SR, P1 2016-04-04

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bra vägar, fina skolor och stor inflyttning av unga. I norska Meråker har man allt som svenska glesbygdskommuner drömmer om. Det är möjligt tack vare pengar från vattenkraften. Många svenska debattörer och kommunpolitiker framhåller Norge som en förebild när det gäller att hålla hela landet vid liv. Vattenkraftspengarna är en viktig faktor för den norska glesbygdens välstånd. I Norge går nämligen pengar från vattenkraften tillbaka till de kommuner där vattenkraften finns. För lilla Meråker i norra Norge handlar det om miljonbelopp.  Kommunen tar emot fyra olika intäkter från vattenkraften. En fastighetsskatt, både på själva vattenkraftverken och på strömlinjenätet. Förutom det ger också koncessionsavgifter och naturresursskatter intäkter. Totalt håvar Meråker med sina 2500 innevånare in mellan 18 och 25 miljoner kronor per år.  För vattenkraftspengarna har kommunen byggt upp en idrottsskola av världsklass. Den har fostrat många OS-vinnare och skidstjärnor, bland andra Frode Estil och Petter Northug. - Solen skiner alltid över Meråker, skojar Kari Anita Furunes, centerpartistisk ordförande i Meråkers kommun. Men systemet med vattenkraftspengar är under lupp i Norge.  I Norge, liksom i Sverige, pratar man om att slå ihop län till större regioner. Nord Tröndelag, där Meråker ligger och Sör Tröndelag kan bli ett storlän. Samtidigt pågår en diskussion om hur man ska fördela vattenkraftspengarna i de 23 kommunerna i Nord Tröndelag. - Det är städerna i länet som vill ha mer av småorternas vattenkraftspengar, säger Kari Anita Furunes. Kluvet land kluvet.land@sverigesradio.se Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Del 2 av 3: Läraren har tvingats följa med sin pubertala pojkklass ut på ett militäriskt tältläger. En pojke försvinner från lägret... Ungdom utan Gud av Ödön von Horváth Övers: Gustav Sjöberg. Dramatisering: Stellan Larsson. I rollerna: Läraren - Matias Varela, Eva - Tullika G Lundmark, Elev Z - Henrik Söderlind, Elev N - Ivar Dahlin, Elev B - Pål Ströbaek, Elev T - Linnea Christiansson, Sergeanten - Lennart Jähkel, Rättens ordförande - Jessica Zandén, Åklagaren - Johannes Bah Kuhnke, Advokaten - Nadja Mirmiran, Poliskommissarien - Nanny Nilsson, Herr N - Richard Forsgren, Tobakshandlaren/Guds röst - Sten Ljunggren, Radiopropaganda - Nike Nylander.  Musik: Anders Widmark. Ljud: Mikael Brodin. Ljudmix: Martin Johnson. Producenter: Jan Cruseman, Anne Konstenius. Regi: Åsa Kalmér. Föreställningen är ett samarbete med Ljudbang. Från 26/3.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Är du säker?" frågar barnmorskan, minuterna innan allt ska ske. "Nej", säger jag, "är någon som sitter på den här platsen, säker?" Den 1 april 2016 ändras lagen. Då får ensamstående kvinnor i Sverige rätt till hjälp att få barn på egen hand. Men hur fattar man som kvinna ett så livsavgörande beslut? Kanske genom att skriva listor. Kanske genom att se en hjärtformad lapp på en anslagstavla. Kanske genom att i hemlighet kliva på ett nattåg. Kanske genom att sluta tänka och bara göra. Ärligt och nära skildrar Kicki Möller ett känsloladdat livsbeslut - att få barn på egen hand. Kicki Möller har arbetat som producent och reporter för Sveriges Radio sedan 1999. Det här är hennes tredje program för P1 Dokumentär. Hon har tidigare gjort "Margit och Bosse - klockan två" och "Tunnhåriga män från Södertälje". Från förra söndagen.

Dokumentärer, Repris

Per Anders Fogelström får besök av Ingrid Hiort af Ornäs, och berättar för henne bl.a om tillkomsten av romansviten Stad. Stad-seriens fem böcker handlar om Stockholm under hundra år, och är just på väg att avslutas, efter tio års arbete. Från 2/3 1968

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I Malmö finns det ett 40-tal komplementära skolor. De drivs ofta av frivilliga föreningar med rötter i andra länder. Vad är det som gör att barnen väljer att gå hit efter ordinarie skoltid? UR. När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. I Södertälje driver den syrisk-ortodoxa församlingen en liknande verksamhet. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan? Ett program av Moa Larsson. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om svensk trupp i Mali - och hur hänger det ihop med vad vi gjorde i Libyen? Är det ens möjligt att besegra övertygade jihadister med militära medel? Eller kan det ge näring åt mer extremism? Programmet handlar om interventioner och svenska militära insatser i norra och västra Afrika. Sverige deltog i interventionen i Libyen 2011 och finns nu i norra Mali, som en del av FN-uppdraget Minusma. Ekots reporter Fernando Arias har träffat svenska soldater på Camp Nobel i närheten av ökenstaden Timbuktu i norra Mali. Hur ser soldaterna på uppdraget och vad de egentligen kan göra för skillnad? FN-insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i världen och för att få en bättre uppfattning av hotet som soldaterna möter i Mali åkte Konflikts producent Anja Sahlberg till den forna kolonialmakten Frankrike. Hon träffade bland annat den mauretanske journalisten, dokumentärfilmaren och författaren Lemine Ould M Salem, som själv intervjuat flera högt uppsatta personer inom olika extremistgrupper i Saharas öken, bland annat al-Qaeda i islamiska Maghreb, AQIM, och säkerhetsexperten Alain Rodier, som noga följer utvecklingen i norra och västra Afrika. Sverige var med i den NATO-ledda interventionen i Libyen 2011, något som ledde till att diktatorn Muammar Khadaffi störtades. I programmet möter Konflikts reporter Axel Winqvist svensk-libyern Salah. Han flydde Khadaffis regim 2005, men beskriver situationen i Libyen idag som "tusen gånger värre" än då. Vad har Sverige för ansvar för det? Gäster i studion är försvarsminister Peter Hultqvist (S), Magdalena Tham-Lindell på Folke Bernadotteakademin och Robert Egnell, professor Försvarshögskolan. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I sommar måste alla som tar nya bostadslån också amortera på lånen, alla utom dom som köper en nybyggd bostad. En ny lag, som tagits i stor politisk enighet, ger Finansinspektionen mandat att införa amorteringstvånget. Men samtidigt har bankerna redan infört krav på amortering för låntagare. Varför är det då så viktigt med en lag? Och vilka konsekvenser får den för konsumenterna och samhällsekonomin? Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Att vandra omkring i översvämmade hus eller själv vara med och planera hur en hållbar stadsdel ska se ut, är det ett effektivt sätt att öka intresset för miljön? Kanske har vi nått vägs ände när det gäller att med mer traditionella möten och informationskanaler väcka och föra diskussionen om miljö och hållbarhet. Klotet tar en titt på hur brädspel, rollspel och avancerade virtual reality upplevelser kan bli en del i att medvetandegöra miljöproblemen. - När vi leker tar vi fram vår kreativitet och våra bästa lösningar, något som krävs för att lösa dagens miljöutmaningar, det säger Anna Emmelin på Miljöverkstan Flaten. Hon är även forskare på Stockholm resilience center och drivande i ett projekt för att skapa ett interaktivt rollspel kring stadsplanering av området Flaten utanför Stockholm. Andra forskare jobbar med att testa tre tredimensionell filmteknik, en kraftfullt upplevelse som till exempel kan ge en realistisk bild över hur det är att leva i Pekings smogg. - En empatimaskin som kan ändra människors världsuppfattning, säger Owen Gaffney på Future Earths sverigesekretariat. Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Under måndagen börjar Grekland att skicka tillbaka flyktingar till Turkiet - i enlighet med det nya migrationsavtalet som slöts med EU för två veckor sedan. Men många har frågat sig hur det här ska fungera i praktiken. Vi har två korrepondnet på plats på var sin sida av sundet mellan Grekland och Turkiet. Johanna Melén direkt ifrån den grekiska ön Lesbos och Katja Magnusson, med från staden Dikili på Turkiska sidan

Säsongen för bolagsstämmor har dragit i gång och en grupp som på senare hamnat i skottgluggen är bolagens revisorer. Frågan är hur oberoende revisorerna egentligen är? Men nya krav kommer nu från EU. Reportage av Claes Aronsson.

11,5 miljoner dokument avslöjar skattesmitare över hela världen, inklusive Sverige, i en av de största dokumentläckorna någonsin. I centrum finns ett brevlådeföretag i Panama som ska ha fungerat som en enda stor penningtvätt. Nordea har hjälpt rika kunder att öppna brevlådeföretag i Panama. Hör samtal med Joackim Dyfvermark på SVT:s uppdrag granskning, som är med i det globala nätverket av 400 journalister i nära 80 länder som ligger bakom avslöjandet och Axel Kronholm, frilansjournalist på Island.

Det handlar om ytterligare drygt 4000 soldater och stridsutrustning, och USA pekar på Rysslands aggressiva beteende som orsak till att man nu vill utöka truppen. Hur kan detta komma att påverka läget mellan Nato och Ryssland? Samtal med Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI och Elena Namli, Professor i Teologisk etik vid Uppsala Universitets centrum för ryska studier.

Mer än 11 miljoner dokument avslöjar skattesmitare i samhällets toppskick över hela världen. Spindeln i nätet är advokatbyrån Mossack Fonesca i Panama som ska ha hjälpt till med att öppna brevlådeföretag. SVT:s Uppdrag Granskning visar att svenska storbanken Nordea är den sjätte mest aktiva av de 14 000 banker som finns i materialet när det gäller att göra affärer med Mossack Fonesca. Samtal med Magnus Nelin, presschef på Nordea.

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Aldo Iskra, generalsekreterare i Open Skåne, håller i veckans andakter. I veckans katolska andakter vänder sig Aldo Iskra till Jungfru Maria. Efter påsken reflekterar Aldo över hur han själv var nära döden för ett år sedan. Text Lukasevangeliet 1:31 Musik Salve Regina - Philippe Jaroussky Inno Ave Maria Stella - Philippe Jaroussky  Producent Natacha López

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Vem har arbetet med katastrofmedicin gjort mig till? Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras  Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för drygt 20 år sedan var han med och startade den svenska sektionen av Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleri tillsammans med en grupp konstnärer. Nyligen skrev han en bok, "Katastrofdoktorn" om sina erfarenheter bla om arbetet med ebola i Sierra Leone. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Mikael Timm minns Lars Gustafsson och vi recenserar Orhan Pamuks nya roman "En främmande känsla".

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Nyss avlidne Lars Gustafsson läser en dikt, recension av Boxaren på Örebro länsteater.

Kultur

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Global skatteflykthärva avslöjad. Nordea om sin roll i panamaläckan. EU:s flyktingavtal med Turkiet träder i kraft idag. Nya regler för revisorer. Ökad amerikansk militär närvaro i Östeuropa.

Aktualiteter

Ring P1 från Luleå om bland annat gode män, Sida-pengar som går till Sveriges kandidatur i FN:s säkerhetsråd och vem som får kalla sig svensk. Ring P1 från Luleå med programledare Li Skarin, producent Anton Bennebrant. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Inte sedan andra världskriget har Sverige tagit emot så många flyktingar som under hösten förra året. Vad hände egentligen bakom kulisserna när gränsen stängdes för första gången på över 60 år? "Gentlemen. Next stop, first stop in Sweden, Hyllie and please notice that in Sweden we have border control. So please have your passports or other identification cards ready." Ett tåg från Danmark rullar in på station Hyllie i Malmö. Den här sidan av perrongen är omgärdad av stängsel. Mikael Herou, insatschef på gränspolisen berättar hur det går till:  -Tågen rullar ju in här. Nu sprider poliserna ut sig här? -Nu sprider de ut sig och så är det en polis som går ner och tar kontakt med lokföraren längst ner. ... och så har man spritt ut sig längs med tåget och sen går man helt enkelt in på tåget när personerna som ska gå av har gått av. Vi kontrollerar pass och id-kort. Det bildas snabbt en kö av passagerare till utgången som bevakas av polisen Nicklas Hedin. -Hej, hej. Hallå. Då vet du att det här går ut senare i år det här passet. Bra .Ni har med lite bagage. Bara lite.     Allt går ganska smidigt. Inte en enda flykting syns till. -Jag hade blivit förvånad om det kom någon nu. Det händer ibland att det dyker upp en. Men sist jag jobbade, det var för fyra dagar sedan, då hade vi faktiskt en. Då hade jag jobbat två dagar i rad där, säger Mikael Herou.   I höstas såg det annorlunda ut. Då kunde det komma 150 flyktingar på ett och samma tåg. Många har vant sig vid den fria rörligheten inom EU. I och med Schengen-avtalet år 2000 har vi kunnat röra oss fritt över nationsgränserna. Den nordiska passunionen har funnits ännu längre. Det är nu mer än 60 år sen svenskar och danskar var tvungna att legitimera sig vid gränsen.   -Här har jag tagit fram liten statistik till dig, så att man ser ungefär. Här har vi nationellt hur många som kom. Jennie Sörman är sektionschef på Migrationsverket i Malmö. I början av förra sommaren var myndighetens prognos att antalet asylsökande skulle minska. Så i juni skrev man till och med ner prognosen.   -För vi hade under det första halvåret 2015 hade vi legat så väldigt lågt i inströmningen. Då anade man inte att man här inne i lokalerna under hösten, skulle sitta i krismöten med både MSB - myndigheten för samhällsskydd och beredskap och försvarsmakten för att få hjälp med de tusentals flyktingar som varje vecka strömmade in i Sverige. Men då i juni var allt lugnt på myndigheten. Det var först i juli de första signalerna kom om att prognosen kanske inte skulle slå in. -Vi såg en ökning avseende ensamkommande barn och det var det första tecknet som vi noterade någonstans i mitten på juli. Den här förändringen hade man också sett på Gränspolisen i region Syd. Michael Mattsson tillträdde som chef i januari 2015, så han var ganska ny som chef när de första underrättelserna om att det skett en ökning av ensamkommande barn.   -Det var då uppgifter som gjorde gällande att Malmö fick ta emot ett 20-tal per dag. Det tyckte vi var väldigt mycket.   Malmö centralstation har länge varit en samlingspunkt för ensamkommande. Michael Mattson och hans kollegor åkte därför dit för att bilda sig en uppfattning om läget. Det visade sig att underrättelserna han fått varit kraftigt underdrivna. -Då kunde vi snabbt konstatera att det var ju inte 20 stycken som kom, utan det var ju 100-tals ensamkommande flyktingbarn som kom. Men vad blev din reaktion? -Jag blev överraskad över att vi inte fick tidigare signalvärden egentligen. De flesta barnen kom från Afghanistan, men också från Syrien, Irak, Eritrea och Somalia. Under juli och augusti så sökte nästan 20 000 asyl i Sverige. Drygt 8 300 av dem var ensamkommande. Men det här var bara början. Den tredje september förra året spreds bilderna av den treårige flyktingpojken Alan Kurdi som drunknat och spolats upp på en badstrand i Turkiet. Den livlösa barnkroppen med ansiktet i vattenbrynet fick många att förstå vad kriget i Syrien och flyktingströmmarna kunde innebära. Även statsminister Stefan Löfven blev märkbart tagen av händelsen. Tre dagar senare deltar han i en flyktingmanifestation på Medborgarplatsen där han håller tal.  Stefan Löfven håller tal: "Jag sörjer Alan och jag sörjer alla andra barn som dör i krig och terror." "Mitt Europa bygger inte murar. Vi hjälps åt när nöden är stor." Stefan Löfven avslutade talet med att säga att flyktingmottagandet är hela Sveriges ansvar - ingen ska kunna smita undan.  Manifestationen hade döpts till "Refugees welcome", flyktingar välkomna. Då tycktes en stängning av gränsen vara väldigt långt borta. Rødby i Danmark den 7 september. Samma dag som Stefan Löfven håller tal om öppna gränser så kliver de första av drygt 1000 flyktingar av färjan i danska Rødby vid den tyska gränsen. Många av dom är fast beslutna om vart de ska. "We want to go to Sweden, Sweden, Sweden!" Vi vill till Sverige, Sverige, Sverige ropar de runt 150 flyktingar som börjat gå längs motorvägen E47 på väg till Sverige.   Johanna Nilsson, Kontrapunkt: -När vi fick reda på att flyktingarna gick på motorvägen i Danmark på sin väg mot Sverige så blev vi kontaktade av andra personer som undrade om de kunde använda vår buss. Johanna Nilsson är aktiv i det alternativa kulturhuset Kontrapunkt som ligger i ett industriområde i Malmö. Samtalet från Danmark skulle ändra hennes och de andra på kulturhusets tillvaro totalt.Innan den här dagen anordnade man konserter, kulturarrangemang och drev kreativa verkstäder. -När människorna kom fram till Malmö skulle de behöva någonstans att sova så redan den första kvällen där då sjunde september så beslöt vi för att öppna upp för att ta emot flyktingarna som kom till Malmö. Nästan all ordinarie verksamheten lades tillfälligt ner och istället koncentrerade man sig på att hjälpa flyktingar. -Det var så det började. Första natten sov det 75 personer.  Under september tilltar flyktingströmmen. Drygt 23 000 söker asyl. Det är mer än dubbelt så många än månaden innan, och den högsta siffran sedan andra världskriget. På Kontrapunkt är man nu uppåt 100 personer som arbetar i skift dygnet runt. Johanna Nilsson, Kontrapunkt: -Här kommer man in till receptionen. Här fick man ett armband, en säng. Här ute väntade det värdar, volontärer som pratar dari, farsi, tigrinja och arabiska, som kunde ta emot människor och visa dem runt och guida dem runt som vi gör nu. Här hade vi mottagande av donationer och också... Det är garderoben till när ni har klubbkvällar? -Ja precis. Så det blev mottagande av donationer och också koordinerade volontärscheman här ifrån. Och det var många som ville hjälpa till.   -Vi bad folket i Malmö om att hjälpa till. Det behövdes donationer, det behövdes madrasser, kläder och så vidare och redan morgonen därpå var hela det här utrymmet som vi står i var helt fullt av kläder, madrasser, täcken, kuddar och så vidare. Frivilliga körde i skytteltrafik mellan kulturhuset och Malmö centralstation där flyktingarna hämtades. -Det var alltid ett tio- femtontal bilar igång och lika många chaufförer som körde och hämtade flyktingar. Det blev snabbt fullt i lokalerna. Men hjälpsamma grannar som lånade ut sina lokaler i industriområdet gjorde att den nya verksamheten kunde växa.    -Så på några dagar lyckades vi komma upp i 300 sovplatser, och ganska snart engagerade sig också muslimska församlingen, s k turkiska moskén, och så samarbetade vi med dom och så kunde vi varje natt erbjuda 450 sovplatser. -Vi hade volontärarbetande läkare och sjuksköterskor så de hade möjlighet att kolla sin hälsa vilket var väldigt viktigt. T ex så kom det en person som hade TBC som vi snabbt kunde isolera tack vare sjuksköterskan på plats isolera och ledsaga till vården och flera andra liknande saker som hände. Vi hade också asylrådgivning i samarbete med människor som kan asylrätt för att svara på människors frågor. Vad som händer, hur fungerar det att söka asyl, var gör jag det? Hur går det till? Och så vidare. Samtidigt som Kontrapunkt är i färd att bygga upp sin nya verksamhet för att ta hand om alla de som Migrationsverket inte mäktade med beslutar Migrationsverket att de går in i ett så kallat stabsläge. Det innebar att ledningen skulle ha möten två gånger om dagen, med täta kontakter med gränspolisen, länsstyrelsen och kommuner. Man började också anställa mer personal för att kunna ta hand om alla flyktingar. På Migrationsverket hade man det svårt att göra tillförlitliga prognoser över flyktingströmmen. Jennie Sörman berättar att deras omvärldsenhet nu kontinuerligt kom med alarmerande rapporter över flyktingströmmarna i Europa.  -Då började vi se helt enkelt att rörligheten i Europa såg annorlunda ut. Vi fick rapporter på att inflödet in i Europa var mycket större än väntat. På myndigheten hade man nu fullt upp med att ta emot de flyktingar som kom. De skulle registreras och få sina asylansökningar prövade. De behövde också någonstans att bo.  -Ja, vi hade en beredskap som var anpassad utifrån en viss volym. En beredskap fanns. Jag kan tycka det är lite orättvist om man säger att vi hade ingen beredskap och vi var inte beredda. Jo det var vi. Men vi var inte så beredda på de volymerna som det till syvende och sist blev, säger Jenny Sörman, migrationsverket.   I mitten av september inleder polisen den nationella särskilda händelsen Alma. Det är först när händelser är så pass allvarliga att polisen måste prioritera om sina resurser som man inför den här typen av beredskapslägen. Fokus, säger man, kommer ligga på att säkerställa ordning och säkerhet i och kring mottagandet av flyktingarna. Chefen för gränspolisen Syd, Michael Matsson, välkomnade att myndigheten ställer om till ett krisläge. -Det var en situation där vi i princip inte fick göra annat än att se till att ta emot ett stort antal människor i väldigt dåligt skick, och ingen myndighet var riktigt förberedd att omhänderta den här situationen. Inom ramen för Alma togs nu poliser in från andra delar av landet. Insatschefen på tågperrongen Mikael Herou berättar hur det var när han förflyttades till Malmö. -Det har varit svårt att hantera alla de här flyktingarna för många mår ju väldigt dåligt. Det kommer barnfamiljer som mår jättedåligt. Efter ett arbetspass här när det var riktigt intensivt och man jobbade kanske 10-12 timmar så var det svårt att slappna av. Det var tufft. Och den organisationen hade inte vi så att de stod ute mitt i natten i spöregn. Jag vet själv att jag har haft min polisbuss full av småbarn bara för att de ska slippa stå ute. Så det har varit psykiskt krävande på det sättet. Det har det varit.    Ännu sämre mådde många flyktingar. -It was difficult. Yes of course. Because we crossed ten countries. Ruaa och hennes man kom då i september efter att ha flytt från kriget i Syrien. Resan var svår, berättar hon. Särskilt för deras två tvillingsöner som är i tre år gamla. -Its a big disaster. A nightmare. A lot of dificults because we came with children... Missödena avlöste varandra. Värst var det på gummibåten mellan Turkiet och Grekland som smugglarna tog 10 000 euro för var värst, berättar Ruaa.   -10 000 euro for four. If you have children you're scared about them. If it's something wrong on them it´s a big disaster and I can loose my life if they had some trouble. När man har barn så är det enda man tänker på, man vill inte att något ska hända dom, säger hon. Nu ligger de två tvillingarna och sover i en stor barnvagn inne i Migrationsverkets reception i väntan på ett möte med en asylhandläggare. -So my children that was my problem.  I slutet av september syns inga tecken på att flyktingströmmen är på väg att minska. Snarare tvärtom. Polisen beslutar nu att låta den särskilda händelsen Alma gå in i en ny fas. Vilket innebar att polisen nu skulle lägga mer resurser på att göra inre utlänningskontroller. Några dagar senare - den första oktober håller regeringen presskonferens där man presenterar förslag med anledning av flyktingsituationen. Så här lät det i Sveriges radio:   Studio Ett: "Ja, här är Studio Ett, torsdag eftermiddag. 24 000 asylsökande kom till Sverige bara i september. Nu ska polisen skärpa utlänningskontrollen. Inrikesminister Anders Ygeman med oss direkt."    Den viktigaste åtgärden som presenteras är den som polisen redan har infört - att i större utsträckning kontrollera flyktingar och avvisa dem som inte har rätt att var i landet. Så här sa inrikesminister Anders Ygeman: -De som inte har rätt att vistas i landet, de som har fått avslag på sin asylansökan de ska naturligtvis utvisas eller avvisas. Vi måste bli bättre på det för att kunna erbjuda alla de människor som nu flyr från krig och förtryck en fristad i Sverige. Under oktober fortsätter antalet flyktingar att öka. Bara under en vecka regsitreras 10 000 asylsökande av Migrationsverket. För Malmö stad var situationen allvarlig och den sjätte oktober meddelar man att man går in i krisläge 2 - det är första gången sedan tsunamikatastrofen. I Malmö har kommunen lyckats ordna 1000 nya transitplatser för ensamkommande barn. Flyktingar placeras nu i gymnastiksalar, på före detta vårdboenden, i kolonistugor och på hotell. I Ystad ordnar man så att flyktingar kan placeras på ett spa. Två dagar senare får Malmö stad äntligen upp den ankomstcentral som man sedan flera veckor har planerat vid stationen. Här finns nu värmestugor, lekrum, sjukvård, toaletter och duschar. På kommunens hemsida beklagar man att det tagit så lång tid. Och att förseningen berott på att de många regler som måste följas.   Kulturhuset Kontrapunkt fick igång sin hjälpverksamhet på under 24 timmar. När Malmö stad öppnar sitt officiella mottagande har man på Kontrapunkt varit igång i över en månad. -...och då hade vi redan haft 10 000 övernattningar. Hade alla dom personerna sovit på Malmö central så hade det varit kaos där redan första dagarna, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt. På Migrationsverket i Malmö upplevde sektionschefen Jennie Sörman septembers flyktingström ändå som hanterbar. Men nu i oktober så eskalerade antalet. -Där någonstans så började vi att inse att även om vi hade haft en beredskap för ett förhöjt inflöde så var det en väldigt hård belastning på systemet. Vi hade svårigheter att hinna med helt enkelt för det var så mycket människor som kom samtidigt. Bussar går nu 24 timmar om dygnet från Malmö över hela Sverige där flyktingarna placeras ut i olika boenden. På Migrationsverket börjar man nu få problem med att få fram tillräckligt många boendeplatser. Jennie Sörman: -Där var en av åtgärderna att vi helt enkelt gick ut och gjorde förfrågan till kommunerna vilken omfattning de kunde bistå med det som vi kallar evakueringsboenden, som egentligen handlar om att bara hitta tak över huvudet och någonstans att sova. Det var i gympasalar och det var matsalar. Migrationsverket får nu hjälp av MSB- myndigheten för säkerhet och beredskap - som sitter med på ledningsmötena. Och senare även från Försvarsmakten. Man får också hjälp med registreringar av flyktingar av olika frivilligorganisationer. Men utmaningarna fortsatte att komma. -Helt plötsligt insåg vi att många bussbolag inte hade bussar att leverera och det började gå tomt på chaufförer. Det saknades chaufförer? Ja, under en period. Det var så otroligt mycket människor i rörelse så det var saker som vi inte vara vana vid att de skulle ta slut och att de faktiskt tog slut. Ett annat problem var hur man skulle hantera alla ensamkommande flyktingbarn som börjat komma med färja från Tyskland till Trelleborg. -Det var en enorm utmaning för den kommunen att klara av det. Det var en otroligt stor mängd barn som kom under en väldigt kort tid.   Så att det var ju en del sådana faktorer som vi helt enkelt såg att vi var tvungna att anpassa vår verksamhet för att möta hur inflödet såg ut helt enkelt. Det började hända väldigt snabbt går det. När oktober summeras landar antalet som sökt asyl på nästan 40 000 personer. Men antalet flyktingar är egentligen ännu högre. Många avviker och försvinner utan att ha kontakt med myndigheterna. Flyktingar sover nu på tågstationer, i Migrationsverkets receptioner, i tillfälliga mottagningstält och i myndighetens källarlokaler. Den 11 november kommer till slut regeringens besked om att stänga gränsen.    Anders Ygeman, inrikesminister: -Kontrollen ska börja genomföras imorgon torsdag den 12 november kl 12.00, och inledningsvis gälla i tio dagar. På presskonferensen meddelas att gränskontrollerna ska utföras på Öresundsbron och vid färjelägena i södra Sverige. Regeringen hade bestämt sig efter att Migrationsverket, tidigare under dagen, gjort en begäran om en stängning av gränsen eftersom man inte längre kunde säkerställa ett värdigt asylmottagande. Med på presskonferensen fanns också Migrationsverkets kommunikationsdirektör Mikael Hvinlund. -Vi har nu en situation där Migrationsverket inte längre löser uppdraget som handlar om att säkerställa tak över huvudet. Vi har en situation vid våra färjelägen och tågstationer där många ensamkommande barn faktiskt försvinner varje dag och det är inte rimligt. Nyheten om att Sverige inför gränskontroller sprids över världen. PBS Newshour: "Sweden today became the latest European country to impose border controls." Reuters: "Swedish prime minister Stefan Löfven says that the country can´t cope with the huge influx of migrants." PBS Newshour: "Who wants to seek asyl in sweden. Asyl." "Lunch time today at Hyllie the first station i n Sweden across the bridge from Denmark and police begin border controls over concerns of the huge regugee influx is endangouring law and order and the country´s internal security." Insatschefen på gränspolisen Mikael Herou fick reda på beslutet via nyheterna på tv. -Det var ju sagt att vi skulle få reda på det gott om tid innan. Men det fick vi inte. Nu minns jag inte hur många timmar det handlade om men vi fick det via teve. Sen skulle det vara infört om det nu var 20 timmar senare. -Min första tanke var nog att det var rätt att införa gränskontroller och sen var det nog vansinne med tanke på den tidsgränsen som polisen fick för att förbereda det här. Så vad hände sen då? Vad va det ni gjorde rent praktiskt? -Det handlade väldigt mycket om hur ska vi genomföra det, var ska vi stanna, ska vi stanna här eller i Malmö Central eller på Triangeln. Var är bäst lämpat att plocka av folk och hur ska vi plocka av folk? Ska vi gå in i tåg eller ska vi tömma hela tåget, eller ska vi gå in och vilka ska vi kolla och då var vi ju inte mannade heller på det sättet som vi är nu. Men polisen löste uppgiften. Kl 12 den 12 november stod 30 poliser redo att återinföra gränskontrollen. En gräns som varit öppen i över 60 år. -Jag kommer tydligt ihåg när det första tåget skulle komma klockan 12. Hela världspressen stod härnere tillsammans med oss och så var man försenad. Vi fick avbryta därför att man hade glömt skicka något beslut från regeringen ner hit, utan man hade bara meddelat det i tv, men man hade inte skrivit det på något papper. Så vi var en halv timma försenade. Men kontrollerna kom igång och insatschefen Mikael Herou berättar att det snabb blev gnissel med den danska polisen när den svenska polisen nekade människor inträde i Sverige. -Jag vet att det var problem där vid några tillfällen. Det blev det? -De ville inte ta tillbaka och vi ville inte ha. Några gånger har vi kört över folk med polisbil och lämnat över dem direkt fysiskt till danska polisen och de har inte varit så glada och positiva. -Jag vet ju att vi har avvisat folk som har kommit tillbaka igen med nästa tåg. Och så har vi hittat dem en gång till. Jag tror att rekordet är uppe i, vad jag känner till, fyra gånger i alla fall en person. Sen får man fatta ett annat beslut om förvarstagande lite sådär. Fyra gånger fram och tillbaka? -Javisst, avvisade och sen på en gång till sen på en gång till och en gång till och ytterligare en gång till..   Strömmen av flyktingar minskar något men upphör inte i och med de nya gränskontrollerna. Flyktingarna kan fortfarande ta sig till svenska gränsen för att söka asyl. Den 24 november håller regeringen en ny presskonferens. Ekot: "Här är dagens eko kvart i fem. Regeringen vill minska antalet asylsökande, flera nya åtgärder presenteras." Enligt statsminister Stefan Löfven är situationen ohållbar och han är också besviken på de andra EU-länderna som han tycker inte tagit tillräckligt ansvar för att emot flyktingar. Stefan Löfven, presskonferens: "Svensk lagstiftning kommer att anpassas till EU:s miniminivå. Med just det uttryckliga målet att få fler människor att välja att söka asyl i andra EU-länder än Sverige." Med den nya lagen vill regeringen att antalet flyktingar till Sverige ska minska med hjälp av att begränsa möjligheterna för flyktingar att få uppehållstillstånd. Det vill man uppnå genom att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd, begränsa rätten till anhöriginvandring och Införa skärpta försörjningskrav. Lagen föreslås börja gälla i slutet av maj och ska gälla i tre år. Presskonferensen som leds av statsministern och miljöpartiets språkrör Åsa Romson avslöjar också den spricka som uppstått i regeringen. Miljöpartiet har ju länge verkat för en generösare flyktingpolitik. Det är en gråtmild Åsa Romson som är med och presenterar den nya tuffare lagen. Åsa Romson, språkrör Miljöpartiet: -Jag ska vara helt ärlig, vi har under den senaste tiden ett antal mycket svåra debatter i partiet just kring verklighetsbilden. De senaste veckorna har jag blivit helt övertygad om att bästa sättet att hjälpa mina miljöpartistiska kommunalråd är att ändå göra något. Redan dagen efter sågade Gustav Fridolin sin egen regerings nya lagförslag i en intervju i P1 Morgon. Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet: -Det är ett väldigt dåligt förslag. Tillfälliga uppehållstillstånd försämrar möjligheterna till integration och försämrar möjligheten att få känna sig trygg. -Nej, men det går inte att försvara, utan detta är en sorglig dag för Europa. Signalen till flyktingar på väg till Sverige hade nu gjorts tydlig med den nya lagen. Under december sjönk antalet asylsökande till knappt 14 000. Den 4 januari inför Sverige id-kontroller på Kastrup flygplats i Danmark. Det är danska banverket DSB som fått ansvaret och vaktbolaget Securitas som utför själva kontrollerna. Här står ett pärlband av vakter i gula reflexvästar. Alla resenärers id-handlingar kontrolleras och fotograferas med mobiltelefoner. Den som saknar giltig legitimation släpps inte på tåget. Den svenska gränspolisen Mikael Herou såg en stor skillnad på antalet flyktingar ombord på tåg som nu kom över sundet. -Efter id-kontrollerna så tog det stopp fullständigt. Här har det nästan dött ut skulle jag vilja påstå. Men frågan är om inte flyktingströmmen hittar nya vägar. Nu är det runt 500 personer som söker asyl hos Migrationsverket varje vecka. Men vid gränsen träffar polisen bara på ett 20-tal. Gränspolischefen Michael Mattsson säger att siffrorna borde stämma mer överens.   -Så dom måste finnas i Sverige eller ta sig in på annat sätt i Sverige som vi inte upptäckt som gör att de söker asyl i Sverige. -Många kommer säkert in med hjälp av falska handlingar. De kan ha legat i en container, eller i en lastbil, eller vad än det må vara för någonting. Det är ingenting vi kan utesluta. Sen id-kontrollena infördes har man på Öresundsbro Konsortiet - som äger bron - sett en stor ökning av företagstrafiken. Det har man sett i de mätningar som görs. -Det är framförallt hyrbilar, bussar och taxi som vi ser en ökning av. Sanna Holmqvist är pressansvarig. -Några taxibilar har ökat med mellan 50 och 150 procent. Och sen finns det taxifirmor som har gått från enstaka körningar till runt 2 000 under de här perioderna. Pendlare som drabbats av förseningar på grund av de nya kontrollerna tros ligga bakom ökningen. Men i flera fall har polisen hittat flyktingar i taxibilarna.Vid vägkontrollen står polismannen Mikael Jansson och är i färd att kontrollera en vit skåpbil. -Det går taxibilar här hela tiden. Det har ökat att de försöker komma över hit i olika sorters fordon. Varje dag händer nånting. Gränspolisen har hittills i år haft ett 20-tal smugglingsförsök som skett med taxi. Människosmugglingen på bron totalt har ökat mycket. Tidigare hade gränspolisen 15-25 ärenden per år. Under förra året hade man över 100 ärenden, och trenden har hållit i sig under 2016. Sen id-kontrollerna infördes har flyktingar även försökt ta sig till Sverige över bron till fots. Flera gånger har tågtrafiken stoppats på grund av att människor gått i spåren. Det här har lett till att man på Öresundsbro konsortiet börjat sätta upp sensorer i tågtunneln. -Vi ser ju fler incidenter nu med människor som försöker gå i järnvägstunneln. Och i natt var det fyra personer som tog sig in i tunneln, säger Sanna Holmqvist. -Det är ju oerhört farligt att röra sig där både i järnvägstunneln och motorvägen är väldigt smala. Det är än så länge oklart hur länge regeringen kommer att låta de nya kontrollerna vara kvar. Men enligt polisen får kontrollerna i Danmark bara göras i sex månader i taget. Därefter måste kontrollerna upphöra i två veckor. Detta väntas ske den 4 juli.  Reporter: Mikael Funke Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Ingemar Strömgren i Ammarnäs sätter tillsammans med andra bybor "pärer" i den legendariska potatisbacken långt uppe i den västerbottniska fjällvärlden. Gustaf Klarin sätter grepen i en ny jord - och skördar årets första skörd av jordärtskockor! Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor, bland annat från Eva som vill börja om eftersom jorden i hennes grönsaksland är full med ogräsrötter. Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är många osynliga sociala koder att lära sig. Att hälsa på kvinnor med en kram var lite av en chock för Mohamed och Qadir som växt upp med att kvinnor och män inte umgås som vänner. Qadir ifrån Afganistan blev kallad respektlös i början när han inte tittade sina familjehemsföräldrar i ögonen. - Men jag hade växt upp med att det är respekt att inte ha ögonkontakt, säger Qadir. Mohamed säger att han blivit en annan person sedan han kom till Sverige. Att han lärt sig visa kärlek på ett sätt som hans föräldrar aldrig gjort. Programmet är gjort av Lovisa Haag Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Ballad om stigarna i Västmanland" av Lars Gustafsson Uppläsare: Lars Gustafsson Diktsamling: "Artesiska brunnar cartesianska drömmar" Förlag: Norstedts 1980 Med anledning av Lars Gustafssons bortgång i helgen, repriserar vi några av hans inläsningar ur radioarkivet den här veckan; de flesta inspelade 2006 då Lars Gustafsson senast var Månadens diktare i P1. Lars Gustafsson blev 79 år. Musik Joseph Bodin de Boismortier: Tredje satsen ur Svit för soloflöjt e-moll opus 35:1 Exekutör Sharon Bezaly, flöjt Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor att diskutera i samband med det. Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor att diskutera i samband med detta. Att bli jagad, fångad och nedsövd för att sedan vakna upp med ett halsband runt halsen är något som våra vilda djur ibland råkar ut för. Vi vill ju gärna lära oss mer om djuren genom att ta prover eller märka dem på olika sätt. Här menar den norske filosofen Morten Tønnessen att det är viktigt att göra en avvägning mellan enskilda djurs välbefinnande och nyttan av det vi kan lära oss för att till exempel bevara en art. - Det är viktigt att både respektera det enskilda djuret och respektera större helheter, säger han. Det här är också frågor som Katarina Cvek från den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och vargforskaren Olof Liberg är vana att tänka på. - Vi har nog svårt att klara oss utan radiosändarna på halsbanden, men vi försöker minimera användningen av dem så mycket som möjligt, säger Olof Liberg. Morten Tønnessen är förste amanuens i filosofi vid universitetet i Stavanger, Katarina Cvek, koordinator för försöksdjursfrågor på Sveriges lantbruksuniversitet och ledamot i djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och Olof Liberg som är vargforskare i projektet Skandulv. Reporter: Sara Sällström Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor som behöver diskuteras i samband med det, enligt filosofen Morten Tønnessen. Det här är också frågor som både Katarina Cvek från den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och vargforskaren Olof Liberg är vana att tänka på. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Författaren, poeten, samhällsdebattören, dramatikern och filosofen Lars Gustafsson gick bort i helgen. P1 Kultur minns honom tillsammans med Marie Lundström, Göran Sommardahl och Ulrika Knutson. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon är prisad för sina böcker som djupdyker i människans känsloliv och upplevelser av kroppen, men professorn i idé- och lärdomshistoria har låtit berättelsen om sig själv stanna vid ytan. Tills nu. Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet, är specialiserad på medicinhistoria och har sedan 70-talet ägnat sig åt historien om vad det är att vara människa. Hon är flerfaldigt prisad för sitt skrivande om känslor som nostalgi och melankoli, och om kroppen och sjukdomar - särskilt fokuserat på kvinnliga erfarenheter. I sin senaste bok Den sårade divan undersöker hon föreställningen om kvinnlig galenskap utifrån tre kända kvinnor under början av 1900-talet. Men i Söndagsintervjun i P1 med Martin Wicklin öppnar Karin Johannisson för första gången upp ordentligt om sitt eget känsloliv. Om en patriarkal pappa, flykten in i fantasin och att odla sina inre rum. Från första mensen till sista boken. Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervjuInstagram: @sondagsintervjun_p1 Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Louise Epstein längtar efter odlingssäsongen och att få se morötter frodas jämte asiatiska grödor. Och vad gör det att ordförståelsen minskar bland dem som gör högskoleprovet? Odlingssäsongen närmar sig och Louise Epstein längtar efter förnyelse. Tänk att se asiatiska grönsaker som pak choi, kinesisk broccoli och vintersquash frodas tillsammans med morötter och betor. I dag pratar vi med stjärnodlaren Sutip Austad som delar med sig av sina bästa tips. Ordförståelsen bland dem som gör högskoleprovet minskar. Vad leder det till och vilka lösningar finns det? Räcker det med att läsa eller är det bra att ägna sig åt andra magiska aktiviteter också? Det ska vi prata om i dag. Många längtar efter att visa upp ekonomisk framgång på sociala medier och på senare år har myndigheterna blivit mer intresserad av att leta efter fiffel bland bilder på sportbilar, lustjakter och exklusiva semesterresor. Hör av dig till oss! Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Nobelpristagaren Orhan Pamuks nya roman, Lars Gustafssons bortgång och kampen mellan Wikimedia och Upphovsrättsorganisation.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Panamadokumenten- skatter och moral, LO/Svenskt näringsliv om lönerörelsen, presskonferens om vårbudgeten, nya begravningsriter i Kina, Panamadokumenten- internationella reaktioner, flyktingar skickas tillbaka till Turkiet, Living Lab och skoldebatt om utökad skolplikt

Husen byggs som lego, på tillfällig mark och 2000 sensorer ska mäta allt mycket noggrant. Följ med till Göteborg där forskningen ska ta plats hos de boende i HSB Living lab. Snabbyggda modulbostäder som ska ge svar på hur framtidens boende ska se ut.

I det världsomspännande avslöjandet om skattesmitning och penningtvätt via en Panama-baserad advokatbyrå är även många svenskar inblandade. 400 till 500 svenskar ska finnas med i de läckta Panama-dokumenten.

Liberalerna vill förlänga skolplikten upp till 20-årsåldern för nyanlända elever och halvera deras sommarlov. De nya regler skulle gälla alla som anländer i mellanstadieåldern eller senare.

I Kina är det idag gravsopar-högtid, en traditionell helg som återinförts och då många familjer åker ut på landet för att se om gravarna. Samtidigt skärper kinesiska myndigheter kraven på nya begravningsformer som ska spara mark. Målet är att alla familjer ska välja kremering redan om fem år, och nu bedrivs intensiva övertalningskampanjer.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Panamadokumenten- skatter och moral, LO/Svenskt näringsliv om lönerörelsen, presskonferens om vårbudgeten, nya begravningsriter i Kina, Panamadokumenten- internationella reaktioner, flyktingar skickas tillbaka till Turkiet, Living Lab och skoldebatt om utökad skolplikt

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även 22.55.

Kultur

Författaren, poeten, samhällsdebattören, dramatikern och filosofen Lars Gustafsson gick bort i helgen. P1 Kultur minns honom tillsammans med Marie Lundström, Göran Sommardahl och Ulrika Knutson. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Koleldningen i Kina har skapat den livsfarliga smog som tidvis har täckt landsändar och huvudstaden Peking. Men nu tas krafttag mot den dåliga luften. Kina är känt som väldens största utsläppare av växthusgasen koldioxid. Men landet har på senare år också blivit världsledande på både vind- och solkraft och de kolkraftverk som byggs släpper ut väsentligt lägre halter än motsvarande anläggningar i exempelvis Europa. Hör om Kinas nya gröna väg med bland andra Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg och Tomas Kåberger, generaldirektör för den svenska energimyndigheten.     Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är många osynliga sociala koder att lära sig. Att hälsa på kvinnor med en kram var lite av en chock för Mohamed och Qadir som växt upp med att kvinnor och män inte umgås som vänner. Qadir ifrån Afganistan blev kallad respektlös i början när han inte tittade sina familjehemsföräldrar i ögonen. - Men jag hade växt upp med att det är respekt att inte ha ögonkontakt, säger Qadir. Mohamed säger att han blivit en annan person sedan han kom till Sverige. Att han lärt sig visa kärlek på ett sätt som hans föräldrar aldrig gjort. Programmet är gjort av Lovisa Haag Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor att diskutera i samband med det. Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor att diskutera i samband med detta. Att bli jagad, fångad och nedsövd för att sedan vakna upp med ett halsband runt halsen är något som våra vilda djur ibland råkar ut för. Vi vill ju gärna lära oss mer om djuren genom att ta prover eller märka dem på olika sätt. Här menar den norske filosofen Morten Tønnessen att det är viktigt att göra en avvägning mellan enskilda djurs välbefinnande och nyttan av det vi kan lära oss för att till exempel bevara en art. - Det är viktigt att både respektera det enskilda djuret och respektera större helheter, säger han. Det här är också frågor som Katarina Cvek från den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och vargforskaren Olof Liberg är vana att tänka på. - Vi har nog svårt att klara oss utan radiosändarna på halsbanden, men vi försöker minimera användningen av dem så mycket som möjligt, säger Olof Liberg. Morten Tønnessen är förste amanuens i filosofi vid universitetet i Stavanger, Katarina Cvek, koordinator för försöksdjursfrågor på Sveriges lantbruksuniversitet och ledamot i djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och Olof Liberg som är vargforskare i projektet Skandulv. Reporter: Sara Sällström Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Vem har arbetet med katastrofmedicin gjort mig till? Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras  Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för drygt 20 år sedan var han med och startade den svenska sektionen av Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleri tillsammans med en grupp konstnärer. Nyligen skrev han en bok, "Katastrofdoktorn" om sina erfarenheter bla om arbetet med ebola i Sierra Leone. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Nordea har hjälpt kunder undvika skatt säger vd von Koskull. På Island kräver man statsministerns avgång och både i Europa och Latin- och Mellanamerika är dignitärer inblandade i Panamaskandalen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Nordea har hjälpt kunder undvika skatt säger vd von Koskull. På Island kräver man statsministerns avgång och både i Europa och Latin- och Mellanamerika är dignitärer inblandade i Panamaskandalen.

Aktualiteter

Uppläsare: Lars Gustafsson Diktsamling: "Artesiska brunnar cartesianska drömmar" Förlag: Norstedts 1980 Med anledning av Lars Gustafssons bortgång i helgen, repriserar vi några av hans inläsningar ur radioarkivet den här veckan; de flesta inspelade 2006 då Lars Gustafsson senast var Månadens diktare i P1. Lars Gustafsson blev 79 år. Musik Joseph Bodin de Boismortier: Tredje satsen ur Svit för soloflöjt e-moll opus 35:1 Exekutör Sharon Bezaly, flöjt Från kl. 12.00.

Kultur, Repris