SR, P1 2016-07-17

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lantzkampen sänder inför publik under politikerveckan i Visby från Sveriges Radios scen i Almedalen. Välkomna att lyssna på plats om du har möjlighet och hör om TV4 eller SVT segrar! Tv4-nyheternas politiska kommentatorer Anders Pihlblad och Ann Tiberg tävlar mot SVT-programledaren Camilla Kvartoft och politikkommentatorn Mats Knutson! Annika Lantz programleder och Johar Bendjelloul dömer! Från förra fredagen

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kändistidningen Hänt i veckan kritiseras för att framställa dömd trippelmördare som oskyldig. Vi undersöker fenomenet Hemnet-journalistik. Och så sommarserie om nyheterna vi aldrig glömmer, om Utöya. Hänt i veckan anklagas för att rentvå dömd mördare En av veckans mest oväntade publiceringar stod nöjestidningen Hänt i veckan för. De hade lyckats med det ingen annan redaktion hade gjort, nämligen att landa en exklusiv intervju med en av Sveriges mest jagade män: Martin Saliba, som i januari dömdes till livstids fängelse för tre mord i Uddevalla förra sommaren.  Från sitt gömställe i Libanon bedyrar han sin oskuld för Hänt i Veckans reporter och säger att han flytt Sverige eftersom han är rädd att offrens anhöriga ska döda honom om han återvänder. Det finns såklart ett stort nyhetsvärde i att intervjua dömda brottslingar. Men i Hänt i veckans artikel ställs inga motfrågor och varken åklagare eller anhöriga intervjuas för att ge andra sidan av den här historien. Men inte nog med det. Redaktionen tar ytterligare ett steg och gör en egen rekonstruktion för att motbevisa det som sägs vara en central del i den fällande domen. Hur kommer det sig att Hänt i veckan fick den här exklusiva intervjun? Och varför låter man en dömd trippelmördare stå helt oemotsagd? Reporter: Jonna Westin. Fenomenet Hemnet-journalistik  Vi har i en rad reportage här i Medierna berättat om annonser som lånar journalistikens form: så kallad Native advertising. Men den här veckan ska det handla om en genre av journalistik som gör tvärtom. Det ska handla om journalistik som lånar annonsens form. Det handlar om Hemnet-journalistik. För om det finns en sorts material som klickas på nätet vill medierna vara där och göra innehållet själva. Kvälltidningarnas nyhetsvinklar på virala videoklipp är ett exempel. Idag ska det handla om hur sajterna gör för att kapitalisera på ett annat klickmonster: Bostadsannonserna. Reporter: Erik Petersson Första delen av sommarserien: Nyheter vi aldrig glömmer I den första delen av vår reportageserie den här sommaren berättar vi idag om den svarta dagen den 22 Juli 2011. Då Norge drabbades av Anders Behring Breiviks terrordåd, som slog till först mot centrala Oslo och sedan mot ön Utöya där Arbeiderpartiet hade sitt årliga ungdomsläger. Svenska Ali Esbati, riksdagsledamot för vänsterpartiet som var där och höll föredrag var den enda Svensken, och en av få vuxna som befann sig på ön. Reporter: Tove Palén. Från i går. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

I P1 Kulturs sommarserie delar åtta inbjudna författare, samhällsdebattörer och konstnärer med sig av sina tankar om yttrandefriheten, detta jubileumsår för Tryckfrihetsförordningen. Grundpelaren för klassisk liberalism är individens suveränitet. Allt utgår från individens fri- och rättigheter. Utifrån den tanken är vår konstitution och lag utformad. Under kontroversen runt de danska Muhammed-karikatyrerna som publicerades i Jylland-posten 2005, fick jag några tankeställare. Skandalen, som blev en internationell angelägenhet, skapade ett intressant tillfälle att diskutera gränserna för yttrandefrihet. Det blev tydligt att förutsättningarna för det offentliga samtalet hade ändrats. Diskussionen om Muhammed-karikatyrerna var intensiv och stundtals aggressiv. Skulle man publicera eller inte? Var bilderna kränkande mot islam eller mot muslimer? Kanske bådadera och vari låg skillnaden? Var den som publicerade karikatyrerna en yttrandefrihetshjälte eller svårt ansvarslös? Jag minns speciellt ett tillfälle under den här perioden. Det var när en reporter från Sveriges radio ringde inför att jag skulle medverka i ett program för att diskutera publiceringen. Hen ville veta vad jag ansåg om yttrandefrihetens gränser. Jag påpekade att yttrandefrihet var en negativ rättighet, vilket reportern tolkade som att jag tyckte att yttrandefrihet var något negativt. Jag tänkte att det skulle vara som att anse att någon som fått ett positivt svar i ett HIV-test fått ett glädjande besked. Men det här med positiva och negativa rättigheter är inte så enkelt och det är därför något vi borde tala mer om. Några av de mest grundläggande rättigheterna är så kallade negativa rättigheter. En negativ rättighet kräver ingen aktiv handling från någon annan. Den kräver enbart att andra avstår från att göra något, till exempel att bruka våld eller att stjäla andras egendom. Religionsfrihet och yttrandefrihet är två negativa rättigheter. Det betyder med andra ord rätten att INTE förföljas, fängslas eller dödas för sin tro eller för det man man vill uttrycka och säga. Men ingen rättighet är absolut. Vi gör inskränkningar även i yttrandefriheten och religionsfriheten. Man får inte förtala en person eller hetsa mot en folkgrupp, man får inte heller genom sin trosutövning skada någon annan. Principen är att människan ska vara fri och i Sverige är det högt i tak. Då och då hör man människor hävda censur när de inte blir publicerade eller när deras åsikter kritiseras. Om man tror att det är en mänsklig rättighet att publiceras så utgår man från att yttrandefrihet är en positiv rättighet. Vad är då en positiv rättighet? En positiv rättighet är rätten att få något (till exempel sjukvård, utbildning eller boende). En positiv rättighet kräver en aktiv handling från någon annan (ofta från exempelvis regeringen, kommunen etc) för att rättigheten ska tillgodoses. Den positiva rättigheten förutsätter att andra, till exempel en stat, har skyldigheter att tillhandahålla befolkningen verktyg att utöva rättigheten. Det är med andra ord inte en mänsklig rättighet att publiceras, men däremot har staten en skyldighet att ge befolkningen skriv- och läskunskaper som gör att man faktiskt kan använda sig av yttrandefriheten. Det är dock skillnad på vad man har rätt att säga och vad man vågar eller bör säga. Rätten att uttrycka sig är inte detsamma som rätten att slippa kritik. Kritik är nämligen den andres yttrandefrihet. Gott omdöme är en tillgång men de som saknar den förmågan bör inte fråntas rätten att utrycka dumheter. Inskränkningar i yttrandefrihet ska alltid noga övervägas. Dilsa Demirbag-Sten Från kl. 12.55.

Kultur, Repris

Den här gången läser vi Kazuo Ishiguros genombrottsroman "Återstoden av dagen" från 1990, som blev film 1993 och blev åttafaldigt nominerad till Oscar-statyer. Med i cirkeln sitter för första gången en familjekonstellation - Vanna och Göran Rosenberg, som båda numer kan titulera sig författare. Programledare: Marie Lundström. Från kl. 18.40. Sänds även på fredag kl. 20.03.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad händer med tilliten i ett samhälle som gång på gång skakas av besinningslösa våldsdåd? Hör frilansjournalisten Ingmarie Froman och Klas Borell, professor i sociologi. Baptistprästen som utmanar regimen i Zimbabwe Under rubriken "My flag" har baptistprästen Evan Mawaririe publicerat ett antal regimkritiska filmer på youtube som fått stor spridning och samlat folk till strejker och aktioner riktade mot Mugabe-regimen i landet. Häromdagen fängslades Mawaririe, men folkets missnöje, fattigdomen och kraven på reformer består. Vi pratar med Peter Svensson, Svenska Kyrkans internationella representant i södra Afrika. Vad händer när kyrkan blir entreprenör? "Att tjäna sin nästa" är ju ett klassiskt kristet ideal. Men när kyrkan blir entreprenör tillkommer kravet på att "tjäna pengar". Går det att förena de här två idéerna? Och hur märker man på t ex ett vårdboende att det är kyrkan och inte kommunen som är ägare? Vår reporter Elin Lemel har besökt en kyrka i Huskvarna som gett sig ut på vård & omsorgsmarknaden. Uppdrag: Att göra världen lite, lite bättre. Om engagemang, uthållighet och kanske en och annan kompromiss? Möt Hala Mohammed, vice ordförande för Röda Korset, och också ordförande för Röda korsets ungdomsförbund. Från i fredags.

Aktualiteter, Repris

Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat. Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren. Lena Nordlund Från i går. Sänds även i kväll kl. 19.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

MMA-FIGHTER. MMA-stjärnan Alexander Gustafsson, också känd som The Mauler, talar om förluster, träning, de hårda ungdomsåren och kärlek i sitt Sommarprogram. Alexander Gustafsson berättar om Mixed Martial Arts, MMA, sporten där han är rankad fyra i världen i lätt tungvikt. I sitt Sommar berättar han om den tunga förlusten i en titelmatch på UFC-galan i januari 2015. Efter förlusten försvann träningsglädjen. Han berättar om de tuffa ungdomsåren då han var rastlös och ofta kom i bråk. Efter flera fängelsedomar kom vändpunkten när han introducerades till kampsport. Vi får också höra om Alexanders Gustafssons fascination av jakt, och hur det ledde till kärlek. Om Alexander "The Mauler" GustafssonEn av Sveriges främsta inom MMA, Mixed Martial Arts. Rankad fyra i världen i lätt tungvikt. Före sin karriär hade han ett stökigt liv, men MMA blev räddningen. Smeknamnet "mauler" är beteckningen på en tung hammare eller en medeltida stridsyxa. Har förlorat sina två senaste matcher, en i Stockholm inför 27 000 åskådare och en i Houston, USA. Drömmer om att bli världsmästare. Hans mormor är hans största fan. På fritiden ägnar han sig åt jakt, natur och hundar. Producent: Sophia Lindholm ? Från förra lördagen.

Underhållning, Repris

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 4: Möt dig själv Kursen börjar påverka Anna-Helena och hennes roll i gruppen på sätt hon inte trodde var möjliga. När det är dags för avslutningsmiddag visar hon en helt ny sida av sig själv. Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden "Motion Wide Progress", övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig.    Cheferna, en dramakomedi i 5 delar  Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Per Gottfredsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson. Från 9/7.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vår fältreporter befinner sig på Sävö i Sörmlands skärgård. Här finns en naturskola, där eleverna fått studera Östersjöns miljö. Och så tittar vi på trollsländor i Skåne. Programledare är Lisa Henkow. Från i går.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. Från lyssnaren Bo Löfgren kommer tipset om den brasilianske sångaren Roberto Carlos. "Jag är säker på att lyssnarna kommer att uppskatta denna svängiga och innerliga andliga musik" skriver han. Vi spelar A Montanha i programmet. I övrigt hörs Guldgrävarsången med Lapp-Lisa och Göteborgs kammarkör med Inbjudan till Bohuslän. Med mera!

Andliga frågor

Om tålamod vid mänskliga möten Ulla Gudmundson är en nyfiken frilansskribent, föreläsare, hundvän och diplomat. Ulla bor i en by i Rättvik, skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Här kan du som lyssnare vara med och ställa dina frågor om språk. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Repris från 5 oktober. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem. Programledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I veckans Stil Special ska vi göra några nedslag i vårt stora reportagearkiv och återigen få möta några av de personer som vi har träffat i våra program. Ämnena har, som alltid, skiftat mellan samtida och historiska personer, aktuella företeelser och fascinerande fenomen i tiden som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. Och i reportagen har vi mött en stor samling människor som alla har något om just stil att berätta om, på olika vis. I programmet möter vi Kitty Karlsson, som kör en likadan bil som huvudpersonerna i filmen Thelma och Louise - en Ford Thunderbird. Vi pratar också med makeupartisten Birgitte Reiss-Andersen och AD:n Kurt Lundqvist, som båda har arbetat tillsammans med modefotografen Guy Bourdin - en man som var känd för sin exentriska personlighet. Vi tar även en titt på historien om filmstjärnan James Deans mytomspunna Porsche - den han kraschade och omkom i 1955. Många menar att det vilar en förbannelse över bilen. Och så möter vi två personer som var och en på sitt sitt representerar de två olika stilidealen maximalism och minimalism. Veckans programledare är Erik Sjölin.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 23.35.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Katolsk mässa från S:ta Maria katolska kyrka i Skellefteå med Fader Per Idergard. För 22 år sedan, i juni 1994, invigdes S:ta Maria katolska kyrka i Skellefteå. Det vackra trähuset byggdes redan 1948 och var tidigare ett bönhus för EFS församling. Den aktiva och växande katolska församlingen i Skellefteå har idag nästintill vuxit ur kyrkan. Bänkarna räcker oftast inte till och många får sitta i kapprummet utanför kyrkorummet. Församlingen kommer från all världens länder men har också många konvertiter. Fader Per Idergard pratar i dagens predikan om Jesus som kompassen i våra liv och om vikten att göra prioriteringar och val i rätt riktning. Texter1 Moseboken 18: 1-10 Kolosserbrevet 1: 24-28 Lukas 10:38-42 MusikIngångspsalm 34, Cecilia Offertorium 160 Psalm 351, Cecilia Psalm 104a, Cecilia Preludium i C-dur av Johann S Bach MedverkandeFader Per Idergard Elisabeth Sundström Per Södergren Mats Wahlberg Producent Gunilla Nordlund Tekniker Björn Nitsler och Eskil Lövström Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

Förra året dödades 112 människor. Hittills i år har 48 människor blivit dödade. Har den sjunkande trenden sedan 1990-talet med allt färre mord och dråp brutits? I lagens namn berättar om utvecklingen från 1990 fram till idag med hjälp av kriminologerna Sven Granath, Mikael Rying och Camila Salazar Atias. Men även genom att intervjua mamman till ett av årets dödsoffer; Robin Sinisalo, 15, som sköts till döds i januari. Reporter är Evalisa Wallin. Sänds även på måndag kl. 10.03 samt natt mot tisdag.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Radiokorrespondenterna är programmet där Sveriges Radios korrespondenter varje söndag turas om att ta med er lyssnare till sina respektive bevakningsområden, allt utifrån ett angivet tema. Sänds även i morgon kl. 12.55.

Aktualiteter

POLITIKER, FÖRFATTARE. Marit Paulsen talar om att åldras, om Europa och om sin uppväxt under andra världskrigets Norge. Hon berättar att detta Sommarprogram är hennes sista offentliga framträdande. Politikern Marit Paulsen talar om Europas utveckling från 40-talet till vår nutid i sitt Sommarprogram. Vi får höra om hennes uppväxt under andra världskrigets Norge, med storasyskon som var aktiva nazister och en mor som var en så kallad "tyskertös". Marit Paulsen berättar också om tiden som svetsare och 70-talets starka vänstervåg, där hon kallades för "högerspöke" för att hon var engagerad i Metall, och om tiden som gröna-vågare och bonde som bekämpade flygbesprutning. I egenskap av f d EU-parlamentariker talar också Marit Paulsen om EU:s utveckling och om Brexit.  Om Marit PaulsenSuttit i EU-parlamentet för Folkpartiet (numera Liberalerna) i två omgångar. Skrivit över 20 böcker, bland annat Liten Ida som bygger på hennes egen uppväxt i slutet av, och efter, den tyska ockupationen av Norge. Boken har också blivit film. Efter flytten till Sverige jobbade hon i flera år som svetsare på järnbruket i Smedjebacken. Har som politiker varit mycket engagerad i frågor om livsmedel, miljöfrågor och djurskydd. Har 10 barn och 23 barnbarn. Gillar att spela golf och att bo i husvagn. Marit Paulsen har varit Sommarvärd 1975, 1979 och 1995. Producent: Tobias Gruhs Sänds även ikväll kl. 22.05 och natt mot nästa måndag kl. 03.02.

Underhållning

Varje år rankar SKL alla svenska grundskolor i Öppna Jämförelser. Alla kommuner som klättrar skryter med sina resultat. Men fungerar rankningen också motiverande för de som faller? Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat Öppna Jämförelser inom en lång rad områden- från äldrevård till grundskolan. Idén är att använda statistik för att mäta och jämföra kvaliteten inom svensk, offentlig verksamhet. Och resultatet redovisas i en rankinglista där den fjärdedel som ligger i topp markeras med grönt, de som ligger i mitten markeras med gult, och de som har sämst resultat markeras med rött. Rangordningen får ofta stor uppmärksamhet i media. Men hur påverkar rankingen verksamheten i kommunerna? Fungerar den stimulerande, på det sätt som Sveriges Kommuner och Landsting hoppas? Och gäller det i så fall också för kommuner som inte får så bra resultat? Vi träffar Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting, för att ta reda på hur det kommer sig att de valt att lägga ett sådant fokus just på rangordningen. Vi berättar om en skånsk kommun som bestämde sig för att placera sig i topp på rankningslistan, men som istället föll 140 placeringar. Medverkar gör också läraren Cornelia Falkentoft, journalisten Mats Amnell, och betygsforskaren Alli Klapp. Producent: Fredrik Pålsson Produktionsassistent: Nora Makander Ljudmix: Christian Rosenberg Från i måndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

2007 utspelar sig ett skottdrama på en enslig gård i Rödeby. Några tonårskillar kommer till gården på natten för att söka upp en ung man. I huset vaknar hans pappa, laddar sitt hagelgevär och skjuter. En sextonårig kille skottskadas allvarligt. Och en femtonårig kille, Simon, dör. Skottlossningen på gården kallas Rödebydramat. Det splittrar ett samhälle i för eller emot. Antingen är man för pappan som sköt och tyckte att han hade rätt att försvara sin familj. Eller så är man på ungdomarnas sida. Sven är lillebror till pappan som sköt. Sex år efter skottdramat så försöker Sven fortfarande fylla tystnaden när hans bror varken minns, eller vill prata om det som hände. En dokumentär av Amanda Glans. Larmsamtalet som hörs i dokumentären är publicerat med tillåtelse från familjen. Sänds även på tisdag kl. 01.02 samt lördag kl. 19.03.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En dansk ko dör i galna-ko sjukan, snake snurrade runt på våra telefonskärmar och Finland väljer för första gången en kvinnlig president - men vad minns våra tävlande om milleniets första år? År 2000 präglades av en enormt festlig invigning av både Öresundsbron och ett sprillans nytt årtusende. Men blev det inte lite av ett antiklimax? Vad programmets tävlande Lars Ohly, Johan Hilton och Martina Montelius minns av år 2000 får du veta om du lyssnar på dagens program!  Bästa minnet produceras av produktionsbolaget Munck.  Kontakta oss på bastaminnet@sverigesradio.se  Producent: Anna Emanuelsson  Från i fredags.

Kultur, Repris

Svårt demenssjuka som inte kan tala kan ändå sjunga hela sånger. En del av förklaringen ges av neurologen Jan Fagius i detta "Interplay i P1" fredag 15 juli kl 2025, med repris 17 juli kl 1635. Fagius är inte bara expert på hjärnan utan också en hängiven amatörmusiker, som sjunger i kör och spelar flöjt bland annat. Han har skrivit den mest omfattande populärvetenskapliga boken i Sverige om hur musik hanteras i hjärnan. Den heter "Hemisfärernas musik" och gavs första gången ut år 2002. Då han uppdaterade den i slutet av 2015 blev den dubbelt så tjock och kom att omfatta mer än 300 sidor. Det beror på att forskningen om hur musik hanteras i hjärnan har vuxit kraftigt sedan slutet av 90-talet, då det blev möjligt att fotografera vad som händer i hjärnan vid en viss aktivitet, berättar han. Att demenssjuka kan sjunga obehindrat fast de inte kan tala beror för det första på att språket och musiken sitter på olika ställen i hjärnan, berättar Fagius. - Det är påvisat i massor av studier, att musiken sitter i grunden till höger och språket sitter till vänster. Sedan samarbetar de över gränserna ... ... och ju mer utvecklad musikalitet desto mer får musiken en språklig förankring, men även om man skulle förlora språket och bli som det kallas på läkarspråk afatisk, kan man ha kvar den musikaliska uppfattningsförmågan och med andra ord kunna uppfatta tonhöjder och musikaliska förlopp, och kunna sjunga melodier med ord! - Precis, fastän man inte har några andra ord, och då handlar det om utantillsång - de sånger man har med sig från långt tillbaka i tiden; psalmer, barnvisor, slagdängor och så vidare, berättar Fagius. Fagius ger också sin syn på att sången inte tycks förbättra en demenssjuks tillstånd: - Nej, det tycks ju inte göra det utan vad det handlar om - åtminstone i huvudsak - är en tillfällig vitalisering, men vi ska ju inte påstå att en tillfällig vitalisering hos en dement person saknar mänskligt värde. Det är en form av livskvalitet där och då, säger han bland annat. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad. Berit Nygren Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller? Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlön, ett fungerande sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle? För varför ska någon behöva tillbringa de flesta vakna timmar av de bästa åren i livet på en själsdödande arbetsplats nu, när teknikutvecklingen lett till att så mycket mer kan produceras på så mycket mindre tid? Varianter av basinkomst testas i Finland och Nederländerna, och i Schweiz folkomröstar man om saken den 6 juni. På arbetarrörelsens internationella högtidsdag diskuterar Filosofiska rummet för- och nackdelar med basinkomst med Katerin Mendez, socialpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och f d moderat riksdagsledamot samt Andreas Bergh, välfärdsforskare. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om. /Radiosporten kl. 17.59-18.00 via S15/

Nyheter

Kändistidningen Hänt i veckan kritiseras för att framställa dömd trippelmördare som oskyldig. Vi undersöker fenomenet Hemnet-journalistik. Och så sommarserie om nyheterna vi aldrig glömmer, om Utöya. Hänt i veckan anklagas för att rentvå dömd mördare En av veckans mest oväntade publiceringar stod nöjestidningen Hänt i veckan för. De hade lyckats med det ingen annan redaktion hade gjort, nämligen att landa en exklusiv intervju med en av Sveriges mest jagade män: Martin Saliba, som i januari dömdes till livstids fängelse för tre mord i Uddevalla förra sommaren.  Från sitt gömställe i Libanon bedyrar han sin oskuld för Hänt i Veckans reporter och säger att han flytt Sverige eftersom han är rädd att offrens anhöriga ska döda honom om han återvänder. Det finns såklart ett stort nyhetsvärde i att intervjua dömda brottslingar. Men i Hänt i veckans artikel ställs inga motfrågor och varken åklagare eller anhöriga intervjuas för att ge andra sidan av den här historien. Men inte nog med det. Redaktionen tar ytterligare ett steg och gör en egen rekonstruktion för att motbevisa det som sägs vara en central del i den fällande domen. Hur kommer det sig att Hänt i veckan fick den här exklusiva intervjun? Och varför låter man en dömd trippelmördare stå helt oemotsagd? Reporter: Jonna Westin. Fenomenet Hemnet-journalistik  Vi har i en rad reportage här i Medierna berättat om annonser som lånar journalistikens form: så kallad Native advertising. Men den här veckan ska det handla om en genre av journalistik som gör tvärtom. Det ska handla om journalistik som lånar annonsens form. Det handlar om Hemnet-journalistik. För om det finns en sorts material som klickas på nätet vill medierna vara där och göra innehållet själva. Kvälltidningarnas nyhetsvinklar på virala videoklipp är ett exempel. Idag ska det handla om hur sajterna gör för att kapitalisera på ett annat klickmonster: Bostadsannonserna. Reporter: Erik Petersson Första delen av sommarserien: Nyheter vi aldrig glömmer I den första delen av vår reportageserie den här sommaren berättar vi idag om den svarta dagen den 22 Juli 2011. Då Norge drabbades av Anders Behring Breiviks terrordåd, som slog till först mot centrala Oslo och sedan mot ön Utöya där Arbeiderpartiet hade sitt årliga ungdomsläger. Svenska Ali Esbati, riksdagsledamot för vänsterpartiet som var där och höll föredrag var den enda Svensken, och en av få vuxna som befann sig på ön. Reporter: Tove Palén. Från i går.

Aktualiteter, Repris

I P1 Kulturs sommarserie delar åtta inbjudna författare, samhällsdebattörer och konstnärer med sig av sina tankar om yttrandefriheten, detta jubileumsår för Tryckfrihetsförordningen. Grundpelaren för klassisk liberalism är individens suveränitet. Allt utgår från individens fri- och rättigheter. Utifrån den tanken är vår konstitution och lag utformad. Under kontroversen runt de danska Muhammed-karikatyrerna som publicerades i Jylland-posten 2005, fick jag några tankeställare. Skandalen, som blev en internationell angelägenhet, skapade ett intressant tillfälle att diskutera gränserna för yttrandefrihet. Det blev tydligt att förutsättningarna för det offentliga samtalet hade ändrats. Diskussionen om Muhammed-karikatyrerna var intensiv och stundtals aggressiv. Skulle man publicera eller inte? Var bilderna kränkande mot islam eller mot muslimer? Kanske bådadera och vari låg skillnaden? Var den som publicerade karikatyrerna en yttrandefrihetshjälte eller svårt ansvarslös? Jag minns speciellt ett tillfälle under den här perioden. Det var när en reporter från Sveriges radio ringde inför att jag skulle medverka i ett program för att diskutera publiceringen. Hen ville veta vad jag ansåg om yttrandefrihetens gränser. Jag påpekade att yttrandefrihet var en negativ rättighet, vilket reportern tolkade som att jag tyckte att yttrandefrihet var något negativt. Jag tänkte att det skulle vara som att anse att någon som fått ett positivt svar i ett HIV-test fått ett glädjande besked. Men det här med positiva och negativa rättigheter är inte så enkelt och det är därför något vi borde tala mer om. Några av de mest grundläggande rättigheterna är så kallade negativa rättigheter. En negativ rättighet kräver ingen aktiv handling från någon annan. Den kräver enbart att andra avstår från att göra något, till exempel att bruka våld eller att stjäla andras egendom. Religionsfrihet och yttrandefrihet är två negativa rättigheter. Det betyder med andra ord rätten att INTE förföljas, fängslas eller dödas för sin tro eller för det man man vill uttrycka och säga. Men ingen rättighet är absolut. Vi gör inskränkningar även i yttrandefriheten och religionsfriheten. Man får inte förtala en person eller hetsa mot en folkgrupp, man får inte heller genom sin trosutövning skada någon annan. Principen är att människan ska vara fri och i Sverige är det högt i tak. Då och då hör man människor hävda censur när de inte blir publicerade eller när deras åsikter kritiseras. Om man tror att det är en mänsklig rättighet att publiceras så utgår man från att yttrandefrihet är en positiv rättighet. Vad är då en positiv rättighet? En positiv rättighet är rätten att få något (till exempel sjukvård, utbildning eller boende). En positiv rättighet kräver en aktiv handling från någon annan (ofta från exempelvis regeringen, kommunen etc) för att rättigheten ska tillgodoses. Den positiva rättigheten förutsätter att andra, till exempel en stat, har skyldigheter att tillhandahålla befolkningen verktyg att utöva rättigheten. Det är med andra ord inte en mänsklig rättighet att publiceras, men däremot har staten en skyldighet att ge befolkningen skriv- och läskunskaper som gör att man faktiskt kan använda sig av yttrandefriheten. Det är dock skillnad på vad man har rätt att säga och vad man vågar eller bör säga. Rätten att uttrycka sig är inte detsamma som rätten att slippa kritik. Kritik är nämligen den andres yttrandefrihet. Gott omdöme är en tillgång men de som saknar den förmågan bör inte fråntas rätten att utrycka dumheter. Inskränkningar i yttrandefrihet ska alltid noga övervägas. Dilsa Demirbag-Sten Från i går.

Kultur, Repris

Från i torsdags.

Klassisk musik, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Från i fredags.

Kultur, Repris

Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat. Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren. Lena Nordlund Från i går.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Övrig musik

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sommarmat med Bergenströms är ett program om vad matlagning egentligen handlar om. Minnen, mänskliga relationer, smaker och dofter. Med Anna och Fanny Bergenström. Anna och Fanny Bergenström kommer från en familj där maten stått i centrum i generationer. Och matupplevelser och resor har delats med svenska folket i artiklar, kokböcker och fotografier genom stora delar av 1900-talet. Men - framför allt så har ett land varit viktigt för Anna & Fanny Bergenströms matlagning - Frankrike. Genom släktband och recept har den franska matlagningen inspirerat i fyra generationer av matskribenter. I det här avsnittet reser vi tillbaka i tiden för att berätta om familjen Bergenströms egen familjehistoria, och så ställer vi till med grillfest. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Uppläsning: Etienne Glaser Översättning: Lars Nordström Diktsamling: "Det jag möter förvandlas till mitt liv" Förlag: Edda 2014 Musik Anouar Brahem: En Souvenir d'Lram Exekutör Anouar Brahem, oud Från i går.

Kultur, Repris

Om tålamod vid mänskliga möten Ulla Gudmundson är en nyfiken frilansskribent, föreläsare, hundvän och diplomat. Ulla bor i en by i Rättvik, skriver och pratar om sådant som känns viktigt. Hon har bott i Bangkok och Bryssel, varit analyschef i UD och ambassadör i Vatikanen. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

POLITIKER, FÖRFATTARE. Marit Paulsen talar om att åldras, om Europa och om sin uppväxt under andra världskrigets Norge. Hon berättar att detta Sommarprogram är hennes sista offentliga framträdande. Politikern Marit Paulsen talar om Europas utveckling från 40-talet till vår nutid i sitt Sommarprogram. Vi får höra om hennes uppväxt under andra världskrigets Norge, med storasyskon som var aktiva nazister och en mor som var en så kallad "tyskertös". Marit Paulsen berättar också om tiden som svetsare och 70-talets starka vänstervåg, där hon kallades för "högerspöke" för att hon var engagerad i Metall, och om tiden som gröna-vågare och bonde som bekämpade flygbesprutning. I egenskap av f d EU-parlamentariker talar också Marit Paulsen om EU:s utveckling och om Brexit.  Om Marit PaulsenSuttit i EU-parlamentet för Folkpartiet (numera Liberalerna) i två omgångar. Skrivit över 20 böcker, bland annat Liten Ida som bygger på hennes egen uppväxt i slutet av, och efter, den tyska ockupationen av Norge. Boken har också blivit film. Efter flytten till Sverige jobbade hon i flera år som svetsare på järnbruket i Smedjebacken. Har som politiker varit mycket engagerad i frågor om livsmedel, miljöfrågor och djurskydd. Har 10 barn och 23 barnbarn. Gillar att spela golf och att bo i husvagn. Marit Paulsen har varit Sommarvärd 1975, 1979 och 1995. Producent: Tobias Gruhs Från kl. 13.00.

Underhållning, Repris

Från i morse.

Aktualiteter