SR, P1 2006-01-30

Ett mycket personligt reportage om lyckan, glädjen och funderingarna kring att adoptera ett utländskt barn. Av Christer Söderqvist, som adopterat Isadora från Columbia. Från 1986 och 21/1 -06.

Del 2 av 3. Av Fredrik Zander. Med Oldoz Javidi, Jörgen Lötgård, Lars-Erik Berenett m. fl. Regi: Fredrik Zander. Om samboparet Anna och Jens, som i ett par års tid bott ihop i en trerummare mitt i storstaden. Deras vardagsliv är inte olikt andra unga människors. De "bor mitt i city, för det bör man", har inga barn men säger ofta att dom älskar varandra - och årstiderna rinner iväg. En pjässerie om hur livet omärkligt förändras, och om kärlekens svåra uppgift att förena. SR Malmö. Från 21/1 och 23/1.

Måndag 30 januari med Jörgen Huitfeldt 1. Londonmöte om Hamas. Senare idag träffas den fredsmäklande "kvartetten" EU, FN, Ryssland och USA i London för att diskutera konsekvenserna av den oväntade segern för Hamas i det palestinska valet. Samtal med Agneta Ramberg, SR:s Londonkorrespondent och Sune Persson, statsvetare och mellanösternexpert. Samtal: Agneta Ramberg, Londonkorrespondent och Sune Persson, mellanösternexpert o statsvetare Efter Hamas valseger så ställer vi frågan om vem som ska styra över de väpnade styrkorna? Samtal med Magnus Norell, FOI. Samtal: Magnus Norell, FOI 2. SSU ordförande i krogbråk. Efter helgens bråk på en krog i Stockholm så har SSU ordföranden Anna Sjödin polisanmälts för våld mot tjänsteman. Vad hände egentligen?och hur påverkar bråket ordförandens position i SSU? Samtal med Anna Sjödin. Samtal: Anna Sjödin, SSU 3. Kris i Danmark. I höstas publicerades i Jyllands-Posten flera karikatyrteckningar där profeten Mohammed bland annat avbildades med en bomb i turbanen. Eftersom den muslimska traditionen förbjuder avbildning av profeten Mohammed har bilderna lett till flera reaktioner i Mellanöstern. I helgen har enskilda medlemmar ur Al-Aqsa-martyrernas brigader delat ut flygblad där de säger att alla danskar och svenskar måste lämna området inom 48 timmar - om inte danska regeringen ber om ursäkt för de karikatyrbilder som publicerats. Samtal med Rolf Jonshöj, politisk redaktör på Danmarks Radio. Samtal: Rolf Jonshöj, politisk redaktör Danmarks Radio Landssorg i Polen 4. "Den största katastrofen i det demokratiska Polen". Så beskrev president Lech Katczynski igår olyckan då taket på en mässhall rasade in och dödade 66 personer. Idag vaknar polackerna upp i ett land där officell landssorg råder till och med på onsdag. Samtal med Kjell Albin Abrahamson. Samtal: Kjell Albin Abrahamson, Warszawa 5. Isolycka förbryllar. Orsaken till helgens olycka i Mälaren där 13 långfärdsskridskoåkare gick genom isen är fortfarande oklar. Frågorna om varför färdledarna tog med sitt följe ut på så svag is och hur så många åkare kunde gå igenom samtidigt ska nu utredas. Samtal med Heinrich Blauert, ordförande i Stockholms Skridskoseglarklubb. Samtal: Heinrich Blauert, Sthlms Skridskoseglarklubb Korrespondentkrönika 6. Krönikan kommer idag från Bryssel. Korrespondentkrönika: Kerstin Brostrand 7. Stockholm i skymundan. I många filmer under de senaste åren så har vi i publiksuccéer som "Grabben i graven bredvid"och "Såsom i Himmelen" mötts av neutrala lantliga miljöer och anonyma svenska småstäder med påhittade namn, men nu vill Stockholm ta upp kampen med de framgångsrika filmstäderna i norr och i väst. Reportage av Håkan Widman. Samtal med Börje Hansson, filmproducent på bolaget Filmlance. Svenska Filminstitutets VD Åse Kleveland. Reportage: Film i Stockholm Samtal: Börje Hansson, filmproducent Samtal: Åse Kleveland, VD Sv Filminstitutet 8. Nyår i Kina. I Kina är det fortfarande helg efter nyåret som firades natten mellan lördag och söndag. Nu är det Hundens år i Mittens rike. Reportage av Anders Wennersten. Reportage: Nyår i Kina

Från fredagen.

Med kyrkoherde Sven Åke Dahl, Axbergs församling, Örebro. SR Örebro.

Med Li Li, svensk-kinesisk poet.

Med ekonomi.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Tomas Tengby i Göteborg. Tel: 099-510 10.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Asiatisk släktforskning Kinesisk släkttavla där anfäderna avporträtterats. Släktband 30 januari Skrifttecken nyckeln till kinesiska arkiv Vi svenskar är ju ofta, och med rätta, stolta över våra arkiv. Svenska släktforskare har större möjligheter än de flesta att komma långt i sin forskning bara genom sökningar i de offentliga arkiven. Men det finns länder vars skrivna historia är betydligt längre än vår. Kinesisk släktbok som sträcker sig ner till 1000- talet. -Jag har en väninna som haft mycket tur. Hon har kommit 162 eller 172 generationer bakåt, säger Mrs Cheng som arbetar på det stora släktforskar- centret Family History Library i Salt Lake City, USA. Hon kommer från Kina, men hjälper nu andra att hitta rätt i de kinesiska arkiven. Och även om man räknar mycket försiktigt så betyder 160- 170 generationer att man kommer tillbaka några tusen år. Mrs Cheng säger att nyckeln till de kinesiska arkiven är det gamla kinesiska tecknet för varje familj. Under Maos tid förenklades teckenspråket, men om man ska finna sin familjs historia så måste man veta hur tecknet såg ut skrivet på det äldre sättet. Trots att det finns många familjer som heter till exempel Cheng, så skiljs de åt genom sina tecken. I Kina finns det en stark tradition att skriva släktens historia, och i sk finare familjer har man ofta gjort egna böcker. En del av dessa böcker har också målade porträtt av vissa viktiga personer. En sådan bok visar Mrs Cheng. Den tillhör familjen Tang och den allra första anan Tong-Gong som levde under Sung-dynastin på 900-talet, vilket översatt till svensk historia hamnar mitt i Vikingatiden. Boken är oerhört vacker, tjock som en gammal Bibel och oerhört innehållsrik. Här finns inte bara namnen på medlemmarna i släkten Tang utan ofta en liten berättelse om dem. Den som hittar en ana i kinesiska arkiv hittar ofta hundratals, ja kanske till och med tusentals, berättar Mrs Cheng. Indien I Indien blickar man idag mer framåt och har nästan inga dokument att tillgå när det gäller att spåra sina anfäder. Det är med andra ord inte lika lätt spåra släkten bakåt i arkiven, som i t ex Kina. Före självständigheten 1947 har man inte i någon större utsträckning registrerat medborgarna. Under kolonialtiden, när engelsmännen styrde i Indien, dokumenterade man däremot de britter och europeer som arbetade och bodde i landet. Vinud Kumar, Kerala Indien.Vinud Kumar bor i en av de sydligaste delstaterna, Kerala. Han säger att de flesta inte känner till släkten mer än ett par tre generationer bakåt i tiden. Men den nya generationen som växer upp nu, kommer i framtiden att kunna leta i arkiven eftersom man till exempel nu registrerar alla som föds. Det finns ändå några ställen att söka på. Till exempel kan man söka i landdokument. För har en anfader ägt en bit land är familjen registrerad i ett så kallat landregistrerings bevis. Där kan man hitta släktingar ett par, tre och till och med fyra generationer bakåt i tiden. Ett annat sätt är att leta i ransoneringskorten som varje indisk familj tidigare fick. Förr delades de ut till alla familjer, oavsett hur mycket pengar man hade. På kortet står namnen på alla familjemedlemmar. Numer är det bara de fattiga familjerna får de här korten. Intresset för släktforskning är inte direkt utbrett säger Vinud. Dels beror det naturligtvis på bristen av handlingar, men också på att många speciellt i den nya generationen hellre ser framåt än blickar bakåt. De har fullt upp med att bygga en bra tillvaro för sig och sina familjer. Adopterade söker sin släkt Margret Josefsson med sonen David. De svenskar som blivit adopterade från andra länder kommer ofta till ett läge i livet då de vill veta mer om sin biologiska familj. Men den släktforskning som adopterade utför handlar oftast om att finna sin mor, far och syskon. -Det är så stort att finna sin biologiska familj att man inte känner ett så stort behov av att leta vidare bakåt i släktlinjerna. Det säger Margret Josefsson som är adopterad från Korea. Hon kom till sin svenska familj när hon vara några månader gammal, och när hon började bli vuxen växte behovet av att få veta mer om sitt ursprung. Hon var i Korea med sin svenska familj utan att lyckas. Men Margret hade ovanlig tur. Hennes koreanska pappa hade aldrig kunnat släppa tankarna på den lilla dottern som lämnades bort och kallades föräldralös. Och med hjälp av de goda arkiv som finns i Sydkorea letade han reda på Margret. -Det var konstigt att träffa dem första gången. Vi hörde ihop och ändå inte, säger Margret som idag arbetar på adoptionscentrum och har hjälpt många adopterade att själva försöka finna sina rötter. Det är inte så många adopterade som faktiskt finner sina biologiska föräldrar. Många länder väljer att inte arkivera uppgifter om de barn som adopteras bort, och för dem är det givetvis näst intill omöjligt att hitta sina biologiska rötter. Dubbelseende På länsmuseet i Västernorrland har man hittat ett alldeles speciellt sätt att jobba med bildarkivet på. Fotograf Björn Grankvist har initierat ett projekt där fyra unga invandrare fått fritt tillträde till museets fotarkiv. Där har de letat bilder som påminner om sina hemländer och traditioner eller väcker förundran och intresse. Bilderna ska sen vara med på en utställning som öppnar den 17 juni i Härnösand. Många museer har bildarkiv och ibland kan man söka i deras databaser på nätet helt gratis. Där kan man hitta släktingar, vänner och bilder på orter som de såg ut förr. Mirweis som är en musikintresserad man från Afghanistan fäste sig bland annat vid en bild med en gammal dam som fyllde år och firades med sång och spelmansmusik. Sänds även kl. 00.03 och på lördag kl. 19.30.

Med Johan Engblom, skribent och asienkännare. Korea blev hans karma. Martin Dyfverman träffar honom nu i Esbjörnamåla i Småland. SR Örebro. Sänds även natten mot torsdag kl. 01.20 och lördag kl. 18.15.

Ettbarnspolitik och Kinas små kejsare. Programledare: Anna Ivemark. Ettbarnspolitik och Kinas små kejsare Måndag 30/1 kl 11.03 med repris kl 23.07 och söndag 5/2 kl 18.30 i P1. - Min generation har blivit så självisk, tycker 21-årige Chen Zhuo som är ensambarn liksom alla hans kompisar på grund av Kinas strikta ettbarnspolitik. Själv skulle han gärna vilja skaffa 2-3 barn, och tycker det känns orättvist att inte lagen är lika för alla, att det går att köpa sig fri och att landsbygdsbefolkningen får skaffa flera barn. Idag föds det dessutom miljontals fler pojkar än flickor i Kina, eftersom söner är hett eftertraktade, särskilt när man bara får ha ett barn. Medverkande: Familjen Chang, Marina Thorborg ekonomhistoriker vid Södertörns högskola, Mette Axelsen ettbarnsmamma, Elisabeth Schönbeck beteendevetare syskonrelsexpert. Sänds även kl. 23.07 och på söndag kl. 18.30.

Av Sylvia Plath. Uppläsning av Mirja Burlin. Översättning: Christina Liljencranz. Del 16 av 23. SR Göteborg. Sänds även kl. 19.35.

måndag Dikt: Sex Fingrar Författare: Ko Un (övers Inja Hans och Carola Hermelin) Diktsamling: Tiotusen fotspår Förlag: Atlantis 2005 Uppläsare: Per Myrberg Sänds även kl. 22.55.

Från tekniker till innovatörer - indisk forskning på frammarch. Redaktör: Ulrika Hjalmarson. Många anser att bioteknik är det forskningsområde som står på tur att expandera kraftigt och och Indien laddar nu för att ta plats som aktör på den marknaden. Många anser att bioteknik är det forskningsområde som står på tur att expandera kraftigt. Ny kunskap kring genetik och stamceller förväntas ge upphov till en helt ny generation av läkemedel och Indien laddar nu för att ta plats som aktörer på den marknaden. Vetandets värld har besökt ett av Indiens största bolagskoncerner, Reliance, som nu storsatsar på forskning. Här finns splitternya laboratorier och representanter för bolaget söker nu samarbetspartners i Europa och Usa. Indien har gott om duktiga tekniker och kemister men ingen forskartradition att falla tillbaka på. Hur ska de bära sig åt för att slå sig in på den internationella läkemedelsarenan? Ett program av Ulrika Hjalmarson. Sänds även kl. 23.40.

Med väder och tidningskrönika.

Från morgonen. 30/1 1. Vad händer på Göteborgs filmfestival? fredags gick startskottet för filmfestivalen i Göteborg för 29 gången i ordningen. Den pågår ända fram till 6 februari och har över 700 titlar i programmet Måns Hirchfeldt har har dykt ner i utbudet och fiskat upp ett och annat. Måns Hirschfeldt rapporterar från Göteborgs filmfestival 2. Nya pjäser av Lars Norén. Två pjäser ur sviten Terminal - det är vad Riksteatern hade premiär på i Hallunda utanför Stockholm. Författare och regissör till de två pjäserna är den inte helt okände Lars Norén. Och han skriver själv i det lilla programbladet att: "Terminal betyder slut eller ände och flera av de här pjäserna handlar om olika slut och ett sorts tidens sönderfall." Anneli Dufva har sett Terminal. En poet blir dramatiker, dramatikern börjar regissera sina egna pjäser på scenen, i teaterföreställningarna smyger sig den filmade bilden in... Nästa steg - filmregi ? Kanske det, Lars Norén. Det är spännande på många sätt att få följa ett konstnärsskaps vägar på det sätt Norén låtit publiken göra nu under de senaste tio åren. Hans process hela tiden synlig - innehållsligt vet vi hur han närmat sig både de utslagna, de på olika sätt dömda och spillrorna efter ett krig. Men han har också parallellt med det tydligt samhällskommenterande med jämna mellanrum återkommit till det knappare, mycket Fosse-inspirerade och avlyssnande scenspråk som gör det möjligt att tala stilla och nästan tyst om liv och död. Just Tyst musik och Stilla vatten har två av de pjäserna hetat. I Terminal är väntrummet platsen - i den första delen ett faktiskt väntrum, på ett sjukhus, sen i den andra, det väntrum som är livet. Här bjuder nämligen regissören Norén på ett körverk - en ekokammare av repliker och bilder - där tanken upplöser ålderskillnader mellan människor - där huvudet kokar ihop allt som varit viktigt - till ett enda rum med alla tider och minnen samlade. Och visst är det hans egen sceniska ursprungsfamilj som skymtar på Skåneslätten - den som blev så bekant genom Natten är dagens mor och Kaos är granne med gud. De sex skådespelarna, klädda i gråa nyanser, på en lika asketiskt grå scen med svartvita mycket Bergmanartade rörliga närbilder projicerade i fonden,de rör sig i mönster.. Och de talar i mönster också , i flätor - orden från en kan komma ur en annans mun, de upprepar sig och tar om, prövar, bygger en ton. Och så plötsligt blir filmen bakom dem i färg - en blek kopia, en begravning, en kyrka Det är förstås pretentiöst i sin anspråksfulla enkelhet ? konst för konsten - MEN, det visar på Noréns storhet hur han till fulländning behärskar sina medel. För han släpper inte greppet, han håller kvar - genom den branta humorn, som hela tiden öppnar för skrattet, och genom att skådespelarna så starkt förmedlar en upplevelse av mening. Blick och kropp - människan som barn, alltid barn till någon. Skitlivet. Sökandet. Vad var det han skrev? "det handlar om olika slut och en sorts tidens sönderfall".... Okey. Jag är med. Anneli Dufva 3. Oneirine - romandebut av Fabian Kastner Fabian Kastner, född 1977, till vardags litteraturkritiker debuterar i dag med "Oneirine" - "Roman i tusen delar", som undertiteln lyder. Oneirine heter romanjagets stora kärlek, och namnet går tillbaka på grekiskans oneiros - dagdröm, plus att namnet också finns hos författaren Thomas Pynchon som namnet på en drog som gör att man upplever ruset som verkligare än verkligheten. Ja sådana här finurligheter finns det gott om i Fabian Kastners roman "Oneirine, som Maria Edström har läst. Redan i första stycket när romanjaget beskriver det hotell, hotell Abulafia, där han bor i ett litet skruttigt rum, så känner man igen sig. "liknande hotell bebor redan vår inbillning." skriver Kastner och beskriver i nästa andetag hur man tycker sig ha läst om hotellet i en roman eller sett det i en film. Att det här är en roman som jobbar med lager på lager, fiktion på fiktion, på verklighet och tillbaka till fiktionen igen, som en litteraturens egen smörgåstårta, det står utom allt tvivel. Och som sagt, vi har varit där, i denna diffusa tid, i denna diffusa centraleuropeiska stad med sina plingande spårvagnar, utkylda hotellrum och caféer med mjältsjuka unga män och enögda servitörer med flottiga förkläden. För det är här romanjaget befinner sig, drömmer, längtar och minns sin älskade Oneirine som inte längre finns hos honom. Han roar sig trött med Dolores, en "teaterslinka", de går till stadens "nöjeskvarter" men hennes bleka magra gestalt roar honom knappt. Han går ut och dricker sekt med sin hotellgranne Lenz, en ung man som dragit sig undan världen och beslutat sig för att ta livet av sig om han bara hittar det optimala sättet att gå till väga. Ja, det är lustigt på ett lite märkligt sätt att vistas i Kastners roman - en pastisch, som leker med pastischen. Nu leker vi lite Nabokov, säjer Kastner och levererar följande rader om Bruno, romanjagets rival: "Det är inte uteslutet att det är den omöjliga tanken att se honom naken som upprör mig. Brunos kropp tillhör den kategori kroppar som kräver krage och manschettknappar, skjorta och slips och till och med näsduk, det är en kropp i skor, som nödvändigt kräver dessa toalett- och konfektionsdetaljer för att vara uthärdlig i sinnevärlden,.." När Kastner leker Nabokov är han mycket skarp och underhållande, när han leker typ Herman Hesse, exekverar han bara en mossig manlig pösmunksblick. Professor Hanemann, en annan av hotellets gäster, påstår att det vi kallar litteratur bara är en konstgjord kedja som hålls samman av författare som skriver om samma saker. Kort sagt, alla historier berättas bara om och om igen, så varför inte göra en liten skojig litterär installation av alltihopa, tycks vår författare mena, den kan vara riktigt nöjsam även om man inte förstår hälften av alla smarta blinkningar. Och visst, Fabian Kastners skickliga retro-imitation förtjusar, men inte så mycket mer. Det må vara samma gamla historia om kärlek som aldrig blev, men det går liksom inte att komma ifrån att det som gör om den säjer oss något eller inte nu - är hur den berättas. Maria Edström

Myter och fördomar om Kina. Programledare: Nils Johan Tjärnlund. De största myterna om Kina Kineser är rädda att tappa ansiktet, hävdas det. P1 måndag 30 januari 13.20, repris tisdag 31 januari 00.35 och kortversion lördag 4 februari 15.35 Fortfarande lever många myter om Kina och kineser. Kinaforskarna Torbjörn Lodén och Anna Gustafsson Chen slår hål på några av dem i veckans program. Stämmer föreställningarna att kineser tappar ansiktet, att det finns en särskild skamkultur och att kineser är kollektivister och ointresserade av demokrati? Och varifrån kommer föreställningarna? Dessutom tas utseendefixering i barnböcker upp. Forskaren Hanna Sveen har jämfört hur manliga och kvinnliga personer beskrivs i viktoriansk barnlitteratur och modern barnlitteratur. Resultaten visar att utseendet fortfarande beskrivs framför allt hos kvinnor och flickor även i nyare barnböcker. Avhandlingen har lagts fram vid Uppsala universitet. Torbjörn Lodéns lista över Kinamyter: 1. Kineser är kollektivister - västerlänningar individualister. 2. Kineser tänker holistiskt, västerlänningar atomistiskt. 3. Begreppet "kris" innehåller för kineser en möjlighet. Felaktig etymologi. 4. "Transcendens" är ett centralt begrepp i västerländsk tradition; saknas i Kina. Antagligen fel. 5. Begreppet "ansikte": kineser är rädda att tappa ansiktet, därmed annorlunda. Myten inbjuder till charlataneri. 6. Demokrati är västerländskt, passar kanske inte kineserna. 7. Kineser ser inte varandra i ögonen. Så kanske det var förr. 8. Man ska inte öppna presenter i kinesiska givares närvaro. En gammal sed i Kina, men kineserna går på kurser där de får lära sig att man ska göra just det när man träffar västerlänningar. 9. Det kinesiska språket till sitt väsen oprecist, och europeiska språk precisa. Missvisande. 10. Europa är en skuldkultur, Kina en skamkultur. 11. Kineserna är gula. Dessutom florerar många missuppfattningar om buddhism och olika filosofier med österländskt ursprung, påpekar Anna Gustafsson Chen. Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 15.35.

SR Malmö. måndag. 1. Debatten som försvann - 5. Jens Liljestrand tycker det är dags att diskutera mansrollen igen. 2. Jämställdhetsdebatten antik. Olav Wiström har läst Xenofons Ledarskap från 400-talet f Kr, i ny översättning av Sture Linnér. Sänds även kl. 20.45.

Svek, mörker och svenska kulturstjärnor! Vi har sett urpremiären av Lars Noréns "Terminal" på Riksteatern i Hallunda och Björn Runges sjufalt Guldbaggenominerade film "Mun mot mun." Sammantaget en hel del familjehemligheter, livssorg och trauman. Varför blir misslyckade liv ofta lyckad konst? Medverkande: kulturredaktionens Anahita Arai, Aase Berg, poet och frilansskribent och Nils Schwartz, kritiker på Expressen. Programledare: Anneli Dufva. Sänds även imorgon kl. 18.15.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även kl. 20.35 och imorgon kl. 05.35.

Veckans berättartema: Boken och demokratin - om litteratur i Indien och Kina. Redaktör: Naila Saleem. Sänds även kl. 01.00.

Hur ska vi försörja oss? En serie i tio delar om jobben och vår framtida välfärd. Från gårdagen. Sänds även kl. 01.20.

Direktsänt aktuellt magasin. Måndag 30 januari Programledare: Monica Saarinen och Patrik Peter Rättegång mot Enron I dag startar rättegången mot den forna energijätten Enron och detta är ett av de mest omskrivna ekobrottsmålen i USA. SR:s New York- korrespondent Sara Stenholm och Tommy Borglund, doktorand på Handelshögskolan medverkar. Samtal: Sara Stenholm, utrikeskorr. och Tommy Borglund, doktorand Handels Kampen om oljan. Nu tävlar stormakterna Kina och Indien om oljan. Vad betyder denna tävlan om oljepumparna? Journalisterna Vladislav Savic och Gunnar Lindstedt samt Kina-kännaren Kristina Sandklef medverkar. (ca kl 16.10) Karikatyr i Jyllands-Posten. Hör mer om karikatyrteckningarna i Jyllands-Posten som fyra månader efter publiceringen rört upp känslorna i arabvärlden. Vi speglar stämningarna i Mellanöstern och debatterar också gränsen mellan yttrandefrihet och respekt för religion. Medverkan av Per Svensson, journalist, Mehmed Kaplan, Sveriges Unga Muslimer, Katarina Malmström, kommunikationschef på Arla och Thomas Heine, korrespodent på Jyllands-Posten. (17.00) Hur ska EU hantera Hamas' valseger? I dag väntas besked om det blir ekonomiska sanktioner eller inte och vilka kan konsekvenserna bli? Medverkan av Anna Dahlberg, ledarskribent på Expressen och Ernst Klein, fd ledarskribent på Östgöten. EU och Hamas Klassresa i indiska slummen. Bombay, eller Mumbai som staden heter sen 10 år tillbaka, är Indiens kommersiella centrum och en magnet för stora delar av Indien. Här finns jobben, pengarna och drömmarna. Hör om Samir som just påbörjat sin resa mot ett bättre liv, det liv som så många fattiga indier drömmer om. Reportage av Åsa Furuhagen-Vestergren. Åsa Furuhagen Vestergren reportage Producenter: Helena Giege och Carlos Garat

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Med väder.

- Idag finns inte det språk som jag talar. Fredrik Pålsson träffar Zeljko Santrac och Hassan Hadi, nyckelfigurer i Malmögrupperna Teater Theatron och Teater Foratt. SR Malmö. Från torsdagen.

80/20 - om ojämlikhet inom norsk film. Redaktör: Sigrid Flensburg, SR Norrbotten. Från torsdagen.

Del 3 av 3. Av Fredrik Zander. Med Oldoz Javidi, Jörgen Lötgård, Lars-Erik Berenett m. fl. Regi: Fredrik Zander. Om samboparet Anna och Jens, som i ett par års tid bott ihop i en trerummare mitt i storstaden. Deras vardagsliv är inte olikt andra unga människors. De "bor mitt i city, för det bör man", har inga barn men säger ofta att dom älskar varandra - och årstiderna rinner iväg. En pjässerie omhur livet omärkligt förändras, och om kärlekens svåra uppgift att förena. SR Malmö. Från 28/1. Sänds även 6/2 kl. 01.00.

Av Sylvia Plath. Uppläsning av Mirja Burlin. Översättning: Christina Liljencranz. Del 16 av 23. SR Göteborg. Från kl. 11.35.

Om kulturmöten och kulturkrockar. Från lördagen.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även imorgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

En skola för alla? Emil har en utvecklingsstörning, men går i en vanlig skolklass. Hur mycket av en i gänget kan man bli med andra förutsättningar än de klasskompisarna har?

Hälsofrämjande sjukhus. Om förebyggande vård för såväl patienter som personal.

Med Solja Krapu, författare från Umeå.

Från eftermiddagen.

Från kl. 12.00.

Ettbarnspolitik och Kinas små kejsare. Programledare: Anna Ivemark. Från kl. 11.03. Sänds även på söndag kl. 18.30.

Från tekniker till innovatörer - indisk forskning på frammarch. Redaktör: Ulrika Hjalmarson. Från kl. 12.10.