SR, P1 2007-02-05

Erik föddes på femtiotalet, som ett barn av fyra syskon. Sina första tio år isolerades han i ett rum i källaren, avskuren från resten av sin familj. Han var ett barn som inte fanns, men blev en vuxen man som söker svar på frågan: varför just jag? Det här är hans berättelse. Ett program om att trots allt vilja försonas. En dokumentär av Aziza Dhaouadi. Från 20/1 och 27/1.

av Marita Malm. Med bl a Helen Söderqvist, Ann Lundgren. Regi: Henrik O Andersson. Paret som satte upp skylten med texten "Välkommen" på sin dörr hade inte tänkt sig att den skulle tolkas bokstavligen. Från 27/1 och 29/1

av Sara Villius. Två korta berättelser hämtade ur Sara Villius bok "Battle". Jenny Silfverhielm läser "Skålbo" och Liv Mjönes läser "Lyckliga dagar". Från 27/1 och 29/1.

Måndag 5 februari:

Tyst om brott. Fryshuset i Stockholm har tagit emot flera miljoner för att uppmuntra ungdomar att polisanmäla brott. Men ledningen har själva valt att inte polisanmäla brott som har med den egna verksamheten att göra. Debatt mellan Anders Carlberg, vd Fryshuset, och Sven- Erik Alhem, överåklagare.

Människor flyr sina hem. Skyfallen över Indonesiens huvudstad Jakarta väntas fortsätta i ytterligare två veckor. Redan nu är över 300 000 människor hemlösa på grund av översvämningarna. Samtal med Ulf Samuelsson vid Sveriges ambassad i Indonesien.

Sahlin möter kritiker. Idag träffar Mona Sahlin socialdemokrater och LO-folk i Skåne. Mötet ska skapa förtroende bland de som uttryckt mest kritik till Sahlin som som partiordförande för socialdemokraterna. Men en tuff utfrågning väntar henne. Samtal med Claes Bloch, sahlinkritiker. Hur viktigt är Sahlins skånebesök? Analys av Anders Jonsson, politisk kommentator.

Möte om italiensk fotboll. Idag väntas Italiens regering besluta om åtgärder för att få stopp på fotbollsvåldet. En 38-årig polis dödades i samband med kravaller efter en match på Sicilien i fredags. Sen dess är all elitfotboll i landet avblåst. Samtal med sportjournalisten Kristina Kappelin i Italien.

Råttkoll via webben. I Malmö organiseras nu kampen mot råttorna. Miljöförvaltningen har skapat en hemsida där invånare kan rapportera om de sett en råtta. Följ med på råttjakt! Reportage av Anna Landelius.

Tuff start för VM. Alpina VM i Åre fick en riktigt deppig start. Både damernas och herrarnas super-G fick ställas in i helgen på grund av vädret. På måndagen hoppas man kunna köra herrarnas super-G. Samtal med Karin Stolt Halvarsson, VM- organisationen, och Pia Hultgren, meteorolog på plats i Åre.

Pristina, måndag morgon. Krönika signerad Kristian Åström.

Magra modeller ratas. I New York ratas alltför magra modeller på vårens modemässa. Möt Liskula som under sina 16 år som modell varit på många begravningar för modellvänner som dött i anorexi. Reportage av Katarina Andersson.

Programledare: Lasse Johansson, Producent: Maria Hansson

Från fredagen.

med Emerick Adolfsson, muslim och aktiv i moskén i Malmö.

med Ann Heberlein, teologie doktor och frilansskribent

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Thomas Tengby. SR. Göteborg. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. 5 februari: Potatis, semester och predikan - i ett enda arkiv

Nordiska museets arkiv en guldgruva. Nordiska museets arkiv i Stockholm är kanske inte det första stället man tänker på som släktforskare. Men har väl hittat dit så har man funnit det de själva kallar "en guldgruva för alla som är intresserade av svensk kulturhistoria". I arkivet finns samlingar av både dokument och fotografier. Det kan röra sig om allt från dagböcker, brev, memoarer, manuskript och hushållsräkenskaper. Men där finns också delar av Ostindiska kompaniets brev och räkenskaper, och en hel del enskilda arkiv där man kan finna till exempel August Stridberg och Carl Jonas Love Almqvists originalmanuskript. Ända sedan 1928 har Nordiska museets arkiv dessutom bett människor berätta om sina liv utifrån vissa frågeställningar. Detta finns sparat i arkivet och har man tur av att vara släkt med en av de här sagesmännen, som de tillfrågade kallas, eller om man kommer från en ort där en sagesman funnits, ja då har man funnit en unik möjighet till fördjupade kunskaper om livet förr. Christian Richette, arkivchef, och Tora Wall, folklorist, guidar oss i arkivet. Där finns bondedagböcker som berättar om när potatisen kom till Värmland. Det finns mängder av Amerikabrev som lämnats till arkivet på 1930- och 1960-talet. Det finns nedtecknat vilka krukväxter svenskar hade i sina hem, vad man tänkte om semester och vilka kyrkogårdar som började smycka gravarna med gravljus. I en korridor visar Christian Richette en vackert inbunden bok med prästen Norrmans predikoutkast under perioden 1810-1823. Han sparade alla utkast till predikningar som hölls i kyrkor runt om i Östergötland och Småland. Med andra ord kan man där läsa vad prästen predikade om i en viss kyrka under en viss söndag på 1800-talet. Nordiska museet har ett antal meddelare, det vill säga personer som runt om i landet svarar på frågor som rör vår samtid. För det som berättas idag blir ju morgondagens historia. Intresset att skriva om sig själv och sitt liv är stort och känner man för att delge andra sin historia kan man kontakta arkivet för just nu söker de nya meddelare. En del uppteckningar om hur människor levde förr också finns på de regionala arkiven inom SOFI, Institutet för Språk och Folkminnen. Folkminnessamlingar finns i Göteborg, Umeå och Uppsala. Bland alla fotografisamlingar finns även flygbilder över Sverige i Nordiska Museets arkiv. Här ser vi en flygbild över Wilhelmina fotograferad av Oscar Bladh.

Bikthemligheter. I förra veckans program berättade vi historien om Anna Nilsdotter i Hammenhög som tillsammans med gårdens dräng giftmördade Annas man. För detta straffades de med halshuggning. Hela historien hade förmodligen förblivit okänd för omvärlden om inte Anna och drängen berättat det hela för prästen som skvallrade för myndigheterna. Det är många lyssnare som hört av sig efter inslaget. Kan man till exempel tala om bikthemlighet inom den lutherska kyrkan? Och hur kunde prästen komma undan med sitt brott? Röjande av förtroenden som getts honom som präst kunde nämligen straffas med döden enligt en lag från 1686. Vi grävde ytterligare lite djupare i saken och tog hjälp av Anders Jarlert som är kyrkohistoriker knuten till Lunds Universitet. Han lusläste handlingarna kring fallet, och berättar att han aldrig hört talas om att en svensk präst blivit avrättad för att han brutit sin tystnadsplikt. Nej, det har jag inte. Jag tittade igenom en undersökning som heter "Ämbetsbrott av präst - en kyrkorättslig studie från medeltid till nutid" av Sten Lindegård och där finns alla möjliga brott begångna av präster, men inga av det här slaget. Nej, att en präst ska röja vad han fått veta i största förtroende, det är inte vanligt, inte idag och inte på 1820-talet. Prästen Jacob Böök, som fick ta emot bikten från Anna Nilsdotter, gled skickligt undan risken att bryta sitt löfte om tystnad. Han blev kallad till gården en första gång och förstod då att det fanns hemska hemligheter. Nästa gång han besöker gården tar han med sig två vittnen, en häradshövding och en sekreterare. Inför denna skara herrar övertalas Anna Nilsdotter att bekänna sitt brott, giftmordet på maken. Trots att prästen Jacob Böök får sägas ha glidit undan risken att bryta sitt tysthetslöfte på ett elegant sätt har han inte gått till eftervärlden som en kyrklig bjässe. Han blev trots allt prost med tiden, men Anders Jarlert har funnit anteckningar om honom som betecknar honom som rå, okunnig och enfaldig. Hur långt sträckte sig då prästmännens plikt att hålla tyst om vad de fått veta? Anders Jarlert berättar att den gammalkyrkliga termen "hemligt skriftemål" är själva nyckeln till förståelse av det. Skriftemål betyder ungefär Bekännelse. Det fanns olika skriftemål. De Allmänna, som handlar om kyrkoförsamlingens syndabekännelse, de uppenbara skriftemålen som går ut på att den som syndat bekänner sin skuld inför församlingen, och så de hemliga som var en sak bara mellan präst och sockenmedlem. Och det var dessa samtal som prästen måste hålla tyst om, under hotet att han annars kunde dömas till döden. Men det förutsätter ju att en vanlig människa på 1820-talet förstod skillnaden på ett vanligt samtal och ett hemligt skriftemål och frågan är väl om de kände till det. -Det kan man undra, instämmer Jarlert. Men enligt kyrkolagen skulle det undervisas noga i kyrkorna om skillnaden på olika sorters skriftemål, så sannolikheten för att dåtidens människa visste om det är nog ändå ganska stor, tro han. Men det fanns trots allt en situation där en präst fick säga något om vad han fått veta i hemligt skriftemål, berättar Anders Jarlert. -Det enda undantagen är när det handlade om planerade mycket svåra brott, mord och liknande. Men inte heller då får prästen röja vem som är inblandad utan bara med andra åtgärder försöka förhindra brottet. Han kunde gå till den som var hotad av brott eller till myndigheterna och berätta att något snart skulle kunna hända. Det var viktigt för människor som begått brott att bli upptagna i gemenskapen igen, och det skedde genom det som nämndes tidigare, det uppenbara skriftemålet inför församlingen: -Det kunde gå till så att man först blivit rannsakad och dömd av världslig rätt för något brott. I samband med det blev man avstängd från nattvarden. När sedan brottet var sonat skulle man bli upptagen i församlingen igen. Då kunde det hända att man först var tvungen att sitta i den så kallade stupstocken och sedan måste man läsa en bekännelse inför församlingen, och senare i sakristian inför prästen. -Det här tillhör den sortens kyrkliga handlingar som haft en dubbelt innebörd för människor. Det har på samma sätt varit stigmatiserande och reintegrerande. Man blir alltså både utpekad och återintagen i gemenskapen. Och så var det till sist det där med ordet Bikthemlighet. Det finns ju ingen formell bikt i den svenska lutherska kyrkoordning, men Anders Jarlert tycker faktiskt att man kan använda det ändå: -Jag det tycker jag. Bikten finns i Lutherska kyrkor även om det inte har samma ställning som den katolska kyrkans sakrament. Men i dagligt tal är bikthemlighet ett väldigt bra ord, slutar Anders Jarlert.

Skilsmässor förr. Thord Bylund, arkivlektor och tidigare chef vid Landsarkivet i Härnösand berättar om hur vi tidigare sett på skilsmässor. Äktenskapet var ett heligt sakrament enligt kyrkan. Därför var det också svårt att upplösa ett äktenskap, och omgärdades av flera olika bestämmelser som gjorde det svårt att skiljas. Domkapitlet gav ett tillstånd. Men även domstolen på orten skulle ge ett tillstånd. I det gamla bondesamhället var samlag "sanktionerat" för fästfolk, berättar Thord Bylund. Därför kunde barn födas innan äktenskapet. Dessa barn kallades trolovningsbarn och fick en högre status än sk oäkta barn som föddes utom äktenskapet. Ett par som lovat att gifta sig, så fort tillfälle gavs, ingick ett livslångt löfte. Deras löfte vägde lika tungt som om de var gifta. Det visade sig att även förlovningar måste upplösas med en skilsmässa som godkändes av domkapitlet. Och vid en titt i domkapitelarkiven visar det sig att de flesta skilsmässohandlingar är just upplösta förlovningar. Det finns också exempel på att mannen eller hustrun begår självmord när skilsmässan blivit nekad. Det här är, enligt Thord Bylund, en av förklaringarna till det stora antalet självmord bland allmogen under 1800 talet. Men hur vanligt var det att man fick skilsmässa under 1700- och 1800-talet? I bondesamhället var det oerhört ovanligt, men i högre samhällsklasser var det vanligare. Istäderna var det också vanligare än på landsbygden som hade en större social kontroll. Några av Thord Bylunds erfarenheter, upplevelser och kunskaper finns samlat i boken "Thords tankar". Den ingår i Landsarkivets skriftserie Arkiv i Norrland och är utgiven av Landsarkivet i Härnösand.

Sänd även kl. 00.03 och på lördag kl. 11.35.

med Anita Forssell om bilden som språk och längtan efter arktiska landskap. Anita Jacobsson möter bildterapeuten Anita Forssell i Sundsvall. För Anita är bilden språket. I mitten av 1990-talet dog en av Anita Forsells goda vänner. Allt hade gått så snabbt och vid begravningen bestämde hon sig. Jag gick direkt hem till min man och sa att nu slutar vi att drömma. Nu reser vi dit vi drömt om att resa. Och så blev det. En tid senare gjorde de en jordenruntluffning kring norra halvklotet, bodde i tält, hade allt de behövde i ryggsäcken. Vi ville veta hur människor som bor på samma breddgrad som vi lever sina liv. Den resan påverkar mig fortfarande. Om att leva tätt inpå varandra och lära känna nya sidor, men också om att tala med bilden som språk handlar samtalet med konstnären och bildterapeuten Anita Forssell. Anita Jacobsson träffar henne i ateljén Flygande huset i byn Böle utanför Sundsvall.

Extra: Under ett par måndagar har vi en extratid 21.03 Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 18.15.

En serie om människan bakom normen. Från söndagen.

av Margaret Atwood. Del 5. Uppläsare: Guje Palm. SR Göteborg. Sänds även kl. 19.35.

måndag: Dikt: Barndom. Författare: Bodil Lindfors. Diktsamling: Havets trösklar. Förlag: Söderströms 1993. Uppläsare: Bodil Lindfors. Musik: Thanos Mikroutsikos: Music for two: Slowly and sweetly. Dimitris Vraskos, violion och Nelli Semitekolo, piano. Sänds även kl. 22.55.

5 februari: Mammuten, vår egen elefant. Ungefär 30 stycken fynd av mammutlämningar har gjorts i Sverige. En meterlång bit av en mammutbete hittades på 1930-talet i Lockarp utanför Malmö. Den tillhörde en av de sista mammutar som levt på svensk mark. Och den hade säkert träffat på de första skåningarna som samtidigt kom invandrande söderifrån. Idag används ben och tänder från mammutar för att spåra isens vandringar över Skandinavien. På det viset kan vi lära oss mer om hur snabbt klimatförändringar kan gå i skiften mellan varma och kalla perioder. Mammutbenen visar till exempel att Jämtland var isfritt under en period för ca 30.000 år sen. Samtidigt låg inslandsisen tung över Danmark. Men kan det verkligen stämma? Pirkko Ukkonen berättar i programmet för Tomas Lindblad om mammutarnas liv, varför de dog ut, och vad vi kan lära oss om dem idag. Redaktör: Tomas Lindblad. Sänds även kl. 23.07.

Med väder och tidningskrönika.

5/2:

Efter att ha slagit nytt publikrekord avslutades igår Göteborg Film Festival och det innebar också att Jannike Åhlund satte punkt för sin tid som konstnärlig ledare för festivalen. Efter fem år lämnar hon nu över stafettpinnen till filmjournalisten Marit Kapla, som säger att hon "fått det bästa jobbet i Sverige".

Teater: Andersson, Axelsson, Dagerman. Det har varit en teaterhelg som nog slår rekord i antalet premiärer: tre på Dramaten i Stockholm, två på Stockholms Stadsteater, en på Göteborgs stadsteater och dessutom hade Göteborgs Stadsteater förra helgen en efterlängtad premiär på stora scenen där Stig Larsson dramatiserat Stig Dagermans Bröllopsbesvär. I Kulturnytt kl 08.54 talar Anneli Dufva om den uppsättningen och om Mattias Anderssons "Den utvalda" och om Majgull Axelssons "Helgonlegender".

Folkligt, festligt, fullsatt: Cullbergbaletten! Folkkära Cullbergbaletten fyller 40 år i år och det firar man med en stor jubileumsföreställning på Dansens Hus i Stockholm. Det var fullsatt i salongen på helgens premiär, många tidigare Cullbergdansare var där och andra kända ansikten från Danssverige, kulturministern och många andra, bland dem Kulturnytts recensent Cecilia Blomberg. Och firandet börjar redan ute i foajén. Yvan Auzely, ett av de mest kända namnen genom Cullbergtiden, är uppflugen i en trapets och spelar på en altsaxofon. Bredvid honom en Birgit Cullbergdocka i röd vid klänning och långt hår som faller ner över ansiktet. Kompaniets moder. Utkastad från Stockholmsoperan på 1950-talet fick hon så småningom revansch både på hemmascenerna och ute i världen. Hennes betydelse för svenskt dansliv kan inte nog betonas Och den här 40-årsfesten är framförallt en hyllning till det som varit. Ett tacksamt citerande ur den egna repertoaren som hunnit lägga mer än 150 verk till sin lista och som sig bör börjar själva föreställningen med ett utdrag ur ett av grundaren Cullbergs verk. Romeo och Julia från 1969. Sen är det faktiskt ren njutning i cirka 2 timmar. Både kära återseenden - med tonvikt på Mats Eks koreografier och nyskapade stycken av nuvarande ledaren Johan Inger och av Alexander Ekman. Mats Ek som den konstärlige ledare och koreograf som gjort kompaniet omtalat ute i världen, och så en yngre generation som ska föra Cullbergbalettens rykte vidare. Alexander Ekman har fingertoppskänsla för att lyfta fram det absurda. Skapar dans och musik genom att ge form åt rytmiskt hostande. Formaliserad vardagsrealism som ganska omgående går över styr. Invävt i föreställningen finns också filmade intervjuer. Kändisar och några unga tjejer uttalar sig om allt från betydelsen av att dansa till skapande och kreativitet. Gustaf Skarsgård om hur euforisk Mats Ek blev när han såg Skarsgårds otränade kropp i en audition. Och Lars Norén sätter likhetstecken mellan danskonsten och livet. Så flyktigt. Hur det fulländade ögonblicket föds och dör i samma stund. Och Svennis om sina första erfarenheter på dansgolvet. Ett bra sätt att bättra på fotarbetet inför fotbollsmatcherna sa hans tränare i Värmland. En stor del av kvällens behållning är att programmet är hopkittat med rätt mycket humor. Lustfyllt och opretentiöst. Något att ta med sig mer av till de vanliga föreställningarna. Och så är det ju som det alltid är med Cullbergbaletten. Hög kvalitet. Kompaniet är ett annat nu än för några år sen, men de nya dansarna behärskar också de ett brett register. Från scennärvaro, ett personligt uttryck till teknisk skicklighet. Så passa på. Det firas en knapp vecka till.

Aldrig har väl Dödsdansen varit så rolig! Så var det dags för den brittiske regissören John Caird som med framgång regisserat Shakespeare på både Dramaten och Stockholms stadsteater, att ta sig an August Strindberg. Shakespeare kan ju synas mer självklar för Caird som till vardags är hedersregissör på Royal Shakespeare Company men han har alltid haft ett gott öga till vår svenske titan och i lördags var det premiär på Dödsdansen, både del 1 och 2, på Dramatens stora scen. Del II har bara spelats en gång tidigare på Dramaten, 1969 i regi av Alf Sjöberg, men del I är ett av Strindbergs mest spelade dramer. Som Edgar och Alice, om vars eventuella förlagor Strindbergs syster och svåger, säjs att "Han var tokig. Hon var ännu galnare", ser vi Örjan Ramberg och Stina Ekblad, och som den återvändande vännen Kurt, Björn Granath. Maria Edström var på premiären av "Dödsdansen" IHTA:Från morgonen.

5 februari: Vetenskapsradion Forum beger sig den här veckan till fjällen, närmare bestämt till alpina skid-VM i Åre. Det handlar om allt från hur en ort som Åre påverkas av ett sådant här jätteevenemang och om hur livet i Åre ser ut när det inte är skidsäsong, till varför tyska turister älskar de svenska fjällen och vilka turistmål som lockar vid sidan av skidbackarna. Sänds även imorgon kl. 19.03 och på lördag kl. 06.15.

Måndag

1. Debatt filmkritik, del 7. Magnus Eriksson ger i ett avslutande inlägg sin syn på politiska undertoner i kritiken.

2. Debatt filmkritik, del 8. Johan Wennström avslutar debatten. Han vidhåller att det finns skäl för en borgerlig filmkritik.

SR Malmö. Sänds även kl. 20.45.

P1:s kritikprogram där Anneli Dufva tar upp aktuella händelser i kulturvärlden. 5 februari: Det handlar om mannen och myten, personen och politikern Olof Palme. Vi har läst Claes Arvidssons aktuella bok om Palme, Med verkligheten som fiende, och vi har på Dramaten sett urpremiären av Majgull Axelssons pjäs Helgonlegender, om arvet och minnet efter Palme. Som ingen annan svensk politiker lockar hans liv och verk till sig både samhällsdebattörer och konstnärer. Varför är det så? Och hur blir Palmebilden hos Arvidsson och Axelsson? Gäster: kritikerna Nina Lekander och Leif Zern samt Björn Elmbrant, författare och politisk kommentator. Programledare: Anneli Dufva. Sänds även imorgon kl. 18.15.

2007-02-05:

Bredare rumpor ska få plats på operan. Svenskarna har blivit ungefär fyra kilo tyngre de senaste åren, och sannolikt har även många tyskar lagt på sig en del kilon runt midjan. På Leipzig-operan ska man nu ge mer plats för sin, i kilon räknat, allt större publik. Operan ska totalrenoveras för nästan 90 miljoner kronor, och då gör man stolarna i salongen bredare, samtidigt som mellanrummet mellan stolsraderna ska utökas med fem centimeter.

Miljontvist om Kristina. I över tio år har upphovsmännen bakom musikalen Kristina från Duvemåla bråkat om vem som egentligen skrev vad. Björn Ulvaeus och Benny Andersson skrev musiken och sångtexterna, men frågan är vem som egentligen skrivit manus. Den ursprunglige manusförfattaren Carl-Johan Seth blev utbytt ett halvår före premiären. Han har fått fem miljoner i ersättning. Nu ska tingsrätten i Stockholm ta upp fallet och slutligen avgöra vem som skrivit vad. Tvisten handlar om hur framtida inkomster från musikalen ska fördelas.

Bråk om "unik" orkesterutbildning. Marknadsföringen av det nya orkestergymnasiet i Vänersborg har fått känslorna att svalla. Ledningen för musikkonservatoriet i Falun hävdar att Birger Sjöberggymnasiet ägnar sig åt falsk marknadsföring för att locka elever. Landsstingsjuristen i Dalarna har hotat med rättsliga åtgärder om inte texten på Vänerborgsutbildningens hemsida ändras. Den nya gymnasiala orkestermusikerutbildningen i Vänersbort satsar hårt på att marknadsföra sig och ragga elever i hela landet. Etalberingen av utbildningen hänger ihop med Vänerborgs kommuns ambition att profilera sig som en musikkommun. Formuleringarna på Vänersborgs kommuns hemsida om orkestermusikerutbildningen är kaxiga. Utbildningen, som ska starta i höst, beskrivs som unik i sverige och man påstår att andra musikerutbildningar i landet saknar både orkesterinriktning och koppling till yrkeslivet. Det står också att en utbildning av det här slaget inte kan ges på flera platser i landet, vilket också upprör läraren Per Helders. -Man vänder sig till 15-åringar och påstår att man har en kvalitet som inte finns någon annan stans och det är ju inte sant. Vid musikkonservatoriet i Falun har vi ägnat åt oss förberedande orkesterutbildning i 40 år, säger han. Landstingsjurist Hans och den övriga skolledningens irritation bar dem till skolans huvudman, som är landstinget i Dalarna. Dess jurist Lena Jönsson formulerade i fredags ett skarpt brev där hon anmodade Birger Sjöberggymnasiets ledning att ändra texten på hemsidan. -Om elevunderlaget minskar för att gett elever felaktig information får ju det ekonomiska konsekvenser för skolan. Det är klart att det är allvarligt, säger hon. Det här med ekonomin är förstås en viktig ingrediens i ärendet. För knappt två år sedan stod musikkonservatoriet i Falun inför risken att läggas ner då man skulle få betydligt mindre anslag av regeringen än vad som tidigare utlovats Håkan Alfredsson är chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Vänersborg och har dessutom som uppdrag att dra igång orkesterutbildningen på Birger Sjöberggymnasiet. Han kan inte riktigt förstå den ilska som texterna om orkesterutbildningen utbildningen väckt. -Jag förstår inte irritationen men jag förstår att man har synpunkter. Vår jurist ska ta kontakt med landstinget i Dalarna, men avsikten är i grunden att finslipa på texten så att alla blir nöjda, säger han.

Inget kvällsdagis för artister. Landets kommuner har ingen skyldighet att anordna barnomsorg på obekväm arbetstid, slog regeringsrätten slutligen fast i en dom på måndagen. Det skulle, skriver regeringsrätten, "leda för långt att uppställa ett generellt krav på att verksamhet skall kunna erbjudas även på andra tider än vad som kan anses som normal arbetstid på dagtid under vardagar". TCO med musikerfacken i spetsen kräver nu en ändring av skollagen.

Programledare: Andreas Lindahl. SR Göteborg. Sänds även kl. 21.35 och kl. 01.03.

Fotbollen - vad finns kvar? Idag frågade vi oss hur den svenska fotbollen mår. Om kärleken finns kvar eller om allting bara är pengar? De som diskuterade det här med Jesper var Anja Gatu sportredaktör på sydsvenskan, Erik Niva sportjournalist på Aftonbladet och Marcus Jibreus varumärkesexpert. Alla var rörande överens om att utan pengar rullar inte bollen långt. Sidekick var DJ Sleepy.

Direktsänt aktuellt magasin. Måndag 5 februari

16.00-16.45:

Ungdomsvåld. Justitieminister Beatrice Ask (m) om den senaste tidens diskussion om ungdomsvåld och hur det ska bemötas. Apropå domen förra veckan där ett knivdråp gav sex månaders ungdomsvård.

Samisk kultur. Gärna kolt på jobbet och eget fotbollslandslag - där inte svenskar får vara med. Nu blomstrar en ny trend bland unga stolta samer, samisk nationalism. Men kritiker säger: Måste de märka ut sig? Det skapar ökade klyftor mellan svenskar och samer och därmed mer konflikt, hävdar kritiker. Hör unga samer, kritiker och expert på nationalism. Medv: Anna Maria Fjällström, sekreterare Samiska ungdomsförbundet, Josefin Gardeström, same, Mikael Hjerm, docent sociologi Umeå universitet

Dansk kommunreform. Den s k Ansvarsutredningen lämnar sina förslag till hur hela Sverige skall omorganiseras. Nuvarande län lär slås ihop till ett fåtal regioner. I övriga Norden pågår liknande reformer. I Danmark är ommöbleringen rent av genomförd sedan årsskiftet. Den största reformen sedan enväldets dagar på 1600-talet har den kallats. SR Nordenkorrespondent Bengt Lindroth har försökt att fatta hur omvälvande den egentligen är.

Fotbollsvåldet i Italien. Hur utbredd är fotbollshuliganismen i Italien? Idag begravdes den polisman som dog efter upploppen i Catania i fredags och all ligafotboll är tills vidare inställd. Vi talar om hur extremhögern vuxit sig stark på läktarna under flera års tid. Medv: Glenn Strömberg, SVT:s expertkommentator och Ola Wiklander, frilansjournalist

17.00-17.45:

Bostadssökande drabbas av etnisk diskriminering. Heter du David eller André har du betydligt lättare att få bostad än om du heter Mohammad eller Zirian. En undersökning från Hyresgästföreningen visar att det finns en utbredd diskriminering mot bostadssökande med utländska namn. Och nu anmäls 15 bostadsföretag till diskrimineringsombudsmannen. Medv: Kurt Eliasson, vd SABO.

Unga dementa. Så ska det handla om en glömd grupp i Sverige nämligen de yngre dementa. En grov uppskattning säger att de kan vara fler än 9000 - men i de flesta svenska kommuner saknas kunskap och resurser för att ge rätt stöd och omsorg. Det visas i en alldeles färsk rapport som Socialstyrelsen lagt fram. Reportage av Lars Ekelöf och samtal med Kirsti Skovdahl, forskare.

Medborgarkontor. I Umeå öppnade i dag Medborgarservice det är ett projekt där runt tio personer med invandrarbakgrund ska hjälpa andra nya svenskar att hitta rätt i det svenska samhället. Det drivs av "Föreningen för friskvård och integration" med pengar från Umeå kommun och länsstyrelsen. Nils Nilsson och Rashid Ahmed, från Medborgarservice deltar.

RFSU får ny generalsekreterare. RFSUs nya generalsekreterare Åsa Regnér ser RFSUs hjärtefrågor som aborträtt, sexualundervisning och hbt-frågor som grundbultar även i det framtida arbetet.

Palestinskt bryggeri. Den palestinska ekonomin förvärras undan för undan. Två tredjedelar av befolkningen i Gaza lever under fattigdomsstrecket enligt internationella rapporter. För sitt uppehälle måste allt flera palestinier lita till FN och andra internationella organisationer. Mitt i en dyster verklighet när företag efter företag slår igen i de palestinska områdena finns åtminstone en industri som överlevt, det är det lilla bryggeriet i Taibeh på Västbanken. Lars Gunnar Erlandson gjorde ett besök och smakade på ölet.

Programledare: Anders Holmberg och Pia Diaz Bergner. Producenter: Helena Giege och Agneta Kellgren

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Med väder.

Musik, vad är det? Behöver vi den? Varför då? I ett program av Lars In de Betou får vi höra musiker, tondöva, skribenter, nördar och kvinnor utan musiksmak. Från torsdagen.

Av Gorki Glaser-Müller. Regi: Gorki Glaser-Müller. Medv: Roland Jansson, Vilma Zammel Rogsten, Eva Hermansson, Evert Lindkvist, Ivar Svensson, Ulf Rönnerstrand, Carina Karvanen. I en framtid rasar kriget mellan rojalister och republikaner. Från Hisingen i Göteborg hörs mullret av granateld och i Majorna på andra sidan älven lever den republikanske morfadern och hans dotterdotter ett fattigt liv, vägg i vägg med sina rojalistiska grannar. Det fungerar något så när, bara man håller sig på sin kant. Sänds även 12/2 kl. 01.00. Från 3/2. Från SR Göteborg 2005.

av Margaret Atwood. Del 5. Uppläsare: Guje Palm. SR Göteborg. Från kl. 11.35.

Från lördagen. Sänds även på tisdag kl. 23.30.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Programledare: Karin Forsmark. SR Göteborg. Från lördagen. Sänds även natten mot onsdag kl. 01.15.

SR Minnen plockar godbitarna ur Radioarkivet. Från onsdagen.

Programledare: Andreas Lindahl. SR Göteborg. Från kl. 14.50. Sänds även kl. 01.03.

med Ellen Wennersten, journalist ovch författare i Linköping.

Från kl. 12.00.

Mammuten, vår egen elefant. Redaktör: Tomas Lindblad. Från kl. 12.10.

Ett sekel passerar revy. En radioserie ur tiden av Staffan Schöier och stefan Wermelin. Från fredagen.