som sätter igång personspelet. Under jord orientera vi oss medelst principskisser över malmen, schaktet samt utfrakts- och stigorter. Orter och arbetsrum i gruvan måste noggrant inmätas. Under jord går personalen eller åker gruvtåg till arbetsområdet. Allmänt användas nu elektriska batterilyktor, men här ha de flesta karbidlampor. Bergborren vässas i underjordiska borrsmedjor, avhämtas där och bäras till arbetsplatserna. För förvaring av sprängämnen finns under jord magasin, där arbetarna ta ut sitt dagsbehov. Ortdrivaren borrar med luftdriven maskin, skjuter och skrotar samt lastar för hand eller med luftmanövrerad lastpelare. Borrning med hårdmetallskär vinner terräng. Vid sådan borrning användes lätta knämatningsmaskiner. Skären slipas med smärgelskivor. Skivbrytaren borrar, laddar, bygger sin slas, skjuter, tappar och kör vagnarna till bergschakt, där de tippas. Han håller noga reda på antal tippade vagnar. Borrningen utföres som vid slasskivbrytning. Ingen slas bygges. Berget lastas från ortsulan med maskin. Tippning i bergschakt. På utfraktsnivån tappas berget från bergschakten i vagnar, som av ellok dragas till uppfordringsschaktet, där de tippas i 40m. djupa fickor. Från bergfickorna tappas malmen i 10-14 tons måttfickor. Dessa tömmas i skipen, vilka spelas upp i laven. Gråberg från förberedande arbeten spelas upp med hissarna i samma schakt. Elektrisk ström från egna kraftstationer föres i högspänningsledningar till gruvfältet och transformeras där till lämplig distributionsspänning. Gruvspelen för person- och berghissar äro uppställda i maskinhuset, som rymmer kompressorer, omformare och elektrisk instrumentering. Det är matdags. Alla åka då upp i dagen för 1 tim. rast, och de flesta ta vägen till gruvrestaurangen. Arbetarna ha bildat en restaurangförening, som ordnar med inköp av mat och anställning samt avlöning av personal. Bolaget tillhandahåller lokal, köksutrustning och elström. Vi skall nu följa godsets behandling ovan jord. Rågodset från gruvan – en blandning av magnetisk svartmalm, omagnetisk blodsten och ofyndigt gråberg – krossas och siktas i laven samt föres på transportband till separeringsverket. Den grövre svartmalmen avskiljes på magnetisk väg med malmskiljare. Den finare malmen och mullen tillvaratages med magnetiska separatorer. De grövsta blodstenbitarna plockas för hand. Finare blodstensgods separeras på våtmekanisk väg i sättmaskiner. Blodstensmullen avskiljes på skakbord. Mullen avvattnas. Den grövsta malmen krossas till lämplig storlek. Malmen håller fosformineralet apati, som tillvaratages genom flotering av det fina gråbergsavfallet. Vattnet avlägsnas genom filtrering. Malm- och gråbergsprodukter i styckeform fraktas på separata transportband till uppsamlingsfickor. Från fickorna tappas det grövsta gråberget i järnvägsvagnar, som tippas i dagbrotten, medan de finare kornstorlekarna användas som makadam. Styckemalmen tappas i järnvägsvagnar. Malmullen lagras i stora upplag och lastas med elektriskt driven skopa i järnvägsvagnar. För reparationer finnes särskilda verkstäder. Här – maskin-, plåt- och snickarverkstäderna. När dagens arbete är slut vill alla tvätta sig, vartefter en del pigga upp sig med ett besök i solariet. Sedan känns det skönt att krypa i gångkläderna och åka hem. Malmen omhändertas av järnvägens personal och väges, varefter tågsättet köras till Oxelösunds utskeppningshamn. (Handlingsbeskrivning enligt texter i läslängd)

Språk
svenska

Speltid
59 min.

Ämne

Ämnesord
Dalarna (sfi)

Gruvdrift (sfi)

Gruvarbetare (sfi)

Grängesberg (sfi)

Dalarnas län (sfi)

Ludvika kommun (sfi)

Originalformat

Originalets nummer
Grängesbergs accnr: 1/2003

Originalsystem
optisk film: 16 mm, längd: 568 m, 21 fps

Ljud
stum

Färg
svartvit

Exemplar

Filbeskrivning
programström CBR, 4,8 Mbit/s, 720 x 576 pixlar, MPEG-1 layer 2, CBR, 48 kHz, 16 bitar, 160 kbit/s

Arkivnummer
XA_GR06-00459

XA_GR06-00467



Kungl. biblioteket