SR, P2 2014-11-22

Musik i natten med L-G Alsenius.

Klassisk musik

med Anna Nyhlin. 1. Hugo Alfvén: Drapa (1908). Kungliga filharmonikerna, Stockholm. Dirigent: Neeme Järvi. BIS CD 395. 2. Amy Beach: Pianokvintett fiss-moll (1909). Noriko Ogawa, piano och Endelllionkvartetten. Konsert 1997, Apelrydsladan, Båstad. 3. Joaquín Rodrigo: Den helige Franciskus av Assisis solsång (1982). Renässanskören. Bournemouths sinfonietta. Dirigent: Raymond Calcraft. Från BBC radio international. 4. Johann Sebastian Bach: Violinsonat nr 1 h-moll. Leila Josefowicz, violin och John Novaeck, piano. Från BBC radio international. 5. Maurice Ravel: Bolero (1928). Londons symfoniorkester. Dirigent: Valery Gergiev. LSO 0693. 6. Johann Jacob Froberger: Toccata nr 2 d-moll. Céline Frisch, orgel. Från schweiziska radion. 7. Henry Purcell: Hail, bright Cecilia. Gabrieli consort and players. Dirigent: Paul McCreesh. Från schweiziska radion. 8. Franz Schubert: Pianosonat nr 6 Ess-dur spelas av David Burge. Inspelat 1981. 9. Georg Friedrich Händel: Neros aria ur andra akten av "Agrippina". Solist: Malena Ernman, mezzosopran. Kungliga filharmonikerna, Stockholm. Dirigent: Harry Bicket. Konsert 2007, Stockholms konserthus.

Klassisk musik

Nyheter

med Eva Sjöstrand. Sänds även på måndag kl 13.00 i P2 Musik.

Klassisk musik

Nyheter

Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson.

Tommie Haglund är tonsättare och tilldelades av Kungliga Musikaliska Akademin 2014 det största musikpriset i Sverige, Stora Christ Johnson-priset, på 180 000 kronor, för sin cellokonsert Flaminis Aura. Svenska Musikläggarföreningen utsåg 2003 hans verk Röstens dotter till ”årets mest betydande verk”. Tommie Haglunds cellokonsert Flaminis Aura är baserad på minnen från hans barndom då han ligger på sjukhus halvannat år och på nätterna leker med de knaster och de störningar som han får fram genom att vrida på ratten på radions AM-band. Många år senare, 1997, efter en misslyckad ryggoperation blir Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Förlamad från midjan och neråt kan han varken gå eller sitta. I sängen skriver han den här cellokonserten efter en beställning. Vid ryggoperationen hade flera nervtrådar trasats sönder och Tommie blir till sist utan känsel i höger ben med ständiga nervsmärtor som leder till panikattacker. Tommie får en felaktig diagnos och medicineras med benzodiacipiner, epilepsimediciner och sömnmedel, cirka 30 tabletter om dagen, mot en sjukdom han inte har. Förvirring, ständiga infektioner med livshotande blodförgiftningar är biverkningar av medicineringen men någon smärtmedicin får han inte. En läkare upptäcker misstaget och samtliga mediciner sätts ut och ersätts med smärtlindring. Eftersom medicinerna är vanebildande tar det ett år att fasa ut tabletterna. Tommie Haglund är felmedicinerad mellan åren 2003-2010 och värst biverkningar upplever han efter 2005. Patientskadenämnden tog ett år på sig för att reda ut det hela och blev ersättningsskyldiga. Tommie Haglund fick även en ursäkt av sjukhuset. När Tommie Haglund väl är är tablettfri förlorar han sin identitet som tonsättare. Det tar tid innan han vågar komponera igen. Han vill, utan att släppa skärpan, koncentrationen och kompromisslösheten, hitta en dörr in till ett annat musikaliskt rum än han varit i tidigare. – Jag vill inte hamna i det här skrikiga uttrycket som jag ibland hänfallit åt, till exempel i min violinkonsert Hymns to the Night. Jag ger mig sjutton på att ge komponerandet tid. Det viktiga är att jag är ärlig mot mig själv. Sedan får det bli som det blir! Tommie Haglunds musik blir lugnare och tonerna hamnar lägre ner i registren. Det hör vi bland annat i stråktrion till Trio Zilliacus, Sollievo, vilket betyder ”tro¨st, la¨kning efter stormen”. – Jag var orolig för att stycket blev alltför enkelt och avskalat. Jag behövde ju inte längre kämpa med mina toner och klanger. Stråktrion uttrycker kärlek till min fru och kärlek till gammal musik som jag alltid har haft med mig, framför allt till min själsfrände John Dowland. – Kroppen är i högsta grad inblandad även när jag komponerar numera. Jag skriver utifrån emotionella bevekelsegrunder, vill njuta av behagliga klanger som ger njutning och inte bara borra in mig där det gör som mest ont. Jag söker en filtrerad, fokuserad skönhet där sensualism med skärpa får blomma ut.

Rebecka Gustafsson är vid intervjutillfället komminister i Kållereds församling utanför Göteborg. Hon valde mellan Musikhögskolan och Prästseminariet och musiken är för Rebecka Gustafsson väldigt väsentlig i arbetet som präst. Hon har bland annat sjungit i Uppsala Domkyrkokör. Till sina förrättningar väljer hon ofta musik efter sin magkänsla. Både den hon själv sjunger och den som spelas upp i kyrkorummet. – Vid en vigsel eller begravning kan det vara exakt samma låtar, men känslan är helt annorlunda beroende på vilka personer som finns i rummet. När jag själv sjunger är min uppgift som präst att hjälpa dem som sitter i bänkarna att komma närmare Gud och att hjälpa dem i sorgen. Musiken är ett hjälpmedel. Birgitta Tollan deltog i en av Rebecka Gustafssons begravningar. – Den döda kroppen i kistan är det som människan har lämnat kvar och den är på det sättet en slags närvaro, säger Rebecka Gustafsson. Hur är det att sjunga för en död kropp i en kista och för de sörjande kropparna i bänkarna? – Även om jag sjunger är det aldrig jag som står i fokus. Det är ju en människa som ligger där. Det finns en närvaro av den personen som jag inte kan förneka. Min uppgift genom hela begravningsprocessen är att ta hänsyn till och stärka den dödas/dödes värdighet. – Det är en skön känsla, eftersom jag i det ögonblicket ger de som sörjer ett klingande stöd. Det är inte alltid man lyckas att ge dem som är tysta en röst. Men i det ögonblicket känns det som att jag gör det med hjälp av musiken. Rebecka Gustafsson berättar i programmet om ritualerna vid en begravning och om vilka förböner och psalmer hon använder. Dessutom får vi exempel på vilken musik som de döda och deras släktingar väljer inför ceremonierna.

"Musik vid smärta och död" är det femte och sista programmet i Musikmagasinets serie Musik och kropp. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Klassisk musik

Utbildning

Aktualiteter

Sänds även i morgon kl. 11.00.

Nationell musik

Blandad musik från hela världen med Carin Kjellman. Sänds även på onsdag kl 13.00 i P2 Musik.

Gaby Ryd om att arbeta med producenten Lars Halapi, om skrivarlust och om att leva som musiker i Malmö. I inslaget musik från Malmöbandet Gaby & the Guns nya skiva "Hav & Horisont".

Folkmusik

Nyheter

Ella Petersson spanar in hela Sveriges scenutbud och engagemang genom teaterkikaren.

Klassisk musik

Opera i tre akter. Libretto: Vincenzo Grima. I rollerna: Agrippina - Sarah Connolly Nero - Malena Ernman Pallante - Henry Waddington Narkissos - Dominique Visse Lesbos - Enric Martinez-Castignani Otto - David Daniels Poppea - Danielle De Nise Claudius - Franz-Josef Selig. Gran teatre del Liecus symfoniorkester. Dirigent: Harry Bicket. Föreställning 18/11 2013, Gran teatre del Liceu, Barcelona. Från katalanska radion. Programledare: Anna Nyhlin.

Klassisk musik

Fissnalykon & hohöror filvsjävkon hälsar kvällens producent, Anders Klintevall.

Vad är det dom säger och vad är det dom sjunger egentligen lördagens Kalejdoskop? Ja, säg det. Dom som levererar det näst intill obegripliga innehållet är, förutom programmakaren Anders Klintevall, bl a Hans Alfredson, isländska Sigur Ros, Thomas Jennefelt och franska Magma. Fissnalykon & hohöror filvsjävkon!

Klassisk musik