Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2015-08-08

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från kl. 15.04. Sänds även kl 17.00 och natt mot söndag kl. 02.02.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i morse.

Anmärkning
Telefonväkteri, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Det var väskan. Den fastnade i hjulet på cykeln och sen hände det Vid olyckan är Jonas Cederling 33 år. Efter några dygn i koma vaknar han upp halvförlamad, med grav hörselskada och förlorat minne. Livet som ljudtekniker och bergsklättrare var definitivt slut. - Jag njöt av det vita taket, det gav mig en trygghet att fokusera på. Jag blev glad av att se regnet ösa ner utanför fönstret och att se regndropparna strila nerför rutan. För mig var det något nytt, något jag aldrig hade sett förut! Det sitter en dam vid min sida och säger att hon är min mor.  Serien Svenska berättelser bygger helt på lyssnarnas egna texter och är producerad av Ola Hemström. Programmet sändes första gången den 21 mars 2012. Från i torsdags.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Programledare: Tobias Svanelid. Kontaktannonsen avslöjar hur vår syn på den ideala kvinnan och mannen förändrats, och historiska äktenskap var mer kärleksfyllda än vad man tidigare trott. I hundra år var kontaktannonsen ett viktigt verktyg för att hitta den rätta, men hur annonsen utformades och vem man sökte har förändrats genom decennierna. - Framåt 1960-talet så handlar det mer om att hitta någon att dela intressen och livsstil med, medan det tidigare främst handlat om att hitta någon att dela försörjningsbördan med, säger Josefin Englund som studerat kontaktannonsens historia. Dessutom kartläggs historien om hur synen på kärleken och äktenskapet förändrats från 1700-talet till 1800-talet. Historikern Brita Planck har studerat adliga memoarer och kärleksbrev och menar att kärleken alltid ansetts viktig för att ett äktenskap skulle bli lyckligt, men att kärleken förändrats från stormande känslosvall till ett vi-fokus. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är en repris från den 12 februari 2015. Från förra lördagen.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Maria upptäcker att syrlig ättika gör beska grönsaker mindre beska. - Javisst, syra är bra på att bryta beska smaker, förklarar kocken Mathias Dahlgren. I veckans Morbror Mathias mat får sommarens grönsaker ett lyft med hjälp av just syra. Mathias Dahlgren, världsmästare i matlagning sen 1997 lagar mat tillsammans med sin systerdotter Maria Sylvén. De gör en klassisk lag med ättika, socker och vatten för grillsalladen som tydligt visar hur kombinationen sött, surt och beskt lyfter maten. Efteråt smakar det gott med nybakade scones och syrlig citronkräm, Marias egen lemon curd. Det handlar om att bli barn på nytt vid spisen och våga hitta sina egna smaker. Maria testar citrusfruken yuzu från Östasien. - Surt och beskt. Som en blandning av grapefrukt och mandarin, tycker hon. RECEPT Marias citronmums (lemoncurd/citronkräm) 4 äggulor 1 dl juice från pressad citron ca 1 och en halv deciliter strösocker Ca 50 gram smör Värm socker och den pressade citronjuicen i en kastrull tills sockret löser sig. Låt det svalna. Tillsätt äggulorna och vispa ihop ingredienserna till en kräm. Här får man ha tålamod och hålla koll på värmen. - Äggulor koagulerar vid 85 grader så om man har för varmt på spisen blir det en sötsyrlig äggröra istället för kräm, säger Mathias. När äggulor, socker och citronjuice tagit ihop till en krämig massa klickar Maria och Mathias i smör, en liten klick i taget medan Mathias vispar. Nu får blandningen en krämigare och blankare konsistens. Smaka av och känn efter, behövs mer syra från citronen? Häll sen över i burkar och låt svalna i kylskåp. Citronmums/lemoncurd är vanlig att använda till desserter. Mathias och Maria äter den istället till rostat bröd och scones. Tips från Mathias: - Använd inte aluminiumkastrull när du gör krämer som den här, då kan krämen färgas grå. Klassisk 123-lag: 1 del ättika (12 procent) 2 delar strösocker 3 delar vatten Smält socker i vatten i en kastrull på spisen, tillsätt ättika. När blandningen svalnat kan du blanda den med dina favoritgrönsaker. Maria och Mathias väljer att använda den sötsyrliga blandningen till beska smaker som strimlad vitkål och söta grönskaker som sockerärtor och morot. - Det här är en klassiker som passar bra till grillat på sommaren, kött eller en grillad fisk, tipsar Mathias. Från i torsdags. Sänds även på söndag kl. 18.30.

Anmärkning
Lättlyssnat, Repris

Tablåinnehåll
De mo?ter oss i tidning efter tidning. Fra?mst kvinnor. Fo?re: groteskt feta. Efter: tjusigt slanka. Som ma?stare i att vakta sin vikt, i att tukta sitt monster, sta?r de raka och stolta i chica dra?kter och ho?gklackade skor. Avsnitt 3 handlar om bantning och självkontroll, om "smala tjocka personer" och om hur droger använts som bantningspiller genom historien. Vi får träffa Michael Sjögren som kom tvåa i det populära tv-programmet Biggest Loser där den som tappar mest vinner. Men livet efter tv-kamerorna blev inte som han tänkt sig. Från i torsdags. Sänds även på söndag kl. 14.30 och natt mot tisdag kl. 04.30

Anmärkning
Lättlyssnat, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
SKÅDESPELARE. På dagen 40 år efter sitt första Sommarprogram berättar skådespelaren Stig Grybe om sin dålig självkänsla, och hur han mot alla odds lyckades nå sina drömmars mål, att bli Skådespelare! Vi får följa den lilla klena pojken Stigs väg mot ett liv i rampljuset. Ofta fick han höra att han var okunnig och inte dög någonting till. Med envishet och vilja når han sin dröm om att bli skådespelare. Under en turné spånade Stig Grybe fram rollfiguren Ante, en gubbe som han fick leva med både på scen i radio och på TV. På senare år har sjukdomar och operationer avlöst varandra. Sista scenrollen gjorde Stig vid 80 års ålder som teaterkatten Gus i musikalen Cats i Malmö. Om Stig Grybe Skådespelare, 87 år. Född i Stockholm, bosatt i Gävle. En av Sveriges stora humorister sedan scendebuten 1948. Har arbetet med alla de stora svenska revymakarna: Karl Gerhard, Povel Ramel, Gösta Bernhard och Kar de Mumma. Genombrottet kom i radio i slutet av 1950-talet med karaktären Ante Nordlund från Mobacken. När Ante fortsatte i tv utnämnde tittarna honom till Sveriges populäraste tv-artist. Har medverkat i succéer som Mosebacke Monarki, Casino och Knäppupp. Utbildad på Calle Flygares teaterskola. Bland tv- och filmrollerna märks bland annat Vesper Johnson i Stieg Trenters deckare och Albert Engström i filmen om Anders Zorn. Har tilldelats Guldmasken för både bästa manliga och kvinnliga biroll. Stig Grybe har varit Sommarvärd 1975. Producent: Isabella Grybe Från förra fredagen.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Jubileumssida för Sveriges Radio 90 år - nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Från i torsdags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I jämförelse med det kalla krigets kapprustning och 70 000 kärnvapen, placerade framför allt i Europa, kan hotet tyckas mindre idag då den samlade världsarsenalen har krympt till drygt 15 000. Men nu ökar spänningen mellan kärnvapennationer i andra delar av världen. (Repris från 6 maj) Igår och i tisdags handlade Vetandets värld om de första atombomberna som tillverkades i USA under andra världskriget och släpptes över Japan flera månader efter det europeiska krigsslutet. Idag ska det handla om hur kärnvapenhotet ser ut numera. Ljudet från en detonerande atombomb, svampmolnet som stiger mot himlen. För alla som växte upp under det kalla kriget, med vetskapen om att Sverige låg inklämt mellan Nato och Sovjetsfären, fanns just den bilden av hotande undergång ständigt närvarande någonstans i bakhuvudet, hur fredlig och trygg vardagen än var. I telefonkatalogen fanns instruktioner för hur man skulle bete sig vid ett kärnvapenanfall. Hur nära ytan den här atombombskräcken låg blev tydligt en stormig natt på 1980-talet då ett blixtnedslag av misstag fick igång flyganfallssirenerna i Mälardalen. Den natten ringdes många samtal i panik till larmcentralen, men det bläddrades också febrilt i "om kriget kommer"- delen av telefonkatalogen. De som följde instruktionerna satte förstås på radion, där de fick höra att det var falskt larm. Paniken kan så här i efterhand verka löjlig, men det här var när kapprustningen i Europa hade sin höjdpunkt. USA och Sovjetunionen hade sammanlagt 70 000 kärnvapenstridsspetsar och det var i Europa det eventuella slagfältet fanns. Bara några år senare hade Berlinmuren fallit, kärnvapentest-stoppet undertecknats av både Ryssland och USA, och avvecklingen av den gigantiska arsenalen kärnvapen inletts. Tanken på kärnvapenkrig i norra Europa kändes efter Sovjetunionens sammanbrott plötsligt absurd. Och "absurt" är också det ord som far genom huvudet när jag våren 2015 besöker ett av USA:s nationella kärnvapenlaboratorier, Lawrence Livermore-laboratoriet i Kalifornien som grundades under det kalla krigets upptakt på 1950-talet. En lämpligare symbol för det kalla krigets rustningshets kan man knappast hitta. En av grundarna till Lawrence livermorelaboratoriet var Edward Teller, sedermera vätebombens upphovsman. Vätebomben som genom sammanslagning av vätekärnor, fusion, skulle utvecklas till ett ännu kraftfullare vapen än de fissionsbomber som utvecklades under andra världskriget. Efter Manhattanprojektets tävlan mot vad man trodde var ett nazistisk atombombsprojekt under andra världskriget, utvecklades vätebomben som en del i kapprustningen med den nya ärkefienden Sovjetunionen. Men idag betonar man gärna att kärnvapen bara är en del av Lawrence Livermore laboratoriets verksamhet, och att det sedan kalla krigets slut inte längre handlar om att utveckla nya kärnvapen utan om att hålla de gamla i trim. Jag träffar Tammy Ma som arbetar med Lawrence Livermore-laboratoriets paradprojekt, fusionsforskning med hjälp av en stark laser som omvandlar materian till plasmafria atomkärnor. Målet för hennes forskning är att åstadkomma fusionskraft för civilt bruk. Men även om hennes egen forskning främst är inriktad på civil användning är tillståndet inne i plasmat detsamma som i en vätebomb. Tammy Mas experiment används också för att ge data till de simuleringar av kärnvapensprängningar som ersatt de verkliga testerna, sedan teststoppet i början på 90-talet, Som alla andra jag träffar här är hon varm och tillmötesgående, och efter en och en halv timmas rundvandring genom laboratoriet frågar jag henne till slut hur det känns att arbeta vid ett vapenlaboratorium. Jo, det är en fråga som många av oss fysiker som arbetar här brottas med, erkänner Tammy Ma, som liksom många av hennes kollegor egentligen lockats till laboratoriet för möjligheten att utveckla fusionskraft. - Det är ju trots allt ett försvarslaboratorium vi arbetar på. Men vi gör inga nya vapen här, vi hjälper till att ta fram tester för att hålla koll på de vapen vi redan har, och se till att de hålls i god kondition så att säkerheten inte äventyras, säger hon. Men frågan är om skräcken för atomvapen kanske borde vara mer levande. Den kollektiva lättnadens suck som drogs för ett kvartssekel sedan när Berlinmuren föll, nedrustningssamtalen började bära frukt och kärnvapenstridsspetsarna monterades ned i Europa, den sucken kan vara alldeles för tidigt dragen. En av dem som menar det är Shannon Kile, chef för forskningsprogrammet om kärnvapen på fredsforskningsinsititutet SIPRI i Stockholm. Men idag är det inte i Europa det största hotet hotet finns, utan i södra Asien. Den allra farligaste situation just nu är den mellan Indien och Pakistan. De två länderna är inne i en riskabel kärnvapentävling, säger Shannon Kile. Det är inte samma typ av kapprustningen som den mellan USA och Sovjet under kalla krigets dagar, då varje ny kärnvapenstridsspets på den ena sidan möttes av en motsvarande satsning på den andra, men det finns ändå stora likheter med situationen i Europa under det kalla kriget, menar Shannon Kile, och fortsätter: Pakistan utvecklar nu mindre kärnvapenmissiler med 60-80 kilometers räckvidd, för att kunna använda dem taktiskt på slagfältet för att slå ut konventionella styrkor från Indiens överlägsna armé. Situationen liknar den som fanns i Europa under det kalla kriget, då NATO utvecklade kärnvapenstridsspetsar för att kunna möta Warszawapakten som var starkare på marken. Det är just om gränsen mellan användning av kärnvapen och konventionella vapen blir otydlig som den allra största risken finns att kärnvapen verkligen kommer till användning, menar Shannon Kile. Och där har den tekniska utvecklingen när det gäller konventionella vapen skapat nya hot på senare tid. Och det gäller inte bara Indien och Pakistan, utan handlar inte minst om den amerikanska vapenutvecklingen. Gränsen mellan konventionella vapen och kärnvapen håller på att eroderas, säger Shannon Kile. Det gäller bland annat utvecklingen av nya typer av långdistansvapen med hög precision, men också nya system för övervakning från rymden. Tillsammans innebär de här systemen att man idag kan använda konventionella vapen i roller som man tidigare bara kunde använda kärnvapen till. Till exempel för att slå ut andra länders kärnvapenarsenaler, fortsätter han. Det innebär att en stat som USA, med nya precisionsvapen kan slå ut motståndarens kärnvapen utan att själv gå över kärnvapentröskeln. Lite motsägelsefullt så kan detta innebära en större risk att kärnvapen verkligen används, anser Shannon Kile. Inför hotet om att få sina kärnvapen utslagna med konventionella vapen kan frestelsen att använda kärnvapen på ett tidigare stadium i en konflikt vara stor. Ett sådant här hypotetiskt scenario visar hur känslig balansen mellan kärnvapennationer kan vara och hur viktigt det är att gränsen mellan kärnvapen och konventionella vapen verkligen upprätthålls, fortsätter Shannon Kile. Shannon Kile menar också att det är en sanning med modifikation att USA inte utvecklar nya kärnvapen. Viss del av underhållet innebär också en utveckling, och förbättringar av den befintliga arsenalen - och det här är en utveckling som också kan driva andra länder att fortsätta utveckla sina vapen. Men framförallt är det alltså de allt mer avancerade konventionella vapnen som kan driva andra länder, som Kina, att förnya sina kärnvapen. Kina framhåller Shannon Kile annars som en förhållandevis god spelare, som han uttrycker det. I förhållande till USA och Ryssland. Kina är visserligen en erkänd kärnvapenmakt, men har en jämförelsevis liten arsenal 250 kärnvapen sammanlagt jämför med USA och Ryssland som har över 7000 användbara kärnvapen vardera. Dessutom spelar kärnvapnen en mycket liten roll i Kinas militära strategi. Ytterligare ett hot är förstås Nordkorea och Shannon Kile ser två hotfulla framtidsscenarier där. Det ena handlar om vad som skulle hända med de kärnvapnen som redan finns där, om regimen kollapsar. Men det verkliga hotet är snarare att landet fortsätter sin utveckling av kärnvapen, anser Shannon Kile. Det är ett land som till skillnad från andra kärnvapennationer visat sig villigt att använda sina kärnvapen för både hot och påtryckningar, så därför är det särskilt obehagligt om deras kärnvapenarsenal fortsätter att byggas ut. Att terrororganisationer skulle få tillgång till kärnvapen bedömer SIPRIS kärnvapenexpert däremot som ganska osannolikt. De har helt enkelt inte den expertis som krävs. Och han tycker också att oron för att kärnvapentekniken ska spridas till nya länder har ställt en annan viktig fråga i skuggan - nämligen att nedrustningen måste fortsätta i de länder som redan har kärnvapen. Och där efterlyser denne amerikan bosatt i Sverige att den svenska regeringen tar en mer ledande roll. Sverige har en tradition att arbeta med nedrustningsfrågan påpekar han. Och jag avslutar med att fråga Shannon Kile om han tror att vi någonsin kommer att få en kärnvapenfri värld. Jag hoppas det, säger han. Och jag hoppas att det sker utan att det först krävs att en verklig bomb sätter fart på nedrustningsförhandlingarna. Programmet sändes första gången den 6 maj 2015. Reporter: Ulrika Björkstén Från i går.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Från 24/6.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om drömmar, höjder och känslan av att flyga. Daniel Wikslund i Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage." Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fridsamt betande gömmer de sig i tången, små som tumnaglar men färgsprakande som ett helt korallrev. Man kan bada ett helt liv utan att lägga märke till dem, men får man en gång upp ögonen för nakensnäckor är risken stor att man blir trollbunden. Denna vecka packar fältreporter Erik Kohlström cyklopet och reser till Västerhavsveckan i Smögen. Där möter vi biologen Kennet Lundin och undervattensfotografen Klas Malmberg - som tillsammans tog sig an uppgiften att presentera artgruppen ordentligt. Under arbetet med boken "Svenska Nakensnäckor", som kom ut i våras, ställdes författarna också inför utmaningen att skriva om djur som saknade svenska namn. Lösningen blev att helt enkelt ta fram sprillans nya, och numera heter de sådant som klyvfransläpp, purpurborstnuding och stjärnfläckad havscitron. Dessutom får vi följa med Karin Gyllenklev till Stora Karlsö när det är dags för sillgrisslornas ungar att ta det stora steget ut i världen, vilket för dem innebär att lämna den trygga klipphyllan och störta 20-40 meter rakt ner mot stenblock och hårt packad jord. Programledare är Jenny Berntsson Djurvall.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fridsamt betande gömmer de sig i tången, små som tumnaglar men färgsprakande som ett helt korallrev. Man kan bada ett helt liv utan att lägga märke till dem, men får man en gång upp ögonen för nakensnäckor är risken stor att man blir trollbunden. Denna vecka packar fältreporter Erik Kohlström cyklopet och reser till Västerhavsveckan i Smögen. Där möter vi biologen Kennet Lundin och undervattensfotografen Klas Malmberg - som tillsammans tog sig an uppgiften att presentera artgruppen ordentligt. Under arbetet med boken "Svenska Nakensnäckor", som kom ut i våras, ställdes författarna också inför utmaningen att skriva om djur som saknade svenska namn. Lösningen blev att helt enkelt ta fram sprillans nya, och numera heter de sådant som klyvfransläpp, purpurborstnuding och stjärnfläckad havscitron. Dessutom får vi följa med Karin Gyllenklev till Stora Karlsö när det är dags för sillgrisslornas ungar att ta det stora steget ut i världen, vilket för dem innebär att lämna den trygga klipphyllan och störta 20-40 meter rakt ner mot stenblock och hårt packad jord. Programledare är Jenny Berntsson Djurvall. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Linda-Marie Nilsson tröttnade på att det bara var hennes smala kompisar som lade ut bikinibilder på Facebook. Hon publicerade en bild på på sig själv i badkläder och fick 60 000 likes. Allt fler reagerar på de snäva bilderna om hur en bikinikropp ska se ut. De senaste åren har en slags bikiniaktivism växt fram i sociala medier. När tunnelbanan i London tapetserades med reklambilder med en trådsmal tjej och texten "Are you beach body ready" ledde det till stora protester. Tyder motståndet på att något håller på att förändras? Och hur gör man egentligen för att få en positiv kroppsuppfattning? Forskaren Karolina Lunde som skrivit boken "Projekt perfekt" kommer till studion. Strandkroppen har varit ett väl använt motiv i konsthistorien, i början av 1900-talet avbildades många nakna muskulösa män vid strandbryn och i badhus, Patrik Steorn, intendent på Thielska galleriet berättar om den pågående utställningen "Män vid vatten". Från i tisdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ett boende kan vara avgörande för att du ska ha möjlighet att leva det liv du vill. Men när bostadskön till en hyresrätt är lång så trasslar sig många till ett boende på annat sätt. Kluvet land i P1 tittar närmre på vilka vägar människor tvingas ta för att säkra sin framtid. Mattias Hagberg från Göteborg kom in på sin drömutbildning i Umeå, men trots att han stod i bostadskö och ringde på alla annonser fick han inget boende och riskerade få hoppa av utbildningen innan han ens börjat. - När det börjar bli någon vecka kvar söker jag i princip allt som finns. Och börjar kolla på andra alternativ. Kan jag boka vandrarhem? Finns det camping? För kanske kan jag campa i kylan, säger Mattias. Från i onsdags.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Hur kommer sig att det ofta är tio gånger mer lönsamt att satsa på cykelbanor än motorvägar? Vi synar samhällskalkylerna och möter Johan Hellströmer som sparat många tusenlappar och timmar på att cykla istället för att köra bil. I det tredje avsnittet fördjupar vi oss i de ekonomiska kalkylerna. Trafikexpert Krister Spolander förklarar de största nyttorna av cykling ur ett samhällsperspektiv. Janette Sadik-Kahn som införde New Yorks stora cykelprogram under borgmästare Michael Bloomberg berättar att hon såg det som en ekonomisk utvecklingsstrategi. Vi besöker också Grekland där cyklingen fått ett uppsving till följd av den ekonomiska krisen. Från i tisdags. Sänds även natt mot måndag kl. 02.02.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Jubileumssida för Sveriges Radio 90 år - nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Från i torsdags. Sänds även natt mot måndag kl. 02.30.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Det går att komma vidare i livet med hjälp av naturen. Det Nya Utefolket om att dra till skogs för att få frid i själen, men också om att använda naturen som ett verktyg i professionell terapi. I den amerikanska delstaten Utah finns en privatskola där naturen används som terapi. Skolan heter Waypoint Academy och här går tonårspojkar med ångest. En del av pojkarna hamnar här av fri vilja, andra blir gonade -tvingade att hoppa in i en bil, åka till en flygplats och sen resa hundratals mil utan att veta vart de är på väg. "Kidnappningen" arrangeras av föräldrarna, men det är inte föräldrarna som åker med. Det Nya Utefolket har träffat Tommy,16 år, från Seattle som blev goonad och hamnade på skolan.  -Det tog två månader innan jag kom ut ur mitt skal av förvirring och depression, säger Tommy som berättar att han stängde in sig och vägrade gå till skolan innan han hamnade i Utah.  Enligt Waypoint Academys rektor Mike Bullock är naturen den bästa terapin. Han har tagit patent på en egen terapiform och varje vecka utsätts eleverna för uppdrag som att paddla kanot över en flod. -Varje minut man spenderar i en terapisoffa borde man spendera utomhus, säger Mike Bullock.  När Markus Torgeby var tjugo år flyttade han ensam ut till en skog i Jämtland. Han hade bestämt sig för att bo i skogen i minst ett år, men det slutade med att han bodde ute i naturen i fyra år. Det som drev Markus till skogs var två jobbiga händelser som han inte hittade något sätt att hantera på, hans mamma var svårt sjuk i MS och hans dröm om en löparkarriär hade gått i krasch. Den första tiden i skogen var enkel. Markus byggde en kåta, högg ved och sov mycket. Sen tvingades han börja hantera sin rastlöshet och rädsla för mörker, men också sina känslor. -Jag satt ibland flera timmar på en stubbe och gjorde ingenting mer än att vänta på att ångesten skulle släppa.   Sportandet är 2010-talets viktigaste trend. Maratonhets, härskarcyklism och nya gymformer har blivit den här tidens populärkulturer. Nu är det dags att gå vidare. Aldrig förr har så många dragits till skogs. Friluftslivet lockar med ett enklare liv och dessutom är det i naturen man kan "stänga av". Det Nya Utefolket är en fortsättning på Upploppet i P1. Serien beskriver hipsterlufsare, ekolyxare och äventyrare light -  Det Nya Utefolket.  Från i måndags.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sverigedemokraterna annonserar - folk protesterar - journalister rapporterar. Så spelar medier huvudrollen i Sverigedemokraternas PR-maskineri. Om en jaktresa som började med storslam men slutade i vrede, hot och skam. Och vad stämde egentligen i historien om lejonet Cecil? Och i serien om ikoniska bilder berättar vi om en bild på en naken ikon, en bild som legat gömd i decennier i ett hus i Värmland. Medier spelar huvudrollen i SD:s annonsmaskineri Den sattes upp i en uppgång, i en tunnelbanestation, i en stad. Ändå kom annonskampanjen att bli veckans dominerande inrikespolitiska nyhet. För Sverigedemokraterna, som beställt kampanjen, blev det maximal jackpot. I annonserna låtsas partiet rikta sig  till utländska turister och ber om ursäkt för den påstådda röra som uppstått för att kriminella gäng utnyttjar tiggares desperation. Det triggade en enorm debatt, på många nivåer: vad borde SL gjort? Vad gynnar SD? Var går yttrandefrihetens gränser? Vad är rasism - vad är hets mot folkgrupp? Men det är inte först gången en annons från Sverigedemokraterna får denna masspridning helt gratis. Effekten partiet numera tycks utnyttja medvetet har till och med ett namn. Björn Häger är Publicistklubbens ordförande och har forskat om just hur medier förhåller sig till Sverigedemokraterna.  Lasse Truedson intervjuar honom. Sociala medier som ståndrätt  Det har varit svårt att undgå sommarens snyfthistoria om lejonet Cecil som med pilbåge sköts till döds i Zimbabwe. En historia som har väckt ont blod jorden runt. Numera känner vi alla till den utpekade skurken i dramat: Walter Palmer, tandläkaren som efter Cecils död fått slå igen sin klinik och gå under jorden -mordhotad och hatad av en hel värld. Vilken roll har medierna spelat i tandläkarjakten, hur är det egentligen med källkritiken av den här nyheten och så det som kanske är grundfrågan:  Varför blir en historia om ett lejons död förstanyhet både i världen och i Sverige? Reporter är Johan Cedersjö. Bilden på den nakna ikonen låg gömd i Värmland i decennier  I vår serie om ikoniska fotografier är det nu dags för en tidigare okänd skatt. I 22 år låg bilden gömd för omvärlden i en plastkasse i Värmland. I dag säljs kopior för stora belopp på auktioner runt om i världen. Ett fotografi av en person som redan under sin korta livstid blev en ikon.  En symbol för skönhet, flärd och lust. Men även för ond bråd död.  I veckan var det 53 år sedan filmstjärnan Marilyn Monroe hittades död i sitt hem i Los Angels. Vi är vana att se bilder på henne som visar mycket hud, men det finns endast ett par på henne helt naken. Ett av dom fotografierna togs av dåtidens stora kändisfotograf Bert Sterns unga assistent från Sverige, bara fem veckor innan hennes död.  Reporter är Marie-Caroline Biver. Sänds även i natt kl. 01.02 och på måndag. kl. 19.03.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. I vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor: Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, Frida Skulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta Eriksson Är jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan Rosen Hur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne Cermenius Publikreaktioner Lena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro. Karin Gandini Jag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord! Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörn  Varför är mörkret större än ljuset? När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro? Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv? Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart?  Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat.  Augustihälsningar   Ulla Hammarqvist i Tyresö Lena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord. Bästa hälsningar Harald Svensson Göteborg Hej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser.  Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen..  Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande. Vänliga hälsningar Britt Jakobsson Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit Eliasson Hej Alla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare. Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk. Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden. År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss? Och i så fall varför då? Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över. Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns? Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem? Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden? Varför flyttas gränsen?   Med vänlig hälsning     Per Andersson Musik i programmet: Keith Jarrett Creation spår 5 Tokyo Kioi Hall   Paul Mauriat Orchestra L´amour est bleu Love is blue Willy Lundin Swedish Paintings Min sommarlåt   Signatur i början av programmet: Bill Frisell "Probability Cloud" Slutsignatur: Tomasz Stanko "Sleep Safe and Warm" musik lagd av Anton Karis producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se Från i går. Sänds även kl. 23.35.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Ett av Sveriges Radios äldsta program, sänt sedan 1937.

Dikt: ur "Slingorna och undergången". Första rad: "Jag är en lärjunge. Jag är en budbärare. Ingen lärjunge ber Denna hetta att sitta". Diktsamling: "Slingorna & undergången. Att bli ved III" (Norstedts,... 2015). Uppläsning: författaren. Musik Jean-Francois Zygel: Interlude. Exekutör Jean-Francois Zygel, celesta

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Mjukvaruingenjören Sakura Holmqvist sadlade om och började odla chilifrukter av många olika slag. Och när ogräset invaderat grusytorna kan det vara läge att leta efter frökällorna. I Asmundtorp i Skåne har Sakura Holmqvist sadlat om från att vara mjukvaruingenjör till att odla chilifrukter. Det finns runt 1500 plantor och ett 30-tal olika chilisorter i hennes växthus. Biter man i de olika frukterna blir det förstås väldigt starkt men man kan också känna smaker som påminner om tropiska frukter som persika och grapefrukt. Frilansjournalisten Åsa Kjellman Erici åkte dit för att se hur chiliodling i stor skala kan gå till. Maj-Lis Pettersson svarar på om det finns krusbärssorter utan taggar och varför det har blivit så små skockor på en övervintrad kronärtskocka. Det handlar också om hur man kan få bukt med ogräs på ytor med grus, och om en insekt som förstör grenarna på unga björkar. Från i måndags.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Med mediekrönika. Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
LÅTSKRIVARE, JOURNALIST, PSYKOLOGSTUDENT. PMS är temat för låtskrivaren och journalisten Annika Norlins Sommar. Hon tar oss med på en resa på hormoncykel och ger oss inblickar i vad PMS och PMDS ställer till med varje månad. - Premenstruellt Syndrom är ett av mina favoritämnen, berättar hon. Annika berättar utförligt om de hormoner som påverkar oss, både kvinnor och män, och hur man som kvinna går till sjukvården och endast får svaret att P-piller eller antidepressiva mediciner kan hjälpa - eller? Hon berättar om ett samtal med hormonforskaren Marie Bixo och att det faktiskt kanske finns ett botemedel mot PMS, vilket får henne att förstå hur mycket politik det finns i och runtom PMS. - Om jag fick bestämma, säger Annika då hon pratar om den hormonstinna puberteten, så skulle alla 13-14 åringar få ta en paus från skolan och få sitta hela dagarna i särskilda massagestolar med oljor och myrra vid  sina fötter. Alla skulle få träffa en terapeut varje dag som säger "Du är bra som du är", varje dag. Om Annika Norlin Låtskrivare, journalist, psykologstudent, 37 år. Född och uppvuxen i Östersund, bosatt i Umeå. Har under artistnamnen Säkert! och Hello Saferide gett ut sex album och i fjol utkom boken Texter. Har fått en rad priser och utmärkelser, bland annat tre Grammis, som årets kvinnliga artist och årets textförfattare, Ulla Billquist-stipendiet och två novell­priser. Läser nu till psykolog vid Umeå universitet. Hello Saferide kommer från hälsningsfrasen hos taxibolaget hon åkte med då hon pluggade i USA och Säkert! är en översättning av det jämtländska avfärdande uttrycket Läju. Annika Norlin har varit Sommarvärd 2008. Producent: Kristin Lundell Sänds även kl. 22.12 samt natt mot nästa söndag.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Under sommaren läser Lars Norén varje dag några korta rader, såväl publicerade som nyskrivna axiom, hugskott och poetiska reflexioner. Vad som finns kvar namnen på ting som inte finns och tingen utan namn Produktion och ljuddesign: Magnus Berg, inspelning: Lena Samuelsson.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Kommissarie Escherich är Quangel i spåren. Hans polisheder och hans otålige nazistiske chef, gör att han vill lösa fallet. Men innerst inne hyser han en viss beundran för den gäckande motståndsmannen. Verkmästare Otto Quangel sköter sig och sitt, och både han och hans hustru Anna är partimedlemmar som har röstat fram Hitler till makten. Men när deras son stupar i blixtkriget mot Frankrike 1941, inser makarna att en kamp mot Hitler är den enda utvägen för att behålla mänsklig värdighet. Otto Quangel börjar skriva brevkort som uppmanar till motstånd mot Hitler och ikläder sig Davids kostym i kampen mot den nazistiske Goliat. Han blir både vinnare och förlorare, men vinner inga anhängare. Ensam i Berlin - del 3 av 4 av Hans Fallada. Översättning: Knut Stubbendorff och Per Lennart Månsson. Dramatisering: Åsa Melldahl. I rollerna: Kammarrättsrådet Fromm - Etienne Glaser, Otto Quangel - Magnus Ehrner, Anna Quangel - Gunilla Abrahamsson, Escherich - Mats Qviström, Prall - Anders Ahlbom Rosendahl, Max Harteisen - Andreas T Olsson, Erwin Toll - Philip Zandén, Kaltenbrunner - Francisco Sobrado, Arbetsledaren - Björn Granath, Barnröst - Elmer Branting. Musik: Tomas Lindahl. Ljudregi: Lena Samuelsson. Inspicient: Sven Philip. Produktion: Jan Cruseman och Anne Konstenius. Regi: Åsa Melldahl.   Det autentiska underlaget till romanen fick Hans Fallada genom att ta del av Gestapos handlingar i utredningen kring Otto och Elise Hampel som giljotinerades i Plötsenzee 1943. Ensam i Berlin skildrar hur ett repressivt samhälle skapar skoningslösa medborgare och förgiftar allas liv med död och ensamhet. Hans Fallada skrev romanen på fyra veckor 1946. Endast några månader senare dog författaren efter ett liv präglat av missbruk och vistelser på nervklinik, men också av stora författarframgångar. Sänds även 10/8 kl. 21.03 och 17/8 kl. 01.30.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios program om privatekonomi och konsumentfrågor. Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags.

Anmärkning
Ekonomi, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Avsnitt 11, 2015. Staffan Dopping, Jenny Strömstedt och Svante Weyler tar upp jakten på poängen tillsammans med programledare Nina Allergren. Dagens tävlande:  Staffan Dopping, kommunikatör.  Minns bäst: När Kent Finell i Gomorron 1969 (eller var det -70?) avbröt musiken och lämnade över till Bo Holmström som berättade om missödet på Apollo 13. De kunde ha dött i rymden.  Jenny Strömstedt, journalist.  Minns bäst: Det första stora nyhetsminnet var Olof Palmes död. Jag var tretton år och hade just blivit hemskickad från ett volleybolläger på Bosön med hela gruppen för att vi härjade för mycket. Sen när budet om mordet kom blev det barnsliga tonårsperspektivet plötsligt så förskjutet. Svante Weyler, förläggare.  Minns bäst: Doften av min mammas parfym när hon gjorde sig fin. Programmet produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på bastaminnet@sverigesradio.se  Producent: David Rune Sänds även i morgon kl. 18.00.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Fatumo Osman är sjuksköterska och doktorand vid Högskolan i Dalarna i Falun. Hon forskar om hur man ska kunna utveckla föräldrastödet för somaliska föräldrar i Sverige. Men utöver sitt arbete med avhandlingen är hon med och driver ett SIDA-finansierat projekt att utbilda barnmorskor i Somalia, på distans från Falun. Det går ut på att utbilda färdiga barnmorskor till barnmorskeutbildare, så att de i sin tur kan utbilda fler barnmorskor på plats. För bristen är stor, efter att Somalia länge varit krigsdrabbat. Både barnadödligheten och mödradödligheten är hög, och barnmorskorna behövs verkligen. Fatumo och hennes kolleger i projektet har skött det mesta av utbildningen via dator från Falun, men ungefär var sjätte månad har de åkt ner till studenterna. Nu skriver de uppsats och september tar de examen. Då åker Fatumo och hennes kolleger ner igen. Utbildningen bedrivs i Somaliland, som utropat sig självständigt men inte erkänts av andra länder. Det räknas alltså fortfarande som en del av Somalia. Där är det lite lugnare än i resten av landet, men Fatumo Osman hoppas att de färdigutbildade barnmorskorna ska kunna sprida kunskapen och utbilda fler i hela Somalia. Programmet sändes första gången den 12 april 2015. Lena Nordlund Från i går.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i går. Sänds även i natt kl. 02.02.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Maria Küchen. Vi har en del av gemenskapen allihop, oavsett skillnaderna mellan oss. Var och en har en förmåga som kan behövs. Om jag inte vet vilken den förmågan är, då beror det bara på att jag inte har upptäckt den än. Text: 1 Kor 12:12-26? Klockringning: Gunilbo kyrka, i Västmanland. Musik: "En stund på jorden", med Laleh.  Maria Küchen är författare.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Programledare: Tobias Svanelid. Ni-reformen 1865 var allt annat än populär, och kol 14-metoden har skapat möjligheter och nya utmaningar för arkeologer. För 150 år sedan bestämde dåvarande finansministern Johan August Gripenstedt att titlarna skulle läggas bort på hans departement. Gripenstedts tilltag var ett av flera i dåtidens försök att få till stånd en ni-reform, som skulle lindra svenskarnas titelsjuka, men niandet blev aldrig särskilt populärt i bredare kretsar. - Det handlade ju om ett niande från överheten till underklasserna, ett auktoritärt "ni", menar språkhistorikern Viveka Adelswärd. Men idag är niandet åter på frammarsch, påhejad av en ökande okunskap kring "niets" auktoritära historia. Dessutom i Vetenskapsradion Historia om arkeologernas älsklingsverktyg, kol 14-dateringar - en teknik som såg dags ljus för 75 år sedan. Idag är möjligheten att datera arkeologiska fynd med hjälp av den radioaktiva isotopen kol 14 en självklarhet, men bland många arkeologer finns en bristande förståelse för vilka fallgropar som lurar med tekniken, och som bland annat gör att nu levande fiskar tycks vara 2000 år gamla enligt kol 14-analyser. Det menar arkeologerna Gunilla Eriksson och Kerstin Lidén vid Stockholms universitet. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är en repris från den 26 februari 2015. Sänds även natt mot nästa lördag.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Dostojevskij retar upp Bokcirkelns Yvonne Hirdman. Det är ordet "hånfull" ställer till det. Daniel Boyacioglu menar däremot att Hirdman borde pröva att underkasta sig Dostojevskijs språk. Var med när vi läser andra delen av romanen Idioten. Programledare: Marie Lundström. Sänds även på söndag kl. 04.30.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Det är 70 år sedan den första atombomben sprängdes över Hiroshima i Japan. Vi minns i ett reportage från den hårt drabbade staden. Vi skall också till Afrika, till Namibia. Där pågår nu förberedelserna för att få ett över 100 år gammalt folkmord erkänt. Nästa anhalt är Frankrike, närmare bestämt Calais. Där har tusentals flyktingar samlats för att försöka ta sig över Engelska Kanalen till Storbritannien. Många har dött under dom försöken. Och så skall vi se på TV, eller rättare höra ett reportage om ett alldeles speciellt TV-program. Det är den tyska TV-serien Tatort som nu har sänts i 45 år och den här kriminalserien samlar fortfarande miljonpublik framför TV-apparaterna. Sänds även imorgon kl. 17.00.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Över hela världen syns de i TV på nyåret.  Wienerfilharmonikerna, dessa skickliga musiker med ofta mer än 50 operor på sin repertoar. Men hur går det egentligen till att spela föreställning efter föreställning utan att repetera först? I den sjätte delen av Kerstin Berggren sommarserie om operans och musikens stjärnor har turen kommit till Wienerfilharmonikerna - denna orkestrarnas orkester, som förra året fick musikens finaste belöning, Birgit Nilsson-priset på en miljon dollar. Men hur ser orkesterns vardag ut och varför är det så få kvinnor i orkestern? Följ med på en resa bakom kulisserna i Wien där bl a orkesterchefer, vår stjärnsopran Nina Stemme och sångaren Bryn Terfel berättar om sitt samarbete med orkestern. Först 1997 blev det tillåtet för kvinnor att vara med. En av dessa är Patricia Koll som berättar om sitt arbete i orkestern, där även hennes far Heinrich Koll spelar.  Programmet sändes första gången som P2 dokumentär den 5 oktober förra året, i samband med utdelningen av Birgit Nilsson-priset. Från i måndags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Om drömmar, höjder och känslan av att flyga. Daniel Wikslund i Tjautjasjaur är Sveriges nordligaste riksspelman. Med fiolen och sina samhällsbetraktelser reser han mellan våra nordligaste byar och ibland även till spanskspråkiga länder där han lyfter fram livet norr om polcirkeln, på spanska.  "De stora ögonblicken ryms i ett handbagage." Från kl. 06.03.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
LÅTSKRIVARE, JOURNALIST, PSYKOLOGSTUDENT. PMS är temat för låtskrivaren och journalisten Annika Norlins Sommar. Hon tar oss med på en resa på hormoncykel och ger oss inblickar i vad PMS och PMDS ställer till med varje månad. - Premenstruellt Syndrom är ett av mina favoritämnen, berättar hon. Annika berättar utförligt om de hormoner som påverkar oss, både kvinnor och män, och hur man som kvinna går till sjukvården och endast får svaret att P-piller eller antidepressiva mediciner kan hjälpa - eller? Hon berättar om ett samtal med hormonforskaren Marie Bixo och att det faktiskt kanske finns ett botemedel mot PMS, vilket får henne att förstå hur mycket politik det finns i och runtom PMS. - Om jag fick bestämma, säger Annika då hon pratar om den hormonstinna puberteten, så skulle alla 13-14 åringar få ta en paus från skolan och få sitta hela dagarna i särskilda massagestolar med oljor och myrra vid  sina fötter. Alla skulle få träffa en terapeut varje dag som säger "Du är bra som du är", varje dag. Om Annika Norlin Låtskrivare, journalist, psykologstudent, 37 år. Född och uppvuxen i Östersund, bosatt i Umeå. Har under artistnamnen Säkert! och Hello Saferide gett ut sex album och i fjol utkom boken Texter. Har fått en rad priser och utmärkelser, bland annat tre Grammis, som årets kvinnliga artist och årets textförfattare, Ulla Billquist-stipendiet och två novell­priser. Läser nu till psykolog vid Umeå universitet. Hello Saferide kommer från hälsningsfrasen hos taxibolaget hon åkte med då hon pluggade i USA och Säkert! är en översättning av det jämtländska avfärdande uttrycket Läju. Annika Norlin har varit Sommarvärd 2008. Producent: Kristin Lundell Från kl. 13.00. Sänds även natt mot nästa söndag.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. I vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor: Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, Frida Skulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta Eriksson Är jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan Rosen Hur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne Cermenius Publikreaktioner Lena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro. Karin Gandini Jag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord! Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörn  Varför är mörkret större än ljuset? När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro? Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv? Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart?  Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat.  Augustihälsningar   Ulla Hammarqvist i Tyresö Lena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord. Bästa hälsningar Harald Svensson Göteborg Hej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser.  Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen..  Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande. Vänliga hälsningar Britt Jakobsson Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit Eliasson Hej Alla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare. Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk. Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden. År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss? Och i så fall varför då? Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över. Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns? Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem? Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden? Varför flyttas gränsen?   Med vänlig hälsning     Per Andersson Musik i programmet: Keith Jarrett Creation spår 5 Tokyo Kioi Hall   Paul Mauriat Orchestra L´amour est bleu Love is blue Willy Lundin Swedish Paintings Min sommarlåt   Signatur i början av programmet: Bill Frisell "Probability Cloud" Slutsignatur: Tomasz Stanko "Sleep Safe and Warm" musik lagd av Anton Karis producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se Från i går.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Utgivning

År/datum
2015-08-08

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2015-08-08



Kungl. biblioteket