Epoken "Jutan". Del 1 / initiativ och idé Owe Dammvik

2 min.

1 min.

Oskarström var ursprungligen en fastighet som på 1880-talet ägdes av Wallbergs Fabriks AB, som bland annat drev hattfabrik 1883-1886. När hattproduktionen flyttades stod strömfallet outnyttjat. Vid denna tid infördes skyddstullar på diverse varor, till exempel jutevaror. På tyskt initiativ började man 1889 bygga en skandinavisk jutefabrik. 1890 sattes maskinerna igång. 1896 startade man även linnetillverkning. Oskarströms Linne såldes 1964 till Almedal Dalsjöfors AB

4 min.

I februari 1899 bildades en fackförening. Bolagsledningen hotade med avsked för fackföreningsstyrelsen. I mars blev samtliga fackanslutna anställda uppsagda från arbetet. Produktionen hölls igång av anställda som skrivit på individuella avtal med löfte att inte gå med i fackförening. 1906 bildades åter en fackförening, som försvann i samband med storstrejken 1909. Sedan 1919 har det funnits fackförening på fabriken. Jan Blum, disponent 1964-1987, berättar för Fredrik Blum, fd fabrikschef, om sitt förhållande till facket och de anställda

6 min.

Bolaget byggde kaserner med hyreslägenheter, ett par mästarbostäder och gav ekonomiskt stöd till egnahemsbyggande. Maredsskolan byggdes 1891. En provinsialläkare, även företagsläkare, anställdes 1893. Mark arrenderades ut till handelsidkare. 1891 tillkom brukets diversehandel och en manufakturaffär. Nöjesliv med utfärder, tivolisalongen, ångköket, folkpark

3 min.

På 1890-talet kom många tyskar och tjecker med erfarenhet av branschen, till exempel vävmästare. Före, under och efter andra världskriget fick många flyktingar arbete på fabriken. Samtal med Herbert Syblik som även tjänstgjort mycket som tolk och översättare. På 1970-talet var 40 procent av arbetarna på Jutan invandrare, till exempel från Jugoslavien, Grekland, Turkiet, Polen, Tyskland, Tjeckoslovakien, Finland

5 min.

Import av juteråvara stoppades under världskrigen. Maskinerna modifierades för vavning med pappersgarner. Arvid Dahlin berättar om vävning med papper under andra världskriget. Frank Johansson berättar om vad man gjorde när importen av nålar från England stoppades vid krigsutbrottet 1939

4 min.

Nya användningsområden för jutegarner när säckväven minskade i betydelse mot slutet av 1950-talet. Bindgarner, mattgarner, stubintrådsgarn, grovt kabelgarn, underlagsfilt för mattor. Tillverkning av jutetapeter inleddes, senare även med inslag av lin. Jan Blum berättar för Fredrik Blum

4 min.

Koncernens omsättning 1970-1979, en industriell blomstringstid. VD Hans Blum berättar

2 min.

Samtal om målad juteväv på väggarna och om tapeter av glasfiberväv (Tassoglas). Glasfibervävstillverkning för båtbyggen. Samtal mellan Jan Blum och Fredrik Blum

5 min.

Det äldre kraftverket byggdes samtidigt med fabriken. 1929 anställdes Gösta Blum som teknisk ledare för utbyggnad och modernisering av kraftverket. Samtal med Göstas son Hans Blum. 1981 inleddes byggandet av Maredsfors kraftverk

3 min.

1998 köptes Skandinaviska Jute med dotterbolaget Tasso i Oskarström av Johns Manville (JM), ett amerikanskt företag som grundats 1858 av Henry Ward Johns och Charles B. Manville

11 min.

En stor väggmålning som visar Oskarström med Jutan i centrum utfördes 2004-2005 av Susanne Fredriksson och fyra andra konstnärer

4 min.

Sammankomst med fika och utdelning till Jutans personal av saker som Hembygdsföreningen hittat i fabrikens källare och vrår, till exempel gamla medaljer och handdukar vävda på Jutan

7 min.

4 min.

3 min.