SR, P1 2007-05-03

Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 14.03.

med Andreas Lindahl. Från kl. 14.50 och kl. 23.35.

ur samlingen Motvilliga historier av Kjell Espmark. Uppläsare: Kjell Espmark. Från söndagen.

P1-morgon. Torsdag 3 maj 2007:

Presidentkandidater i TV-duell.. Under onsdagskvällen hålls den första och enda duellen i fransk TV mellan kandidaterna i den sista omgången av det franska presidentvalet: Ségolène Royal och Nicolas Sarkozy. Samtal med Alice Petrén, korrespondent i Paris. Fransk valduell.

Spända relationer. Krisen efter det flyttade krigsmonumentet i Tallin trappas upp. Igår attackerades både Sveriges och Estlands ambassadörer i Moskva av uppretade demonstranter. Samtal med författaren Peeter Puide, som själv flydde från Estland under Sovjets ockupation, om esternas relation till Ryssland. Hur är Rysslands relation till de forna Sovjetrepublikerna? Samtal med Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk forskare vid FOI, Totalförsvarets forskninginsinstitut och Maria Persson- Löfgren, korrespondent. Relationerna med de forna sovjetstaterna.

Mona Sahlin frågas ut. Nu har socialdemokraterna presenterat sitt förslag till statsbudget, det som brukar kallas skuggbudget. Socialdemokraternas nya partiledare Mona Sahlin intervjuas i P1-morgon. Socialdemokratisk skuggbudget

Korrespondentkrönika. Krönikan kommer idag från Kjell Albin Abrahamson i Warszawa. Krönika

Dålig luft . Många storstadsbor lever i miljöer med mycket dålig luft. En ny studie som Stockholms läns landsting har beställt visar att över en tredjedel av alla stockholmare bor i områden med höga eller mycket höga halter av farliga partiklar i luften. I de värst utsatta kvarteren ligger också hundratals skolor och förskolor. Vår reporter Kristina von Dolwitz rapporterar från en skola i centrala Stockholm. Stockholms luft.

Talibanisering av Pakistan? I Pakistan växer oron bland många högutbildade bl a över vad de ser som en krypande talibanisering av samhället. Flera politiker, akademiker och debattörer anser att den pakistanska regimen är alltför undfallande mot radikala islamister. Men när extremister i en moské i Islamabad utfärdade hot mot kvinnliga lärare och studenter vid ett universitet i huvudstaden kallade elverna till protestmöte. Reportage av Nils Horner. Pakistanislamister

Programledare: Lasse Johansson. Producent: Magnus Westberg

Från gårdagen.

med Cecilia Reuter, präst i S:t Mikael kyrka, Ängelholms församling.

med Carl Reinhold Bråkenhielm, professor i livsåskådningsforskning.

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Idag svarar Täppas Fogelberg från Sundsvall. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Ett program om mat och dryck. SR Kalmar. Sänds även kl. 00.03. En förkortad repris sänds även på lördag kl. 16.03.

Direktsänt telefonväkteri. Tel: 08/24 15 00. Programledare: Anton Berg. Fråga Barnen! med tonårspanel. Torsdag 3 maj 2007:

Två miljoner svenskar är under 18 år. Men vet vi egentligen vad barnen tycker? Hör vi vad barnen säger? Ring och diskutera direkt med tonårspanelen. Barn och tonåringar syns i media, men framställs ofta som offer eller bara gulliga. Därför finns Fråga Barnen! som lyssnar på de unga. På torsdag morgon tar tonårspanelen plats i studion för att emot dina frågor.

Programledare är Anton Berg. Producent Lollo Collmar

PS. Det här är sista Fråga Barnen! för den här terminen och redaktionen för Barnen passar på att dela ut diplom som tack för tonårspanelens arbete under hösten och våren. Panelen har bidragit med sina perspektiv i massor av olika samhällsfrågor, och på det viset givit lyssnarna mer kunskap om hur det är att vara tonåring i vårt land i dag. Medlemmarna i panelen har varit inte varit rädda för att ha en annan åsikt än lyssnarna som ringt och inte heller för Fråga Barnens! programledare Anton Berg.

Dessutom firas varje år den 3 maj som"det fria ordets dag". Alla har inte yttrandefrihet. Och många vuxna vet faktiskt inte att barn och ungdomar har en alldeles egen rätt att yttra sig. Det fria ordet gäller verkligen inte bara vuxna medborgare. Det står tydligt och klart i FNs barnkonvention. Så därför firar vi också det fria ordets dag idag i Fråga Barnen-studion! DS. Sänds även kl. 20.03 och på fredag kl. 23.30.

av Kazuo Ishiguro. Uppläsning: Mirja Turestedt. Del 11 av 27. Sänds även kl. 19.35.

Torsdag: Dikt: Långtradaren med släpvagn. Författare: Tomas Tranströmer. Diktsamling: Mörkerseende. Förlag: Författarförlaget 1970. Uppläsare: Anita Ekström. Musik: Atli Petersen: Trio för flöjt, klarinett och horn. Reykjavik blåsarkvartett. Sänds även kl. 22.55.

I fokus: Torleif Ingelög. ArtDatabankens skapare. Redaktör: Lena Nordlund. P1 torsdag 3 maj 2007:

I fokus: Torleif Ingelög, ArtDatabankens skapare. Torleif Ingelög var i över tjugo år chef för ArtDatabanken och också den som drog igång det gigantiska projektet med Nationalnyckeln för flora och fauna. Som ung var han stridbar och blev osams med skogsindustrin, idag lämnar han en ArtDatabank som det inte blåser lika mycket kring längre. Hör honom i Vetandets värld i fokus.

Redaktör: Lena Nordlund Sänds även kl. 23.07.

Med väder och tidningskrönika.

Kulturnytt. 2007-05-03:

Många kommuner ökar kulturanslag. Stat, landsting och kommuner satsar varje år knappt 18 miljarder kronor på kultur, av dom står kommunerna för knappt 8. Under 90- talet och i början av 80-talet skars det under perioder i kulturutgifterna, speciellt på biblioteken. Sveriges radio har kartlaggt hur kulturen står sig ekonomiskt i landets kommuner. Av de 232 - alltså 8 av tio - kommuner som svarat på frågorna så ökar två tredjedelar sina utgifter för kultur i år och bara 15 procent av kommunerna skär ner på anslagen. Ibland är ökningarna på upp emot 14 miljoner som i Göteborg, men oftast är de små, som i Vindelns kommun som ökar sina kulturbidrag med 47 000 kr, d v s med 30 procent. Gunnar Olofsson är kultur och utbildningschef i Vindelns kommun. (Reporter: Jesper Lindau)

Pressfrihetens dag 2007. 1993 instiftade FN Pressfrihetens dag och Kulturnytt rapporterar om ett pågående sabotage mot en rysk radiostation, om behovet av att uttnytja pressfriheten och vi diskuterar moderna krigsbilder. Igår publicerade den amerikanska organisation CPJ, Commitee to Protect Journalists en lista över de länder i världen där pressfrihten är på störst tillbakagång. På en allt annat än hedrande första plats finns Etiopien, följt av Gambia och på tredje plats Ryssland. Igår kom ytterligare ett exempel på hur oberoende ryska medier får det allt svårare att nå sin publik. Radiostation Echo Moskvy - Moskva Ekot har en betydelsefull och välbesökt hemsida, som sen igår ligger nere på grund av sabotage. Angreppet mot Echo Moskvys hemsida inleddes på eftermiddagen den första maj. Enligt uppgifter till tidningen Moskovskij Komsomolets strömmade det in en sådan offantlig mängd elektroniska skräpmeddelanden till Echo Moskvy att hemsidan blev överbelastad. Radiostationen Echo Moskvy är en av få oberoende informationskällor i dagens ryska medielandskap. Just stationens hemsidan uppdateras hela tiden med nyheter från ryska och internationella medier. Dessutom finns transkriptioner av radiosändningar och ljudfiler av olika radioprogram på hemsidan. Igår sa estniska officiella källor också att Estlands regerings hemsidor var utsatta för liknande cyberangrepp och att källan för angreppen skulle vara internetadresser registrerade av Kreml, det ryska maktcentrat. Redaktör: Fredrik Wadström

Det finns även rapporter om att den oberoende ryska affärstidningen Kommersant också drabbats av attacker på sin hemsida. Sedan igår kväll ligger Kommersants sida nere. I Egypten dömdes igår TV-journalisten Howaida Taha till sex månaders fängelse. Taha arbetaar på TV-stationen Al-Jazeera och stod åtalad för att ha fabricerat material där den egyptiska regimen anklades för att utöva tortyr. Den egyptiska organistionen för mänskliga rättigheter säger att domen är ytterligare ett bakslag för yttrandefriheten i landet. Och på den lista som CPJ, Committee to project journalist. publicerade igår så ligger Egypten på 7 plats bland de länder där pressfriheten raseras. CPJ:s representant i Washington heter Frank Smyth, han är frilansjournalist, och professor i journalistik. Och han menar att det ur ett amerikansk perspektiv är viktigt att problematisera frågan om pressfriheten - därför att även om friheten råder, så garanterar inte det att den utnyttjas. (Reporter: Tina Åkesson) Hur journalister får tillgång till viktiga källor utan att uttnyttjas av samma källor är idag är idag den största utmaningen för journalister, menar professor Frank Smythe. Och det lär sig många amerikanska journalister, men kanske lite för långsamt. World Press Foto of the Year, alltså utmärkelsen Årets pressbild 2007 gick till fotografen Spencer Platt. Bilden togs förra året under kriget mellan Israel och Libanon och föreställer en grupp unga libanesiska tjejer som kör med sin cabriolet genom bombade kvarter i södra Beirut. Och de ser ut som vilka ungdomar som helst. Med solglasögon och mobiltelefoner. Men bilden har kritiserats från flera håll och Kulturnytts Negar Josephi har diskuterat Platts foto med Svenska Dagbladets fotograf Jurek Holzer, som själv har erfarenhet från krigen i Bosnien och Tjetjenien.

Retoriken i den franska valkampanjen. Igår kväll möttes för första gången de två franska presidentkandidaterna i en TV-debatt. Vad Ségolène Royal och Nicolas Sarkozy hade för budskap analyserar nu politiska kommentatorer, Kulturnytt ska ägna sig åt hur de bägge kandidaterna uttryckt sig under valkampanjen. För som bekant är ibland formen lika med innehållet. Mikael Timm kommenterar. Skönheten sitter i betraktarens öga. Problemen också. Semiotikern Roland Barthes sade att den nation Frankrike liknar mest är Japan, bägge är tecknens rike. Svåra att avkoda. Under alla franska presidentkandidaterna hörs en annan stämma: Cartesius. Denne filosof och matematiker dog visserligen i Sverige men lämnade inga spår här. I Frankrike däremot lär sig alla skolbarn fortfarande en cartesiansk tankestruktur. Det betyder logik och ordning. Allt - människor och ämnen - kan delas upp, numreras och placeras i en överblickbar struktur. Att som politiker säga att det är sexigt att betala skatt eller vädja till känslorna uppfattas som egendomligt. När Göran Persson säger sig vara en känslomänniska signalerar han att här sitter minsann ingen kall tråkmåns. En fransk väljare skulle fråga vilka känslor det gäller. Och sarkastiskt tillägga: vad är det för positivt med att tycka illa om omgivning? Sven Aurén, den gamle Frankrikekännaren, berättade en gång att han besökt en bonde som vägrade rösta på den presidentkandidat vars åsikter han omfattade för att politikern hade så dålig grammatik. Politikernas språk är fortfarande mycket viktigt i Frankrike. Bägge kandidaterna är ytterligt spåkmedvetna. I år står presidentvalet på sätt och vis mellan två mycket okonventionella kandidater. När Ségolène Royal vänligt resonerande, inte påbjudande, säger att hon vill bjuda in de franska väljarna att delta i den politiska processen, folk ska få ange vilka frågor de tycker är viktiga kan det för en svensk förefalla vara klyschor av det slag som brukar uttalas när villägarföreningen eller sportklubben har årsmöte. I fransk politik är det radikalt. Om väljarna kommer med förslag finns ju ingen dagordning med rätt numrering. Det kan bli lite hur som helst. Och oordning i tankesystemet är snudd på landsförräderi. Nicolas Sarkozy bryter mot oskrivna lagar när han använder grovt språk mot ungdomar i förorten som bränt bilar. Det handlar alltså inte om att han vill att de ska bestraffas utan hur han säger det. Han bryter mot två regler: ett - en ledare skall alltid visa behärskning. Och två individen skall respekteras Noblesse oblige, ju högre ämbete desto större artighet. Frankrike är till skillnad från Sverige inget korporativistiskt samhälle. I Sverige kan en politiker inte tala illa om fackföreningar eller intresseorganisationer, men väl om motståndare. I Frankrike är det tvärtom: man kan tala illa om organisationer men inte om individer. Åtskilliga fransmän som verkligen vill bestraffa ungdomarna tycker att Sarkozy genom sitt ordval begick ett lika grovt brott mot samhällets regler som ungdomarna. Ségolène Royal redogör för hur hon kommit fram till sina slutsatser och understryker med pronomen att politik är en kollektiv process. Sarkozy markerar en vardaglighet - som Chirac och framförallt inte Mitterand aldrig skulle använda - genom språket närhet till väljarna. Han sade t ex om sig själv "j'ai changé, la vie ne m'a pas épargné". Jag har förändrats, livet har inte skonat mig - underförstått från personliga svårigheter med hustrun. Bägge kandidaternas språk är tecken på att det franska samhället förändras. Kandidaterna kan inte dela språk - det märktes i gårdagens debatt - därför att den meritokrati, alltså det system som bygger på att de i elever som är bäst i skolan, oavsett social bakgrund, så småningom får toppjobben fungerar inte längre, är ifrågasatt. Det överraskande språkbruket i årets debatter visar kandidaternas att Frankrike för första gången sedan 68 står Frankrike inför en social förändring. Med Barthes kan man tala om att slutenheten och stabiliteten rämnar. Valets förlorare är redan utsedd - Cartesius. Frankrike blir kanske snart ett euroepiskt land som alla andra. Om nu inte allt återgår till det vanliga efter söndag. Redaktör: Mikael Timm Från morgonen.

Programledare: Tobias Svanelid. P1 3 maj 2007: USA 400 år! I maj 1607 grundades Jamestown, den första engelska kolonin i Nordamerika. Händelsen firas stort i USA, och Vetenskapsradion Historia träffar arkeologer och historiker på platsen för att ta reda på hur det gick till när fröet till dagens USA såddes. Sänds även på lördag kl. 19.30.

SR Malmö. Torsdag:

1. Tillbakadragen portugisisk diktator under debatt. Antonio Salazar satt vid makten i decennier, men glömdes snabbt när diktaturen väl fallit 1974. Henrik Nilsson berättar om en historiedebatt som nu för första gången tar fart i Portugal.

2. Tidskriftskrönika: Glänta 1/2007. Eva Ström har läst en artikel om diskussionen kring biologiskt kontra socialt kön av den danska litteraturvetaren Lilian Munk Rosing. Sänds även kl. 20.45.

Det osynliga landet. En resa bland industriruiner och olägenheter av Katarina Wikars. Sänds även på måndag kl. 18.15.

med Andreas Lindahl. Mitt i musiken. 2007-05-03: 3/5 - Dijkstra ny chefdirigent för Radiokören. Den ene av Radiokörens nuvarande två gästdirigenter, holländaren Peter Dijkstra, blir körens nya chefdirigent från säsongen 2007/08. Radiokören har inte haft chefdirigent sedan 2004. (SR Mim 3/2) Peter Dijkstra ny chefdirigent Peter Dijkstra vann när körtävlingen Eric Ericson Award avgjordes för första gången i Berwaldhallen 2003. Dijkstra blev inbjuden att leda Radiokören i ett par produktioner och lovades av både publik och press. Sedan började både han kören vilja utöka sitt samarbete och under de senaste två säsongerna varit förste gästdirigent för Radiokören tillsammans med Tõnu Kaljuste. Som förste gästdirigent har han lett kören i flera turnéer, däribland till Utrecht och Musik Festspiel i Saarland. Dijkstras förordnande som ny chefdirigent för Radiokören sträcker sig fram till 2011. Sin första konsert i sin nya roll gör han den 29 september i Oscarskyrkan i Stockholm. Sedan tidigare är han också chefdirigent för Chors des Bayerischen Rundfunks i München. Peter Dijkstra föddes 1978 och började sjunga tidigt, bland annat i Mozarts Trollflöjten vid Nederländska operan. Vid sidan av det medverkade han som solist i Bachkantater och liknande. Sedan studerade Dijkstra både dirigering och sång vid konservatoriet i Haag och tog examen med högsta betyg i båda ämnena. Han har också studerat orkesterdirigering för Jorma Panula vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. År 2000 var Peter Dijkstra dirigentassistent för Nederländska radiokören vilket ledde till att han blev inbjuden som gästdirigent. Dijkstra är dessutom regelbunden gäst hos RIAS Kammerchor Berlin och Nederlands Radiokoor. Tillsammans med vokalensemblen MUSA och The Gents i Holland har han gjort flera framgångsrika turnéer och vunnit priser vid internationella körtävlingar. Radiokörens tidigare chefdirigenter: Gustav Malm 1925. Axel Nylander 1926-1939. Einar Ralf 1939-1952. Eric Ericson 1952-1983. Anders Öhrwall 1984-1986. Gustaf Sjökvist 1986-1993. Tõnu Kaljuste 1994-2000 Stefan Parkman 2000-2004.

Musikerförbundet idag om 1933-45. Också idag sätter Svenska Musikerförbundet upp villkor för att utländska musiker ska få jobba i Sverige, men idag handlar det i första hand inte om arbetstillfällen. "Det handlar om att se till att arbetsgivare inte försöker dumpa lönerna", säger förbundets ordförande Jan Granvik med anledning av vår rapportering den 1 maj. (SR Mim 3/5). Så tufft var musikerförbundet 1933-45. Jan Granvik kommenterar saken. Vi jobbar ju med frågan på olika nivåer; dels mot de stora artisterna, dels mot de mindre musikerna som är underhållningsmusiker och oetablerade här som kommer hit för att få en försörjning. De är naturligtvis välkomna att göra det, men det är viktigt att kollektivavtalen följs och att arbetsgivaren inte ges möjlighet att dumpa vår marknad, säger Jan Granvik. Ja, Svenska Musikerförbundet bevakar förstås alltjämt att arbetsgivarna håller ingångna kollektivavtal, men sedan andra världskriget har förstås mycket hänt. Som att arbetsmarknaden har vidgats till att omfatta hela EU-området med sin fria rörlighet. Ungefär 600 ansökningar per år. Arbetstillstånd behöver man som musiker från länder utanför EU, med vissa undantag, och varje år handlägger Arbetsförmedlingen Kultur ungefär 600 ansökningar om det. Musikerna är företrädesvis från Östeuropa, Mellanöstern och Afrika och har erbjudits jobb i Sverige. Av de några få procent av ansökningarna som behöver korrigeras brukar AF Kultur, facket och arbetsgivaren komma överens, men hur resonerar facket när det å ena sidan gäller att musiker från länder med lägre levnadsstandard får jobb och att de får samma löner som sina svenska kolleger å den andra? - Vi vill ju absolut inte begränsa möjligheten för utländska musiker att komma och jobba i Sverige, men det får ju inte vara på arbetsgivarens villkor utan det ska ju vara en balans i systemet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Facket värnar arbetstillfällen. Jan Granvik tar också upp att det ligger i fackets intresse att värna arbetstillfällen. Det understryks av Pia Stråle, förbundsdirektör i Symf - Sveriges yrkesmusikerförbund - som bröt sig ur musikerförbundet för drygt 20 år sedan och idag har 2200 medlemmar, framför allt klassiska musiker: - Vi ska se till att jobben går till våra medlemmar. Det gör vi bland genom att regelmässigt säga nej när man vill ta in musiker utanför EU och komma hit och göra jobb som svenska musiker kan ta, säger Stråle. - När man spelar violin så spelar man i olika stämmor, och då finns det något som heter tuttistämman som är den stora stämman. Ibland säger man att 'här har vi en musiker som kommer från Afrika eller från Ryssland och som spelar tutti violin och den vill vi fastanställa', och då säger Symf regelmässigt nej till det. Då menar vi att den kompetensen har våra medlemmar. Den finns i Sverige eller inom EU. Då ska man ta någon därifrån i första hand. Ja, säger Symf till om en arrangör vill ta hit en musiker med spetskompetens, en musiker som inte kan bytas ut. - Då godkänner vi detta. Under förutsättning naturligtvis att man betalar ut avtalsenliga löner, säger Pia Stråle. Redaktör: Berit Nygren.

Hemliga noter i skotsk kyrka. 1400-talskyrkan Rosslyn Chapel utanför Edinburgh, känd bl a från Dan Browns roman "da Vinci-koden", är aktuell på nytt. En 75-årig musiker och f d kodexpert i The Royal Air Force och hans son har nämligen upptäckt att bilderna i kyrkvalven rymmer noter till en i 600 år gömd och glömd musik...(SR Mim 3/5). Thomas J Mitchell och hans son Stuart har gemensamt under flera års tid studerat inristningarna i kyrkvalven i Rosslyn Castle. Där finns 13 musicerande änglar avbildade, som omges av flera hundra mönstrade kuber. Mönstren på dessa kuber har visat sig stämma väl överens med de strukturer som bildas när man låter ljudvågor verka på sandpartiklar i ett membran. Metod som varit känt i årtusenden. Stuart Mitchell: - Redan de gamla kineserna använde mönster från ljudvågor för att stämma sina gongar. Man hällde sand i dem och slog på dem - blev mönstret det rätta hade man också rätt tonhöjd. Med en liknande metod, den sk Chladni-metoden, har far och son Mitchell dechiffrerat bilderna i kyrkvalven. Sambanden mellan bild och ton var allt annat än slumpmässiga - det blev musik av dem. Sedan några år tillbaka finns en CD med den rekonstruerade musiken med en liturgisk medeltida text tillfogad: "The Rosslyn Motet", framförd av The Tallis Chamber Choir under Stuart Mitchells ledning. Den 18 maj framförs motetten för första gången inför publik - i Rosslyn Chapel, samtidigt med en vetenskaplig demonstration av Chladni-metoden.

Ingen lindring med Joan Baez. Protest- och vissångerskan Joan Baez får inte sjunga för sårade amerikanska soldater på ett krigssjukhus, uppger tidningen Washington Post. Ända sedan 1960-talet har Joan Baez varit kritisk till USA:s krigföring, bl a i Vietnam och Irak, och hon misstänker att det är hennes pacifism som nu lagt hinder i vägen för henne som artist. (SR Mim 3/5). Sjukhusets talesman Steve Anderson säger emellertid att skälet till att Joan Baez inte fick komma till Walter Reed var att hennes deltagande anmäldes "bara två dagar före konserten". Han skriver i musiktidskriften Rolling Stones nätupplaga att "dessa tillagda anspråk inte ingick i uppgörelsen". Den amerikanska militärledningen har inte kommenterat varför Baez inte fick delta i konserten. -Kanske var det en, kanske var det 50 (soldater) som såg mig som förrädare, gissar hon som förklaring. Det var rocksångaren John Mellencamp som hade bett Joan Baez att uppträda tillsammans med honom vid en konsert på Walter Reedsjukhuset i Washington, där sårade soldater från Irak-kriget vårdas. Mellencamp har liksom Baez har varit en skarp kritiker av Irakkriget. Men när han framträdde inför de sårade soldaterna i fredags teg han med sin kritik. Dagen efter skrev Washington Post att han belagt sig själv med munkavle. Sänds även kl. 21.35 och kl. 01.03.

Torsdag 3 maj 2007: Kjell A Nordström är ekonomie doktor och föreläser vid Handelshögskolan. Han har varit med och skrivit böckerna Funky business samt Karaoke kapitalism, där han siar om nutid och framtid ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Torsdag gästar han Lantz i P1. Bisittare är Carina Berg.

Direktsänt aktuellt magasin. Torsdag 3 maj 2007:

16.00-16.45

Om maktkampen i Pakistan. Kuppmakaren och presidenten Pervez Musharraf har sparkat högsta domstolens chefsjurist, vilket har utlöst demonstrationer. Nils Horner, SR:s korrespondent rapporterar.

Regeringens arbetsmarknadspolitik. Regeringens allt överskuggande mål är att så många som möjligt ska ut i jobb. Medlen är allt från skärpta a-kasseregler till en än mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Särskilda satsningar ska få Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Socialtjänst att samarbeta tätare för att ingen arbetslös ska falla mellan myndighetsstolarna. I Malmö har man länge jobbat så med dom som står allra längst från arbetsmarknaden. Hur går det till? Vem får jobb till slut? Och lönar sig satsningen? Sandra Lindblad, Birgitta Lindgren, undersköterska, Kamil Salloum, busschaufför medverkar bl a.

Ceuta och terrorhotet. För tre år sen sprängde islamistiska terrorister fyra pendeltåg i luften i Madrid och 191 dog. Nu varnar spanska myndigheter för nya attentat. Den islamistiska gruppen som tog på sig attentaten i Marocko och Algeriet i mars och april har sagt att deras jihad gäller Al Andalus i södra Spanien. Hur allvarligt Spanien ser på hotet syns bäst i Ceuta och Melilla som ligger på den nordafrikanska kusten. Frilansjournalisten Petra Socolovsky rapporterar.

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

17.00-17.45

Bronsstatyn i Tallinn. Hur kan en flyttad staty väcka så starka känslor? Om betydelsen av bronsstatyn i Tallin som symboliserar helt olika saker för den ryska och för den estniska delen av befolkningen. Maria Persson Löfgren, SR:s korrespondent, Sirle Sööt, estländare och Ludmila Siegel, ordförande Ryska Riksförbundet deltar.

Demonstrationer i Israel. Trycket ökar på Israels premiärminister Ehud Olmert. Allt fler kräver att han ska avgå på grund av sommarens misslyckade Libanon-krig. Idag hålls demonstrationer som kräver att Olmert ska lämna sitt jobb. Cecilia Uddén, SR:s Mellanösternkorrespondent rapporterar.

Vardag i Bagdad. Idag har Anton Karis talat med Adel som studerar på högskola i Bagdad. Adel berättar om hur det är att gå till skolan när man bor i ett av Bagdads oroliga områden. Han hoppas bli klar med sin examen till sommaren. Chikitita återkommer vi till nästa vecka igen.

Miljöpartiet och makten. I nästa vecka kommer Lennart Olsens bok "Röd-grön reda", som handlar om åtta års budgetförhandlande mellan regeringen, miljöpartiet och vänsterpartiet. Lennart Olsen är en politisk doldis, men som tjänsteman var han under ett antal år miljöpartiets vakande öga på Finansdepartementet. Reportage av Björn Elmbrant.

Återvinning. Har du någon gång varit och slängt gamla saker på en återvinningsstation och tänkt att "den där antika lampan skulle jag vilja ha, eller vilket häftigt skåp, det skulle passa bra i vardagsrummet"? Nu är det möjligt, men du får betala en slant. Idag invigdes Kretsloppsparken i Göteborg en ny återvinnings- och återanvändningsstation. Annika H Eriksson reporter.

Programledare: Anders Holmberg och Agneta Furvik. Producenter: Anders Diamant och Lotta Malmstedt

Med väder.

Konstnärsdrivna gallerier - vad ska det vara bra för? Agneta Klingspor och Katarina Wikars besöker ID:I, Tegen 2, AK28 och Candyland. Ett program om barbarisk askes, vita kuber och vad som händer mellan väggarna. Från gårdagen.

David Lynch outsidern som lyckats i Hollywood. Mikael Timm berättar om en nyfiken bildskapare på gränsen mellan skräpkultur och avantgarde. Från gårdagen.

Från gårdagen. Sänds även natten mot fredag kl. 01.15.

av Kazuo Ishiguro. Uppläsning: Mirja Turestedt. Del 11 av 27. Från kl. 11.35.

Direktsänt telefonväkteri. Programledare: Anton Berg. Från kl. 11.03. Sänds även på fredag kl. 23.30.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

En resa i Amazonas. Regnskogen i Amazonas avverkas i en förskräckande takt. Man vill åt virket, men också ge plats för betande djur åt köttproducenterna. I takt med att regnskogen försvinner trängs också urbefolkningen hänssynslöst tillbaka.

Från kl. 14.50. Sänds även kl. 01.03.

med Vibeke Olsson, författare.

Väder.

Från kl. 12.00.

I fokus: Torleif Ingelög. ArtDatabankens skapare.

"Det kunde ha varit min mamma" - om möten i hemtjänsten. Från onsdagen.