SR, P1 2007-03-19

En dokumentär av Birger Amundsen om den norsk-samiska sångerskan Mari Boine, som berättar om sin laestadianska uppväxt och om vägen tillbaks till det samiska i vuxen ålder. NRK. Svensk version: Mikael Cohen. Från 2004 och 3/3.

Att vara rädd för döden är lika idiotiskt som att vara rädd för puberteten eller klimakteriet". Aziza Dhaouadi möter Kari Ormstad. Från 2006 och 3/3.

Ensammast i världen. Den första av två nya utsändningar från Ulkojärvi närradio. Manus: Svante Lindqvist, Mikael Niemi och Erik Norberg. Med bl a: Anna Azcárate, Petra Brylander, Göran Forsmark, Anton Raukola och Kicki Enqvist. Regi: Hasse Alatalo. Från 10/3 och 12/3.

Mona Sahlin, ny partiordförande för socialdemokraterna. Rapport från partikongressen. Kommentarer till Mona Sahlins tal och till Göran Perssons avskedstal

Från fredagen.

med Annica Anderbrant, kyrkoherde i Falun. SR Örebro.

med Mohamed Omar, poet.

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Lotta Malmstedt från Malmö. Sänds även kl 20.35 och i morgon kl. 05.35. SR Malmö.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. 19 mars:

Var man än går i Sveriges skogar kan man stöta på gamla husgrunder, jordkällare och ödetorp. Men vilka var det som levde där och hur var deras liv? Inte sällan har ortens hembygdsföreningar uppgifter om dessa gamla torp och gårdar. Har man tur kan det redan ha getts ut böcker med både kartor och bilder från bygden. Och arbetet pågår hela tiden, som till exempel i Borgstena socken i Västergötland där hembygdsföreningen sedan sex år gått runt och letat efter spår av gamla boställen i skogarna. Berndt Fahlman är en av eldsjälarna i föreningen: Vi insåg för sex år sedan, att om vi inte gör en torpinventering här i socknen nu så lär det aldrig bli någonting, för nu är det sista chansen. Det fanns några människor kvar när vi startade som var i den åldern att de visste någonting om gamla torp och boställen, och får vi inte skrivit ner det vi vet nu så kommer ingen att vara kvar som vet. Berndt Falhman är en av dem i Borgstena socken, några mil norr om Borås i Västergötland, som inom hembygdsföreningens ram sysslat med torpinventeringen som ska resultera i en bok. -Vi har besökt ungefär 150 boplatser, men det är inte bara torp, utan också backstugor och undantag och till och med någon jordkula, berättar Berndt, och fortsätter: -Man hittar väldigt mycket grunder ute i skogarna, och inte minst hittar man många jordkällare som fortfarande är väldigt fina, med välvda stentak. I sex år har hembygdsföreningens torpgrupp letat efter gamla boställen, ändå finns det luckor i vetandet: -Vi har fortfarande några torp som vi bara känner till namnet på men som vi inte vet var det legat, och vi har några boplatser som vi tvärtom känner till platsen men inte namnet på. Troligtvis kommer vi aldrig att få veta alla torp och platser, säger Berndt. Efter 6 års arbete var alltså gruppen i Borgstena klara med torpinventeringen. Ute i skogarna vid husgrunden och källare har man satt upp skyltar som berättar vad torpen har hetat. Men när allt var klart för att göra en bok om Borgstenas alla torp så ville gruppen gå ett steg till och också inventera gårdarna. Den inventeringen är lite lättare att göra. Dels finns gårdarna kvar i betydligt högre grad än vad som är fallet med torpen, och dels finns det ofta gårdshandlingar kvar på gårdskontoren. Fast det är ju inte alltid de ligger så lättillgängligt. Bernt Fahlman berättar om ett samtal han hade häromdagen med den förre ägaren till en av socknens gårdar: -Vi pratade om hans gamla gård och då berättade han att han lagt undan gårdens papper i "öfsa". Det är västgötska för takutsprånget på torpets långsida. -Han berättade att han lagt dit pappren för att han tyckte att de skulle finnas kvar på gården. Berndt tog kontakt med de nuvarande ägaren som letat rätt på gårdspappren och gett dem till en av Berndts kollegor i torpgruppen. -Där hoppas jag att jag ska kunna få veta vad det är för människor som har levat och verkat på gården, säger han. Den här sortens tur har man sällan i alla fall inte när det gäller de gamla torpen. -Det finns en del handlingar kvar när det gäller till exempel soldattorpen, men annars är det mesta borta, säger Berndt. Men på de större gårdarna är det annorlunda, där finns inte sällan gårdens papper bevarade.

Berndt Fahlman är som så många hembygdsforskare gammal släktforskare. Den ena intresset föder det andra. Men svårigheterna i forskningen de är desamma tycker han: -Det spelar ingen roll om du släktforskar eller letar efter torp för källorna är desamma och de är lika dåligt skrivit i dem, skrattar Berndt. -En del präster skrev ju så fint så fint, men andra... När man forskar om gårdarnas och torpens historia så använder man i mångt och mycket samma källor som man gör vid traditionell släktforskning. Det handlar mycket om husförhörslängder, och födelseböcker. Och då finner man ju också berättelser om människor som Johannes som bodde på ett av Borgstenas alla torp och som i mitten av 1800-talet råkade i klammeri med rättvisan: -Jag hittade en anteckning om honom från 1853. Han blev dömd vid Vedens häradsrätt för dråp till halshuggning men slapp yxan och blev frigiven 1864 och emigrerade året därpå till Amerika.

Hembygdsföreningarna samlar inte bara på berättelser och arkivmaterial, utan också på så mycket bilder de kan komma över. Dessutom tar man ofta egna bilder att ha till dokumentationen. Berndt Fahlman sitter och bläddrar i sitt digra bildmaterial från ett av alla de torp han forskat på. Idag finns det bara en liten hög kvar ute i skogen. Grundstenarna finns kvar, och de är övervuxna med jord, granarna har vuxit upp runt och i den gamla grunden, snart finns ingenting kvar att se för den som inte vet vad han letar efter. Men stenarna får liv när Bernt berättar om de som levde där en gång - Johannes och hans fru Klara långt innan granarna fick fäste: -När Johannes odlade upp det här området så fanns här inga träd utan det var åkrar runt omkring. Och Johannes lade en stenmur runt hela det här området, berättar Berndt. Och det är inte vilken liten mur som helst. Den är en och en halv meter hög och lika bred. -Den gjorde han med handkraft, säger Berndt och berättar om en av husets döttrar som var med uppe vid grunden vid ett tillfälle. Hon gick direkt fram till en speciell plats i grunden, plockade undan en sten och tag fram lite gamla leksaker som hon hade lagt där när de lämnade torpet. Johannes kallades alltid Fiskar-Johannes och hans fru Klara fick heta Fiskar-Klara. Den stora muren som Johannes byggde blev extra bred eftersom torpet gränsade till grannsocknen Målla. Djuren skulle hållas på rätt sida sockengränsen. När Johannes dog 1916 fick Klara försörja sig på egen hand. Berndt berättar att hon varje dag gjorde smörgåsar och gick de sju kilometerna ner till Fristad och sålde till militärerna som fanns där. -Man kan ju undra hur de här människorna egentligen klarade sig, fortsätter Berndt. Johannes jobbade en del på järnvägen, men annars fick de leva av det som skogen gav av bär och annat. -Men å andra sidan fanns det ju inte så mycket att köpa. Sex år har arbetet med torpinventeringen tagit, och nu när gårdarna står på tur får man förmoda att det blir ett eller flera års arbete därutöver. Och när boken väl är klar då finns det mer att göra. Borgstenas hembygdsförening har genom donationer fått ett litet torp som kommer att kräva massor med arbetstimmar av Berndt och hans kollegor i Borgstena Hembygdsförening.

Råttätna kartor och mögliga dokument. Inte alltför sällan återfinns kartor och gamla gårdshandlingar på de mest underliga ställen. Ovärderliga dokument som legat till exempel på vindar och i fuktiga källare kan ha skadats av fukt, mögel, möss och fåglar.

Margareta Byström och Elisabeth Sundqvist arbetar med att konservera och restaurera äldre dokument och har sin verkstad i en mitt i Ånge i Medelpad precis brevid järnvägen. Där finns allt från kartor, foton och gamla papper som väntar på att tas om hand. Bland högar av papper finns den äldsta kartan över Norrland, en hel byakista med samlade byhandlingar och en karta från 1600-talet. -Det här är en karta som suttit i en bok, berättar Margareta Byström. Det var en dam som skulle sälja den på Auktionskammaren i Stockholm, men där rekommenderade de henne att först försöka få den iordninggjord. -Den har varit utsatt för fukt och har stora fuktskador på översidan. Man ser att den är tillverkad på 1600-talet och är tryckt i Amsterdam hos en tryckare som hette Blau, berättar Margareta. -Andreas Bureus har beskrivit den här kartan, berättar Elisabeth Sundqvist. Han var vår förste lantmätare. Det var han som startade det svenska lantmäteriet.

Vissa färger åldras bättre än andra. Till exempel klarar mineralfärger tidens tand bättre än växtfärger. Men en del mineralfärger är inte bra för papperet. Det kan man se på kartor från 1700- och 1800- talet där en grön färg gjort papperet skört. På vissa ställen har till och med papperet faller sönder under den gröna färgen. -Det finns nog många kartor hemma hos folk, berättar Margareta. För Lantmäteriet producerade två mijoner kartor och lika många finns ute i landet.

På mitten av 1800-talet använde man slipmassa istället för lump. Det papperet är av mycket sämre kvalité än de av lump. På kontoret finns material från fyra bykistor. I ett hörn står till och med en kista i trä som innehåller mängder av material. Där finns en karta som råttorna förtjust ätit på, berättar Margareta. -De har gnagt från alla sidor men lämnat den gröna färgen i mitten som innehåller koppar. Bykistorna innehåller bland annat kartor, räkenskaper, överenskommelser inom byn och utdrag ur domböcker. De gamla kartorna har oftast gårdarna utmålade i vackra kulörer. Men kartorna var bruksföremål, berättar Elisabeth. -De togs ofta med i skog och mark och rullades ihop under armen. Vi har varit med om att restaurera kartor som lagats fem sex gånger.

Tejp är ett fult ord för oss, berättar Elisabeth Sundqvist och skrattar. Det är säkert bra i sitt rätta sammanhang, men ska man laga något för framtiden ska man undvika tejp. Dels missfärgar det papperet och vissa tejpsorter är skadliga även papperet. Idag finns en handfull företagare som arbetar med att konservera papper förutom de som är knutna till museer och institutioner.

Lätt att hitta information via KulturarvsPortal. Som släktforskare gäller det att ha koll på hur samhället var uppbyggt förr. Genom tiderna har kommungränser, stift, domsagor och militära indelningar förändrats. Runt om i Sverige bygger man just nu upp så kallade portaler eller samlingspunkter på internet för att det bland annat ska bli lättare att finna uppgifter om den trakt eller bygd man letar information om. Där finns också en överblick över socknarnas uppdelningar genom tiderna. När man sökt upp portalen finns där länkar till allt från enksilda släktforskares hemsidor, föremål från museets samlingar, vetensakapliga avhandlingar och fotografier. Det blir med andra ord lätt att hitta samlad information om till exempel en bygd. En av portalgrupperna finns i Härnösand. I deras portal finns mer än 200 länkar till digitaliserat kulturarvsmaterial som foton, arkivhandlingar och kartor. Allt med koppling till Ångermanland och Medelpad.

Portalen i Härnösand drivs i samarbete mellan ABM-institutionerna Landsarkivet, Länsmuseet Västernorrland och Länsbiblioteket. Den sjösattes för ett och ett halvt år sedan och redan då planerade gruppen att ordna en geografisk ingång via en karta. Genom att leta information med kartan som ingång kan man hitta allt som finns om en specifik socken. Det kan vara allt från vetenskapliga artiklar, böcker, fotografier och musei föremål till mindre sidor om till exempel en busslinje på 30- talet. Ett annat projekt är att visa några av museets samlingar i 3D. På så sätt sliter man inte på föremålen och man kan som besökare vända och vrida på föremålet hur mycket som helst.

Sänd även kl. 00.03 och på lördag kl. 11.35.

med Anita Öhborg. Ärvda dagboken tvärvände livet.

19 mars: Red i fasters spår i Mongoliet. Anita Öhborg satt och stirrade ner i ett ritbord i 45 år på en reklambyrå. Och gjorde layouter och skisser. Sen ärvde hon en dagbok som vände upp och ner på hennes liv! Den nittio år gamla dagboken hade hennes faster skrivit, fastern missionären i Yttre Mongoliet. Anita lärde sig rida vid 63 års ålder för att rida i fasterns fotspår - i Mongoliet. Sigrid Flensburg träffar Anita Öhborg.

Redaktör: Sigrid Flensburg. Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 18.15.

Från söndagen.

av Margaret Atwood. Del 29. Uppläsare: Guje Palm. Sänds även kl. 19.35.

måndag:

Dikt: I parken.

Författare: Sonja Åkesson.

Diktsamling: Hästens öga.

Förlag: Rabén & Sjögren 1977.

Uppläsare: Anita Ekström.

Musik: Nikita Kosjkin: Parade. Elena Papandreou, gitarr.

Sänds även kl. 22.55.

Färgernas psykologi

Hela våra liv är vi ständigt och överallt omgivna av färger. Utan dem skulle vi inte kunna urskilja eller särskilja föremål, bedöma strukturer eller avstånd. Vi tar dem för givna, men vad är färg egentligen? -

Det är synd att vi inte använder oss mer medvetet av färger i vardagen, för de spelar stor roll. Bara att ta på sig kläder i andra färger än vanligt kan göra att man bemöts på ett helt nytt sätt, säger Victoria Käller Guzikowski som arbetar som färgkonsult. -

Det finns många olika definitioner, men som jag ser det är färg perception, och perception är psykologi, så alltså är färg psykologi. Färg finns bara inne i våra huvuden, och allt annat är egentligen bara färgstimuli, säger Lars Sivik, docent i psykologi och en av dem som utvecklat det internationellt använda klassificieringssystemet för färg, NCS. -

Människor är helt klart olika känsliga för och olika intresserade av färger. Kvinnor bryr sig mycket mer om färg än män, men att studera färgers påverkan på oss är svårt. I slutändan handlar det mest om subjektiva sanningar - även om nästan alla är överens om t ex vilka färger som uppfattas som manliga eller kvinnliga, säger Lars Sivik.

Redaktör: Ylva Warnborg. Sänds även kl. 23.07.

Med väder och tidningskrönika.

2007-03-19:

Ny bok av Peter Hoeg - Den tysta flickan Efter att ha varit spårlöst försvunnen i tio år kom den danske författaren Peter Hoeg förra våren plötsligt med en ny stor deckare. Boken, som på svenska har fått titeln "Den tysta flickan", handlar om den före detta cirkusclownen Kasper Krone och hans möte med den här tysta, mystiska flickan som heter Klara-Maria och är 10 år gammal. Den påminner också en hel del om Hoegs världssuccé från 1990-talet: "Fröken Smillas känsla för snö". Mattias Berg har läst Den stille pige. Huvudpersonen Kasper Krone är en före detta cirkusclown med extremt god hörsel. Han kan höra varje människas tonart som en aura omkring dem, spåra telefonsamtal genom stadens ljud utanför fönstret på andra sidan luren eller kyrkklockornas olika tonhöjder i bakgrunden. Kasper träffar den här lilla lugna flickan, Klara-Maria, som anförtror sig till honom.

Bitterhet ur tvättäkta romantiker. Familjeliv är ett ämne som diskuterats flitigt de senaste åren, i kåserisamlingar, krönikor, romaner, antologier och på bloggar. Idag kommer ännu en bok som diskuterar hur jämställdheten ställs på prov när en ny familj föds. Maria Sveland är journalist och debuterar nu som författare med dokumentärromanen "Bitterfittan". Nina Asarnoj har läst den.

Unga frusterade kvinnor blir frustrerade mammor I Storbritannien tycks en ny trend ha dykt upp på bokmarknaden - allt fler böcker om tillvaron som mamma och hemmafru. Och det är inga sockersöta historier. Målgruppen är generationen som identifierade sig med något slarviga Bridget Jones och som nu har blivit mammor. Maria Eksedler rapporterar från London. Ett exempel är Secret diary of a Demented Housewife - en hemlig dagbok skriven av en galen hemmafru, alltså. Författare är Niamh Greene, själv hemmafru med två barn. Ett annat exempel är The Secret life of The Slummy Mummy. Den är skriven av Fiona Neill - tidigare utrikeskorrespondent, som numera har man och tre barn. Kopplat till boken finns också ett test som mammor kan göra för att se hur väl dom stämmer in på beskrivningen som slarvig mamma.

Ensamma damen blir toktant på Dramaten. I helgen fick den premiär, Marie-Louise Ekman, konstnär, filmare och rektor för Konsthögskolan i Stockholms första pjäs. På Dramatens Lilla scen spelas "Gäckanden", en historia om ensamma själar och sällskapliga andar, som hon regisserat tillsammans med maken Gösta Ekman. I rollerna syns Gunilla Nyroos och Marie Göranzon. Jenny Teleman har sett föreställningen. (Sänt 19/3 kl 07.46 och 13.05).

Proggmusiken och politisk dramatik på Orionteatern. I helgen var det också premiär på Orionteatern i Stockholm. Pjäsen heter Bageriet och är en sällan spelad pjäs av Bertolt Brecht. Den skrevs 1929 och uppfördes första gången 1967 i Berlin då med nyskriven musik av Hans Dieter Hosalla. Regissör på Orionteatern är teaterns ledare Lars Rudolfsson, mannen som tillsynes obehindrat rör sig mellan storslagna musikaler som Kristina från Duvemåla över experimentella dansföreställningar som DC 3 och till politisk agitationsteater som Bageriet. När jag sitter på Orionteatern och väntar på att skådespelare och musiker ska ta plats på scenen, tittar jag ut över den stora mekaniska verkstad som för 23 år sedan gjordes om till teater. Ett fantastiskt avlångt, rått fabriksrum med 12 meter i tak. Av begripliga skäl har man på Orionteatern svårt att inte låta scenrummet bli en del av föreställningarna. Och rummet väcker också teaterminnen till liv hos mig, på ett helt annat sätt än en klassisk salong på någon institution.

Från morgonen.

19 mars:

Vad gör de i Fjuckby? Under vintern har vi kunnat läsa om invånarna i den lilla uppländska byn Fjuckby, som velat byta namn på byn eftersom de tycker att namnet ger snuskiga associationer. Det har dock Institutet för språk och folkminnen i Uppsala sagt nej till, bland annat med hänsyn till namnets unika kulturhistoriska värde. Vi hör namnvårdskonsulenten Leif Nilsson på Institutet för språk och folkminnen. Men det är inte bara ortnamn som kan ställa till huvudbry, även våra personnamn är en ständig källa till val och kval. Det berättar Charlotte Hagström, etnolog vid Lunds universitet och författare till boken "Man är vad man heter". Dessutom inleder vi en ny serie. Under en månad framöver kommer Jesper Jerkert, redaktör för den nya boken "Fakta eller fantasier", att berätta om olika kvasivetenskapliga teorier. I första avsnittet handlar det om de så kallade currykryssen. Programledare är Urban Björstadius.

Sänds även imorgon kl. 19.03 och på lördag kl. 06.15.

SR Malmö. Måndag 1. Ansvarsutredningen och demokratin (4) Den tidigare socialdemokratiske kulturministern Bengt Göransson är kritisk mot den nya Ansvarsutredningen om Sveriges framtida förvaltning. Han undrar vems demokratiska ansvar den syftar på egentligen.

2. Politisk vår eller demokratisk kris I Frankrike vill presidentkandidaten Segolène Royal förnya demokratins former - men hon kritiseras också för populism. Journalisten Ing-Marie Froman har tagit del av debatten i en ny fransk bok. Sänds även kl. 20.45.

Brats, brott och betong Förra året utkom 1515 barn och ungdomsböcker i Sverige, vilket är rekord!Vi diskuterar barnbokstrenderna med barnbokskritikern John Swedenmark, manga-experten Wakako Hongo Sundfeldt och Göran Sommardal. Programledare: Maarja Talgre. Sänds även imorgon kl 18.15.

med Andreas Lindahl.

Svenska pengar ger unik jazzutbildning. Med hjälp av svenska biståndspengar skapas nu embryot till det som kan bli det palestinska folkets första riktiga jazzutbildning. Gunnar Lindgren, jazzmusiker och lektor vid Högskolan för Scen och musik i Göteborg, åker i dagarna till Ramallah tillsammans med två andra svenska jazzmusiker för att leda den första jazzkursen för ca femton palestinska musikstudenter.

Nazifångars musik får eget bibliotek. Under andra världskriget skapades musik i nazisternas koncentrationsläger, trots vidriga förhållanden. Nu ska mycket av den här musiken få ett eget bibliotek, i Rom. Enligt nyhetsbyrån AP kommer biblioteket innehålla tusentals kompositioner nedskrivna i dagböcker, på lösa blad eller toalettpapper.

Musik vapen i demonstranters strid. Över hela världen genomfördes i helgen protester mot Irakkriget, med anledning av att det nu är fyra år sedan kriget bröt ut. I Washington drabbade demonstranter för och emot kriget samman, men de utkämpade sin konflikt på ett ovanligt sätt; vapnet var, musik. Kampen gick ut på att försöka överrösta den andra sidan. (SR Mim 19/3) Sänds även kl. 21.35 och kl. 01.03.

Lantz i P1 2007-03-19 Ronnie Sandahl har skrivit boken "Vi som aldrig sa hora" där han gör upp med sina ungdomsår i småstaden. Ronnie är krönikör i Aftonbladet och önskar att han hade skäggväxt. Han är 23 år. Man kan inte få allt. Han var här i dag

Direktsänt aktuellt magasin. Måndag 19 mars

16.00-16.45:

Det finska valet. Det ska handla om valet i Finland igår. Resultatet tyder på att det blir en ny regering. Istället för centern och socialdemokraterna blir det troligen centern och moderaterna som bildar ny regering. SR:s nordenkorrespondent Bengt Lindroth kommenterar.

EU firar 50 år. Kerstin Brostrand sänder direkt från parlamentet i Bryssel och deras öppna studio som ligger mitt i byggnaden där alla delegater och representanter passerar. Med sig har hon bland andra Ivo Dubois som varit med sedan starten för 50 år sedan, Jens-Peter Bonde, Danmarks mest kända EU-motståndare och Emelie von Sydow, journalist och författare av EU böcker. Programmet ger en tillbakablick på det EU som startade som ett fredsprojekt och följer resan till dagens EU med interventioner i konflikter runt hela världen. Dessutom rapporterar Maria Eksedler från London.

Torvmosse som klimatarkiv. Kan små partiklar från meteoriter eller avlägsna stjärnor påverka temperaturen på jorden? Forskare från ett tiotal länder ska nu i olika projekt leta efter sambandet mellan klimat och nedfall från rymden, och ett delsvar kanske döljer sig under ytan på Komosse på gränsen mellan Västra Götaland och Småland. Reportage av Sven Börjesson.

17.00-17.45:

Hedersrelaterat våld. Hur ska man upptäcka och komma åt det dolda hedersvåldet i Sverige? Idag gav Stockholms socialborgarråd Ulf Kristersson sina förvaltningar och bolag ett särskilt uppdrag att upptäcka och anmäla våld mot kvinnor i hemmen. Socialtjänsten ska göra en "unik kartläggning" av hedersvåldet och alla som kommer till Sverige ska tydligare än idag informeras om dom svenska värderingarna och den svenska lagen. I studion Ulf Kristersson, socialborgarråd i Stockholm, Emre Güngör, ansvarig vid Sharafs hjältar och Zaida Catalán, jurist och ledamot kommunalfullmäktige (mp), Stockholms stad.

Twentynine Palms. På måndag den 19 mars är det precis fyra år sedan USA invaderade Irak och vi ska ta ermed till en plats i USA där kriget tillhör vardagen; Twentynine Palms, en liten stad ute i Mojaveöknen; 22 mil öster om Los Angeles. Här ligger USAs till ytan största marinkårsbas och över hälften av de 28.000 invånarna i 29palms är marinsoldater, varav cirka 100 stycken av dem har hittills stupat i Irak. Hur funderar man i 29 palms om kriget idag ;4 år efter den amerikanska invasionen ? Vår reporter Helena Groll har varit där.

Könstillhörighet. I Sverige ansöker årligen cirka 30-40 personer om att få byta kön. Sverige var först i världen med en lag som reglerar detta, och idag presenteras en utredning som föreslår en del moderniseringar. Vi möter Carina Bladh, som tidigare var man och som bytt kön. Medverkar gör även Stig Andersson, överläkare på Huddinge sjukhus.

Bärplockare. Det är osäkert om det kommer några thailändska bärplockare till de norrländska skogarna i sommar. Thailand är osäker på om de ska ge bärplockarna utresetillstånd, eftersom många bärplockare inte tjänade så bra förra året trots hårt arbete. Enligt skogsbärsbranschen, som är beroende av dom flitiga plockarna, skulle det innebära en katastrof. Samtidigt har Finland, som har andra skatteregler, visat stort intresse för thailändarna. Reportage av Agneta Johansson.

Programledare: Monica Saarinen, Producent: Maria Meschke

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Med väder.

- mellan skrittande häst och flygande holländare. Kerstin Berggren möter Andrea Quinn, chefsdirigent vid Norrlandsoperan. Från torsdagen.

Understruket. Katarina Wikars om spår och marginalanteckningar i låneböcker och manus. Från torsdagen.

Den andra av två nya utsändningar från Ulkojärvi närradio. Mnus: Svante Lindqvist, Mikael Niemi ochErik Norberg Med : Anna Azcárate, Petra Brylander, Göran Forsmark, Anton Raukola och Olle Nyman.Regi: Hasse Alatalo. Från 17/3. Sänds även 26/3 kl. 01.00.

av Margaret Atwood. Del 29. Uppläsare: Guje Palm. Från kl. 11.35.

Från lördagen. Sänds även på tisdag kl. 23.30.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Programledare: Karin Forsmark. SR Göteborg. Från lördagen. Sänds även natten mot onsdag kl. 01.15.

SR Minnen plockar godbitarna ur Radioarkivet. Från onsdagen.

med Andreas Lindahl. Från kl. 14.50. Sänds även kl. 01.03.

med Bengt Berg, författare på Heidruns Bok- och Bildcafé.

Från kl. 12.00.

Färgernas psykologi. Redaktör: Ylva Warnborg. Från kl. 12.10.

Från fredagen.