SR, P1 2007-10-08

Varför blir man bonde? En dokumentär om att vara bonde på 2000-talet. Radiojournalisten Ambjörn Johansson har följt de sista jordbrukarna i sin släkt under ett antal sommardagar på gården i Skrämsta, utanför byn Bergsjö i Hälsingland. Från 2006. Från 22/9.

Ett program av Aziza Dhaouadi. Från 22/9.

Av Fraser Grace. (del 2 av 2).

En psykiatriker vid sjukhuset i Harare, dr Peric, känd för att kombinera modernt psykodynamiskt tänkande med uråldrig andetro, kallas till presidentpalatset för att bota president Mugabe som lider av paranoia. Presidenten har våldsamma possessiva utbrott och hemsöks av en Ngozi, en hatfull, bitter ande som plågar honom med sin närvaro.

Översättning: Sven Hugo Persson. Regi: Åsa Melldahl. Medv: Krister Henriksson, Per Myrberg, Kajsa Reingardt, Andreas Rothlin Svensson. Från 29/9 och 1/10

8 oktober:

Reinfeldt vs Sahlin. Igår fördes den första långa duellen mellan Sahlin och Reinfeldt i SVT:s program Agenda. Vad har hänt sedan alliansen vann valet med frågor som gäller jobben och skolan? Samtal med Joacim Strömberg arbetslös och Ursula Estmer fd rektor på Vasaskolan i Södertälje.

Flykten från Zimbabwe. Krisen i president Mugabes Zimbabwe har lett till stor fattigdom och arbetslöshet. Varje dag flyr tusentals zimbabwier över gränsen till något av grannländerna i regionen. En av dem som gjort den farliga resan är ”Meme” som vill vara anonym, en 25 årig kvinna från Zimbabwe. Reporter: Margareta Svensson korrespondent i Afrika.

Krönika måndag: Islamabad måndag morgon. Morgonens krönikör är vår Asien-korrespondent Nils Horner.

Långtradare kör för fort. Två av tre långtradarchaufförer kör för snabbt, det visar en mätning som Trafiksäkerhetsföretaget NTF gjort på uppdrag av Ekot. Direktsändning från vägkanten med trafikpolis Göran Bäckström. Trafikpolissamtal.

Diskussion om hastigheterna med Claes Tingvall, Vägverket, och Carina R Nilsson, Sveriges Åkeriföretag. Diskussion långtradare.

Kort värnplikt lockar kvinnor. Försvaret prövar en tremånaders soldatutbildning. Syftet är att säkra hemvärnets existens. Men utbildningen lockar många kvinnor som vill göra utlandstjänst. Reportage av Ingrid Engstedt Edfast.

Självmord anmäls inte. Trots att sjukvården måste rapportera självmord bland patienter, så är det minst en tredjedel av självmorden som aldrig anmäls till Socialstyrelsen. Det visar en granskning från Ekot. Diskussion med Danuta Wasserman, Nationellt centrum för självmordsprevention och Johan Carlsson, Socialstyrelsen.

Pojke misshandlad till döds. Under helgen avled en 16-årig pojke i Stockholm efter att han misshandlats med sparkar och slag mot huvudet. Samtal om det grova våldet med Andreas Averby, 24 år, som lider av skador efter en misshandel för fyra år sedan, och Bo Höjeberg, neurolog.

Programledare: Pia Fridén. Producent: Susanna Einerstam

Från fredagen.

med Teresia Derlén, präst i Skellefteå landsförsamling.

med Bengt Gustafsson, astronomiprofessor.

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Idag svarar Täppas Fogelberg från Sundsvall. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Sänds även kl 00.03 och i en nerklippt version på lördag kl 11.35.

8 oktober 2007:

I juni 1917 avgjordes ett uppmärksammat rättsfall i Helsingborgs rådhusrätt. Det gällde Hilda Nilsson. Hon var skyldig till sju mord och ett dråp på barn som lämnats till henne för fosterbarnsvård. Fosterbarnshanteringen var vid förra sekelskiftet närmast en industri där barnen sågs som en ekonomisk affärsverksamhet. Barn som fötts utom äktenskapet sågs som en belastning; både ekonomiskt och socialt. Det bildade en grogrund för en synisk hantering av barn.

Utdrag från Rådhusrättens Dombok Brottmål Hälsingborg 1917.

Mödrarnas dåliga ekonomiska ställning ledde till att de ofta hade svårt att betala ”fosterlega”, dvs den penningsumma som lämnades till fostermodern, och därför lämnades ofta barn till fattiga fosterhem. Fortfarande under 1900- talets första decennium var dödligheten väsentligt högre bland sk oäkta barn än barn som var födda inom äktenskapet.

Cecilia Riving är historiker vid Lunds Universitet. Hon har studerat fosterbarnsvården i Sverige under 1900- talets första decennier och i arkivmaterial från Landsarkivet i Lund stött på Hilda Nilssons öde. Cecilia Riving berättar att hon, när hon studerat fallet med Hilda Nilsson, fått intrycket att mödrarna varit måna om sina barn, tvärtemot den allmänna uppfattningen om mödrar vid den tiden. Av de åtta mödrar som lämnade sina barn till Hilda Nilsson uppvisade alla tecken på affektion och omtanke om sina barn, vilket tyder på att den tidigare uppfattningen inte stämmer, säger Cecilia Riving.

I slutet av 1800- talet formulerades grunderna till en ny fosterbarnslag. Den nya lagen trädde i kraft 1902 och förbättrade fosterbarnens situation. Men den nya lagen visade sig ha kryphål. Bland annat skulle de barn som lämnades till fostervård anmälas till fostervårdsnämnden och pastorsexpeditionen inom tre dagar. Gjorde fostermodern inte det var barnet helt utan rättsligt skydd eftersom stadens myndigheter inte hade kännedom om barnens existens.

Fullmakt från en biologisk mor att innehavaren får bevaka hennes intressen gällande sonen Karl Gunnar.

Det var just det som gjorde att man upptäckte Hilda Nilssons brott så sent. Flera av barnen som hon mördade anlände på morgonen och var döda innan kvällen då hennes man kom från arbetet.

Platsen är Kungliga Bibliotekets tidningssal. Här finns tidningar från hela landet och delvis utländska tidningar mikrofilmade. Sjunne Andersson står och letar efter några speciella mikrofilmade tidningssidor. Sjunne spolar filmen fram och tillbaka för att finna det han söker. -Här! Utropar han plötsligt: ”Hilda Nilsson dömd till döden….” han läser ur en skånsk tidning från 1917. Det var här i KB:s tidningsarkiv han fann berättelsen om Hilda Nilsson. -Hon var född på landet utanför Helsingborg och flyttade in till staden där hon tog tjänst i en familj, berättar Sjunne Andersson. Väl i staden blev hon flera gånger med barn utan att vara gift. Och till sist blev hon ställd utan plats i någon familj. En kort tid arbetade hon i en fabrik, därefter prostituerade hon sig. Sjunne Andersson tycker sig ha spårat en slags hämndlystnad hos Hilda. Tre gånger hade hon blivit lurad av svekfulla män -hon kunde lika gärna ta betalt. -Hon tyckte att hon kunde ta igen lite på de män som var ansvarslösa och gjorde ogifta kvinnor med barn. Det uppgav hon själv i polisförhören senare, berättar han.

Hon såg i en tidning att det fanns kvinnor som sökte fosterhem till sina barn födda utom äktenskapet, och Hilda började ta emot fosterbarn mot betalning. I början skötte hon allt exemplariskt och hon fick snabbt rykte om sig att vara en god fostermor. Hilda Nilsson tjänade emellanåt ganska hyggligt på att ta emot spädbarn, men pengarna rann ändå iväg. I tidningarna kunde man läsa att den man hon gift sig med spelade bort hushållets pengar i rasande takt. När Hilda så småningom greps så påstod han att han aldrig förstått vad som hände med barnen – och kanske var det så.

Det första mordet är väl beskrivet. -En dag när hon var ensam hemma lade hon det späda barnet i en zinkbalja med kallt vatten, berättar Sjunne Andersson. Över baljan lade hon en bräda, på vilken hon sedan ställde en hink med kol så att barnet inte skulle kunna röra sig. Efter en kvart var barnet dött, och hon svepte in det i en filt och lade det i en skrubb. -När hyresvärdinnan frågade vart barnet tagit vägen påstod Hilda att barnet kommit till ett nytt fosterhem, säger Sjunne. Men i själva verket brände hon upp kroppen nere i tvättstugan i den eld som fanns för att värma upp tvättvatten. När Hilda Nilsson med tiden ställdes inför rätta dömdes hon till döden för mord och dråp på sammanlagt åtta barn. Väl i fängelset ville ingen längre veta av Hilda Nilsson. Från fängelset skrev hon många och långa brev till sina släktingar, berättar Sjunne Andersson. Hilda Nilsson överklagade domen. Hennes advokat argumenterade för hennes sak genom att framhålla att det var samhällets ohyggliga likgiltighet för de så kallade oäkta barnen som hade skapat fosterbarnsindustrin och änglamakeriet. Och Sjunne Andersson instämmer i advokatens argumentation. -Ja absolut, det var ju en kolossal olycka för en kvinna att bli ensam mor på den tiden, de stöttes ut och hade svårt att få arbete.

Tidningar på mikrofilm. Sjunne Andersson fann ju berättelsen om änglamakerskan i Helsingborg i gamla mikrofilmade tidningar på Kungliga Bilioteket, KB, i Stockholm. Här samlas i princip ett exemplar av allt som trycks i Sverige, som böcker, broschyrer, pamfletter – och tidningar. Tidningsarkivet är öppet för vem som helst att själv gå ner i för att börja söka. Men att använda tidningar som källa till historien är inte alldeles problemfritt. Det är inte alltid som alla uppgifter stämmer, slarv från journalister kan vara ett skäl, men man måste också tänka på att tidningar skrivs dag för dag – den samlade bilden av ett händelseförlopp kommer sällan fram via enskilda artiklar.

I fallet med änglamakerskan Hilda Nilsson finns exempel på allvarliga faktafel. I de tidningar som publicerades 1917 påstår man att Hilda, förutom alla sina fosterbarn också hade fyra egna barn som hon uppfostrade på ett helt annat sätt än fosterbarnen. Det påstås också att en hel del av pengarna som hon fått för att ta hand om fosterbarn hade gått till att köpa leksaker till de egna barnen. Men inget av detta är sant. Hilda fick aldrig några egna, levande barn, och Pär Nilsson, som är 1:e bibliotekarie på KB:s enhet för tidningar och vardagstryck manar till en viss vaksamhet när man läser gamla tidningar – det står fel i dem ibland, även om det inte varit avsikten: -Det är ju svårt att utgå från att det som står i tidningarna är lögn, säger Nilsson. De flesta journalister försöker ju skriva sanningen. Men enskildheter i tidningarna kan vara fel. Så slutsatsen blir att man gärna kan använda tidningar, men man måste dubbelkolla uppgifterna mot andra arkivhandlingar.

När man söker efter uppgifter i gamla tidningar ska man ha tur om man finner de personer eller händelser man söker, såvida man inte har en tydlig ingång i form av ett datum eller en geografisk plats. -Värdet av tidningarna som källa ligger kanske snarare i att man får en kringmålning för den ort där man gör sina undersökningar, fortsätter Nilsson.

Tidningarna ger en historisk färg, en bild av hur man tänkte och inte minst hur moralen har sett ut vid olika tidpunkter. Och det är faktiskt inte bara nyhetsartiklar som kan berätta om tidens sätt att se på saker, påpekar Nilsson:

-Också annonsmaterial säger en hel del. Vad fanns till salu? Vad kostade det, och vad annonserade man om riktat till vanliga människor? Det ger ju också ett värde även om man inte hittar precis den detaljuppgift man letar efter. Tidningarna kan ge en bild som är mer oredigerad än den historieböckerna ger, understryker Nilsson.

Från 1979 finns alla Sveriges dagstidningar mikrofilmade, men också från årgångar innan dess är det mycket som är tillgängligt på mikrofilm. Om man har otur i sitt letande så finns den tidning man söker bara som papperskopia, och då måste man fysiskt ta sig till KB:s depå i Bålsta som ligger mellan Stockholm och Enköping. Men man måste inte alltid ta sig till Stockholm för att läsa filmade tidningar. -Tidningsfilmen finns spridd på lite olika håll i landet, berättar Pär Nilsson. Fyra bibliotek i landet får kopior av allt material från 1979 det är universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Uppsala och Umeå. Det finns också exempel på nyare universitetsbibliotek som till exempel det i Örebro som har satsat på mikrofilmade tidningar till gagn för lärare, forskare och studenter på universitetet.

med "Perla" Bjurenstedt, okänd sångarkändis. Sjunger för 50.000 barn varje år om vänskap och värde. Martin Dyfverman träffar honom. Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 18.15.

Kanske är han landets mest okände sångarkändis. För Per Bjurenstedt, kallad ”Perla”, är de små rösternas idol. Ända sedan han var sjutton år har han sjungit till sin gitarr och i mer än 30 år har han turnerat i skolor och samlingslokaler. Där ser han till att de små rösterna blir stora. Tillsammans sjunger han och elever från låg- och mellanstadieskolor smittande refränger som handlar om vänskap, att se varandras värden och hjälpa dem som har det dåligt. I ”Perla” själv finns både pojken som själv mobbades en gång och en tro som gjort att rösten burit så länge. Martin Dyfverman träffade honom i lägenheten i Upplands Väsby i Stockholm.

En serie om jämställdhet. Från söndagen.

av Harry Bernstein. Uppläsning: Ingemar Carlehed. Del 20. Sänds även kl. 19.35.

Sänds även kl. 22.55.

måndag:

Dikt: Ur vår framtid. Författare: Anne-Marie Berglund. Diktsamling: Jag vill stå träd nu. Förlag: Bonniers 2000. Uppläsare: Tomas Bolme.

Tillkännagivandet av Nobelpriset i medicin 2007. Direktsändning från Karolinska Institutet. Sänds även kl. 23.07.

8 oktober:

Vetenskapsradion sänder direkt från Karolinska institutet där medicinpriset tillkänneges vid lunchtid. Vi reder ut vad priset handlar om och på redaktionen i Uppsala jobbar kollegerna för högtryck för att få med någon eller några av pristagarna per telefon i sändningen.

Årets nobelpris i medicin går till forskning om genetiskt förändrade försöksmöss. Nobelpriset tilldelas Mario R Capecchi och Oliver Smithies från USA samt Martin J Evans från Storbritannien.

Redaktörer: Mona Hambraeus och Michael Borgert.

Med väder och tidningskrönika.

Från morgonen.

När den tjugofemåriga saudiarabiska författaren Rajaa Alsanea debuterade för ett par år sedan väckte hennes roman Flickorna från Riyadh stor uppståndelse i Mellanöstern. Unga kvinnor i hela arabvärlden kände igen sig i bokens fyra huvudpersoner - moderna , välutbildade flickor som stångas mot sitt islamiska samhälles strikta moralkoder. Boken bannlystes i Saudiarabien, men fortsatte att spridas - och nu har den kommit i svensk översättning. Redaktör: Titti Nylander.

I Danmark har motsvarigheten till Svenska Akademin, Det Danske Akademi, i ett unikt uttalande gått till angrepp mot Danmarks Radio. Akademin har inte yttrat sig sedan 1989 då den beslöt sig för att stödja den indiske författaren Salman Rushdie. Men nu är det dags igen. Akademin är missnöjd över att det är för lite kultur i dansk radio och teve.

Fotografen Georg Oddner avled igår efter en mycket lång karriär, som började 1950 med att han övergav jazzmusiken för fotografiet, och reste till New York för att bli assistent hos Richard Avedon. Men sedan återvände han till Malmö där han förblev verksam livet ut, med både reklam-, mode och reportagefotografi. På 60-talet började han även arbeta med rörlig bild, bland annat tillsammans med Jan Troell. Georg Oddner blev 83 år gammal.

”Figaros bröllop” - mest känd som Mozarts opera - är egentligen en teaterpjäs, skriven 1784 av Pierre-Augustin de Beaumarchais. Just nu spelas den på Stockholms stadsteater i regi av Philip Zandén. På Uppsala stadsteater hade Frank Wedekinds pjäds ”Franziska” svensk urpremiär nu i veckan i regi av Carolina Frände och i svensk översättning av Joakim Stenshäll. Kulturnytts teaterkritiker Maria Edström har sett paraleller mellan de två pjäserna.

Är du socialt intelligent? Har du förmåga att tolka det sociala spelet, har du lätt för att smälta in i olika sociala miljöer och har du kanske rent av lite skådespelartalang? Grattis, då passar du utmärkt som bedragare! I alla fall enligt sociologen Markus Arvidson vid Karlstad universitet, som nyligen disputerade på en avhandling om just bedragare och bedrägerier som socialt fenomen.

Dessutom handlar det om vår bild av poliser. Vi matas ju ständigt med olika bilder av polisarbetet i litteraturen, på film, i nyheter och i musiken. Det är utgångspunkten för en av utställningarna på det nya Polismuseet, som öppnade häromveckan på Gärdet i Stockholm. Museichefen Helena Westin guidar oss runt på utställningen Bilden av Polisen.

Programledare: Urban Björstadius. Sänds även imorgon kl 19.03 och på söndag kl 18.25.

SR Malmö. Sänds även kl. 20.45.

Måndag:

1. Tyskand, världsmästare i demokrati? Ylva Herholz diskuterar skuld och moral i vårt komplicerade förhållande till tyskarna.

2. Vilken betydelse har de nationella identiteterna? Salomon Schulman har en del frågor med anledning av en ny doktorsavhandling om kompositören och musikkritikern Moses Pergament

P1:s kritikprogram där Karsten Thurfjell tar upp aktuella händelser i kulturvärlden. Sänds även imorgon kl 18.15.

8 oktober:

Utgivningen av kokböcker i vårt land fortsätter att vara hög. Det finns 333 titlar med i den katalog som Måltidsakademien ger ut över årets produktion, lika många som förra året, alltså uppemot en bok om dagen. Sverige fortsätter att vara det land som ger ut flest kokböcker per capita, även om många befarar att vår lilla svenska marknad skulle vara mättad. Vågen diskuterar suget efter kokböcker och hur en bra kokbok ska vara upplagd.

Vi har tittat närmare på några titlar med italiensk mat i årets utgivning, bland annat ”Mina fastrars mat” av Paolo Roberto, ”Solens smak : nya matresor till Italien” av Bo Hagström och ”Det goda Italien : mat, människor och recept” av Peter Loewe.

Medverkar gör Jens Linder, kokboksförfattare och matskribent i Dagens Nyheter, Christina Möller, f.d. provkökschef för COOP provkök och Louise Epstein från radions kulturredaktion. Jens Linder och Christina Möller sitter båda med i juryn för Årets Svenska Måltidslitteratur 2007.

Programledare: Karsten Thurfjell

Musiknyheter från Sverige och världen. Sänds även kl 21.35 och kl 01.03.

Norsk publik blir yngre och manligare. Den typiska norska konsertbesökaren är inte längre en dam 55-65 år. Hon har fått sällskap av en man i 40-årsåldern. (SR Mim 8/10). Redaktör: Märet Öman/NRK, Musikkredaksjonen.

”Orkesterdiplomati” kan vara på väg att bli ett nytt begrepp i världspolitiken. I två dagar har nu en grupp från New York Philharmonic varit i Nordkorea för att förhandla med kommunistregimen om en möjlig orkesterkonsert i Pyongyang, och redan har politiska kolumnister börjat prata om en motsvarighet till den ”pingpong-diplomati” som bidrog till att tina upp relationerna mellan USA och Kina på 1970-talet. (SR Mim 8/10). Redaktör: Jens Möller.

Georgien tämjer rebeller - med musik Myndigheterna i det musiktokiga Georgien vill använda diskomusik i sina försöka att tämja rebeller i utbrytarrepubliken Sydossetien. Diskogruppen Boney M, med hits som Daddy Cool, ska på lördag spela i en sydossetisk by. Enligt AFP hoppas de georgiska myndigheterna att nå fram till ett näraliggande rebellfäste med signaler om att vänskap och musik är kul och bidrar till välstånd för alla. (SR Mim 8/10).

Ljudmätare. Problemen med hörselskador i musik- och underhållningsbranschen är förfärande stort konstaterade en svensk undersökning nyligen. Nu kommer nya svenska riktlinjerna för hur branschen bättre ska skydda sina anställda. Reglerna ska baseras på ett Eu-direktiv som sänker ljudnivån för hur starkt det får låta innan arbetsgivaren måste agera. (SR Mim 8/10) Projektledare för de kommande riktlinjerna är ljudprofessor Sven Arlinger. Redaktör: Per Gulbrandsen.

8 oktober:

I Lantz i P1 hör vi efter om Nobelpristagarna behöver betala skatt för prispengarna. Åke Alteus från Nobelstiftelsen reder ut frågetecknen.

Birger Schlaug och Martin Borgs ger oppositionen och Mona Sahlin lite tips om hur de ska rocka upp sitt arbete.

Och Djurens Rätts ordförande Alexandra Leijonhufvud berättar om skillnaden mellan en exploaterad kvinna på en reklampelare, och en exploaterad hund på samma reklampelare.

Direktsänt aktuellt magasin. Sänds även kl 22.12.

16.00 - 16.45:

Uppförsbacke för Brown. Storbritanniens premiärminister Gordon Brown meddelade i helgen att det inte blir något parlamentsval i Storbritannien i höst. Hans uttalande har mötts av mycket kritik, bland annat för att han ska vara feg och välja att senarelägga valet eftersom oppositionsläget för hans eget parti inte är det bästa just nu. Samtal med vår Londonkorrespondent Maria Eksedler.

Boende för unga. Det är tuffare än någonsin för unga att få egen bostad. Allt fler tvingas bo i andra hand. Det visar en ny rapport från Hyresgästföreningen. Nätverket jagvillhabostad.nu vill se en nationell bostadspolitik som gör det lättare för unga att få en bostad. Hur ska unga människor göra? Ska de äga eller hyra sitt boende? Medverkar gör Erik Nordmark från Jagvillhabostad.nu, Lars Tysklind, riksdagsledamot (fp), civilutskottet, Rickard Pettersson, bostadspolitiskt ansvarig för Hyresgästföreningen, region Norrland, och två boende från det 28 år gamla kollektivet Fingal i Umeå, Maria Johansson och Johanna Bergman Lodin.

Zimbabwier flyr till Sydafrika. Den politiska och ekonomiska krisen i Zimbabwe märks också tydligt i det mycket rikare grannlandet Sydafrika. Ett par tre miljoner zimbabwier antas befinna sig illegalt i landet, och varje dag försöker 3 000 zimbabwier ta sig över gränsen. Vår Afrikakorrespondent Margareta Svensson har träffat några av dem.

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

17.00 - 17.45:

Våld bland unga. I Stockholm avled en 16-åring igår efter att han i fredags natt slagits och sparkats svårt av jämnåriga. Fem 16-åringar begärdes idag häktade. Nu har 15- åriga Anton Abele som var på plats i fredags, tagit initiativ till en antivåldsmanifestation som ska hållas på fredag. På mötesplatsen facebook på Internet där Anton skrivit om sina planer har redan över 4000 personer hört av sig med stöd. Hör honom och även den erfarna tonårsföräldern Helen Jaktlund, föreningen Farsor och Morsor på stan och Felipe Estrada, enhetschef, Brå. De har tankar kring vad man borde göra för att detta inte ska upprepas i framtiden.

”Zlatan Court”. Vi är med vid förberedelserna inför Zlatans invigning av den nya fotbollsplanen ”Zlatan Court” i stadsdelen Rosengård i Malmö. Vår reporter Lotta Malmstedt är där. I väntan på Zlatan.

Låt som hjälper. Samatalsterapi för utsatta barn och ungdomar. Uppskattningsvis 200.000 barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld i hemmet. Bara en bråkdel av dem, får någon form av psykolog- eller samtalshjälp. Det visade en rapport från IOGT- NTO nyligen. Vår reporter Katarina Gunnarsson har träffat en som fått samtalsterapi. Hans erfarenheter har blivit en hip-hopsång, som nu används i utbildningen av socialarbetare runt om i landet. Hör berättelsen om hur hans pappa slog hans mamma.

Imorgon är det 40 år sedan revolutionsikonen Che Guevara mördades i Bolivia. Under åren har man sett den berömda bilden av honom iförd basker på allt från t-shirts och affischer till vodkaflaskor och Dressmankalsonger. Men vem var han egentligen? Varför blev han en sån ikon för mer och mindre medvetna vänsterungdomar. Samtal med Lars Palmgren.

Ny teknik för att minska växthusgaser. På många platser runt om i världen arbetas det på att ta fram en teknik som kan ta bort koldioxiden när fossila bränslen som kol och olja används. Om det lyckas kan det betyda ett stort genombrott i ansträngningarna att minska utsläppen av växthusgaser. Redan inom ett år är det tänkt att en sådan anläggning ska vara igång vid det oljeeldade kraftverket i Karlshamn. Reportage av Sven Börjesson.

Programledare: Monica Saarinen och Pia Diaz Bergner. Producenter: Helena Giege och Agneta Kellgren.

Mellan montrarna. Dinter och Wikars frågar sig vad bokmässan är gjord av. Från torsdagen.

Joakim Lindengren, serietecknare. Ett program av Anna Tullberg. Från 12/7 och torsdagen.

Den amerikanska dramatikern Naomi Wallaces pjäser har på kort tid blivit stort uppmärksammade för deras säregna blandning av politiskt sprängstoff och poesi. Mellan detta andetag och dig handlar om konflikten mellan Israel och Palestina och bygger på avslöjandena om att lik från palestinier som dödats i strid förts iväg och i hemlighet använts för organdonationer till israeliska patienter.

Men trots den makabra och upprörande bakgrunden lyckas Wallace i sin pjäs på ett sällsamt sätt förmedla enkänsla av försoning, humanism och fredslängtan.

I rollerna: Fares Fares, Frida Röhl och Niklas Falk. Ljud: Michael Johansson. Regi: Magnus Berg.

Från 6/10. Sänds även 15/10 kl 01.00.

av Harry Bernstein. Uppläsning: Ingemar Carlehed. Del 20. Från kl 11.35.

Från lördagen. Sänds även på tisdag kl 23.30.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl 05.35.

SR Malmö. Från kl 13.45.

Programledare: Karin Forsmark. SR Göteborg. Från lördagen. Sänds även natten mot onsdag kl 01.15.

SR Minnen plockar godbitarna ur Radioarkivet. Från onsdagen.

Musiknyheter från Sverige och världen. Från kl 14.50. Sänds även kl 01.03.

med Birgitta Lindqvist, författare, om skuld och förlåtelse.

Från kl 16.00.

Från kl 12.00.

Tillkännagivandet av Nobelpriset i medicin 2007. Direktsändning från Karolinska Institutet. Från kl 12.10.

Ett sekel passerar revy. En radioserie ur tiden av Staffan Schöier och Stefan Wermelin. Från fredagen.