Skriv ut sidan
Länk till sidan

TV8 2005-02-23--2005-02-24

Inspelning saknas. Går ej att beställa.

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Senaste nytt från den europeiska finansmarknaden.

Tablåinnehåll
Senaste nytt från den europeiska finansmarknaden.

Tablåinnehåll
Senaste nytt från den europeiska finansmarknaden.

Tablåinnehåll
Amerikanskt debatt- och underhållningsprogram

Tablåinnehåll
aktiemarknaden

Tablåinnehåll
Brittisk dokumentärserie från 2001 När nazisterna kom till makten år 1933 var Tyskland något av en vetenskaplig pionjär. Rikets forskare var bland de bästa i världen och hade gjort revolutionerande framsteg inom både flygteknik och läkekonst. Hitlers tolv år långa herravälde bromsade dock landets framfart inom så gott som alla utbildningsområden och de tyska sanningssökarnas goda anseende gick om intet. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker vi hur det Tredje riket såg på systematiserad kunskap och diskuterar etikens roll i förhållande till dagens vetenskapliga arbete.

Tablåinnehåll
Detta avsnitt: Nu är det dags för eleverna att hitta på ett namn och en logga till företaget som är under utveckling. Dessutom ska de göra en reklamkampanj för Minimotions Mpeg4spelare och till sin hjälp har lagen vars en kreatör från reklambyrån Grey Stockholm. Det blir en jämn kamp men till sist korar rektor Johan Staël von Holstein en vinnare. I Rivalerna följer vi en grupp målmedvetna och begåvade unga män och kvinnor i en tävling om makt, rikedom och framgång. De kämpar i en stenhård skola i entreprenörskap och management som inte liknar någon annan "Business School" i världen. Efter 55 dagar är tävlingen avgjord. Segraren vinner en topptjänst inom Kinnevikgruppen, vilket innebär en unik möjlighet att ta en plats som en av morgondagens stora ledare i svenskt näringsliv. Rektor för skolan är den framgångsrika entreprenören från de dynamiska IT-åren kring milleniumskiftet Johan Staël von Holstein. Han styr skolan med järnhand. Han är rak och obarmhärtig i sin kritik av elevernas prestationer. Varje vecka väljer han ut två elever som han kastar till vargarna ? skolans styrelse. Endast en elev återvänder till skolan efter mötet med styrelsen. Ordförande för skolans styrelse är Kinneviks VD Vigo Carlund, en rutinerad och hårdhudad affärsman. Tillsammans med övriga styrelsemedlemmar ? samtliga hämtade från näringslivets toppskikt - avgör han vem som lämnar skolan. Eleverna skyr inga medel för att klara sig kvar på skolan och vinna det åtråvärda priset: Ett välbetalt jobb inom den internationella koncernen Kinnevik.

Tablåinnehåll
aktiemarknaden

Tablåinnehåll
Detta avsnitt: Världen har i dag ett imperium; det amerikanska. Det är annorlunda än sina föregångare, t ex det brittiska. USA eftersträvar inte territorier. Däremot anser det sig ha en mission: att ge världen demokrati. Det är för tidigt att avgöra om det amerikanska imperiet är framgångsrikt eller ej, säger Dominic Lieven, professor i historia och en av världens ledande experter på imperiernas historier. Leivens specialområde är Tsar-Rysslands historia, men till skillnad från många andra kolleger vågar han göra jämförelser mellan imperier från vitt skilda tider och på olika håll i världen. Imperier är långlivade politiska organisationer, som många gånger mot deras vilja, härskar över olika stater och befolkningsgrupper. Sovjetunionen försvann efter 74 år, USA:s imperium är knappt 50 år gammalt. Det är för tidigt att skåla än ? det är först efter ett par mansåldrar som vi kan ha ett facit om ett imperialt projekt har varit framgångsrikt, säger Lieven. Demokratins förutsättningar. Dagens enda supermakt, USA, spelar genom sin unika maktställning den centrala rollen för den globala världsordningen. Den brittiske historikern Niall Ferguson anser att USA är ett motvilligt imperium, men som trots det tog vid när det brittiska imperiet avvecklades efter andra världskriget. USA har idag som enda land samma slags kapacitet som det brittiska imperiet en gång hade under sina sena glansdagar - att verka som världspolis med liberala ambitioner. Utflödet av denna roll har vi under senare tid sett bland annat i form av parlamentariska val i länder som Afghanistan och Irak. Men kan verklig demokrati slå rot i kulturer som saknar fri press och legala institutioner som garanterar individens mänskliga rättigheter och fri- och rättigheter? Redaktören för Newsweek International, Fareed Zakaria, menar att demokrati inte är en självklarhet för alla länder vid alla historiska tidpunkter. Kan till exempel en diktatur, under vissa historiska betingelser, skapa förutsättningar för mänskliga rättigheter och fri- och rättigheter, medan en demokratiskt vald ledare i själva verket ibland förhindrar dem, som t.ex. vissa bedömare anser sker i Ryssland? Under våren 2005 kommer Global Axess, med utgångspunkt i Zakarias tes, att ställa frågor till några av världens både f.d. och nu verksamma ledare, dels i länder med starkt inskränkta mänskliga rättigheter och fri- och rättigheter, och dels politiska ledare som genomfört demokrati i tidigare diktaturer samt till forskare med hela världen som arbetsfält. Visas nästa gång 27/2 22:00

Utgivning

År/datum
2005-02-23--2005-02-24

Kanal

Utgivning
London : TV8

Utgivningsland
Storbritannien

Arkiv

Anm. bärare
Ej referensbandat



Kungl. biblioteket