Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P2 Musik 2015-07-04

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Bjuder dig på unika liveinspelningar av känd och okänd musik från hela EBU. "Euroradio Notturno" kallas samarbetet och det nattliga urvalet produceras av BBC i London.

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
med Lena Redin.

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
med Ingemar von Heijne. Från 1991. En datumlek under ett år, med ett handplockat och utsökt ljudande dagboksblad från W.A. Mozarts tid.

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
med Lena Redin.

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
med Eric Schüldt. Sänds även på måndag kl 13.00 i P2 Musik. Vila i skuggan eller känn vinden blåsa från den öppna fjärden när vi ger oss ut på en två timmar lång vandring på jakt efter den vackraste musiken. Årets finaste inspelning, avslutning på vår Schubert-special och så den allra bästa sommarlåten. Allt det här hör ni i Eric Schüldts sista program för säsongen.  Nästa vecka tar Eva Sjöstrand över som programledare för Lördagsmorgon i P2. Eric Schüldt är tillbaka vid mikrofonen i slutet av september. 

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
Pia Johansson leder en rolig, folkbildande och fyndig frågesport där några av Sveriges främsta musikexperter gör upp om vem som kan mest. Sänds även på måndag kl 14.57 i P2 Musik. Det hettar till rejält i dagens Bit för bit, dessutom bjuds det både på partytrummor och uppladdningstips samt en rörande och mycket annorlunda kärlekshistoria. I dagens program söker vi en viktig svensk uppfinning, kärleken i olika klädnader, tre marscher samt en flitigt anlitad serviceanrättning.  Marcus Jupither och Kerstin Avemo i Sångarlaget möter säsongens primörer, Monica och Carl-Axel Dominique.  Hjärtligt välkomna att fira lördagarna i sommar med Bit för bit med Pia!  Pia Johansson leder en rolig, folkbildande och fyndig frågesport där några av Sveriges främsta musikexperter gör upp om vem som kan mest. Sänds även på måndag kl 14.57 i P2 Musik.

Anmärkning
Lättlyssnat

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om musik och krig. Går det att öka motivationen i strid och krig med viss sorts musik? Uje Brandelius och Peter Bryngelsson, gästkrönikör och massor av politisk musik. Femte programmet av fem av Mikael Strömberg. Avsnitt fem handlar om musik i krig och hur soldater genom historien använder musik för att öka motivationen i strid - och som tröst. All musik är inte underhållning. En del manar till eftertanke, kanske till och med till motstånd och förvirring. Musik får politisk innebörd för att den ingår i ett bestämt sammanhang. Och ibland blir polariseringen mellan individer och grupper särskilt tydlig i musik. Det är vad musikmagasinet Musik & Politik handlar om. Går det att öka motivationen i strid och krig med viss sorts musik? Bär krig på en filosofisk moral som målmedvetet går att sprida och fördjupas via musikens retorik? Hur utnyttjar krigsförande enskilda, stater, makter, diktaturer, demokratier musik för att ge näring åt konflikter? Förekommer det även ideologiska strider mellan musikstilar, instrument, populära sångare, och att dessa blommar ut i krig? Det första Anders Breivik gjorde när han fullt beväpnad steg iland på Utöya för att förverkliga sitt korståg, mot mångkulturalismens smitta, var att plugga in earphones i öronen och sätta igång den musik som skulle motivera honom om modet skulle svikta. Ja, hur farlig är musik egentligen? Medverkande: Peter Bryngelsson, musiker, kompositör och författare, Uje Brandelius, musiker och organisationschef för Vänsterpartiet. Röst: Marie Schönblom, skådespelare vid Skottes Musikteater. Gästkrönikör: Alice Kassius Eggers, författare och kulturjournalist. Produktion Mikael Strömberg / GiG. Mikael Strömberg skriver om Anders Breivik och musiken. Anders Breivik är inte bara terrorist han är musikälskare också. Helst vapenskramlande operor av Richard Wagner och Giuseppe Verdi. Och svenska artisten Sagas udda nazicovers på kända låtar. "Musiken håller mig inspirerad under träningsprocessen", skriver han i sitt manifest. "Det här visar att han inte bara bryr sig om kultur och religion, utan har starkare kopplingar till den rasideologiska och vitnationalistiska världen än vad man tidigare trott", säger musikforskaren Benjamin Teitelbaum. Jag undrar: VAD i Wagners musik kan trigga överlagt massmord? De signalerande wagnerhornen? Pukorna? De decibelstinna rösterna? Maskeradkostymerna? Berättelserna? Jag köper inte riktigt förklaringen att tredje rikets Wagner-kult skulle inspirerat Breivik. Det känns ogenomtänkt. Eller är det så simpelt, i en galen människas hjärna vid en viss tidpunkt?   Ta operan Den flygande holländaren. Musiken ?går rakt ut i blodet, intravenöst. Bakom segelduken kan vi höra matroskörens ?och Sentas motiv. En riktig matchoopera? som pekar fram mot Graalberättelsen. Holländaren är världens mest isolerade människa och hans hämndbegär är omättligt. Det är en rörig historia, det här Wagnerska mandomsprovet. Förlösningstanken där kvinnans? offer är mannens frälsning har mängder av lösa trådar. Och det innebär att? Holländaren kan se ut lite hur som helst när den sätts upp. Ibland är han en kroppsbyggare och bor i ett isberg (jag tanker på Herzogs uppsättning på Bastiloperan). Ibland? liknar han Schwarzenegger. Ibland en vanligt sjungande, ?gungande sjökapten. Tillsammans med fem slavar kommer Holländaren gående genom universum. Blek och skallig likt Nosferatu knyter han näven och sjunger ut sin smärta. Han ?svävar ovanpå vågorna och hans öde är så medlidsamt att vi till och med kan ?känna sympati för döden. ?Ja, och det ligger en viss skillnad i tyngd mellan Holländarens "Helig balsam?lindrar mina sår", och Sentas fjolliga ballad: "Johå, hej! Hå, hå, johå! På?havet ses ett skepp minsann... Huj! Så stormen går! Johåhej! Huj så riggen?slår..." Snacka om omöjligt par. Berättelsens om Flygande Holländaren bär på en mängd hemliga drömspår med de mest? besynnerliga korrespondenser. Den dynamiska kurvan pekar uppåt som ?i en klassisk skräckfilm. Jag undrar, varför frågade ingen Breivik varför han hade den musiken i sina hörlurar? Och varför lyssnade Breivik till Verdis La Traviata när han riggar hemmagjorda bomber? Kanske för att det finns ett drag av dramadokumentär i Verdis musik? Inget pekar mot att Verdi levde sina dagar som antisemit, men han levde i en uppdiktad värld full av ?blod, politiska intriger, svek, utanförskap, svartsjuka - och åter blod. Om Verdi av nån? anledning inte valt kompositörsyrket hade han kanske blivit truppledare i ?Garibaldis armé för ett enat Italien. Det går att höra en otäck stramhet, och politiskt styrande logik i hans blodspillaroperor. Blodet ?droppar inte ur öppna sår, det handlar mera om inre blödningar. Kvinnan i dramat, Violetta, ?befinner sig i nöjeslivets virvel bland drogade, arroganta, juckande? varelser som lever på natten och sover på dagen.? Så länge Camparin flödar känner hon sig inte sjuk. När hon ligger ?inför döden är det ingen som verkar bry sig. La Traviata berättar, mellan notraderna, om dubbelmoralen, förmyndarattityden, den sociala högfärden och grupptrycket. Visst är det möjligt att den sortens musikdramatik går att vantolka för syften utanför konsten. Som Brevik gjorde och många efter honom kommer att göra. Musik är världens bästa uppåtjack! Mikael Strömberg skriver om Vietnamrörelsens musik. - I Arnold Perris bok "Music as Propaganda" drivs idén att krig bär på en moral som målmedvetet går att spridas med sångens retorik. Perris hittar spåren hos Wagner, tredje rikets Entartete Musik och sovjetisk nationalism. Historiskt har sången fungerat som tätning i politiska och sociala sprickbildningar. Så oavsett om Bob Dylan och Joan Baeze framstår som pacifister, och Lesley Miller och Barry Sadler hyllar krigshandlingen, förstärker deras sånger krigets status quo. Det verkar som om sångernas ironi, protest, glorifierande, hemlängtan, identitet, samhörighet och pumpande adrenalin utjämnar krigets oförlåtenheter. I boxen "... Next Stop is Vietnam" berättas om läkaren Gary Hall på 17th Field sjukhus i en Khe, i Vietnams centrala högland. Han såg en ändlös ström av sårade och döda, och Hall menar att musiken fick honom att skingra tankarna, åtminstone tillfälligt. Om man frågar veteraner om låten som fångar just deras Vietnam bäst, svarar de flesta 60-talshiten "Vi Gotta Get Out of This Place" av The Animals. Egentligen handlar texten om unga människor som fastnat i en brittisk urbana slum, men har visat sig applicerbar på det vietnamesiska limbot. Hugo Keesing har arbetat med projektet "... Next Stop is Vietnam" sedan 1970-talets början när han höll kurser i psykologi och överlevnad för de amerikanska trupperna i Saigon. Snart hade han samlat omkring 500 singlar som besjöng kriget. Här fanns bland annat den första kommersiella protestsången, Barry McGuires "Eve of Destruction", som förbjöds av radioimperiet Voice of America och fördömdes av Försvarsmakten. Ungefär samtidigt lanseras "fotbollslåten" till stöd för de militära insatserna i Vietnam, Barry Sadlers ballad till de gröna baskrarna. Låten seglade genast upp på topplistorna. Sadler var medlem i arméns Special Forces-enhet och kom att personifiera en form av nationalistisk längtan som så lätt kan förväxlas med plikt. "Vi hade alltid beundrat de killarna, eftersom de gick upp i bergen och dalarna och gjorde ett helvete för vissa saker," menar veteranen McKoy. "I våra hjärtan, även om vi inte var så modiga, ville vi vara som de gröna baskrarna". Och tillägger: "I själva verket förlorade vi våra liv, och när vi kom tillbaka hade vi ingenting."  Annars skrevs utstickaren av en mörk humorist, Country Joe och hans "I-Feel Like I'm-Fixin'-to-Die Rag" med refrängen "HURRA, jag kommer att dö". Men frågan är om sensmoralen någonsin har gestaltats vassare än i Francis Ford Coppolas film "Apocalypse" från 1979. Just när när blås och stråkar i Richard Wagners "Valkyriaritt" brusar från en kassettbandspelare, utplånar Barry Sadlers specialstyrkor en värnlös by. En svärm av svarta helikoptrar sänder ut wagnermusik genom högtalare. Som en ironisk påminnelse om hur imperialism, våld och rasism är densamma. Igår. Och idag.

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
Klassisk melodiradio, med klassiska hits och okända pärlor, då och då i FM, dygnet runt på webben.

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
Blandad musik från hela världen med Carin Kjellman. Kl 17.00: Radio Brazzaville med Daniel Jadama och Lars Lovén. Från 2014. Sänds även på onsdag kl 13.00 i P2 Musik. Det fjärde avsnittet av Radio Brazzaville i Klingans tredje timme handlar om hur sydafrikansk electronica utmanar föreställningarna om afrikansk musik. I Klingans första två timmar hörs musik med Béla Fleck & Abigail Washburn, Aziz Sahmaoui, Sven-Bertil Taube, Amparo Sanchez mfl. Radio Brazzaville av Daniel Jadama och Lars Lovén har tidigare sänts 2014. Det här var en omarbetad repris av Klingan från den 15 november 2014.

Anmärkning
Folkmusik

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Gitarristen Mårten Falk spelar och berättar. Epok: Romantiken. Plats: Hallwylska museet, Stockholm. Del 4 av 8. Gitarristen Mårten Falk spelar och berättar. Epok: Romantiken. Plats: Hallwylska museet, Stockholm. Del 4 av 8

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
Staffan Valdemar Holm har skalat bort elefanter, pyramider och palats och gjort kammarspel av världens mest kända triangeldrama. Politik, kärlek och död. Det är ingredienserna i Aïda, Giuseppe Verdis älskade och ständigt spelade opera från 1871. Ofta kryllar det av sfinxer, dromedarer och annan exotisk rekvisita i Aïda, men Staffan Valdemar Holm har valt att bygga uppsättningen kring librettots slutord, "pace", fred. - Kriget, det eviga kriget, som bygger på hämndaktioner mellan två länder, är ju det som krossar Aïda och Radamès till sist. Men i centrum står förstås det personliga dramat de älskande. - Jag hoppas att de fantastiska sångarna kommer fram och att publiken känner sig upplyft, fastän det innehållsligt ju är en tragedi, säger Staffan Valdemar Holm själv. I pausen hör du en intervju med honom. Finska mezzosopranen Tuija Knihtilä sjunger rollen som kungadottern Amneris, Lars Cleveman gör Radamès och i titelrollen som den etiopiska prinsessan, som tillfångatagits och får tjäna som slavinna, hör vi ett ungt stjärnskott på operahimlen, sydafrikanskan Kelebogile Besong. - Med föräldrar som levt en stor del av sina liv under apartheid har jag inga problem att hitta min roll som slavinna, säger Kelebogile Besong till P2, den intervjun hör du också i kvällens program. Scenografin, av Staffan Valdemar Holms parhäst och livskamrat Bente Lykke Möller, är avskalad och stram. Huvudrollerna och den stora kören bär moderna kläder: enkla långklänningar och högklackat för damerna och mörk kostym med slips för herrarna. Bara aïdatrumpeterna står för glittret, de spelar den klassiska triumfmarschen som ett slags gatumusikanter på ett tomt torg. I sändningen hör du också några av trumpetarna berätta om sina speciella instrument, som kom till enkom för Aïda en gång. Opera i fyra akter av Giuseppe Verdi. Libretto: Antonio Ghislanzoni. I rollerna: Aida, etiopisk slavinna - Kelebogile Besong Radamès, fältherre i egyptiska armén - Lars Cleveman Amneris, den egyptiske kungens dotter - Tuija Knihtilä Ramfis, överstepräst - Taras Shtonda Amonasro, kung av Etiopien - Fredrik Zetterström Kungen av Egypten - Reinhard Hagen En budbärare - Patrik Forsman Översteprästinnan - Frida Thor Bergström  Malmö Operaorkester Malmö Operakör, extrakör Regi: Staffan Valdemar Holm Dirigent: Leif Segerstam Inspelat 20/3 på Malmö Opera Programledare:  och Producent: Lotta Malmstedt

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
Från 16/5. Hur låter världens klimat? Och går ljudet att översätta till musik? Samir Yosufi tar dig med på en jordenruntresa genom Köppens system, det system som klassificerar vårt klimat. Istället för länder besöker vi klimatzoner och hör ljudet av tundran, savannen och Antarktis. Det varma vågbruset, den isande nordanvinden eller trumslagen lätta som snö. Samir Yosufi drar linjer mellan väder och musik på en resa genom jordens fem klimatzoner, som också får honom att inse människans bräcklighet inför naturen. Hur låter det då?  Kanske som Edvard Griegs fjordromantik, Alice Coltranes monsunjazz eller The Fields polara techno. Här får du också möta en melanesisk soluppgång, den svenska skärgården i klubbformat och iskall västindisk dancehall. Vladimir Köppen, 1864 - 1940, var den som systematiserade och klassificerade världens klimat, enligt det idag så kallade Köppens system. Det finns fem klimattyper på jorden; tropisk, arid, varmtempererad, kalltempererad och polar. Repris från 16 maj 2015.

Anmärkning
Klassisk musik

Utgivning

År/datum
2015-07-04

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P2 Musik

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p2musik_2015-07-04



Kungl. biblioteket