Axess TV 2008-01-02--2008-01-03

Tusen och en röst Den näst sista delen avslutas med en titt på islams oerhört diversifierade musik, sedd genom de stora muslimska högtiderna. Livsglädjen hos de egyptiska och indiska tonerna kontrasteras mot den både känslomässigt och politiskt laddade musik som i många muslimska länder används som vapen mot religiös fundamentalism.

Sverige: en drängstuga Sverige är ett halvciviliserat land där dokusåpor och plastikkirurgi tillåts komma före klassisk bildning. Bildning är ett ideal som har vårdats genom historien. Vi människor blev starkare av att bilda oss. Men idag råder helt andra ideal, nämligen okunskap om det förgångna och närhet till samtiden. Vad händer med människan om hon inte bildar sig? Och vad händer med samhället om människorna inte är nyfikna på historien? Medverkande: Johan Lundberg, chefredaktör Axess, Per Svensson, kulturchef Expressen och Eva Faye-Wevle, litteraturvetare Stockholms universitet.

Året som gick - året som kommer Var Al Gore årets Messias, eller bara en allt mer överviktig förförare? Vilka värderingsförskjutningar gjorde oss alla plötsligt så fascinerade av bloggarnas bekännelser om vem som hånglat med vem eller vem som var fullast på krogen? Varför var det år 2007 så svårt för en feminist och socialist att samarbeta med en riskkapitalist? Vad hade hårdrockaren och den troende kristne plötsligt gemensamt? Är människan god och tillitsfull, eller ständigt beredd att sätta kniven i ryggen på sin medmänniska? Barn? En kvinnas självklara dröm, eller bara ett hinder för ett roligare liv med sprit, cigaretter, stress och mycket pengar? Se Veckans Debatts årsavslutning med Lennart Persson. Gäster: Lars Danielsson, Åsa Mattsson, Stig-Björn Ljunggren, Cay Bond, Siewert Öholm, Katrin Schulman, Nima Daryamadj.

Kärleken & gudinnan Äktenskap grundat på kärlek är en sen historisk företeelse. Länge avgjorde sociala faktorer vem man gifte sig med. Men var och när uppstod tanken på romantisk kärlek? Mytforskaren Joseph Campbell berättar om 1100-talets provencalska poesi och om bilderna av kvinnan i myten som gudinna, jungfru och Moder Jord. En viktig poäng i Campbells resonemang om den romantiska kärleken är att den hade en social sprängverkan. Att hävda sin kärlek innebar att hävda sig som individ mot stat, kyrka och ett patriarkaliskt tänkande enligt vilket husfadern valde lämplig brudgum. Den romantiska kärleken var också ett uttryck för en ny kvinnosyn. Från att ha setts som underlägsen blev kvinnan en åtråvärd gudinna. Campbell rör sig obehindrat mellan seklerna och läser av kvinnosynen i äldre kulturers myter. I jägarsamhällena dyrkades manliga gudar medan en gudinna kunde representera det föraktliga. Goda gudinnor återfinns däremot i jordbrukssamhällena, där de står för växtkraften och den bördiga jorden. I biblisk mytologi spelar, säger Campbell, den manlige skaparen även gudinnans roll. Hon trängs undan, men återkommer, kanske genom Mariadyrkan, som jungfru. Medverkar gör Joseph och Campbell Bill Moyers

Försvarshaveriet Hotbilden består men försvarets resurser minskar. Allmänna värnplikten avskaffad, invasionsförsvaret avskaffat, försvarsindustrin på väg att avskaffas. Det enda som inte verkar försvinna är hotbilden. Niklas Ekdal har träffat översten och människorättskämpen Bo Pellnäs som varnar för ensidig nedrustning. I studion utfrågas experter på området hur det svenska försvaret ska klara sin uppgift. Gäster i studion: Jörgen Ericsson, konteramiral Försvarsmakten, Bo Huldt, professor i säkerhetspolitik med strategi vid Försvarshögskolan samt Rolf Gunnarsson (m) vice ordförande i Försvarsutskottet.

Evighetens masker Sista samtalet mellan mytforskaren Joseph Campbell och journalisten Bill Moyers äger rum på Metropolitan Museum of Arts, en passande inramning eftersom Campbell använder bilder ur konsthistorien för att visa hur kristendomen och andra religioner uppfattat begrepp som Gud, evighet och salighet.

Västerländsk arkitektur Vad karaktäriserar en bra stad, och en dålig? Hur skiljer sig Europas städer från övriga världens? Hur påverkar den moderna arkitekturen invånarna? Den tyska stjärnarkitekten Hans Kolhoff är kritisk till efterkrigstidens kontrastprincip och menar att arkitekturen har gått från att vara ett yrke till att bli en konstform där individuella infall får råda på städernas bekostnad. Med journalisten Thomas Steinfeld talar han om europeisk stadshistoria och hur de skulpturala byggnaderna nu sprider sig som ett virus. Han påminner om hur man måste lära av det gamla och göra något nytt av det, istället för att förkasta det.