SR, P1 2007-05-01

Programledare: Lena Redin. Från kl. 10.03. Sänds även på lördag kl. 11.35.

med Aila Siponmaa. Redaktör: Sigrid Flensburg. Från kl. 10.35. Sänds även på lördag kl. 18.15.

med Anders Lindahl, Från kl. 14.50 och kl. 23.35.

med Åke Pettersson. Från lördagen och söndagen.

med Cecilia Reuter, präst i S:t Mikael kyrka, Ängelholms församling.

med Gullan Wasstorp, som diktar om livet. "Jag föddes ofri, men fick taket som stjärnhimmel". Martin Dyfverman möter henne. Från 10/4-06.

George Orwell, författare till "1984", vistades i Burma i sin ungdom, när landet fortfarande var en del av det brittiska imperiet. En ödets ironi har gjort att Burma av idag är det närmaste man kan komma Orwells dystopi. Den totalitära diktaturen bevakar sina medborgares varje steg, och oföutsägbara juntaledare styr över landets öde. Godmorgon, världen! har rest i Burma i Orwells fotspår, och mött ett magiskt land, men med ett folk utan hopp.

med Peder Losten. SR Jönköping. Sänds även kl. 17.00.

Den första kvinnliga taxichauffören intervjuas den 26/2 1956. Nutidshistoria i Sveriges Radio med Håkan Sandblad.

P1-morgon. Tisdag den 1 maj 2007:

Valborgsnatt Valborg är inte bara kvällen då våren sjungs in, det är också en natt då många ungdomar super. Robert Rosenqvist, fältassistent i Malmö, berättar hur Valborgsnatten varit i Malmö. P1-morgons reporter Özgür Karlidag träffar Valborgsfirande ungdomar i Stockholm. Kommentar av Håkan Wrede, Alkoholkommittén. Valborgssamtal

Första maj. Idag kommer återigen förstamajtågen marschera runt om i landet. Men varför blev just första maj arbetarrörelsens dag? Håkan Widmans reportage börjar i Chicago för 117 år sedan. 1 maj historik. I Sundbyberg utanför Stockholm kommer socialdemokraterna idag vandra i opposition för första gången på 87 år. Per Volker, förstamajgeneral och Helene Hellmark Knutsson, socialdemokratiskt oppositionsråd berättar om hur det är att vara i opposition. Samtal Sundbyberg.

Politisk kris i Turkiet. Igår kväll höll Turkiets premiärminister Erdogan ett tal till nationen där han manade han till lugn efter de massiva protesterna mot försöket att utse Abdullah Gül till presidentkandidat. Esref Okumus, journalist på Expressen och Turkietkännare analyserar det politiska läget i Turkiet. Samtal Turkiet

Mur som skydd mot våld. Protesterna fortsätter mot den mur som växer fram mellan olika stadsdelar i Bagdad. Murarna byggs för att hindra attacker men kritiker menar att murarna tvärtom kan öka våldet. Samtal med Abid al Sahlani i Bagdad - tidigare parlamentsledamot och aktiv i partiet Nationella demokratiska alliansen och Joakim Kreutz, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet. Bagdad samtal

Tuff start i FN. Ban Ki Moons fyra första månader som FN:s generalsekreterare har varit tuffa, med ett klumpigt medieuttalande om dödsstraff första dagen och en hel del skepsis bland FN:s anställda. Men nu har han börjat ta itu med dom stora frågorna - som problemen i Mellanöstern. Reportage av Beatrice Janzon.

Klimatförändringar på museer. Med klimatförändringar ställs världens museer inför nya hot - allt ifrån översvämningar till fuktskador. Under veckan som gick samlades några av Europas främsta experter på området på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att diskutera möjliga lösningar. Reportage av Gabriella Björk från Hotade museer

Smalfilmshistoria. I projektet Svenskarnas egen historia har Nordisk film samlat ihop gamla smalfilmer i folks gömmor, redigerat ihop dem med diverse arkivbilder, och letat upp en del av de som är med på filmerna och låtit dem berätta i efterhand. Kulturredaktionens Mats Arvidsson har tittat och lyssnat på några av filmerna. Kulturinslag

Åland, tisdag. Dagens utrikeskrönika kommer från vår Nordenkorrespondent Bengt Lindroth. Körnika 1 maj

Uppslagsverksstädare. Ett av de viktigaste uppslagsverken på Internet är Wikipedia. Tanken är att det gratis ska gå att hitta information, men också att det ska gå att lägga till fakta och skriva själv. För att se till att det som står är korrekt finns ett antal personer som dagligen städar och rensar Wikipedia. I London har Maria Eksedler träffat Theresa Knotts som är en av dem. Brittisk nätstäderska

Programledare: Lasse Johansson. Producent: Katja Magnusson

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Idag svarar Täppas Fogelberg från Sundsvall. Sänd även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Programledare: Ulrica Hjalmarsson. Kropp och själ. Tisdag 1 maj 2007: Den hälsosamma musiken. Lugn musik får oss att slappna av, snabb musik gör att vi tränar hårdare. Musik på offentliga platser får oss att handla mer och äta snabbare. Inom vården har man tagit musikens effekter till sig, på sjukhus spelar man musik för patienterna, och musik används som terapi mot psykosomatiska sjukdomar. I dagens program diskuterar vi hur hälsosam musik ska låta och vad den faktiskt kan göra för skillnad i våra kroppar. Professor Töres Theorell sitter med i studion. Sänds även kl. 00.03 och på söndag kl. 07.03.

Hitta hem - annorlunda i Avesta eller segregerad i storstan? Tisdag 1/5: HITTA HEM - annorlunda i Avesta eller segregerad i storstan? - I min klass finns inte en enda person med föräldrar som är födda i Sverige, säger Ingi Abdulhameed, 21 år. Alla är som jag. Vi pratar svenska med varandra, men har olika modersmål. När Ingis familj kom till Sverige och Stockholm från Irak uppmanade kommunen dem att flytta till Avesta. Där skulle de få bostad och ett lättare liv, sade man. Och visst fick de en bostad. Men för Ingi och hennes syster Iman blev åren i Avesta allt annat än enkla. - Vad är det för mening med att bo på en mindre ort med mer svenskar, om man inte blandas med dom? I tre program tittar vi närmare på de nya svenskarnas möjligheter att hitta hem. Ett program av Siri Ambjörnsson och Emma Janke. Sänds även kl. 20.03 och imorgon kl. 23.30.

av Kazuo Ishiguro. Uppläsning: Mirja Turestedt. Del 9 av 27. Sänds även kl. 19.35.

Tisdag: Dikt: Lilian. Författare: Peter Pudie. Diktsamling: Ett nät av regn. Förlag: Bonniers 1982. Uppläsare: Lena Endre. Musik: Johann Babtist Krumpholtz: Sonat för harpa i B-dur. Lillian Törnqvist, harpa. Sänds även kl. 22.55.

P1 tisdag 1 maj 2007:

Vittrande världsarv. På granithällar i Tanum lever bronsåldern kvar. Hällristningarna, som föreställer skepp, djur och människor, har funnits där i fem tusen år. Fast inte ens granit varar för evigt. Berget vittrar i allt snabbare takt och ett unikt världsarv kommer att försvinna med tiden. Men nu vet arkeologer och konservatorer hur de kan förlänga hällristningarnas livslängd.

Redaktör: Malin Avenius Sänds även kl. 23.07.

Med väder och tidningskrönika.

Aphra Behn och Oroonoko - en historia om vår historia. Ett program av Tove Leffler. Repris. Sänds även kl. 18.00.

Redaktör: Anna Lena Ringarp. SR Göteborg. Språket den 1 maj 2007:

Ordfynd vid dikesrenar och i trappkontor. Veckans program ägnas lyssnarbrev med frågor om ord från en mängd olika områden.

Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar: - är hästhov en missuppfattning av hosthäva? - varför heter det brödtext? - varifrån kommer orden smörgås och macka? - here för pojke. - ståsche för flicka. - lekerstuga. - trappkontor. - stopptid. - ensa och ensning. - durra. - flärp. -vågmatet. Sänds även imorgon kl. 19.03 och på lördag kl. 07.03.

SR Malmö. Tisdag: Inga-Lina Lindqvist berättar om sin barndoms 1 maj-firande i Sovjetunionen och om varför norrländska ogifta män i glesbygd skulle må mycket bättre om de använde sig av den klassanalys, som hon fick insupa med rödbetssalladen på förstamajbordet. Sänds även kl. 20.45.

Ragnar Thoursie. I det politiska folkhemmet och den poetiska modernismen. Medverkande: Ragnar Thoursie m.fl. Uppläsare: Sofia Berg Böhm. Redatkör: Göran Sommardal. Biblioteket. P1 tisdag 1 maj 2007: I det politiska folkhemmet och den poetiska modernismen. Ragnar Thoursies plats och betydelse i den svenska 1900-talspoesin är lika gåtfull som oomtvistad. Trots sina existentiella och retoriska överensstämmelser med 40-talisterna, tydliga både i tidskriftdebuten med Sånger ur Noas natt 1942 och i bokdebuten 1945 med diktsamlingen Emaljögat, kom han aldrig att ingå i tidens poetiska kotteri, trots sina kontakter med både Artur Lundkvist, Karl Vennberg och Erik Lindegren. Inte heller uppstod någon litterär synergi med de poeter som i det stora hela delade Thoursies politiska värlsbild, en Birger Norman, en Stig Sjödin. Thoursie var och har förblivit sin egen stillfullt oefterhärmliga Ragnar. De drygt 30 år som hann passera mellan diktsamling nummer två, Nya sidor och dagsljus (1952) och nummer tre, Kråkorna skrattar (1989), innebar varken skaparvånda eller skaparabstinens. Ragnar Thoursie ägnade sig helt enkelt åt den form av politiskt arbete som han fann mer politiskt värdefullt: den skapande byråkratens värv. Men hur gick det till? Och hur ska man berätta om det? Göran Sommardal gör ett försök med hjälp av Ragnar Thoursie själv, Anneli Jordahl som kommentator. Och Sofia Berg Böhm som uppläsare. Sänds även imorgon kl. 18.15.

med Andreas Lindahl. Mitt i musiken. 2007-05-01:

Svenska Musikerförbundet gör upp med sitt förflutna. Det har diskuterats om facket under nazitiden motarbetade judiska musiker på antisemitiska grunder eller om förbundet bara skyddade sin egen arbetsmarknad. I samband med sitt 100-årsjubileum ger förbundet ut en bok där författaren Paul Stempel konstaterar att förbundet regelbundet avstyrkte arbetstillstånd för utländska musiker åren 1933-45. (SR Mim 1/5)

Möt 86-åriga Herta Fischer.

Naturligtvis gjorde man väldigt många dumheter och oförklarliga saker som man kanske ångrar idag, men tiden var ju sådan. Sveriges intellektuella och konstnärligt verksamma var oerhört färgade av beundran för det germanska, för det kulturarv som representerades av Göthe och Schiller och så vidare - inte av Hitler precis - men man såg egentligen inte inte riktigt vad som var på gång, säger idag 86-åriga Herta Fischer i Solna, en av dem som fick sin ansökan om arbetstillstånd avstyrkt av musikerförbundet.

Retorik om befarad invasion Under nazismens framväxt i Europa flydde alltfler människor för sina liv. Inte minst till Sverige men vid gränsen var det stopp för de flesta. Få lyckades komma in och mycket få av dem var musiker. Ungefär hur många är det ingen som vet, men här i Sverige har det vid den här tiden i flera år låtit annorlunda, berättar Paul Stempel: Man för i Sverige över huvud taget, även inom Musikerförbundet, en oerhörd retorik där man befarar en invasion av utländska musiker. Stempel har intresserat sig för det här efter att ha varit med i ett forskningsprojekt vid Lunds universitet - om det svenska kulturlivets relation till nazismen; Fruktan, fascination och frändskap - och nu ges hans granskning ut i bokform, av Musikerförbundet i samband med dess 100-årsjubileum.

Fick nej fast hon var medlem! Herta Fischer är en av de ytterst få utländska musiker som kom in i Sverige under nazi-tiden och som fick sin första ansökan om arbetstillstånd hos Socialstyrelsen avstyrkt av Musikerförbundet, trots att hon var en av dess medlemmar! Herta växte upp i en borgerlig miljö i Wien, "med kristallkronor och mycket krusidull", som hon uttrycker saken. Att det blev just Sverige har sin bakgrund i att hon som underbarn på piano hade varit på turné i Skåne 1936. Det var ju någonting väldigt ovanligt att en liten, ung tjej spelade klassisk musik på konserter och så, så jag fick väl några fans som man skulle säga idag. Och när Hitler hade kommit till Österrike 1938 och hela eländet började kontaktade vi några bekanta och undrade om vi kunde komma, och det fick vi. Vad var det för Sverige du kom till? Det var ett mycket aningslöst och mycket idylliskt Sverige. Hertas mamma fick arbetstillstånd som piga men för henne själv gick det till en början sämre. Under den första tiden fick hon bo i parker och bland annat plocka sockerbetor för sin försörjning, men så småningom fick hon jobb som pianist och en ansökan om arbetstillstånd beviljad av Socialstyrelsen. Jag var solist vilket var nytt på restaurang. Jag började på Lorensberg i Göteborg och fick då tre månaders anställning, berättar hon.

Socialstyrelsen var mer generöst. Musikerförbundet som hade avstyrkt detta bad till och med Socialstyrelsen om en förklaring till varför myndigheten hade sagt ja, berättar Paul Stempel. Senare samma år gav förbundet med sig och tillstyrkte att hon skulle få ett arbetstillstånd, på Valand i Göteborg. Socialstyrelsen var enligt Stempel något mer generös mot utländska musiker än deras eget fackförbund. Och då ska man komma ihåg, säger han, att det inte är många fall som förbundet yttrar sig om. Det är tiotal. Det är aldrig över hundra. Så det är ganska få per år va. Och av dessa avstyrker förbundet i fler fall än nio av tio.

Ljudfilmen gjorde många arbetslösa. Under 30-talet ökar arbetslösheten kraftigt bland Musikerförbundets ungefär 1800 medlemmar och drabbar kanske en tredjedel av dem. Det finns en stor faktor och det är just när ljudfilmen slår igenom. Då försvinner en rad arbetstillfällen under 1930-31. Och den höga arbetslösheten påverkade synen på utländska musiker, inte bara här utan också på kontinenten. I Europa var man oerhört protektionistisk, i världen, var man väldigt protektionistisk. Man bevakade sin egen arbetsmarknad så Sverige var inte ensamt, men när nazismen kommer till makten i januari 1933 ökar trycket från flyktingar, politiska och rasmässiga flyktingar så att säga. Framför allt från Tyskland men också länder som Tyskland ockuperar, säger Paul Stempel.

Har inte funnit belägg för antisemitism. Stempel har inte funnit några belägg för att musikerförbundet sa nej på antisemitiska eller rasistiska, eller politiska, grunder. Det är arbetsmarknadsmässiga skäl. Socialstyrelsen skickar ju inte ärendena på remiss till musikerförbundet av ett annat skäl än just arbetsmarknad, så musikerförbundet yttrar sig inte om någonting annat heller. Visar då det här att Musikerförbundet i-n-t-e grundade sina beslut på exempelvis antisemitism? nej, det kan man förstås inte säga, för samtidigt var ju förbundet en del av det svenska samhället med sitt "antisemitiska bakgrundsbrus", som Stempel uttrycker saken. Det här är ju inte en hyllning till Musikerförbundet vad gäller agerandet under nazi-perioden. Det här är en ganska sammansatt bild.

"Gick de facto nazisternas ärenden". Stempel berättar till exempel om att musikerförbundet samarbetade med tyska Reichmusikkammer. Det var musikerförbundet som ville reglera utbytet mellan länderna och då gick man ju så att säga de facto nazisternas ärenden. Omedvetet. Det var ju inte så att Reichmusikkammer släppte in politiska oppositionella eller judar att gästspela i Sverige. Ja, så här aningslös var man, säger Herta Fischer, och jag måste säga: personligen har jag upplevt väldigt litet angrepp eller fördomar ifrån svenskt håll för att jag är född judinna. Herta Fischer gav konserter tillsammans med framstående dirigenter i Malmö och Göteborg bland annat, men någon solistkarriär blev det inte, trots fina omnämnanden och uppmärksamhet från sådana som den tyske dirigenten Fritz Busch, konstnärlig ledare för Stockholmsfilharmonin åren 1937 till 1940. Jag var i nästan hela mitt liv tvungen att vara familjeförsörjare. Men vid sidan av undervisning i pianospel och konserter gjorde hon bland annat facklig och politisk karriär, och hennes levnadsbeskrivning omfattar också några tonsatta texter. Redaktör: Berit Nygren Sänds även kl. 21.35 och kl. 01.03.

Tisdag 1 maj 2007: Maten, makten och andligheten. Det var ledorden för Annika Lantz tisdagssändning.

Charlotta Svalander redde ut varför Helmut Kohl blir lugn av smör.

Ola Salo berättade om hur han ser på treenigheten

och bisittaren Anders G Carlsson gav förslag på hur vi kan göra köttproduktionen mer etisk. Sänds även kl. 22.05.

Om barndom, dikt och fadersgestalter. Ett program av Johannes Ekman.

Med väder.

med Peder Losten. SR Jönköping. Från morgonen.

Med väder.

Aphra Behn och Oroonoko - en historia om vår historia. Ett program av Tove Leffler. Från kl. 13.03.

Möten med Lars Norén. Ett program av Tomas Jansson. Från YLE. Från gårdagen.

Programledare: Ulf Björstadius. Från gårdagen. Sänds även på lördag kl. 06.15.

Elise Ottesen Jensen, sexualupplysare och kvinnokämpe som grundade RFSU. SR Minnen väljer spännande röster och personligheter ur Radioarkivet. Sänds även på fredag kl. 20.30.

av Kazuo Ishiguro. Uppläsning: Mirja Turest4edt. Del 9 av 27. Från kl. 11.35.

Hitta hem - annorlunda i Avesta eller segregerad i storstan? Från kl. 11.03 och imorgon kl. 23.30.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Hur har barnen och lärarna det på sin arbetsplats - skolan? Hur lever skolan upp till kraven som ställs? Skolministeriet om brister och goda exempel. Programledare: Karin Fridén. Se text-tv sid 830. Sänd även 3/5 i P2.

med Andreas Lindahl. Från kl. 14.50. Sänds även kl. 01.03.

med Sven Lindeberg, bankman i Stockholm.

Väder.

Från eftermiddagen.

Beatles landar i Sverige den 27/8 1964. Nutidshistoria i Sveriges Radio med Håkan Sandblad.

Från kl. 12.00.

Från kl. 12.10.

Från lördagen och måndagen.