Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2016-03-27

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i söndags.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vi återutsänder på påskafton tre reportage om rysk propaganda och en tidigare osänd intervju med författaren och journalisten Peter Pomerantsev, expert på det ämnet. När Vladimir Putin kom till makten var det första han skaffade sig kontroll över televisionen. Det säger Peter Pomerantsev, en av dom mest respekterade analytikerna av den ryska propaganda. En propaganda som Säpo förra veckan lyfte fram som ett växande hot mot Sverige. Och en propaganda som vi på Medierna under det senaste halvåret granskat i ett antal reportage. På påskafton kommer vi att ägna hela programmet åt det här. Du får chansen att på nytt, eller för första gången, höra tre reportage om bland annat ryskfinansierade nyhetssajter i Sverige och dess kopplingar till svenska högerpopulistiska och nationalistiska rörelser. Dessutom bjuder vi på en tidigare osänd intervju med författaren och Rysslandskännaren Peter Pomerantsev. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Elen har blivit billigare de senaste åren. Hur påverkar det elbolagens investeringar? Gäster är Thomas Tangerås, docent och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN och Lennart Söder, professor vid KTH. Från kl. 11.40.

Anmärkning
Ekonomi, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Är det OK att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja? Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vi tittar närmare på väggbarometern - lufttryckmätaren som en gång i tiden var ett måste i hemmet. Men idag är den mycket svårsåld. Varför slutade vi älska våra barometrar? I vår klimatzon är man av naturliga skäl intresserad av vädret. Blir det sol till helgen? Eller rullar nya regnområden in från sydväst igen? Är ostadig väderlek samma sak som normal sådan? Barometern, instrumentet som kunde visa förändringar i lufttrycket, blev under 1800- och 1900-talen en populär prydnad på hemmens väggar. Men idag finns ett överflöd av väderinformation från tv, radio och internet som konkurrerat ut hemmabarometrarna och inredningstrenderna från 80-talet och framåt har inte varit inkluderande mot våra barometrar. I veckans avsnitt berättar journalisten och barometersamlaren Julia Skott om instrumentets status och funktioner, samt om varför hon har en hel vägg täckt av loppmarknadsfyndade barometrar i alla slags former. Hans Lineskär, intendent på Marinmuseum i Karlskrona, förklarar skillnaden mellan de äldre kvicksilverbarometrarna och den modernare och idag vanligare varianten, aneroidbarometern.         Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vår fältreporter undersöker sömntornstekelns kodade budskap till rosenbusken, vi besöker Sveriges tätaste kattugglepopulation och Tomas Bannerhed debuterar som kråkvinklare. Programledare:Lisa Henkow. Från lördagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vår fältreporter undersöker sömntornstekelns kodade budskap till rosenbusken, vi besöker Sveriges tätaste kattugglepopulation och Tomas Bannerhed debuterar som kråkvinklare. Programledare:Lisa Henkow. Från gårdagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. Jesus har uppstått, halleluja! Jubla och ropa, halleluja! För han har lämnat graven så djup, och är nu med oss till livets slut. Påskdagens program är fyllt av glada sånger om livets seger över döden. Allt från grekisk-ortodox körsång, Christos anesti, till svängig nytolkning av söndagsskolklassikern Uppstått har Jesus, hurra hurra. Sångare som hörs är bland annat Artur Erikson, Irma Schultz Keller, Kirk Franklin och Ulf Lundell!

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Lita på livet, litegrann. Are Kaspersen är populärteolog. Han undervisar i kristen djupmeditation och är verksam som föreläsare och skribent. Ursprungligen från Hälsingland har han bland annat levt i ett burmesiskt kloster och med en storfamilj på Västra Samoa. Are tror att hjärtat sitter någonstans i magtrakten, vaknar helst till hiphop och trivs bäst bland andra aktivister.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Rickard Bjerselius från Livsmedelsverket svarar på några av lyssnarnas frågor som kommit in efter att vi berättat om förekomsten av kadmium i främst vegetarisk kost. Förra veckan och den här har vi rapporterat om kadmium i livsmedel som kan ge benskörhet och njurproblem. Då handlade det framför allt om spannmål och grönsaker odlade på jordar som har naturligt höga kadmiumhalter, som delar av Österlen, Östergötland och Jämtland. Det här har fått många lyssnare att höra av sig med frågor, till exempel hur det är med mejeriprodukter och kött från samma områden eftersom djuren betar på samma jordar. - Större delen av det samlas i njurarna hos djuren, och vi har också råd om att man inte ska äta för mycket av exempelvis njure från vuxna djur, säger Livsmedelsverkets Rickard Bjerselius som även svarar på fler frågor kring kadmium. I ett reportage från Sydafrika handlar det sedan om uttalanden kring hiv från förre presidenten Thabo Mbeki som har rivit upp gamla sår i landet. Och så har en liten fisk i ett akvarium överraskat forskare i Göteborg genom att få ungar alldeles på egen hand. Den har alltså fått fiskyngel som den är både mamma och pappa till. Programledare är Lena Nordlund Från i fredags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Han är en av världens mest citerade forskare och professor i fysik vid prestigefulla MIT i Boston. Max Tegmark bjöd in till sitt hus vid sjön där vindspelet klingar - och han funderar på stora kosmos. Max Tegmark forskar om de allra största gåtorna i universum. Hur stort är det egentligen? När bildades det? Hur? Han brinner också för idén om oändligt många parallella universa. En ifrågasatt tankefigur, men Max Tegmark vill få oss att tänka stort. Han har länge varit en av de största inom fysiken, men slog igenom för en bredare publik med boken Vårt matematiska universum - mitt sökande efter den yttersta verkligheten.  I Söndagsintervjun i P1 berättar Max Tegmark om sin syn på kosmos och om den stillsamma uppväxten i Bromma, där den nyfikna "initiativjäveln" blev ännu mer ivrig att förstå världen.  Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm. - En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det. Niklas Zachrisson Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Godmorgon, världen! Söndagen 27 mars. Programledare Olle Hägg. Attackerna i Bryssel, vardagen som vapen och hur stoppar man terrorism? Vad ska ett museum innehålla? Krönikör Nina Björk. Panelen. Argentinas nya politik underlättar för vinexport. Göran Everdahl om häxor i populärkulturen. I Finland rustar man ner universiteten. ”Väljarnas hämnd” ny bok om Nordiska populistpartier av Bengt Lindroth. Världsarven riskerar att slitas ner av massturism. Kåseri Carl Johan De Geer.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Påskdagsmässa i Lundby nya kyrka i Göteborg. En påskdag i hoppets tecken och modets färger med prästen Pontus Bäckström och Lundbykören under ledning av Veronica Wåhlberg. Påskdagsmässan vill måla ett "svartbränt" hopp, där världens lidande och människors nöd också finns närvarande mitt i påskens glädje. Med texter och musik av Håkan Hellström, Lars Winnerbäck och Laleh sjunger Lundbykören om ett trotsigt hopp och en kärlek som handlar om att släppa taget och vara "ingen soldat". Dessutom sjungs påskpsalmer. Pontus Bäckström predikar utifrån H C Andersens berättelse om den ståndaktige tennsoldaten och reser till en strand i Turkiet. Ibland låter vi krigsretoriken spilla över på påskens berättelse. Vi sjunger om Jesus som han vore en soldat som segrat, en Herre som intagit tronen och regerar över allt och alla. Det känns konstigt. När hela påskens berättelse är en berättelse om något annat.   Ur Pontus Bäckströms predikan. MusikDu är snart där (H Hellström/L-E Grimelund, arr S Ljungman) Kyrie (H Törnqvist) Ps 776 Morgon och Afton (P Harling) Ps 870 För att du kom (H R Perera, J Pagura, H Lissner, T Boström) Ingen soldat (L Winnerbäck, arr V Wåhlberg) Du Gud ser och hör vår bön (J Mattson/W Swed) Ps 204 Kornet har sin vila Du är helig, du är hel O Guds lamm Ave Verum Corpus (W A Mozart) Det är vackrast när det skymmer (K-E Gustafsson, text P Lagerkvist) Ps 146 Vad ljus över griften (arr V Wåhlberg/I Gillner) Vårens första dag (L Pourkarim/G Thörn, arr V Wåhlberg) MusikerDaniel Björkdahl, orgel & piano Ida Gillner, saxofon Kirsten Skov Lykke Melin, flöjt André Robsahm, elbas Veronica Wåhlberg, piano & ensembleledning Ung sångtrioHedvig Kallhed-Brakel Alice Kallhed-Brakel Alina Wåhlberg TextläsareLisbeth Jansson Britt Johansson Anita Tode Ljudtekniker Thor Andersson, Bengt Pettersson Producent Roger Blomqvist

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Förundersökningen om att det förekom tvångsinjektioner av lugnande på människor när de skulle utvisas ur Sverige lades ned. Kaliber har tagit reda på vad polis och åklagare gjort - eller inte gjort. Jag är på resa, långt hemifrån, och har stannat till i vägrenen för att ringa ett samtal. Hello? - Hi, this is Markus from the Swedish Radio. Jag har letat efter honom i flera veckor nu, en ung man som kan sitta på viktig information. Och nu ska vi äntligen träffas. - Wait ten minutes or five minutes... Han möter mig på ett litet och anonymt hotell. En försiktigt leende man i 25-årsåldern möter mig. Han leder mig igenom korridorerna i det gamla hotellet, förbi en liten tvättstuga och över gamla heltäckningsmattor till det rum där han bor. Vi sätter oss ner på en smal säng med skumgummimadrass, och jag förklarar hur jag hittat honom. Men jag aktar mig för att säga för mycket - jag vill inte påverka det han ska berätta för mig. För den här mannen kan ha varit utsatt för ett brott, av personer som jobbat på uppdrag av svenska staten. Nyheter i Ekot oktober 2014: "Lugnande narkotikaklassade injektioner har getts till personer som ska utvisas." "Uppgifterna idag om att det har använts tvångsinjektioner för att lugna ner människor som utvisas från Sverige har lett till att Kriminalvården har polisanmält flera händelser." Kaliber kunde avslöja tidigare okända dokument som visade att det förekommit tvångsinjektioner av det lugnande preparatet Stesolid under utvisningar från Sverige som Kriminalvården utfört tillsammans med gränspolisen. Något som väckte starka reaktioner. I Sverige får inte myndigheter utsätta oss för påtvingade kroppsliga ingrepp, som det heter i grundlagen. Med undantag för särskilda fall av tvångsvård inom psykiatrin eller missbruksvården, så får staten inte tvinga på oss behandlingar eller mediciner. Men i sjukvårdsrapporterna från utvisningarna så kunde vi läsa om hur personer som vägrat att följa med och kanske varit bråkiga, aggressiva eller hotfulla, fått lugnande medicin mot sin vilja. "Min tanke var att försöka komma överens om att han skulle vara lugn och slippa lugnas med en injektion." "Slutsatsen blir att för att hans hälsotillstånd inte skall förvärras ännu mera och att hans utåtagerande ska dra med sig andra deportier så erbjuds han T [tablett] Stesolid alt inj [alternativt injektion] Stesolid. Han vägrar bådadera så jag ger honom en inj [injektion] Stesolid 5 mg" "Inj [injektion] ges i hö [höger] lår då deporti ej är samarbetsvillig." "Det visade sig helt ogörligt och han fick en inj. [injektion] Stesolid 10 mg i.m. [intramuskulärt]". Åklagaren kunde inte styrka brottEfter Kalibers avslöjande så polisanmälde Kriminalvården det som hänt, och det inleddes en förundersökning. En sjuksköterska och en läkare misstänktes för misshandel, men nekade båda till brott. Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anmälde injektionerna. Det gick ett år. Sen i slutet på 2015 så kom åklagaren fram till ett beslut. SVT Nyheter: "Nej det blir inget åtal mot den läkare och den sjuksköterska som ska ha tvångsinjicerat personer med lugnande medel vid utvisningar." Förundersökningen lades ned. Åklagaren Lotta Karlsson sa att hon inte kunde styrka brott. Hon intervjuades i SVT Nyheter: - De här personerna är nu avvisade från Sverige till länder där man har en bristfällig myndighetsstruktur. Och där det helt enkelt är svårt att få tag på personerna, säger åklagaren. Det visade sig att de inte ens hade försökt att prata med de som fått injektionerna. - Jag har mer kontrollerat möjligheterna att kunna få tag i de här personerna och inte bedömt att det har varit meningsfullt då. Jag tror sannolikt inte att vi skulle kunna få något svar från de här länderna. De var inte meningsfullt att leta efter de som fått injektionerna, enligt åklagaren. Vi blev nyfikna. Hur väl hade åklagare och polis egentligen utrett det som hänt? Vi får ut den 194 sidor långa förundersökningen, och börjar läsa. Den innehåller förhör med den då misstänkta läkaren och sjuksköterskan, och vittnesmål från kriminalvårdare och polis. När vi har läst klart så har vi flera frågor som vi vill ställa till åklagaren Lotta Karlsson. Jag åker och träffar henne, på Västerorts åklagarkammare i Solna. Ovanligt ärende som var svårutrettDet var i höstas som Lotta Karlsson tog över förundersökningen från en annan åklagare, som bytt tjänst. - Jag har ju inte haft något liknande ärende, det har jag ju inte. Och jag har inte hittat liknande ärenden heller när jag har sökt. Så att det var nog lite ovanligt skulle jag säga. Ärendet har varit svårutrett, även om det finns relativt bra dokumentation i form av de sjukvårdsrapporter som Kaliber avslöjade hösten 2014. - Så att de här injektionerna som har getts har ju dokumenterats av den person som har gett dem. Så att jämfört med ett annat brottmål, så var det ju god dokumentation. Men det var svårt att se vilka personer, vilka enskilda personer som fått de här injektionerna. I sjukvårdsrapporterna står det tydligt att personer fått injektioner mot sin vilja. Det tyckte också inspektionen för vård och omsorg, IVO, när de gjorde sin anmälan. I förundersökningen så ser vi också att den då misstänkta sjuksköterskan i polisförhör sagt att när han gett injektioner så var det "ofta mot personens vilja", efter att han blivit ombedd att agera. Ändå tyckte inte åklagaren att det höll för att väcka åtal för misshandel. - En misshandel är ju ett effektbrott, man ska ha en viss följd för att det ska vara ett misshandelsbrott, antingen ska man ju få en skada eller en sjukdom eller så... eller så kan de ju vara så att man kan bli försatt i vanmakt. Och vanmakt i juridisk mening då ska man ju i princip vara utom kroppslig kontroll. Alltså väldigt nära medvetslöshet, säger åklagare Lotta Karlsson. De sprutor som getts ska inte ha innehållit så höga doser av lugnande att personerna kunde bli medvetslösa, enligt de experter som polisen pratade med. Därför trodde inte åklagaren att hon kunde få till en fällande dom, trots det som stod i sjukvårdsrapporterna. - Så att...även om jag tycker att formuleringarna är väldigt besvärande för de här misstänkta så tror jag inte att jag skulle kunna luta mig mot dem och få en fällande dom. För det är ändå det jag måste titta på, säger Lotta Karlsson. Inte heller att sjuksköterskan i förhör medgav att det var tvångsinjektioner räckte, enligt åklagaren. - Vi pratade om att ha ett till förhör med den här personen men kom fram till att vi ändå inte skulle komma vidare i det här ärendet utan målsägandena, säger Lotta Karlsson. "Vi har bedömt det som lönlöst"För att komma vidare behövde åklagaren prata med de som fått injektionerna. Men de har alltså inte ens sökt dem, eftersom de enligt Lotta Karlsson skickats till länder där de är svåra att få tag på. Även om de drabbade skulle kunna nås, så skulle polis och åklagare inte kunna genomföra förhör med dem. Det inte finns något sådant samarbete med de här länderna. - Och det är ju länder med en ganska bristande myndighetsstruktur. Och vi har bedömt att vi svårligen skulle få någon kontakt med de här personerna. Vi har bedömt det som lönlöst, eller jag har bedömt det. Att vi inte skulle ha någon framgång med att få tag i de här personerna utifrån namn bara i de här länderna. Vi undrar om vi skulle kunna lyckas göra det som polisen inte gjorde - få tag på de personer som fått tvångsinjektioner, och höra deras berättelser? Vi får inte veta de fullständiga namnen på de som utvisats, de har strukits över i förundersökningen. Men vi hittar ändå vissa detaljer som gör att vi kan ta reda på vilka de är. Och vi börjar leta. Snart får vi kontakt med en person som kan ha något att berätta, han varit med på en av de polisanmälda utvisningsresorna. I en kyrka i Stockholm träffar jag pastor Jean Kabuidbuidi, som 2012 utvisades till Kongo Kinshasa, men som nu är tillbaka i Sverige. Han har klara minnen från den där kvällen när han och en annan man fördes ombord på ett ambulansflygplan. Klockan var fem minuter i nio på kvällen. - Jag skriker, jag ropar till Gud, för jag vet redan att om jag återvänder i Kongo det är bara döden som väntar på mig. Ombord på flygplanet fann kriminalvårdare och poliser. Men Jean lägger märke till att det också finns en annan person med på planet. - Han var inte polis men han var läkare. Han hade medicin med sig. Han var med oss också där. Jean säger att han slutade att protestera. Han var rädd för vad de skulle göra med honom. Men den andre mannen som skulle utvisas, Tobias, fortsätter att göra motstånd. - Han var jättestark, mer än mig. Han ville inte återvända i Kongo. Han var jättestark. Och alla poliser var runtom honom för att prata med honom. "Du måste lugna dig, du måste lugna dig". Jean säger att han inte kunde inte se vad som hände där, i den andra delen av planet. Två utvisade hittar vi i Kongo och MongolietMen det finns beskrivet i anteckningar, skrivna av mannen med mediciner, som Jean berättade om. Han är inte läkare, utan sjuksköterska. Han var anlitad av Kriminalvården för att följa med på resan. Sjuksköterskan skriver att han erbjöd honom en lugnande tablett, som han vägrade att ta emot den. "Situationen omöjliggör en vettig diskussion och jag gör bedömningen att för hans egen hälsas skull använda min medicinska delegation för att i första hand få honom i ett mer lugnare/normalare tillstånd! Administrerar och ger honom 5 mg Stesolid im!" Pastor Jean Kabuidbuidi som satt i den andra delen av planet såg inte vad som hände. Men han hjälper oss att få tag på ett telefonnummer till Tobias, han som vägrade sätta sig ner. Han är nu i Kongo. Men telefonlinjen är dålig, och vi har svårt att prata. Vi bestämmer att han ska skicka sin berättelse skriftligt istället, per e-post. Medan vi väntar på Tobias berättelse så letar vi vidare. För han är inte den enda som vi har lyckas identifiera. Vi letar också efter en kvinna som 2012 utvisades till Mongoliet, iförd handfängsel och midjefängsel. Med på resan var samma sjuksköterska som utvisningen till Kongo. I sjukvårdsrapporten från resan så beskriver han kvinnan som aggressiv och orolig. På Arlanda flygplats ger han henne en lugnande injektion. Vi har tagit hjälp av en journalistkollega i Mongoliet för att leta rätt på kvinnan. Och bara efter några dagar så har hon lyckats hitta henne. Vår kollega i Mongoliet Munkhzul Tsengelsaikhan gör en intervju med henne på plats i Ulan Bator. Kvinnans berättelse börjar på häktet, där hon satt i förvar inför sin utvisning. - Jag satt fängslad i den anstalten i ungefär två månader, och efter två månader på gryningen fick jag lämna ett blodprov till anstaltens läkare, översätter tolken Seiko Johannesson. - Och sedan kom igen de personerna med uniform, och de sa inte att jag skulle åka tillbaka till Mongoliet, utan de bara vill att jag ska följa med. Jag trodde att jag kanske skulle flyttas till någon annanstans. Men sedan hamnade vi i flygplatsen. Och jag skrek och grät och jag vädjade och jag sa: "snälla, utvisa inte mig", säger kvinnan. I polisförhör så beskriver en kriminalvårdare kvinnan som aggressiv och bråkig: "Hon är liten och satt till kroppsformen vilket gjorde det svårt för personalen att ha kontroll på henne. Och fick en injektion av något och kunde föras ombord på planet." Kvinnan säger att hon tvingades ta en tablett, medan två storvuxna vakter höll fast henne. - Medan de två vakterna höll fast mig, plötsligt någon har injicerat med en stor spruta i min vänster lår. Och efter det kommer jag inte ihåg någonting. Och plötsligt vaknade jag av att någon kallade mig: "Vakna, nu är du i Mongoliet", berättar kvinnan från Mongoliet. Berättelserna går isärI sin rapport från resan så ger sjuksköterskan en berättelse som är delvis annorlunda. Enligt honom så var kvinnan vaken stora delar av resan, men "sov om vartannat". Det står inget om att kvinnan tvingades att ta en tablett. Inte heller något om att hon hölls fast när hon fick sprutan. Det som står är han först erbjöd henne att ta egen medicin, som hon hade med sig, men fick "sparkar och nekande till svar". Därefter gav han henne sprutan. Vi får ett mail från Kongo. Tobias, han som vägrade sätta sig ner under utvisningen till Kongo, har skrivit. Han skriver att han kände sig behandlad som ett vilddjur, och att han hade svårt att andas när han var fastspänd mot flygplansstolen. Sjuksköterskan injicerade mig med ett läkemedel, jag vet inte vad det var, skriver han. Jag skrek mycket av smärta, de stoppade något i min mun för att få mig att bli tyst. För tydlighetens skull frågar vi om han gått med på att få sprutan. Nej, skriver han. Sjuksköterskan tvingade mig. Jag var fastspänd mot flygplansstolen, skriver han. Vi har sökt sjuksköterskan för en kommentar till berättelserna från Mongoliet och Kongo, men har inte fått något svar. Vi tar med oss förundersökningen till människorättsorganisationen Civil Rights Defenders kontor i Stockholm. "Därmed så bör det också hållas någon ansvarig"Robert Hårdh är jurist och chef för Civil Rights Defenders och var bland annat med och drev det uppmärksammade fallet med två egyptier som 2001 utvisades från Sverige med hjälp av amerikansk underrättelsetjänst. Han har läst igenom förundersökningen. - Jag menar att det har skett en tydlig kränkning av de här människornas rättigheter. Och därmed så bör det också hållas någon ansvarig för de rättighetskränkningar som har skett. Det framgår klart och tydligt i vår grundlag och i de internationella konventioner som Sverige har antagit att man får inte ägna sig åt kroppsligt påtvingade ingrepp, säger Robert Hårdh. Åklagaren var tveksam till om hon skulle kunna få till en fällande dom för misshandel - i alla fall utan vittnesmål från de som fått sprutorna. Doserna av läkemedlet Stesolid bedömdes inte vara så starka att de kunde leda till medvetslöshet. Hon har inte heller utrett ärendet som tjänstefel, eftersom hon menar att läkaren och sjuksköterskan, trots att de var inhyrda av Kriminalvården, inte ägnade sig åt myndighetsutövning. Ett resonemang som Robert Hårdh har svårt att förstå. - Jag tycker att det är ett solklart fall av myndighetsutövande. Vi pratar om personer som befinner sig frihetsberövade. Men ändå så lyckas man formulera sig på ett sätt där svensk lag inte ger människor det grundlagsskydd och det skydd man har enligt internationell rätt. Utan här går människor fria från ansvar trots ganska uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna, säger Robert Hårdh. Myndighetsutövande eller inte?Ett solklart fall av myndighetsutövande, enligt Robert Hårdh. Åklagaren Lotta Karlsson håller inte med: - Det är svåra gränsdragningar om det är myndighetsutövning eller inte när det gäller vård då. Men jag har gjort den bedömningen att vården inte är att bedöma som myndighetsutövning. Hur gör man den gränsdragningen? - Ja, jag kan bara konstatera att jag har gjort den bedömningen. Jag nöjer mig med att svara så, säger åklagare Lotta Karlsson. Om det här inte går att komma åt straffrättsligt, vad innebär det i så fall? - Ja, det skulle ju innebära att vi har ett ganska tandlöst grundlagsskydd. Om ingen kan hållas ansvarig eller bedömas ha gått något fel trots att det här har skett, ja då finns det ju en uppenbar diskrepans mellan verkligheten och grundlagsskyddade rättigheter som vi tror oss ha. Och det här måste ju förstås åtgärdas, säger Robert Hårdh. Tvångsinjektioner är en uppenbar kränkning av grundlagsstadgade och mänskliga rättigheter, enligt Robert Hårdh. Men åklagaren Lotta Karlsson menar att hon inte kunnat komma vidare i förundersökningen utan att höra de som fått injektionerna. Vi har alltså lyckats hitta två av dem, en i Kongo och en i Mongoliet. Men det är personer som åklagaren förmodligen inte hade kunnat förhöra, eftersom det inte finns något rättsligt samarbete med de länderna. Men stämmer verkligen det som åklagaren säger, att alla har utvisats från Sverige? I förundersökningen kan vi läsa om en utvisning till Libyen 2012. En man som beskrivs som "orolig, hotfull och aggressiv", och som belagts med fängsel, får en spruta på Arlanda flygplats. I sjukvårdsrapporten från resan till Libyen skriver läkaren: "Vid säkerhetskontrollen på Arlanda förflöt allt enligt planering, men när det var dags att gå ombord på bussarna blev en person plötsligt orolig, hotfull och aggressiv och vägrade. Han belades med fängsel och fick vid 9-tiden en inj. Stesolid 10 mg i.m." En drabbad kvar i SverigeMannen förs ombord på planet, och väl framme i Libyen så lämnar Kriminalvården och polisen lämnar över honom till libyska myndigheter. Men mannen blir inte insläppt i landet. Han får följa med tillbaka till Sverige. Det framgår både av rapporter från resan och i förhör med av kriminalvårdarna som var med. Vi lyckas ta reda på vem mannen är. Och vi ringer till gränspolisen för att höra efter vad som har hänt med honom - har han nu utvisats från Sverige? - Nej nej nej, gud nej, jag ser att han har gått under en uppsikt som han har skött, och vi har inte ens försökt att verkställa honom. Håkan Ejdervik är gruppchef på gränspolisen. - Det är inga verkställigheter som går att köra till Libyen på grund av de stridigheter som pågår. De släpper inte ner någon, släpper inte in någon. Det finns ingen fungerande statsapparat. Så den här killen, han är kvar i Sverige. Så enkelt är svaret. En av de som fått en injektion under en utvisning är alltså kvar i Sverige. Han hade stod under uppsikt av gränspolisen fram till och med december förra året, enligt Ejdervik. Alltså under hela den period som förundersökningen pågick. Det hade räckt med ett telefonsamtal så hade utredaren kunnat hitta honom. Men ingen har ringt för att kolla. - Det är ju dåligt av utredaren. De kan de ju göra väldigt enkelt gentemot oss, säger Ejdervik. Polisens utredare Ulf Malm vill inte vara med på en inspelad intervju, men säger till oss att han aldrig fick några instruktioner från åklagaren att söka efter personerna vare sig i Sverige eller utomlands. Och trots att han läst Kriminalvårdens rapporter från utvisningarna, och gjort förhör med de som var med, så registrerade han aldrig att den här mannen fick följa med tillbaka till Sverige, berättar han. Nasir vill berättaVi vet att mannen är i Sverige, men inte var han finns. Så vi skickar ett brev till Migrationsverket, som de vidarebefordrar till honom. Efter någon vecka får vi ett sms. Han vill träffas. Och det är så vi hamnar på hotellet med de gamla heltäckningsmattorna som vi hörde om i början på programmet. Ett av Migrationsverkets boenden. Det är här han bor, mannen som skulle utvisas, men som aldrig blev insläppt i Libyen. Under hela förundersökningen var han registrerad hos Migrationsverket och han har haft regelbunden kontakt med gränspolisen. Ändå har ingen hört hans berättelse. Han vill inte att vi använder hans riktiga namn, utan ber om att få bli kallad för Nasir. Vi har inte berättat för Nasir exakt varför vi vill träffa honom, eftersom vi inte vill riskera att påverka hans berättelse. Det enda vi har sagt är att vi vill prata med honom om hans utvisning från Sverige. -Det här är min berättelse om när jag skulle utvisas till Libyen 2012. De hämtade mig och jag sa okej, jag ska åka. Det var på morgonen de skulle åka och på flygplatsen så fanns det flera andra libyer. Men medan de gick ombord på planet så dröjde sig Nasir kvar, berättar han, och sa att han inte ville åka. -Sätt mig tillbaka i häktet istället, berättar Nasir att han sa då. Enligt kriminalvården så betedde sig Nasir aggressivt, hotfullt och spottade. Han belades med fängsel och ikläddes en så kallad spotthuva. Nasir berättar att de befann sig inomhus när det hände. Han satt på ett bord, när han blev omringad av nio eller tio personer. Han ställer sig upp och visar hur de vred om armarna, tog ett grepp över nacken och i hans ena armhåla. Han visar på mig hur någon greppade tag om hans smalben bakifrån och drog omkull honom på golvet. -Jag fick injektioner, berättar han, två stycken. Han visar på sin högra och vänstra skinka. Han visar hur han satt fingrarna i halsen för att kräkas. -Det var så starka injektioner. Sen visar han hur de satte på honom handfängsel och fotfängsel. Någon la ett ben över hans nacke och någon satte på honom en huva. Han drar ner sin mössa över ansiktet för att visa. -Det kändes som om jag inte hade någon kraft, jag var kraftlös. Nasir berättar hur injektionen fick honom att förlora all kraft. När han fördes ombord på flygplanet, han hade svårt och gå, säger han. Enligt rapporter från resan hade han mycket riktigt fängsel på händer och fötter, och någon hade dragit en så kallad spotthuva över hans huvud. 10:05 "Börjar bli lite lugnare. Andas lite lugnare. Puls 86!" Vi läser i en rapport från sjuksköterskan, som var med på resan. "Dock säger han sig vara illamående och göra tappra försök att kräkas utan resultat!" Under själva flygresan, beskriver Nasir, så var han vaken, men ändå inte, som ett djur som sover med öppna ögon. Han säger att hade svårt att röra sitt vänstra ben när han klev av planet. Det här är Nasirs berättelse. Flera detaljer stämmer med det vi kan läsa i rapporter från resan. "Många gånger väldigt åtråvärt att få lugnande"Men det finns alltså också en annan version av hur det gick till när Nasir fick lugnande medicin - läkarens. Det har hållits ett polisförhör med honom om resan till Libyen, och då sa han något som inte står i hans rapport från resan: att Nasir tagit emot sprutan frivilligt. Det sa han också när vi ringde upp honom hösten 2014. - Jag blev ditkallad och pratade med honom och föreslog att han skulle ta en lugnande tablett. Han ville inte ha någon tablett, utan istället så...han krävde att i så fall få en spruta för att det skulle vara någonting som tog bättre. Och då fick han det. Och i och med det så upplever jag att vi var överens jag och patienten, säger läkaren. Han blev orolig hotfull och aggressiv och vägrade...men i en sån situation hur lyckas man då förmå personen att ta lugnande? Han ville ju inte åka så att säga. - I min erfarenhet så är det många gånger väldigt åtråvärt att få lugnande. Och då, för många människor, så upplevs en spruta som någonting som är liksom bättre, som är liksom mer än en tablett. Jag återberättar läkarens version för Nasir, som helt avfärdar den. Jag gick aldrig med på att ta någon spruta, säger han, och han erbjöd mig aldrig någon tablett. Och det var inte en injektion, utan två, säger han. Nu ringer vi upp läkaren en gång till. - Jag har ingen kommentar i det här läget. Han säger att han absolut inte gav sitt medgivande till detta, det var ett stort trauma för honom. - Jag har...jag har gjort en redogörelse och jag har ingen ytterligare kommentar. Förundersökningen om de misstänkta tvångsinjektionerna är nedlagd. De som utvisats - återvändarna, deportierna, eller deporna, som de kallas inom Kriminalvården - blev aldrig hörda i förundersökningen. Åklagare och polis försökte inte ens få tag på dem. Överväger att återuppta förundersökningenMen vi har lyckats hittat tre. Tre personer som oberoende av varandra berättar om hur de fått lugnande sprutor mot sin vilja. En av dem fanns i Sverige under hela förundersökningen. När vi går igenom förundersökningen så har vi dessutom upptäckt ytterligare en brist. Polisen har missat att utreda en av de anmälda resorna, som gick till Irak. Det visar sig att han har blandat ihop den med en annan resa som också var till Irak. Utredaren skriver i ett mail det nog inte påverkar utredningen. Vi ringer upp åklagaren Lotta Karlsson, och berättar för henne att en av målsägarna fanns i Sverige under hela förundersökningen. Hon blir förvånad, och menar att hon frågade utredaren på polisen om någon målsägande fanns i Sverige när hon tog över förundersökningen, och hon fick då svaret att det inte fanns någon kvar här. - Så jag utgick från att de hade kontrollerat det då när jag fick det svaret. Och sen om det är så att de har gjort...om det har funnits brister i deras kontroller eller vad anledningen är till att de inte hittar den här målsäganden, det vet jag faktiskt inte, säger Lotta Karlsson. Polisens utredare, däremot, säger att han aldrig fått några instruktioner om att söka personerna i Sverige. Han minns inte att han har fått någon fråga av åklagaren, skriver han i ett mejl. - Ja, min minnesbild är att jag ställde den frågan, säger Lotta Karlsson, som nu överväger att återuppta förundersökningen. - Jag konstaterar bara i så fall att om det finns en målsägande i Sverige så får vi titta på det och överväga att återuppta förundersökningen. För om man har en målsägande i Sverige så kan kanske den målsäganden tillföra uppgifter som kan göra att man gör en annan bedömning, att man får ett annat bevisläge.   Reporter: Markus Alfredsson och Sofia Boo Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se     Från i måndags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Omvärldens bild av Tyskland förändrades i ett slag mellan den 4 och 5 september 2015. Angela Merkels beslut att ta emot tusentals människor på flykt, som strandat i Ungern, gjorde stort intryck. Välkomstscener på tågstationer och de många frivilliga hjälpinsatserna präglade intrycket av ett nytt öppet och medmänskligt Tyskland. Det skymde också länge de våldsamma reaktioner som samtidigt ökade. Under 2015 skedde fem gånger så många attacker riktade mot människor som söker skydd och mot dem som engagerar sig för flyktingar. Brandattentat, vandalisering och misshandel sker i hela landet men är tydligt vanligare i östra Tyskland. En ny flyktingförläggning i Bautzen som stacks i brand och en aggressiv mobb som mötte en grupp flyktingar i Clausnitz väckte till slut en djupare diskussion om högerextremismens utbredning i Tyskland. Om det handlar veckans Radiokorrespondenterna med Daniela Marquardt från Berlin.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Sänds även natt mot onsdag kl. 04.30.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Susanne Ljung. Den franska konstnären ORLAN har genom hela sin karriär använt den egna kroppen som arbetsmaterial och med hjälp av den vänt upp och ner på föreställningar om vad skönhet och identitet egentligen är. ORLAN - ja, hennes namn ska skrivas med versaler - är en av Frankrikes mest kända konstnärer, men stor internationell uppmärksamhet fick hon i början av 90-talet när hon genom en serie plastikkirurgiska ingrepp började omforma sitt eget ansikte och förvandlade sig själv till ett levande konstverk. Plastikoperationerna som ORLAN genomgick filmades och fotograferades och sändes live till olika museer och gallerier runt om i världen. I direktsändning kunde konstpubliken se ORLAN, med blod i håret och streck och cirklar i hela ansiktet, ligga på en brits medan en kirurg skar upp huden intill örat på henne och drog ut den som en gummimask. Hon hade en tydlig vision för sitt nya ansikte - det skulle modelleras efter kända konsthistoriska kvinnoporträtt. Men ORLANs syfte var inte att använda plastikkirurgi för att bli vackrare. Med sitt omopererade ansikte ville hon snarare utmana idén om vad skönhet är och visa hur godtycklig uppfattningen om vad som är vackert kan vara. Hon sade sig vara kritisk till hur skönhetsoperationer får alla att se likadana ut, varför inte prova något annorlunda?  "Jag vill att min kropp ska bli en plats för offentlig debatt", förklarade ORLAN. ORLAN har nu varit verksam som konstnär i mer än 50 år och har en gedigen samling verk bakom sig. Hon arbetar med performance, video, foto och skulptur och har en förkärlek till ny teknologi och medicinsk vetenskap. Men plastikingreppen från 90-talet hamnar ofta i fokus när man talar om ORLAN, men så fick hon i och med operationerna uppmärksamhet långt utanför konstvärlden. I veckans program ska vi titta närmare på ORLAN och hennes konst - både operationerna och andra saker som hon har gjort. ORLAN har genom åren inspirerat en hel del musiker och modeskapare, bland andra Walter van Beirendonck - och Lady Gaga, som lånat friskt från ORLANs konstkatalog. Lite för friskt kanske, tyckte ORLAN, som för tre år sen stämde Lady Gaga för plagiat. I programmet träffar vi också den svenska performancekonstnären Linnea Sjöberg, som likt ORLAN har gått in och ut ur olika identiteter. ORLAN har genom åren refererat en hel del till ikoniska verk från konsthistorien - just nu kan man till exempel se hennes fotografiska parafraser på Botticellis Venusmålningar på utställningen Botticelli Reimagined på Victoria & Albert Museum i London - och i programmet undersöker vi hur man kan närma sig klassiska konstverk som är så kända att de kan kännas svåra ett ens ta in. Vi pratar även med Magnus af Petersens, intendent på Moderna Museet i Stockholm, om hur konstvärlden reagerade när ORLAN gjorde sina plastikkirurgiska ingrepp. Programledare den här veckan är Erik Sjölin. Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Författaren Sara Villius följer människor, arbete och tankar på en kyrkogård under en arbetssäsong. En berättelse om liv, död, mat, arbete, pengar och en liten vit hund. Dokumentären följer årstiderna på kyrkogården där livet och döden finns samtidigt. Särskilt tydligt är det på våren när fåglarna sjunger, blommorna ska planteras på gravarna och alla säsongsarbetare börjar jobba. - Jag skulle vilja ha ett jobb året om, jag får panta burkar på vintern, säger Cina, en av säsongsarbetarna som har svårt att överleva ekonomiskt under vinterhalvåret. Sara Villius har skrivit tre romaner. Hon har också skrivit för film, tv och radio. Hennes kortdokumentärer Platserna och Passageraren vann Tempo Short Dox Radio 2013 respektive 2015. Kyrkogården är hennes första längre dokumentär. Du kan kontakta Sara på: saravillius@gmail.com Sänds även lördag kl. 23.07 och natt mot nästa måndag kl. 01.02.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. Är Beyoncés låtar poesi? Eller kan de bli det? Dessutom, författaren UKON kommer till Lundströms med ny bok och svar på frågan, hur hänger hälsa och litteratur ihop? Missa inte Lundströms spellista på Spotify! Följ och prenumerera på listan så missar du inga låtar! Denna veckan kliver Beyoncé in i Lundströms bokradio! I ett live-inspelat program tar vi oss an hennes pang-låt "Love on top". Vi ställer oss frågan: Är låten "Love on top" poesi? Eller kan den bli det?  För att få svar på detta har vi tagit hjälp av en estradpoet, en översättare och ett band som för första gången någonsin ska framföra en nytolkning på svenska av låten. Olivia Bergdahl är estradpoet och författare, och har tidigare gjort tolkningar av engelska låtar på svenska. Och nu, nu har hon gjort sin egen unika tolkning av "Love on top" på svenska som hon ska framföra i Lundströms bokradio. John Swedenmark är poet och översättare och har också tolkat låten. På svenska och med en musikalisk baktanke har han tagit sig an refrängen, versen och rytmen. Hur säger man egentligen "top" på svenska? Och går det över huvud taget att översätta poesi? Låt oss höra, John! Med oss finns även Malmöbandet Gaby and the Guns. De ska framföra John Swedenmarks tolkning av "Love on top", på svenska och för oss! Och det är inte slut där. Författaren och psykologen Ukon kommer också till studion. Med en ny bok i handen och redo att svara på frågan: Är litteratur bra för hälsan? så kommer du till vår facebook-sida där det bland annat finns ett smakprov på programmet i videoformat! I filmen hörs bandet Gaby and the Guns tolkning av Love on top. Sist men inte minst, NU finns två nya låtar på vår spotify-lista, som du kan följa om du trycker på knappen "prenumerera". "Love on top med Beyoncé" och "Rygg mot rygg" med Gaby and the Guns. Klicka här: Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vilka teologiska tolkningar av islam motiverar IS och al-Quaida? Europa har drabbats av ännu ett terrordåd. Och dagligen fylls nyhetssändningarna med bestialiska dåd och grymheter utförda av våldsbejakande islamiströrelser som IS, al-Quaida, Talibanrörelsen med flera. Efter revolutionen i Iran 1979 kom Ayatolla Khomeinis doktrin om "De rättslärdas styre" där både den världsliga och religiösa makten lades i händerna på religiösa ledare. Men vilka teologiska tolkningar av islam ligger bakom de här fenomenen, har de uppstått i modern tid, eller går de att spåra tillbaka till traditioner och idéer längre tillbaka i islams historia. Nu har Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi, skrivit en bok som behandlar just idériktningar under den så kallade "mellantiden", från mitten av 1200-talet och fram till 1900-talets början, då vi ser politisk islams genombrott. Ett försök att spåra sig tillbaka till en period i islam som delvis legat i skugga. Medverkande är Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi samt David Thurfjell och Susanne Olsson, båda religionshistoriker med inriktning på islam. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams dynamiska mellantid av Mohammad Fazlhashemi. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vi återutsänder på påskafton tre reportage om rysk propaganda och en tidigare osänd intervju med författaren och journalisten Peter Pomerantsev, expert på det ämnet. När Vladimir Putin kom till makten var det första han skaffade sig kontroll över televisionen. Det säger Peter Pomerantsev, en av dom mest respekterade analytikerna av den ryska propaganda. En propaganda som Säpo förra veckan lyfte fram som ett växande hot mot Sverige. Och en propaganda som vi på Medierna under det senaste halvåret granskat i ett antal reportage. På påskafton kommer vi att ägna hela programmet åt det här. Du får chansen att på nytt, eller för första gången, höra tre reportage om bland annat ryskfinansierade nyhetssajter i Sverige och dess kopplingar till svenska högerpopulistiska och nationalistiska rörelser. Dessutom bjuder vi på en tidigare osänd intervju med författaren och Rysslandskännaren Peter Pomerantsev. Från i går kl. 11.00.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Peter Rosén bytte skrivbordet mot naturen och ligger helst gömd i en låda i skogen i väntan på djur att fotografera. Att vara naturfotograf handlar om att fånga det där rätta ögonblicket. Att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, och det kräver många timmar ute i naturen. Peter Rosén brukar resa till gränsen mellan Ryssland och Finland, där han lägger upp ett gömsle... och väntar. - Ja, vi hoppar in i en liten låda... Vi har förberett så djuren inte ska känna så mycket av vår lukt och vi sitter tysta där så de inte ska märka så mycket utav oss. Och de placerar vi på ett fint ställe, där vi tror att djuren ska dyka förbi. Och väntar vi tillräckligt länge kommer oftast djuren fram. Och då är det som att sitta i en meditativ känsla i flera dygn på raken. Som då helt plötsligt bryts av att djuret plötsligt finns där framför en och adrenalinkicken kommer då man blir totalt fokuserad på att fånga bilden på det där djuret. Det är en riktigt häftig känsla, säger Peter Rosén. Ute med P1 är i det fjärde programmet i Abisko, en by omgiven av storslagna fjälltoppar - mellan Torneträsk, skandinaviens största fjällsjö och den u-formade dalen som kallas Lapporten och i Abisko börjar Kungsleden. Harriet Hultin från Svenska överlevnadssällskapet berättar om vilket vatten som går att dricka i naturen, och så minglar vi på Vildmarksmässan i Stockholm. Programledare: Linnea Luttu. Från i måndags.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Han har gått till historien som en mästare på att skildra Helvetet. Han var surrealist 400 år innan Salvador Dali ens var född. Följ med Mats Arvidsson in i Hieronymus Boschs magiska bildvärld. P1 Kultur tar påskledigt några dagar och under tiden bjuder vi på ett långt program om den flamländske konstnären Hieronymus Bosch. En målare  ensam i sitt slag, unik i sin egen tid och i hela konsthistorien. I år det 500 år sedan han dog. Något som firas stort i hemstaden s'Hertogenbosch där han levde och arbetade hela sitt liv. Ingen vet särskilt mycket om hans liv, men det har spekulerats desto mer. Om förebilder och inspirationskällor. Om förhållandet till kyrkan och om moraliska avsikter. Men mycket är spekulationer eftersom Hieronymus Bosch inte lämnade några dagoboksanteckningar efter sig och inte heller fick några barn. Det man vet finns i målningarna och så vet man att han gifte sig rikt och blev medlem i av ett medeltidens finaste ordenssällskap. Så missa inte Mats Arvidssons resa in i Boschs speciella värld fylld av flygande fiskar, konstiga maskiner och människor som kämpar i helvetet. I P1 Kulturs första påskspecial dessutom en återutsändning av författaren Henrik Nilssons essä om Frågornas bibliotek. En plats som istället för att samla all mänsklig kunskap, rymde allt man inte visste, frågorna som ännu inte hade blivit besvarade; vetenskapens vita fläckar och olösta problem. Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Del 3 av 3: Rättegången fortsätter. Läraren kämpar med sina skuldkänslor... Ungdom utan Gud av Ödön von Horváth Övers: Gustav Sjöberg. Dramatisering: Stellan Larsson. I rollerna: Läraren - Matias Varela, Elev T - Linnea Christiansson, Fru T - Anna Wallander, Elev B - Pål Ströbaek, Elev N - Ivar Dahlin, Betjänt och Spårvagnskonduktör - Elis Kalmér, Poliskommissarien - Nanny Nilsson, Prästen - Peter Viitanen, Guds röst - Sten Ljunggren, Radiopropaganda - Nike Nylander. Musik: Anders Widmark. Ljud: Mikael Brodin. Ljudmix: Martin Johnson. Producenter: Jan Cruseman, Anne Konstenius. Regi: Åsa Kalmér. Föreställningen är ett samarbete med Ljudbang. Sänds även 24/4 kl.20.03.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
Sänds även 3/4 kl. 00.32 och 24/4 kl. 20.33 samt 1/5 kl.00.32.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Systrarna Jana Fröberg och Vanda Lönngren är galna i gröt. De har jagat världen runt efter grötens ursprung, historia och alla dess uttryck. Och så har de sökt svaret på den knepiga frågan: Vad är gröt? - Jag tror att det inte finns nån i hela världen som nånsin har tänkt så mycket på frågan som vi, säger Jana. För gröt görs på allt möjligt. På sädesslag, potatis, ärter, linser, gammalt bröd, majs och keso. Kanske är gröt världens äldsta maträtt. Innan vi gjorde bröd gjorde vi gröt. Systrarnas jakt på grötens historia tog sig ända till Syrien, till de trakter där sädesodlingen en gång började, i det gamla Mesopotamien. Och självklart till grötkoknings-VM i Skottland. Jana och Vanda berättar om den finska påskspecialiteten memma. Och hur man ska röra i gröten. Åt vilket håll. Och med vad man ska röra. Syrad gröt är det senaste de nördat på. I programmet får vi också massor av gröttips från paret bakom Green Kitchen Stories - blogg och kokböcker - Luise Vindahl och David Frenkiel, som verkligen gillar gröt. I alla dess varianter. - Det viktiga är toppingen, säger de. Från i torsdags.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Urval och uppläsning: Erik Bergqvist Diktsamling: "Legion" Förlag: Bonniers 1988 Musik Gjermund Larsen, Arve Henriksen, Christian Wallumröd: Detach B Exekutör Christian Wallumröd ensemble Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Lita på livet, litegrann. Are Kaspersen är populärteolog. Han undervisar i kristen djupmeditation och är verksam som föreläsare och skribent. Ursprungligen från Hälsingland har han bland annat levt i ett burmesiskt kloster och med en storfamilj på Västra Samoa. Are tror att hjärtat sitter någonstans i magtrakten, vaknar helst till hiphop och trivs bäst bland andra aktivister.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Utgivning

År/datum
2016-03-27

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2016-03-27



Kungl. biblioteket