Samer / producent Malin Fasth

Tal på svenska

Produktionsbolag: Medieinstitutet

Studiehandledning finns på www.kunskapsmedia.se och medföljer i fodralet

Målgrupp: från 9 år

Om samernas liv i dagens Sverige. Besök i en kåta och i ett renviste. Även om samernas historia

Sápmi på film och TV: I programmet får vi följa Johan-Petter Bekken. Han ska genomföra en lektion om samer och i tv-programmet reser Bekken för att träffa samer och lära sig av dem. Han packar sina saker och ser till att få med sig varma kläder. Medan Bekken kör bil summerar han vad han vet om samer: han vet att samer är urfolk, de var här långt innan nationen Sverige skapades, och att deras landområde kallas för Sápmi (nordsamiska) [Sameland]. Karta över Sápmi med länderna Sverige, Norge, Finland och Ryssland visas. Det finns 80 000 samer och en fjärdedel av dem bor i Sverige. Samerna pratar olika språk, de största är nord- och lulesamiska. Bekken konstaterar att det han vet inte räcker för att producera en perfekt lektion. Ren på vägen. Bekken kommer fram till ett hus där han träffar Nils-Anders Jonsson och Evelina Solsten, vilka ska lära honom mer. Jonsson och Bekken kör iväg med snöskoter. Luohti (nordsamiska) [jojk] hörs i bakgrunden. Jonsson och Bekken kommer fram till gåetie (sydsamiska) [torvkåta], vilken är täckt med snö. Jonsson berättar att det finns olika typer av kåtor. Fotografi på flera män, vilka sitter utanför ett pyramidformat tält. Flera av männen är klädda i gávttit (nordsamiska) [koltar], avit (nordsamiska) [bälte] och gahpirat (nordsamiska) [mössor] från Karesuandoområdet. Bekken konstaterar att det finns både flyttbara kåtor och platsbyggda kåtor. Jonsson och Bekken går in i gåetie. Bekken undrar om det är stor skillnad på samernas levnadssätt förr och nu. Jonsson menar att skillnaden inte är så stor, men att samer idag bor i hus och använder moderna hjälpmedel i renskötseln. De ger sig av med snöskotern igen. Jonsson berättar samernas historia när Bekken frågar vad samer gjorde. Fotografi på kvinna som leder en rájddo (lulesamiska) [rajd]. Rájddo består av hierge (lulesamiska) [tama renar] hopknutna, bakom går en pojke. Båda är klädda i sváljtá (lulesamiska) [skinnkoltar], ave (lulesamiska) [bälte], gahpira (lulesamiska) [mössor], tjáhtjega (lulesamiska) [näbbskor]och vuoddaga (lulesamiska) [skoband] från lulesamiskt område. Jonsson berättar att samerna från början var jägare. Han berättar vidare att de sedan började tämja renar och gick över till att bedriva tamrenskötsel. Bekken frågar vilken tro samerna hade och Jonsson svarar att samerna hade nåjder som fungerade som präster eller rådgivare, agerade botare, såg in i framtiden och hade mer kraft än andra. Fotografi på en familj, mamma, pappa och fyra barn stående framför gåetie av trä. Alla är klädda i gapptah, (sydsamiska) [koltar] boengeskuvmieh (sydsamiska) [barmkläden], beelth (sydsamiska) [bälten] och tjohpeh (sydsamiska) [mössor] från sydsamiskt område. Bekken berättar att han sett bilder på trummor och Jonsson förklarar att det är gievrie (sydsamiska) [trumma], vilka användes som hjälpmedel av nåjder för att komma in i andra världar. Bild på goabddes (lulesamiska) [skåltrumma] från lulesamiskt område. Jonsson berättar vidare om kristnandet av samerna. Bekken frågar vad jojk är för något. Jonsson förklarar att det var en form av sång som alla använde, även nåjden. Luohti i bakgrunden. De kör iväg med snöskotern. De kommer tillbaka till familjens hem, där Bekken frågar Solsten om vilka fördommar det finns om samer. Solsten berättar att många fortfarande tror att samer bor i kåtor, att alla samer har renar och att alla pratar samiska. Solsten konstaterar att så är fallet och Bekken blir förvånad över hur mycket det är som han inte vet om samer. Bekken frågar Solsten om hon pratar samiska och Solsten svarar att hon använder enstaka samiska ord. Solsten förklarar att det finns två olika skolsystem: grundskola och sameskola. Hon själv går i grundskolan och har modersmålsundervisning två dagar i veckan. Bekken undrar om det finns samer, vilka ”bara” pratar samiska, men Evelina berättar att alla samer som talar samiska idag även kan minst ett språk till, språket i landet de bor i. Bekken undrar om det finns något speciellt och då berättar Solsten att gappta (sydsamiska) [kolt], boengeskuvmie (sydsamiska) [barmkläde], beelt (sydsamiska) [bälte], baarhkohkeh (sydsamiska) [näbbskor] och voedtegeh (sydsamiska) [skoband] är något samer använder ibland. Solsten visar sin gappta för Bekken. Hon berättar att det är en sydsamisk dräkt och att det finns andra samiska dräkter, men de ser annorlunda ut. Hon svarar på Bekkens frågor: dräkterna är annorlunda för tjejer och killar och de används vid speciella tillfällen. Bekken undrar vilka fritidsaktiviteter Solsten har. Solsten berättar att hon har ungefär samma fritidssysselsättningar som jämnåriga. Nästa morgon väcker Solsten Bekken när de ska ut till giedtie (sydsamiska) [rengärde] och se på bovtseh (sydsamiska) [renar]. Alla tre går till giedtie, där familjen har daemies (sydsamiska) [tam renoxe, härk] och bovtseh (sydsamiska) [renar]. Jonsson berättar att bovtseh (sydsamiska) [renar] är mat och slöjdmaterial för samerna. Han berättar vidare att de äter gräs, örter och lav. Bekken undrar hur man kan samla ihop bovtseh när de går fritt på fjällen? Jonsson svarar att de använder helikopter, motorcrosscyklar, hundar, snöskotrar och fyrhjulingar, beroende på vilken årstid det är. Jonsson förklarar att vintertid är renhjorden indelad i mindre grupper. De samlas ihop och så skiljer man ut sina renar som fraktas till ett speciellt område. Solsten berättar att man kastar fast bovtseh med soehpenje (sydsamiska) [lasso], när man ska dra ut dem från den stora hagen till mindre hagar. Bekken konstaterar att man skiljer ut mindre grupper av bovtseh för att alla ska få bra bete. Solsten berättar att alla renar märks i öronen för att man ska veta vem vilka som äger vilken ren. Solsten och Jonsson visar Bekken hur man kastar soehpenje, de kastar mot tjåervieh (sydsamiska) [horn] på en pinne. Bekken kastar lasso. Jonsson berättar hur man förr i tiden samlade bovtseh genom att skida och hur hundar hjälpte till. Jonsson förklarar att bovtseh var tamare förr då samerna vistades mer med dessa och var närmare bovtseh. Bekken konstaterar att de flesta samer arbetar på olika arbeten och några är renskötare. Solsten berättar att hon drömmer om att bli renskötare. Jonsson säger att det är ett yrke man ärver, när Bekken frågar om han skulle kunna bli renskötare. De släpper lös daemies. Vuelie (sydsamiska) [jojk] i bakgrunden, Jonsson matar bovtseh i giedtie. Jonsson lagar renskav och berättar att mycket av de samiska maträtterna består av renkött. Bekken Johan-Petter ska åka hem och konstaterar att han har lärt sig mycket under besöket. (Ájtte 2023)

Produktion: Sverige

svenska

13 min.