SR, P1 2007-01-15

Ett program om Agneta som tagit ut svängarna i livet. Agneta var den som alla ville vara som. Hon fick femmor i nästan alla ämnen och var påhittigare än de flesta. I sjuan när Agneta blev raggare förvandlades femmorna till streck och bästa kompisen Gunilla tappade kontakten med henne. Idag, 30 år senare, träffas de igen hemma hos Agneta i hennes kökssoffa. Fem av Agnetas tio barn bor fortfarande hemma. Av Gunilla Nordlund. Från 30/12.

En personlig rundvandring av Malin Skjöld. Från 30/12 och 6/1.

En inte så svart kärlekshistoria av Angelica Tibblin Chen. Med Leonard Terfelt, Philomene och Gradin. Regi: Ludvig Josephson. Nanna och Mårten. Två ungdomar med stark förankring i hip hop-kulturen, konfronteras med varandra i en dialog om vad som är äkta uttryck eller poserande, spelad delaktighet eller verkligt utanförskap, om de rätta referenserna eller de lånade fraserna. Ett spel med de för enutomstående nästan esoteriska koderna till en subkultur som många har synpunkter på men få vet så värst mycket om. Från 2005, 6/1 och 8/1.

Från 6/1 och 8/1.

Måndag 15 januari:

Stormen Per. Två år efter Gudrun spelas åter igen ett scenario upp med havererad infrastruktur efter hårda vindar. Flera dödsfall, tåg som står stilla och närmare 300 000 abonnenter utan el. Varför drabbas vi återkommande av stora elavbrott? Är stormen en konsekvens av klimatförändringarna? Vad täcks av försäkringen när man drabbas av stormen?

Få feminister i regeringen. 13 av de 22 statsråden svarar nej på frågan om de är feminister visar en kartläggning som Svenska Dagbladet gjort. Inte ens jämställdhetsministern själv, Nyamko Sabuni, säger sig vara feminist. Debatt mellan Nyamko Sabuni och vänsterpartiets taleskvinna i jämställdhetsfrågor Josefin Brink.

ETA protest. En kvarts miljon människor demonstrerade i Madrid och Bilbao i helgen för att protestera mot den baskiska terrorgruppen ETA:s våld. Fredprocessen i Baskien hotas efter att ETA bröt sitt eldupphör från förra året med ett attentat på Madrids flygplats i nyårshelgen. Reportage av Alice Petrén. Baskien

Fransk duell. Igår blev klart att den franske inrikesministern Nicolas Sarkozy blir högerns kandidat i det franska presidentvalet i april. Det innebär att den politiska duell som så många fransmän hoppats på blir verklighet: Nicolas Sarkozys motståndare blir socialisternas kvinnliga presidentkandidat Segoléne Royale. Samtal med Sveriges Radios tidigare Pariskorrespondent Ing-Marie Froman.

Nya avrättningar i Irak. Saddam Husseins halvbror och en domare avrättades i morse i Irak. Vilka var dom? Samtal med radions korrespondent i Mellanöstern, Cecilia Uddén.

Krönika. av radions korrespondent i Bryssel Kerstin Brostrand.

Fotboja mot kvinnovåld. Män som förföljer och trakasserar kvinnor trots att de fått besöksförbud kan i framtiden kunna tvingas bära en elektronisk fotboja som slår larm om de närmar sig kvinnan. På den förra regeringens uppdrag har rikspolisstyrelsen haft i uppdrag att utreda hur ett sådant system skulle kunna fungera i praktiken. Reportage av Madeleine Blidberg.

Programledare: Jörgen Huitfeldt. Producent: Klas Wolf-Watz

Från fredagen.

Med Mikael Schmidt, komminister i Lännäs församling. SR Örebro.

Med Jackie Jakubowski, författare och redaktör för Judisk krönika.

Med ekonomi.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Täppas Fogelberg, Sundsvall.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. 15 januari 2007: Bilder berättar.

DE BEVARAR HISTORIEN. För åtta år sedan kom Sven Lindahl till Stadsarkivet för att leta efter ett fotografi av en släkting som arbetat på Kockums. Fotografiet skulle ingå i en bok om hans hustrus släkt. Mannen han letade efter hade smeknamnet "Håkan i tornet" eftersom han styrde kranar och traverser. Fotografen vid Stadsarkivet förstod ganska snart att han skulle kunna ha användning av Svens kunskaper om varvet och få hjälp att identifiera de ca två miljoner bilder som finns från Kockums i arkivet. Ända sedan slutet av 1800 talet hade fotografier tagits och under vissa perioder hade Kockums till och med en fotograf anställd. Sven kontaktade Bo Nilsson som även han var släktforskare. Idag består Kockumsgruppen vid Malmö Stadsarkiv av tio före detta anställda vid Kockums. De är alla över 70 år och träffas en gång i veckan. Bo som är samordnare berättar att de idag hunnit identifiera närmare 8 000 bilder. På det här sättet bevarar gruppen historien till eftervärlden. För vilket värde har bilderna om man inte vet vilka personerna är, vad som händer och vilken tidsepok det gäller. Än så länge måste man som släktforskare eller intresserad komma till Stadsarkivet om man vill titta på bilderna. De är sökbara i Stadsarkivets datorer. Men på sikt planerar man att lägga ut bilderna på nätet. En av bilderna som fanns i veckans hög visar en gudmoder, dvs den kvinna som kastade champagneflaskan på skrovet. Som tack fick hon en blombukett, champagnehalsen och ett guldarmband. Sjösättningen var högtidlig. Då spelade Kockums egen musikkår som bestod av arbetare från varvet. Svetsare och kontorspersonal kom ut med bastubor och andra blåsinstrument för att spela. Varvshistoriska föreningen i Malmö har en hemsida där man kan hitta bilder och läsa om varvets historia. Det finns även fler varvshistoriska föreningar i landet, t ex i Göteborg och Stockholm. Länk till: Varvshistoriska föreningen i Malmö

HUR TAR VI HAND OM ÄLDRE BILDER? Från 1800-talets slut och framåt finns det fotografier på människor och miljöer från förr, och det är en grannlaga uppgift att försöka ta hand om och bevara dessa bilder på bästa sätt. Lars Olof Lööf är arkivarie på Göteborgs stadsmuseum och han arbetar dagligen med gamla foton, och har en del tips om hur de bäst kan hantera bilderna från förr. Glasplåtar med negativ har en matt och en blank sida. Den blanka är bara en glasyta och kan rengöras med till exempel en fuktig trasa. På den matta sidan däremot finns själva bilden och den bör man vara försiktigare med, och framför allt skydda från fukt. Man kan torka av den med en torr trasa, man kan till och med skrapa bort smuts, men LarsOlof Lööf rekommenderar hellre att man skannar in den gamla bilden i en dator och retuscherar bort smutsiga partier där. Visitkort kallas de hårda kartongklistrade bilder som det finns i såna mängder från 1860-talet och fram till 1920 ungefär. De håller oftast ganska bra, möjligen bleknar de med tiden. Bleka bilder kan man fotografera om och får då nya fina kontraster tipsar Lööf. För den som är intresserad av att finna anhöriga på visitkortsbilder finns en porträttsamling på Släktforskarförbundets hemsida som omfattar mer än 60.000 bilder! Har man fått tag i fotonegativ sitter man på själva bildkällan, den gäller det att hantera med försiktighet. Samma regler gäller där; torr förvaring, silkepapper eller liknande för att undvika mekaniska skador som repor, och gärna svalt. Arkiven håller ofta lite lägre temperatur för att bevara bilder längre. 15 grader C är en bra temperatur, men det kan givetvis vara svårt att klara i ett vanligt hem. LarsOlof Lööf tröstar med att det trots allt är allra viktigast att man håller fukten borta. Färgbilder från 1950-, 1960- och 1970-talen bleknar ofta, och det är det dessvärre svårt att göra något åt. Har man lyckan att äga färgnegativen går det att behålla bildernas färger under längre tid, men annars får man leva med en försämrad kvalité allt eftersom åren går. Man kan givetvis överföra sina bilder till digitala medier, men eftersom det är svårt att veta något om vilka tekniker som kommer att finnas i framtiden är det ändå viktigt att spara "moderbilden" under trygga former. En datorkrasch kan ställa till med katastrof för bilderna. Vill man kosta på sig det kan man skydda också de digitalt hanterade bilderna genom att hyra in sig på större servrar i form av web-hotell eller liknande, men det är självklart inte gratis.

PORTRÄTTFOTOGRAF TIDIGT 1900-TAL. Märta Leykauff-Andersson föddes 1898 och blev tidigt fotograf. Först arbetade hon som praktikant, men med tiden fick hon lov att överta den ateljé där hon arbetat tidigare. Hon var inte ensam kvinna i yrket, långt därifrån. Vid sekelskiftet var ungefär var tredje fotograf en kvinna, och detta i en tid då kvinnor hade svårt att ta plats i arbetslivet. Men fotografiyrket var nytt, det hade aldrig omfattats av skråväsendets regler, kanske var det det som gjorde att så många kvinnor kunde ta plats inom detta tekniskt komplicerade yrke. Hon berättar att söndagar var den viktigaste dagen i veckan, när hon började som fotograf. Skälet var enkelt; man behövde dagsljuset för att kunna ta bra bilder, och eftersom människor arbetade alla andra dagar fick det vara öppet i fotoateljéerna på helgen. Det var populärt att ta så kallade visitkort, dvs den sortens porträtt som sitter uppklistrade på hård kartong, men Märtha Leykauff blev med tiden Kristinehamns främsta bröllopsfotograf. Oftast kom de som skulle fotograferas till hennes ateljé, men på till exempel 50-årsdagar och andra bemärkelsedagar fick hon åka ut med sin resekamera. Då hade jag en stor lampa, ungefär en sådan som järnvägsarbetarna har, för att hjälpa upp ljuset. Exponeringstiderna var långa, det gällde att få folk att sitta still länge. -Jag sa till dem att ni får blinka, men det måste gå fort! Och så gällde det att få dem jag fotograferade att hålla blicken fäst på samma ställe. Och dessutom hade man inte så mycket tid till varje fototillfälle. -När vi hade som mest bröllopspar fick varje fotografering bara ta tjugo minuter, minns Märtha. Bröllopsbilderna togs mest på lördagar, men för att hinna med alla innan dagsljuset försvann gällde det att skynda på. Det gällde att göra inte bara personen som fotograferades fin, också bakgrunden skulle vara snygg. Märtha Leykauff-Andersson hade ett antal fonder i sin ateljé med olika motiv. Det var skogsmotiv och det fanns en brunn, minns jag. Och här, säger hon och pekar på en bild, hade jag en pelare av papp som jag kunde flytta på som jag ville. Hon hade en helt vit fond också, som stod på hjul, och på baksidan av den hade hon satt ett kyrkfönster. Det var vackert att ha i bakgrunden, särskilt kanske när man fotograferade en brud, minna Märtha Leykauff. Märtha tog också mycket så kallade visitkort. De bytte man med sina vänner, så det kunde man ha en uppsjö av. På den tiden förekom ju inte amatörfotografering utan det var ju ateljébilder som gällde, säger Märtha Leykauff. Hon hade inga speciella ord som hon använde för att få folk att se bra ut på bild. Fast det var klart, såg de alldeles för sura ut fick man be dem att dra lite på smilbanden, berättar hon. Det handlade mest om att man pratade så naturligt som möjligt med dem för att de skulle glömma bort att de blev fotograferade. Eftersom fotosittningarna innebar att man skulle sitta blick stilla under en ganska lång stund fick man ibland ta hjälp av ett nackstöd för att inte den som fotograferades skulle "tappa huvudet". Fortfarande är vi många som tycker det kan vara jobbigt att se bilder av sig själv. På Märthas tid var det ännu värre. Jaha, det ska jag tala om, att det sämsta betyg jag kunde få, det var när folk sa "Ja, jag är ju lik mig." Märtha skrattar vid minnet. Det gällde ju att retuschera bort rynkor och plitor. Det var nog egentligen bara de sista fem åren som man inte lade ner något arbete på att retuschera bilder längre. Intervjun med Märtha Leykauff- Andersson gjordes 1980 av hennes yrkeskollega Mats Holmstrand. Fem år senare dog Märtha 87 år gammal.

Sänd även kl. 00.03 och på lördag kl. 11.35.

med Kaveh Kabinejad, poet som boxar sig till inspiration. I sin "ring-bok" finns hans fight-life filosofi som föddes i sista rondens vånda. Möter Martin Dyfverman (utanför ringen). SR Örebro. Sänds även natten mot torsdag kl. 00.30 och lördag kl. 18.15.

Igår, idag, imorgon. Jämförelse mellan föräldraskapet "då och nu och framöver". Hur kommer det sig att föräldrar idag är så fantastiska? Har så mycket mer kunskap än gårdagens föräldrar och är så engagerade i sina barn? För det är vad föräldrapsykologen Malin Alfvén påstår efter tusentals samtal med unga föräldrar. Samtidigt som hon menar att dagens föräldrar är så osäkra, ställs inför så många val och ställer så många frågor. Programledare: Staffan Andersson. Sänds även kl. 23.07 och på söndag kl. 18.30.

Av Borislav Pekic i uppläsning av Björn Gedda. Del 8 av 14. Sänds även kl. 19.35.

måndag: Dikt: saknar titel. Författare: Eva-Stina Byggmästar. Diktsamling: droppar, blommor, blad och grenar. Förlag: Wahlström & Widstrand 2005. Uppläsare: Annelie Martini. Musik: John Field: Nocturne för piano nr 5 B-dur. Benjamin Frith, piano. Sänds även kl. 22.55.

Sanningen som en väg till försoning. Om rättsprocesser efter väpnade konflikter.

15 januari: Två av de värsta konflikterna under 1990-talet var krigen i Rwanda och Bosnien. Mängder av människor dödades, grannar blev fiender och man begick fruktansvärda handlingar mot varandra. Fortfarande mer än 10 år senare kämpar dessa samhällen med att gå vidare. En viktigt del i uppbyggnadsarbetet efter svåra konflikter anses vara olika typer av sanningskommissioner och krigsförbrytardomstolar som ska skapa rättvisa och ta fram fakta om det som hänt. Men hur väl lyckas man uppnå försoning, vad krävs för ett lyckat resultat och finns det några faror med det här typen av processer? Hör freds- och konfliktforskarna Roland Kostic och Karen Brouneus vid Uppsala universitet berätta om sin forskning från Rwanda och Bosnien. Redaktör: Helena Sannemalm. Sänds även kl. 23.40.

Med väder och tidningskrönika.

15/1:

Erik Beckmans samlade dikter. Han kallade sig Jordbeckman och utkom under sin livstid med sju stycken diktsamlingar, som nu har samlats, och återutges med förord av poeten Fredrik Nyberg. Författaren, dramatikern, poeten och folkhögskoleläraren Erik Beckman, mannen bakom detta märkliga alias, som levde mellan åren 1935 och 1995 är en kanoniserad särling i senare svensk litteraturhistoria. Han var en flitig pjäsförfattare, bland annat för Radioteatern. Romanerna Hertigens kartonger, Kameler dricker vatten och Inlandsbanan fortsätter att fascinera nya läsare efter de senaste årens nyutgåvor. Idag utkommer en ungefär 400-sidig volym med Beckmans lyrik samlad för allra första gången. Kristofer Flensmarck har läst den.

En Djungelboken för framtiden. Regissören Alexander Mörk-Eidem, som tidigare gjort stor succé med sin uppsättning av "En midsommarnattsdröm" har nu tagit sig Rudyard Kiplings "Djungelboken" från 1894 och skapat en föreställning, där Erik Gadd skrivit musik och sångtexter. Istället för i det koloniala Indien befinner vi oss i en storstadsdjungel på Sergels Torg i Stockholms någon gång i en dystopisk framtid när människorna flytt. Maria Edström såg Djungelboken i helgen.

Två av jazzens stora har gått ur tiden. I lördags avled saxofonisten Michael Brecker 57 år gammal, efter en längre tids sjukdom. Brecker var en av de senaste decenniernas absolut mest inflytelserika saxofonister, både som soloartist och i bandet Brecker Brothers, som parade jazz och rockrytmer. Han spelade med alla från Charles Mingus och Herbie Hancock till Bruce Springsteen och Joni Mitchell och Michael Brecker vann sammanlagt 11 grammys, både som kompositör och instrumentalist. Och i fredags dog Alice Coltrane, änka efter John Coltrane, och pianist i hans grupp mellan 1965 och 67. Alice Coltrane spelade också harpa, och till sina andligt orienterade kompositioner så hämtade hon inspiration från både indisk och klassisk musik. Bland hennes album kan nämnas "Journey in Satchidananda", "Ptah", "the El Daoud". Alice Coltrane blev 69 år gammal.

Nina Bouraouis onda tankar. "Mina onda tankar" heter en roman av den fransk-algeriska författaren Nina Bouraoui som översatts till svenska av Maria Björkman. Bouraoui debuterade i början av 90-talet med en roman om en instängd muslimsk flicka. Och sen följde en rad hemlighetsfulla och ursinniga romaner innan hon för ett par år sedan började skriva öppet självbiografiska böcker. "Mina onda tankar" belönades med det fina Renaudotpriset. Kerstin M. Lundberg har läst den och träffade Nina Bouraoui i Paris.

Från morgonen.

15 januari:

Povel Ramel och skräckfilm. Povel Ramel intar en särställning i svenskt musik- och nöjesliv, men vari består egentligen det typiskt "ramelska"? Vi hör musikvetaren Johanna Broman Åkesson som forskar om Povel Ramels verk under Knäppuppepoken.

I vår serie om skräckfilmer utser etnologen Jonas Danielsson historiens näst läskigaste skräckfilm.

Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 15.35.

Måndag:

1. Sanning och försoning. Maria-Pia Boëthius har läst tidskriften Gläntas temanummer.

2. Sanningskommissionens arbete i Peru. Anders Johansson berättar om ett besök i den peruanska byn Uchuruccay där bybefolkningen dödade en grupp journalister 1983.

SR Malmö. Sänds även kl. 20.45.

Rosa och Hedvig - om kaxiga tjejer i Barnkulturen. P1:s kritikprogram där Anneli Dufva tar upp aktuella händelser i kulturvärlden.

15 januari: Rosa är 14 år och drömmer om att vara en hyllad popartist som turnerar runt hela jorden för att promota sin musik, men i verkligheten befinner hon sig på sett sommarkollo där hon får lära sig en del om kärlek, svek och hjärtan som brister. Hedvig är åtta och har precis som alla andra tjejer i klassen drabbats av hästfeber, men hennes oförstående farsa har köpt en åsna till henne istället. Två exempel på hur flickor framställs i den svenska barnkulturen idag. Vågen tittar närmre på 2000-talets tjejskildringar på film och i böcker. Dels i bioaktuella "Rosa - The movie", samt i Frida Nilssons böcker om Hedvig. I panelen sitter Cecilia Blomberg, Ludvig Josephson och Johanna Koljonen. Programledare: Anneli Dufva.

Sänds även imorgon kl. 18.15

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även kl. 20.35 och imorgon kl. 05.35.

Veckans berättartema: Lyssnarnas önskevecka. Redaktör: Kerstin Wixe. Från juni 2006. Sänds även kl. 01.00.

En serie om människan bakom normen. Från söndagen. Sänds även kl. 01.20.

Direktsänt aktuellt magasin. Måndag 15 januari:

16.04-16.45

Terrorbekämpning. Vi sänder direkt från Folk och Försvars årliga konferens i Sälen. Första ämnet är Sveriges beredskap mot attentat med t ex kemiska och biologiska vapen. Samtal med Anders Norqvist, insatschef på FOI.

Västafrika. Medan världens blickar är riktade mot våldsamheterna i Somalia försöker FN och EU få stabilitet i Elfenbenskusten. Häromdagen beslutade FN:s säkerhetsråd att FN-truppen ska vara kvar i landet. Samtidigt har EU gett närmare 1 miljard kronor för att val ska kunna hållas i Elfenbenskusten som i praktiken är delat i två delar. Men räcker det för att hindra ett nytt inbördeskrig? Gäster bl a biståndsminister Gunilla Carlsson (m) och Pierre Schori, FN:s särskilde sändebud för Elfenbenskusten.

Stormen Per i Småland. I helgen drog stormen Per över Sverige Fortfarande idag är 100-tusentals abonnenter utan el. 12 miljoner kubikmeter skog beräknas ha blåst ner. Det är ungefär en sjättedel av skogen som fälldes av stormen Gudrun. Sven Börjesson har besökt de småländska skogarna.

17-17.45:

Somalia. Flera svenska medborgare som anslutit sig till den somaliska islamistmilisen uppges ha gripits av den etiopiskt stödda somaliska interimsregeringen i fredags i förra veckan. Och många svensksomalier stödjer de numera bortjagade islamska domstolarna. Var de bra eller dåliga för landet? Debatt mellan Amina Said, svensk- somaliska nätverket mot krig för fred och Per Gudmunsson, frilansjournalist. Kenadid Mohamed, journalist på Sveriges Radios somaliska redaktion står för fördjupning. Vi har besökt Nigeria, Afrikas i särklass största oljeproducent men där en stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Reportage av Anders Wennersten.

Stormen Per. I helgen drog stormen Per över Sverige och fortfarande idag är hundratusentals abonnenter utan el. Utöver alla strömlösa hem och nedblåsta träd så finns det konsekvenser av stormen Per som vi ännu inte sett. Vi samtalar med Magnus Fridh, chef för analysenheten på Skogsstyrelsen.

Svenska universitet. Det ska handla om kvalitén på svenska universitet. Den stora tillströmningen av studenter de senaste åren har sänkt nivån, säger lärare och elever. Vad gör man åt det? Det frågar vi utbildningsministern Lars Leijonborg och socialdemokraternas talesman i skolfrågor Mikael Damberg.

Programledare: Monica Saarinen och Patrik Peter. Producent: Helena Giege och Susanna Einerstam.

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Med väder.

Paranoia i Teheran. Ett reportage av Lars Hermansson. Från torsdagen.

Av Stina Sturesson. De två väninnorna Eva och Ann träffas på en restaurang för att äta en bit och umgås. De har varit vänner sedan de var riktigt små och ska båda fylla 65 i år. Ann, som är sen till mötet, stormar euforiskt in och berättar om en operation som hon nyligen gjort. Operera mera. Regi: Victoria Brattström. Med bl a Gerd Hegnell, Ann Lundgren och Gunilla Johansson. SR Göteborg. Från 2005 och 13/1. Sänds även 22/1 kl.01.00.

Samtal med Victoria Brattström. Från 13/1. Sänds även 22/1 kl.01.25.

Av Borislav Pekic i uppläsning av Björn Gedda. Del 8 av 14. Från kl. 11.35.

Om kulturmöten och kulturkrockar. Från lördagen.

Valda delar ur morgonens sändning. Från kl. 14.50. Sänds även imorgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Identitet: Funktionshindrad? Är den personliga identiteten kopplad till det funktionshinder man har? Hur förändras man om man blir av med sitt funktionshinder genom en operation? Möt en man som vill ha kvar sitt funktionshinder, och en annan som haft en funktionsnedsättning men blivit av med den. Även 17/1 i P2.

ICT - möjligheter och risker. Var går gränsen för det etiskt försvarbara när det gäller omsorg och teknologi? I Borås är datorn och bildtelefonen uppskattade hjälpmedel inom äldreomsorgen. Men ska en gammal människa få ett chip inopererat för att hennes hälsotillstånd ska övervakas? Även 18/1 i P2.

Med Ulrika Sandén, författare.

Från eftermiddagen.

Från kl. 12.00.

Igår, idag, imorgon. Programledare: Staffan Andersson. Från kl. 11.03. Sänds även på söndag kl. 18.30.

Sanningen som en väg till försoning. Om rättsprocesser efter väpnade konflikter. Redaktör: Helena Sannemalm. Från kl. 12.10.