Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2007-03-05

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
En dokumentär av Staffan Lamm - en man med flera identiteter. Från 17/2.

Tablåinnehåll
Ett musikaliskt textcollage med dikter av Vladimir Majakovskij. Tre skådespelare ger röst åt dikterna i denna föreställning som gavs som lunchteater i Västernorrland våren 2005. Regi: Öllegård Goulos.Översättning: Bengt Jangfeldt och Gunnar Harding. Från 24/2 och 26/2.

Tablåinnehåll
Civila dödade i Afghanistan. I Afghanistan dödades minst åtta människor i Jalalabad på söndagen, när amerikanska soldater angreps av en självmordsbombare. Självmordsattackerna mot styrkorna blir alltfler och både NATO och talibanerna spår att den kommande våren blir den blodigaste sedan kriget inleddes 2001. Samtal med Anders Fänge, svenska Afghanistankommittén, på plats i Kabul samt Ahmed Golam, islamolog vid Lunds universitet.

Många gripna i Köpenhamn. I Köpenhamn har sammanlagt 649 personer gripits under de kravaller som sen i torsdags har skakat staden. Vad driver de som begett sig till Köpenhamn för att demonstrera? Samtal med Jan Andersson, vår reporter på plats och Anna-Lena Lodenius, journalist och författare.

Privat ägande i Kina. Kinas riksdag, Folkkongressen, samlas idag. Bland annat ska en ny lag om privat äganderätt godkännas, vilket fått vänstersinnade i Kina att samla sig för att försöka rädda en smula av Kinas marxistiska tradition. Vår Kinakorrespondent har besökt en bokhandel som besöks flitigt av vänstersinnade. Reportage av Hanna Sahlberg.

Ärkebiskopen träffar påven. Idag ska ärkebiskop Anders Wejryd träffa påven Benedikt den 16:e, i en så kallad audiens. Men den svenska kyrkans högste ledare har inte alltid varit välkommen i Vatikanen. Samtal med Anders Wejryd, på plats i Rom inför dagens audiens.

Kvinnliga ideal före muskler. Ny forskning visar att dagens kvinnliga elitfotbollsspelare mer än tidigare värnar om traditionellt kvinnliga ideal när de tränar sina kroppar, vilket begränsar deras utveckling som fotbollsspelare. Fotbollsspelaren Maria Axelsson säger att hon märkt en förändrad syn på kvinnliga fotbollsspelare. Reportage av Sven Börjesson och samtal med Jenny Roland, tränare för Djurgården damfotboll.

Haradiinaj inför rätta. Idag ställs den tidigare premiärministern i Kosovo, Ramoush Haradiinaj, vid den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag. Haradiinaj står åtalad för brott mot mänskligheten i samband med kriget i Kosovo våren 1998. Samtal med Tomislav Dulic, historiker vid Uppsala universitet.

Berlin måndag morgon. Krönika signerad Kristian Åström

Programledare: Jörgen Huitfeldt, Producent: Maria Hansson

Tablåinnehåll
Från fredagen.

Tablåinnehåll
med Erik Apelgårdh, präst och bitr enhetschef vid Kyrkokansliets internationella avdelning, Uppsala. (SR Örebro)

Tablåinnehåll
Mohamed Omar, poet.

Tablåinnehåll
Med ekonomi och väder.

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Idag svarar Täppas Fogelberg, Sundsvall.

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Sjukdomar förr

Varmt vatten och bröd till frukost. I Kalmar kommunarkiv finns hälsoregister för skolbarn födda i början 1900- talet. I vackert inbundna böcker kan man sida upp och sida ner läsa om barnens förhållanden hemma och i skolan. De här registren berättar inte bara om barnets längd och vikt utan också om hur bostaden såg ut, hur många koppar kaffe barnet drack om dagen och hur många som sov i samma säng. -Människorna kommer till liv via de här registren, man riktigt ser barnen när de springer två trappor upp till bostaden, säger Marie Johansson kommunarkivarie i Kalmar. Formulären består av två sidor. Den ena sidan är ifylld av skolläkaren. Där kan man se hur mycket barnet vägde, längd och vilka sjukdomar de hade. Inte allför sällan har läkaren skrivit att barnet var klent. På den andra sidan i hälsoregistret har läraren eller föräldrarna skrivit bland annat hur stor bostaden var, vilket väderstreck bostaden vette mot och om bostaden hade tambur. Det står också vilken tid barnet gick upp på morgonen, hur många måltider lagad mat barnet fick och hur många koppar kaffe barnet drack. Man kan fråga sig om kaffet redan då sågs som ett problem. På folkskoleseminariet i Kalmar utarbetades ett arbetsblad för hälsolära i slutet av 1920- talet som propagerade FÖR mjölk och MOT kaffe. Lärarinnorna delade ut arbetsblad i klasserna varav ett illustrerade devisen "vit mjölk för vita barn och svart kaffe åt svarta barn". Vad barnets föräldrar arbetade med skrevs också in i registret. Där kan man läsa om yrken som inte lägre är vanliga. Bland papporna hittar man till exempel badkarlar och lokeldare, bland mammorna skurerskor. I ett av hälsoformumlären från 1918 läser man om lille Gösta som får kokt vatten och bröd till frukost. Han väger bara 22 kilo och är 126 cm lång. Läkaren skriver att han är klen. Lilla Gunhild får kaffesurrogat och smörgås till frukost. -Man får tänka att det här är efterkrigstid och att det inte var lätt att få tag i kaffe under kristider, berättar Marie Johansson. 1918 härjar också Spanska sjukan i Kalmar. Det var en influensa som tog mer än 34 000 människors liv i Sverige. Hälften av befolkningen insjuknade. Det sätter också sina spår i arkiven. Marie tar fram en examenskatalog från läsåret 1918- 1919 och visar att nästan hela klassen var frånvarande mellan den 16 och 29 oktober. I skolläkarens årsberättelse läser man att 478 elever i Kalmar insjuknade i Spanska sjukan varav två elever i småskolan dog. Totalt dog sex elever det läsåret. Skolhälsovården organiserades i slutet av 1800- talet i Sverige efter att man fastställt att hälften av eleverna i skolorna hade allvarsamma, långvariga sjukdomar eller åkommor.

Barnsjukdomar. Asbjörg Westum är filosofie doktor i nordiska språk och har skrivit en avhandling om folkliga barnsjukdomar förr. Hon betonar att det är just folkliga barnsjukdomar hon undersökt. Det vill säga sjukdomar som inte motsvarar det vi vetenskapligt definierar som sjukdomar idag. Engelska sjukan, eller rakitis, var en utbredd barnsjukdom förr. Genom D- vitaminbrist mjukades skelettet upp och kroppen deformerades. En bidragande orsak till att sjukdomen blev så stor var att barn enligt folktron inte skulle vistas ute i solen innan två års ålder. På så sätt gick de miste om det naturliga D- vitaminet. När sedan potatisen blev vanlig i kosten på 1800- talet ersatte den kött. Potatisen innehåller inga D- vitaminer vilket däremot köttet gör. Sjukdomen hade olika benämningar beroende på var man bodde. Ris, skäver eller såg var vanligt förekommande benämningar. Men det var många symptom som rymdes inom sjukdomsbegreppen. Ett barn som var ovanligt mager eller såg annorlunda ut kunde vara drabbad av riset enligt människors tro. Det betydde att ett helt friskt barn som såg lite annorlunda ut kunde anses som sjukt. - Det är viktigt att komma ihåg att man förr inte kände till smitta. Sjukdomar var något som kom utifrån och berodde på underjordiska väsen eller onda människor som satt sjukdom på folk. Sjukdomar var som ett väsen. Hur botades då ris. Ett vanligt sätt var jorddragning, berättar Asbjörg. Då grävde man en grop dit barnet fördes inlindat i ett lakan. Barnet bars av två personer varav den ena skickade barnet genom jordgången och den andra tog emot. Ingen fick prata under ceremonin och det skulle helst ske på en torsdagnatt eftersom torsdagnätterna var magiska enligt folktron. Detta skulle upprepas tre torsdagar efter varandra. Asbjörg berättar att den hon kommit i kontakt med som senast var med om jorddragning är född 1957. Asbjörg berättar att hon inte letat i kyrkböcker utan läst och lyssnat på intervjuer som finns samlade på landets Dialekt och ortnamsarkiv. Asbjörg Westums avhandling heter "Ris, skäver och skärva. Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv".

Vad betyder vitblodsjuka och innansveda? Sveriges Släktforskarförbund har gett ut en bok som heter "Svenska sjukdomsnamn i gågna tider". Den är skriven av apotekaren Gunnar Lagerkranz. I boken kan man läsa mer om 900 sjukdomar. Vem vet idag vad Ängselsjukan, Fängelsetyfus och Ryggmärgstvinsot betyder?

Släktsjukdom blir bok. Skälen att börja släktforska är många och av vitt skilda slag. För Helena Willén i Halland handlar det om att förstå hur en sjukdom i släkten har format personligheterna, livet och vardagen. Helena Willén är psykolog och hon tänker skriva en bok om sin familj i skuggan av sjukdomen myetonisk dystrofi. Det är en ärftlig muskelsjukdom som också i värsta fall skapar mentala förändringar. Den ärvs dominant, dvs antingen får man den eller inte, anlagen kan inte ligga och gro i väntan på nästa generation. Den brukar visa sig första gången någonstans i 20-30 årsåldern, dvs när de flesta skaffar egna barn. Helena kommer ihåg när hon själv fick reda på att sjukdomen fanns i familjen. -Jag minns mycket väl när mamma kom hem från sjukhuset och första gången hade fått ett namn på sin sjukdom. Mamman hade också fått reda på att den ärvdes dominant, dvs att det var 50 procents risk att var och en av Helena och hennes tre syskon bar på sjukdomen. -Jag var i 10-årsåldern den gången och då blev jag inte skrämd - en 10-åring blir inte skrämd av att man kanske kan bli sjuk när man blir i 30-årsåldern, säger Helena Willén. Men det lägger sig i bakhuvudet, och hänger med i medvetandet genom livet. Idag går det att med ett enkelt blodprov testa sig för att veta om man bär på sjukdomen myetonisk dystrofi eller inte. För Helenas mamma, mormor och mormors bror som var några av alla dem i släkten som dött i sjukdomen var det inte lika lätt. Helena som har tre syskon, ett av dem var en bror som dog av sjukdomen i somras, funderar mycket på hur hennes mamma resonerade när de kom till världen. -Vad tänkte hon när hon skaffade alla dessa barn, och vad tänkte hon när hon blev allt sjukare? Funderar Helena Willén. Hon är psykolog och det gör att hon har ett tydligare fokus än de flesta av oss på till exempel banden mellan mor och dotter. -Jag vet att min mamma hade väldigt starka band till min mormor - som också var sjuk, och jag drivs av frågor som "Vad finns i människors huvud, vem är jag, vad vill jag göra med mitt liv?" Helena testade sig inte själv förrän sent. Möjligheterna att testa om man bär på den här sjukdomen eller inte är ganska ny. Men när en ny generation var på gång i familjen blev det viktigt för henne. -Jag testade mig för ungefär ett år sedan i samband med att mitt barnbarn föddes. Den här sjukdomen kan nämligen bli allt svårare för varje generation. Så Helenas oro var att hon kunde ha sjukdomen fast den aldrig blivit så svår, fört över den till sin dotter som i sin tur fört över den till sin dotter, och i den tredje generationen skulle den i värsta fall kunna bli mycket svår att hantera. Men testet visade att Helena var fri från släktsjukdomen, tack vare det enkla blodprovstestet, ett test som hennes mor och mormor aldrig kunde göra. -Nej, jag tror att min mamma förstod att hon hade sjukdomen ungefär vid den tidpunkten då jag föddes. Och jag vet att läkaren rådde henne att inte skaffa fler barn, men hon fick ytterligare ett syskon efter mig. -Hur hon tänkte då, det anar jag inte, säger Helena. Helenas släktsjukdom kunde inte diagnosticeras förrän en bit in på 50-talet, och när hon letar efter spår av sjukdomen i kyrkbokföringen kan man ju undra vad där står. -Muskelförtvining tror jag att det kan stå. Och om jag skulle hitta något som tyder på att en person var väldigt avmagrad och väldigt svag och kanske att det också står något om det speciella utseende de flesta får - då kan jag nog vara nästan säker på att de haft sjukdomen, tror Helena Willén. På frågan vad vet du när du forskat klart som du inte vet idag svarar Helena: -Då vet jag vem jag är. Jag tror att det handlar mycket om min relation till min mamma, och jag nystar upp banden tillbaka i tiden via henne. Och jag vet ju också att det här kommer att bli viktig information till forskarsamhället, till människor som arbetar inom den nya gentekniken, att förstå hur den här sortens sjukdomar också fortplantar sig psykologiskt. -Förr i tiden levde man ju bara med det man hade - det fanns inte så mycket annat att välja på, säger hon. Precis så var det för Helenas mormor. När sjukdomen, som hon aldrig fick någon riktig diagnos på bröt ut gällde det att försöka leva ett så vanligt liv som möjligt: -Jag tror egentligen inte att hennes liv ändrade sig så mycket, för sjukdomen kommer gradvis. -Min mormor försökte försörja sig så gott det gick, hon hade bland annat fosterbarn och hade olika småjobb så länge hon klarade av det. Men de sista tio åren var svåra då hon blev lämnad av sig man och då var hon väldigt sjuk, slutar Helena Willén. Sänd även kl. 00.03 och på lördag kl. 11.35.

Tablåinnehåll
med Britt Uddegård om att tänka nya tankar när hjärtat sviktar. Rektorn som kom tillbaka. Britt Uddegård skulle just åka till Storlien för att fira nyår med sin familj, när hon vaknade av att det gjorde ont i bröstet och att hon mådde illa. En liten stund senare fanns ambulanspersonal i sovrummet. Det kändes tryggt, men samtidigt overkligt. - Man tänker ju inte själv att man har hjärtinfarkt, det var jättesvårt att ta till sig. Under sin sjukskrivning har Britt Uddegård hunnit fundera mycket över vad hon kan ändra i sitt liv. Att ibland säga nej fast hon är van att ta på sig mycket kan vara ett steg, tror hon. Att unna sig det bästa ett annat. Anita Jacobsson möter Britt Uddegård , samma dag som hon återvänder till jobbet som rektor i Östersund. Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 18.15.

Tablåinnehåll
Från söndagen.

Tablåinnehåll
av Margaret Atwood. Del 21. Uppläsare: Guje Palm. Sänds även kl. 19.35.

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 22.55. Dikt: Att vända sig från lögnerna Författare: Robert Bly (övers Lasse Söderberg) Diktsamling: Rader som är korsvägar Förlag: ellerströms 1992 Uppläsare: Evan Storm Musik: Morton Gould: Jeannie with The Light Brown Hair. Ukrainas statliga symfoniorkister under Teodor Kutjar.

Tablåinnehåll
Nordenskiöld, kartsamlaren. Adolf Erik Nordenskiöld är mest känd för att med fartyget Vega ha tagit sig genom Nordostpassagen, sjövägen norr om Sibirien - ansedd som den främsta upptäckarbragden under 1800-talet. Men när han lagt polarfarandet på hyllan byggde han upp världens största privata samling av gamla kartor, för att förstå hur människans bild av världen vuxit fram. För 150 år sen kom A E Nordenskiöld till Sverige, mer eller mindre som en politisk flykting. Han var finländare och anses i Finland fortfarande vara minst lika mycket finsk som svensk. Han föddes i en vetenskapligt intresserad familj 1832 på Frugårds herrgård norr om Helsingfors och det var under hans studietid på universitetetet i den finländska huvudstaden som Nordenskiöld fick problem med det dåvarande ryska storfurstendömets myndigheter. Väl i Sverige gjorde Nordenskiöld rekordsnabb karriär och redan före 30 års ålder var han något av en vetenskaplig auktoritet i landet, professor vid Riksmuseet och tungt namn i Vetenskapsakademien. Polarexpeditionerna var det han blev mest känd för men han ägnade sig också åt geologisk forskning, kommersiella projekt och åt politik. 1878-80 vann A E Nordenskiöld världsrykte genom Vega- expeditionen. 1883 gjorde han sista upptäcktsfärd, till Grönland där han bl a ville undersöka om det fanns isfria områden i den stora öns inre. De sista knappa 20 åren av sitt liv upptogs han av sitt intensiva kartsamlande som resulterade i två stora böcker i vilka Nordenskiöld analyserar och tolkar kartografins utveckling, hur världen upptäcktes och hur bilden av den växte fram. Mot slutet av sitt liv tyngdes den gamle polarhjälten av motgångar. Hans son Gustaf som fadern hoppades skulle axla släktens traditioner inom upptäckande dog i en lungsjukdom endast 27 år gammal. Han gav mycket stöd och hjälp till den unge forskaren J A Björling som 1891 tillsammans med Evald Kallstenius gav sig ut på en expedition mot en outforskade Ellesmere-ön i arktiska Kanada. Dom återvände aldrig och expeditionen har inte återfunnits. Nordenskiöld tillhörde även Andrées påhejare i dennes projekt att med luftballong nå Nordpolen. I programmet medverkar Anders Häggblom, naturgeograf som deltagit i flera polarexpeditioner (bl a Ymer 80 som delvis var en hyllning till Nordenskiölds Vega-expedition 100 år tidigare), Seija A Niemi, finländsk historiker som forskar om A E Nordenskiöld, Björn Federley, ordförande i Nordenskiöld- samfundet i Finland och Sirkka Havu, intendent för specialsamlingarna vid Finlands Nationalbibliotek i Helsingfors i vilka A E Nordenskiölds kartsamling ingår sedan 1902. Redaktör: Mats Carlsson Lénart. Sänds även kl. 23.07.

Tablåinnehåll
Med väder och tidningskrönika.

Tablåinnehåll
Programledare: Måns Hirschfeldt.

Dansteateropera enligt Egerbladh Kanske är en ny genre född. Dansteateropera kallar koreografen och regissören Birgitta Egerbladh sin föreställning "Mitt hjärta brister" där sex operasångare och tre dansare står på scenen. Musiken är hämtad från stora operatonsättare som Puccini, Mozart, Verdi och Wagner med flera. Och Birgitta Egerbladh står för koreografi, regi, idé och även egna kompositioner. "Mitt hjärta brister" ges på Folkoperan i Stockholm och Eric Schüldt satt i publiken igår kväll. Hör hans recension i Kulturnytt kl. 7.46, 5/3.

Jonatan och Skorpan sjunger i Skövde Bröderna Lejonhjärta har blivit musikal. I 70-talets filmversion av Astrids Lindgrens klassiker var det Staffan Götestam som spelade storebor Jonatan och det är samme Götestam som nu varit idégivare och manusförfattare till musikalen. Musiken är skriven av Bo Wastesson, sångtexterna av Ture Rangström och premiären skedde på GöteborgsOperans Skövdescen. Där fanns Per Feltzin. Det är en rappt proffsig scenisk föreställning, många gånger suggestiv och flera gånger sorglig. Ibland skrämmande för de små - men lagom. Många positiva omdömen alltså - ändå är det här ännu ett exempel på att själva ursprungsberättelsen, att boken, med sina både väntade och oväntade förvecklingar, är starkast. Bröderna Lejonhjärta överlever allt. Mathias Claeson har gjort en scenografi som låter 30-talets storstadsbakgårdar flytta med genom hela berättelsen. De förvandlas när de dyker upp i Körbärsdalen och Törnrosdalen. Ett runt trapphus blir ett torn i en borg. En fönsterlös gavel blir en mur - ni förstår resten. Men det finns också berg, trädgårdar och en riktigt ruskig, stor och vacker Katla-drake där på scenen. Kläderna är en sorts medeltids-indian-balkan mix. Och genom att Alexander Lycke, alltså Jonatan, är nästan 2 meter lång och Hanna Brehmer som gör Skorpan, bara är runt 1 och 60, så blir det en bra bild av ett brödrapar med just den rätta ålderskillnaden. Det är alltså Bo Wastesson som skrivit musiken. Det är en effektiv teatermusik, den skapar stämningar och bygger upp dramatik, ofta med hjälp av överraskande rytmer och ett snyggt musikaliskt arrangemang gjort av Olov Helge. Men utvecklade melodier är inte Wastessons starka sida. Och jag kan fundera kring vissa val man har gjort - i rädsla över att Tengils män ska bli för otäcka för de små i publiken har man gjort dem lite för lustiga, lite för mycket Kling och Klang. Jag tror faktiskt att Elisabeth Ljungars regi kan vässas ytterligare, det fanns plötsliga longörer och en rörighet som kan försvinna med en veckas arbete till. Men berättelsen - Jonatan och Skorpans - den skär genom allt rakt in i hjärtat. Så också här.

Sara Stridsberg får Nordiska rådets litteraturpris Den svenska författaren Sara Stridsberg får Nordiska rådets litteraturpris 2007 för verket Drömfakulteten. Litteraturpriset som är på 350 000 danska kronor överlämnas till Sara Stridsberg i slutet av oktober 2007 i anslutning till Nordiska rådets session i Oslo. Nordiska rådets litteraturpris har delats ut sedan 1962.

Bedömmingskommitténs motivering låter som följer: "Drömfakulteten är en brinnande roman med många bottnar. Berättelsens nav utgörs av den extrem- feministiska ikonen Valeri Solanas och hennes på många sätt tragiska livsöde. Stridsberg blandar dokumentärt material och fri fiktion i en febrigt vibrerande prosa. Drömfakulteten bär underrubriken "tillägg till sexualteorin", och romanen är en svidande uppgörelse med de olika förtryckarmekanismer som verkar i samhället. Sitt allvarliga ämne till trots, är Drömfakulteten en roman som bärs fram av en enorm energi och språklig lusta."

Regina Spektor på Berns i Stockholm Regina Spektor spelade på Chinateatern i Stockholm igår (4 mars 2007) och för oss som inte är helt med på vem denna Spektor är - så kan Gunnar Bolin förklara - han som var på Chinateatern igår.

Tablåinnehåll
På lördag kväll är det ju dags för final i Melodifestivalen, och den här gången följs evenemanget också av forskare. Nordiska Museet och ett antal länsmuseer runt om i landet undersöker nämligen Melodifestivalen i ett nytt forskningsprojekt om nya, folkliga högtider. Det är tre olika sådana högtider som studeras - Nobelfesten, Vasaloppet och Melodifestivalen - gemensamt för dem är att de alla bygger på TV-sändningarna av evenemangen. Det berättar Ulf Hamilton, forskare vid Nordiska Museet.

Allt oftare hör vi att politiker och väljare skulle gå i otakt, och att detta skulle bäddat för en råare politisk debatt och en allt grövre politisk satir. Det är inte längre den folkligt förankrade och trots allt respekterade folkhemspampen som står i centrum för våra skrattsalvor, utan en ny sorts politiker - mer cynisk, egennyttig och omoralisk. Martin Åberg, till vardags historiker vid Karlstad Universitet, har försökt ringa in hur dagens politiska satir fungerar som samhällsspegel, bland annat genom att titta närmare på TV-programmet Parlamentet.

För några veckor sedan invigdes en ny sorts biograf på Tekniska museet i Stockholm. Tidigare har vi ju sett experiment med både 3d-film och luktfilm, men på Tekniska museet har man gått ett steg längre - här visas filmerna i 4d. Vår krönikör, filmforskaren Anne Bachmann, har varit där. Sänds även imorgon kl. 19.03 och på lördag kl. 06.15.

Tablåinnehåll
SR Malmö. Sänds även kl. 20.45. USA bortom Irak - 9 Lena Brundenius samtalar med statsvetaren Ann-Sofie Dahl, som inte tycker det borde vara så kontroversiellt att USA vill hjälpa demokratin på vägen i Mellanöstern. President Bush har å andra sidan inte gjort det lätt för Amerikas vänner, menar hon

Tablåinnehåll
P1:s kritikprogram där Anneli Dufva tar upp aktuella händelser i kulturvärlden. Om bröderna Kennedy och den amerikanska drömmen. På bio kan man just nu se "Bobby", filmen om presidentkandidaten Robert F Kennedy och hans tragiska öde. En berättelse om 60-talets förhoppningar, förväntningar och den politiska idealismens död. Samtidigt släpps Joyce Carol Oates roman "Mörkt vatten", om olyckan vid Chappaquiddick 1969 där en annan Kennedy, Edward, var inblandad och där en ung kvinna dog. Om den amerikanska drömmen och självbilden, samt det politiska nuläget skildrat genom historien diskuterar kritikerna Mattias Berg, Maria Edström och Göran Sommardal. Programledare: Anneli Dufva. Sänds även imorgon kl. 18.15.

Tablåinnehåll
med Andreas Lindahl. Sänds även kl. 21.35 och kl. 01.03.

Eva Dahlgren svartlistad - av Bush Eva Dahlgren har, indirekt, blivit svartlistad av Bush- administrationen i USA. Svenskan var en av flera artister från västvärlden som för några år sjöng duett med kvinnor från bl a Iran, Irak och Nord-Korea på skivan "Vaggvisor från ondskans axelmakter". Skivan började nyligen distribueras i USA, vilket har retat upp Bush-styret så mycket att det amerikanska distributionsbolaget har blivit svartlistat.

Richard Wagner - var han transvestit? En engelsk facktidskrift ger nu ytterligare fart åt spekulationerna kring Richard Wagners stora intresse att klä sig i kvinnokläder. The Wagner Journal publicerar ett brev från Wagner till en italiensk skräddare, där operakompositören beställer en klänning. - Han var närmast fetischistiskt intresserad av kvinnokläder, säger Barry Millington, en av två redaktörer för nystartade The Wagner Journal.

Jojk på frammarsch - inte bara på fyllan Jojk är livsnödvändigt för alla samer! Det säger Per Niila Stålka på Ajtte museum inför Samiska veckan i Umeå, som snart startar för åttonde gången. Temat i år är traditionell kunskap, och enigheten tycks stor om att jojken är på frammarsch. Nu börjar det hända grejer! Ungdomarna jojkar, de behöver inte vara på fyllan för att jojka, säger Katarina Rimpi, en av de unga artister som nu levandegör jojken.

Tablåinnehåll
För några veckor sedan hittade forskarna en ny del av hjärnan. Det väckte frågan, hur mycket vet vi om hur lite vi vet? Detta diskuterades i dag med hjärnforskaren Martin Ingvar. Och så pratade vi fotbollsretorik ala Lagerbäck med Erik Niva. Dessutom diskuterades kulturministerns kontorskonst med Natalia Goldin. Akvarell eller Olja, vad passar bäst hos ministern? Själv har hon önskat akvarell enligt vad redaktionen erfar. Sidekick: Roger Wilson

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin.

16.00-16.45:

Egyptierna. I förra veckan beslutade ju den borgerliga regeringen att upphäva avvisningsbeslutet mot Mohammed Al-Zery, den ene av de två egyptier som avvisades från Bromma i december 2001. Al-Zery har nu förmodligen skadestånd att vänta och dessutom ska migrationsverket på nytt pröva hans sak. Men förre justitieministern och socialdemokraten Tomas Bodström som nu är ordförande i justitieutskottet, säger idag att Al-Zery INTE kommer att få uppehållstillstånd och komma tillbaka till Sverige. Thomas Bodström, riksdagsledamot (s) medverkar.

Snöskoterkulturen. Fjällsäkerhetsrådet vill förbjuda dom nya starka värstingskotrarna. Snofed - snöskoterägarnas egen riksorganisation vill inte se något förbud. De tror på den fria åkningen. Hur står det egentligen till med snöskoterkulturen i Sverige? Medverkande: Björn Pettersson, ordf Gäkkviks skoterförening, Sten Lindgren, fjällräddare, Jan Hultén, kanslichef fjällsäkerhetsrådet, Maria Öberg, riksdagsledamot (s) och Lars Åberg, trafikpsykolog.

St Petersburg val. I Rysslands andra stad St Petersburg är motståndet mot president Putin ovanligt starkt. I helgen genomfördes en motståndsmarsch kallad - Vi som är emot som, trots att den var förbjuden, samlade långt över 3 000 människor. Som symbol för motståndet står halvstatliga Gazproms planer på ett nytt huvudkontor, med ett nära 400 meter högt glastorn. Ett brott mot den 300-åriga regel som säger att ingenting får byggas högre än 48 meter. Dessutom har det liberala oppositionspartiet - Jabloko - blockerats från att delta i lokalvalen i Petersburg på söndag. Reportage av Maria Persson-Löfgren.

17.00-17.45:

Terroristanklagelser i blindo. Ska människor som misstänks för terroristverksamhet kunna utvisas från Sverige, utan att de fått möjlighet att bemöta det de anklagas för, ja, utan att de överhuvudtaget får veta vad anklagelserna går ut på? I såna här så kallade säkerhetsärenden är det regel att vare sig den anklagade eller hans advokat får veta varför Säpo och regeringen vill utvisa honom eller henne. Det här har många flyktingadvokater vittnat om i åratal. I riksdagen är det socialförsäkringsuskottet som hanterar den här typen av asyllagstiftning. Samtal med Kalle Larsson, riksdagsledamot (v) och Gunnar Axén, riksdagsledamot (m).

Makten över maten. Studio Etts reporter Björn Elmbrant ska i några reportage syna makten över den svenska maten. Efter flera år av prispressarkampanjer från de stora matkedjorna, som betytt att de svenska matpriserna legat stilla, steg de förra året med ett-två procent och höjningarna i år väntas bli ungefär lika stora. Lågt pris på maten är fortfarande viktig för konsumenterna, men verkar ändå inte riktigt lika viktig som förut.

Skogsägare till storm. Skogsägare i Västerbotten vill att äganderätten till den egna skogen stärks och är kritiska till hur det går till när staten köper upp skog för att göra naturreservat. Sedan 1998 så pågår det en successiv utökning av Sveriges naturreservat. Ett beslut som riksdagen tog för att skydda bland annat gammal skog mot avverkning. Medverkande: Arne Lindström, ordf LRF-Västerbotten och Björn Jonsson, naturvårdsdir.

Folkkongressen i Kina. Idag inleddes den årligen återkommande folkkongressen i Kina, där nära 2890 delegater ska ta ställning till dom förslag som det regerande kommunistpartiet lagt fram. Premiärministern Wen Jiabao möttes av applåder inför sitt drygt 2 timmar långa tal som innehöll satsningar för att utjämna dom sociala klyftorna i landet, men även en upprustning av landets försvar. Hör Börje Ljunggren, ambassadör UD:s Kina enhet.

Jan Björklund i Landskrona. Gustav Adolfsskolan i Landskrona hamnade i fokus för en tid sedan då ett antal raketer small i korridorerna, och efter att flera unga kvinnliga elever hade skolstrejkat efter trakasserier från andra elver. Skolan stängdes då i januari. Idag passade skolminister Jan Björklund på att besöka skolan för att informera sig och för att informera pressen om sina ambitioner för att tackla skolproblemen. Studioett var med på skolan och träffade först Erik som går på högstadiet, som tycker att det blivit bättre med dom vakter som numera finns i skolan. Reportage av Gösta Lempert.

Programledare: Anders Holmberg och Pia Diaz, Berner. Producenter: Maria Meschke och Agneta Kellgren

Tablåinnehåll
Med väder.

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin.

Tablåinnehåll
Med väder.

Tablåinnehåll
Göran Sommardal på spaning efter det perfekta tilltalet. Den Per Myrberg som sjunger Evert Taube? Den Marit Bergman som läser Edith Södergran? Eller den Gunnar Ekelöf som läser ur sin Diwan över fursten av Emigión.Från torsdagen.

Tablåinnehåll
Var inte rädd Regi: Hasse Alatalo. Med : Anna Azcárate, Petra Brylander, Göran Forsmark, Frida Snell. Musiker Erik Norberg och Lars Paulin. Sänds även 12/3 kl. 01.00. Från 3/5.

Tablåinnehåll
av Margaret Atwood. Del 21. Uppläsare: Guje Palm. Från kl. 11.35.

Tablåinnehåll
Från lördagen. Sänds även på tisdag kl. 23.30.

Tablåinnehåll
Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Tablåinnehåll
SR Malmö. Från kl. 13.45.

Tablåinnehåll
Programledare: Karin Forsmark. SR Göteborg. Från lördagen. Sänds även natten mot onsdag kl. 01.15.

Tablåinnehåll
SR Minnen plockar godbitarna ur Radioarkivet. Från onsdagen.

Tablåinnehåll
med Andreas Lindahl. Från kl. 14.50. Sänds även kl. 01.03.

Tablåinnehåll
med Ellen Wennersten, journalist och författare i Linköping.

Tablåinnehåll
Från kl. 12.00.

Tablåinnehåll
Från kl. 12.10.

Tablåinnehåll
Ett sekel passerar revy. En radioserie ur tiden av Staffan Schöier och Stefan Wermelin. Från fredagen.

Utgivning

År/datum
2007-03-05

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
bithastighet: 160 kb/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2007-03-05



Kungl. biblioteket