SR, P1 2016-10-02

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är nyårsnatt och hon sitter ensam i sin våning ackompanjerad av grannarnas glam och stoj och sin egen bitterhet... Hon kräver upprättelse av Simone de Beauvoir Övers och bearbetning för radio: Kerstin M. Lundberg. I rollen: Ulla Sjöblom. Regi: Gun Jönsson. Från 1974. Från i söndags.

Teater, Repris

Från i söndags.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet och nya medier på nätet. Här får du höra raka reportage och intervjuer som tar dig bakom kulisserna på medieredaktionerna. Hur ska Public Service hantera extremister? I veckan utkämpades ett hårt ställningskrig inom SVT på bästa sändningstid. Debatten om ho?gerextrema Nya tider, har satt fra?gan om kanalens demokratiuppdrag i nytt ljus. Och fra?getecken har uppsta?tt om vad som a?r SVT:s linje i den ha?r sa? viktiga principfra?gan. Vi har tagit temperaturen på SVT:s Aktuellt-redaktion och rett ut vad demokratiparagrafen faktiskt innebär för den här diskussionen.  Reporter: Therese Rosenvinge. "Nyheter i Västerbotten" Nyhetssajt eller partikanal?    Den nya sajten "Nyheter i Västerbotten" ser vid en första anblick ut att vara en lokal nyhetssajt. Men skenet bedrar. Det hela ledde i förra veckan till att en hätsk debatt om mediers roll och oberoende blossade upp i Västerbotten. Vi har grävt i frågan och hittat politik, PR och mediemisstro hos ledande politiker. Vad är "Nyheter i Västerbotten" för någonting och vad är syftet med sajten? Reporter: Jonna Westin.  Spel och dobbel i svensk politikjournalistik Spelet och strategierna bakom olika utspel och händelser får stort utrymme i nyhetsjournalistiken. Och det här är något som skiljer Sverige från andra länder, visar en ny internationell studie. I Sverige är fokus på spel och strategi större än i andra länder. Varför är det så? Och vad kan det få för konsekvenser om rapportering och granskning av sakfrågor får stå tillbaka till förmån för journalistik som tar fasta på spel och strategier? Reporter: Fredrik Helgesson. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag sänds denna vecka från Göteborg, och handlar om Handelns tillväxt, jobben och vad digitaliseringen betyder. Gäster är Jonas Arnberg, chefsekonom Svensk Handel, och Ulrika Holmberg, forskare och föreståndare Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs Universitet.     Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Svetlana Petrovskajas mormor var en av de 34 000 judar som mördades av nazisterna i Babij Jar 1941. Vår reporter Fredrik Wadström har besökt Babij Jar 75 år efter massakern. Den 29 september 1941 förde de tyska nazisterna över 30 000 judar till en ravin utanför Kiev. Där fick de klä av sig, lämna ifrån sig sina ägodelar, och sedan sköts de. I Fredrik Wadströms reportage möter du Svetlana Petrovskaja, den unga parkarbetaren Jana Lahuta och Leonid Finberg, chef på judiska centret vid ett av Kievs universitet. Poeten Adonis om sin kontroversiella bok Våld och islam Varför används religion för att motivera hänsynslöst våld? Och är det möjligt att modernisera islam? Adonis bok har väckt en stor och upprörd debatt. Vår reporter Alexandra Sandels har träffat den 86-åriga poeten och religionskritikern. Hör också Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, om vad han tycker är bokens styrkor och svagheter. Mordet på författaren Nahid Hattar - vad händer nu i Jordanien? I förra veckan berättade vi om valet i Jordanien. Några dagar senare sköts den jordanske författaren Nahid Hattar till döds, på väg till en rättegång för att försvara att han delat en satirbild på facebook, som "förolämpat islam". Hör Nabih Bulos, korrespondent i Beirut för Los Angeles Times och själv född i Jordanien, om reaktionerna på mordet och vad det kan få för politiska konsekvenser. Etiskt kött - går det att ta på allvar? Mat och klimat är en pågående debatt. Bör vi äta mindre kött för miljöns skull? Och blir världen bättre om vi äter ekologiskt? Nu finns det också "etiskt kött" i flera butiker, men vad i herrans namn är det? Reportage av Matilda Ljungkvist, och en litet startskott inför nästa vecka telefonväkteri på frågan: - Är människor och djur lika mycket värda? Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden - det är forskare som är hans jobb. Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass. Lena Nordlund Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö startade en diskussion i tidskriften Modern filosofi om vilket sätt som är mest lämpligt att filosofera på. I Filosofiska rummet fortsätter samtalet. Det hände sig en gång att vi skulle spela in ett samtal om tidens väsen. Det blev inget program, samtalet sändes aldrig, för det blev inget samtal. Vi hade bjudit in en analytisk och en kontinental filosof, och de talade nämligen fullständigt förbi varandra. Det är svårt att sätta fingret på vari den stora skillnaden består, i olika förnuftsmässiga sätt att diskutera samma eviga frågor. Förmodligen har det att göra med metod, angreppssätt. På bokmässan i Göteborg gör Filosofiska rummet ett försök att reda ut detta. Gäster är Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö. Vi hoppas det blir ett program. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I det här avsnittet träffar vi musikproducenten Mack Beats och hans hund Ayla. Mack Beats är bara en av många hiphopare som gillar hundar. Men vad är egentligen grejen med hiphopare och hundar? Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Underhållning, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi sänder hela programmet från Kagghamraån i Botkyrka söder om Stockholm. Här går öringen just nu upp för att leka - men även bävern trivs här. Finns det plats för båda? Programledare: Lisa Henkow. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi sänder hela programmet från Kagghamraån i Botkyrka söder om Stockholm. Här går öringen just nu upp för att leka - men även bävern trivs här. Finns det plats för båda? Programledare: Lisa Henkow. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Den helige Mikaels dag hörs flera sånger om änglar i programmet, med allt ifrån Kathleen Battle till Börge Ring Var den ängel, var den tröst, var det någon behöver i kall och dunkel tid av höst... Liza Lundkvists sång Dunkel tid av höst kommer sist i dagens program. Före det hörs Erik Saedén sjunga ur Antonin Dvorâks Bibliska sånger, Erik Linder tolka Eva Dahlgrens Ängeln i rummet? och Artur Erikson sjunga favoriten ?Flyttfåglarna.

Andliga frågor

Att läka sår. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se   Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Efter tolv år på väg genom rymden och två år i bana runt kometen 67P var det dags för rymdsonden Rosetta att pensioneras. Det skedde genom en kraschlandning i vetenskapens tjänst. Just före vår sändning styrdes Rosetta ner mot kometens yta för att kunna ta de närmaste bilderna hittills. Vi hör forskarna berätta om känslorna denna dag och vilka upptäckter som kan återstå i det rika material som Rosetta gett kring kometer och universums tidiga historia. Vi hör också redaktionens hetaste tips om vilka som kan få nobelpris i nästa vecka, och så följer vi med några sjätteklassare ut i det massforskningsprojekt som ska undersöka vad den gamla hederliga anslagstavlan har för roll i dagens digitala samhälle.   Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Året är 1944 och på ABF:s målarkurs i Gamla stan i Stockholm är det proppfullt. Många är ungdomarna som valt staffliet framför biobesöket. Från i onsdags.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon tjatade sig in på New York Times, jobbade gratis och vann Pulitzerpriset. Journalisten Jenny Nordbergs egenskaper - bestämd, besvärlig, besatt - har tagit henne till utrikesjournalistikens grädda. Jenny Nordbergs världsberömda reportagebok De förklädda flickorna i Kabul har nominerats till priser, översatts till 17 språk och fick Jon Stewart att bjuda in henne till sitt amerikanska tv-program The Daily Show. New York är hennes hemort sedan början av 2000-talet med uppdragsgivare som The New York Times och The Guardian, men svenska läsare känner kanske mest igen Jenny Nordberg genom hennes kolumner i SvD. I Söndagsintervjun berättar Jenny Nordberg om sin osannolika resa från modebranschen till utrikesjournalistikens absoluta toppskikt - en berättelse om att vara bestämd, besvärlig och besatt. Som Saga Norén med "foliehattstendenser", enligt henne själv. Men det är också en intervju om hennes ilska mot den svenska regeringen som hon inte tycker har gjort tillräckligt för att den som mördade Nils Horner ska hittas och lagföras. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Nina Kirchner älskade matte, och snö och is. Av en slump hittade hon en perfekt karriär där hon kunde kombinera allt det. Hon blev glaciärforskare. Hon ägnar sig åt teoretisk glaciärforskning, och forskar mycket om modeller över glaciärernas förändring. Så en hel del av jobbet handlar om ekvationer, datorer och beräkningar. Men varje år åker hon på en fältresa, oftast till Svalbard eller Grönland. Då jobbar man på ett annat sätt och det handlar om praktiskt arbete, mätningar och problemlösning. Men även om att laga mat på forskningsfartyget. Lena Nordlund Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Godmorgon, världen! Söndagen 2 oktober programledare Sara Stenholm Pihl. Bombningen av sjukhus i Syrien. Hotell drivs av flyktingar i Wien. Flyktingfolkomröstningen i Ungern handlar om att behålla makten. Varför är vi så rädda för råttor? Ulrika Knutsons krönika. Panelen bl.a om värplikt. Polisen i politiken, en tillbakablick i svensk debatt. Satir med Public Service. Colombia folkomröstar om fredsavtalet med Farc-gerillan. Hur ser propagandan bakom krig ut? I Kina säger man sig kunna bota homosexualitet. Kåseri Helena von Zweigbergk. Producent Lena Bejerot Tekniker Gardar Hansen

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om änglar. Prästen Kent Wisti har som gäst i gudstjänsten Nike Snijders som arbetar för det internationella samarbetsrådet för judar och kristna. Från Limhamns församlingshem. Det judiska nyåret Rosh Hashana inleds vid solnedgången söndag kväll. Det är en tid för försoning men också själviakttagelse, en tid när man slutet av ännu ett år samtidigt som man ser över sitt liv. I dagens gudstjänst som kommer från Limhamns församlingshem utanför Malmö, deltar Nike Snijders. Hon arbetar i det internationella samarbetsrådet för judar och kristna. När livets bok ska stängas för året, sägs det att himlens dörrar står öppna länge om natten. Kanske sitter det änglar i dörröppningen. Nike Snijders. Det är prästen Kent Wisti som leder gudstjänsten som handlar om änglar och vad de är för några. I umgänget med oss själva, varandra och Gud är vi kallade till änglajobb. Vi ställer oss till förfogande med våra platta frisyrer, dåliga humör och vilsenhet. Kent Wisti. TextMatteus 18:1-5, 10 Dikt av Louise Buenafe Mistén  MusikÄngeln i rummet Psalm 219, Jag skulle vilja våga tro Psalm 770, Som bonden tar sitt fång Jag ger dig min morgon God is a working man Psalm 779, När livet inte blir som vi tänkt oss Believing Psalm 769, Gud i dina händer Psalm 730, Må din väg Postcolonial lullaby MedverkandeKent Wisti, präst Nike Snijders, internationella samarbetsrådet för judar och kristna Hugo Lundwall, sång och kontrabas Isabelle Juhlin, sång och piano Anton Jansson, gitarr Producent Agneta Nordin, Lokatt Media för Sveriges Radio Tekniker Jonas Mattsson

Andliga frågor

Det kommer allt fler nya mediciner för patienter med sällsynta och allvarliga sjukdomar. Kaliber granskar särläkemedlen som hjälper svårt sjuka men kostar så mycket att det går ut över annan vård. - Jag har då inga njurar som fungerar, så jag ligger i dialys fem dagar i veckan a fyra timmar. För att rena det dina njurar gör i vanliga fall, gör den här maskinen åt mig. Hur mår du när du ligger här? - Det är väl okej, det blir ju väldigt mycket tid av ens liv att ligga i maskin. Du har ganska ont när man sticker med metallnålar som är ganska grova för att kunna få den här dialysmaskinen att fungera och få ett bra flöde. Blodet går grunt hela tiden, ju fortare blodet går runt desto bättre dialys får jag. Hanna ligger under en gul filt i en sjukhussäng i Halmstad. Persiennerna är neddragna och blodet pumpas runt genom plastslangar och en maskin som renar det, en behandling som heter dialys. Hanna har den ovanliga och livshotande sjukdomen aHUS, atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom. Den leder till blodbrist och till slut slås njurarna ut. - AHUS för mig är ett liv i maskin, som det ser ut nu. Och det finns då ett läkemedel som gör det möjligt för mig att få en njure och blir transplanterad och slippa maskinen 20 timmar i veckan, och tillbringa den tiden med min familj och mina barn. Soliris är det första läkemedlet för patienter med aHUS. Det kan göra Hanna frisk. Och är, per patient och år, bland de dyraste läkemedlen i världen. Cirkapriser: Soliris 4,5 miljoner kronor per patient och år, Vimizim 3,8 miljoner, Kyprolis 2,5 miljoner. Kaliber idag handlar om priset för särläkemedel, det vill säga nya läkemedel för patienter med ovanliga och allvarliga sjukdomar. För att få fram nya och bättre särläkemedel har EU infört regler som gynnar läkemedelsbolagen. Och nu ser vi resultatet - fler nya läkemedel och högre kostnader i sjukvården. I Sverige hamnar kostnaden på landstingen och staten. Samtidigt som de nya läkemedlen kan hjälpa svårt sjuka med sällsynta sjukdomar så trängs annan vård undan. En svår ekvation. Kaliber har tittat närmare på två av de dyraste särläkemedlen, Soliris och Translarna. - Vi står i vårt kök och det är ganska stort för att killarna ska kunna köra med sina rullstolar här inne. I det här röda huset med vita knutar bor Carin. Hon är mamma till två pojkar med den ovanliga och allvarliga muskelsjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Huset är ombyggt för att pojkarna ska kunna växa här med sjukdomen. Det saknas trösklar och i hallen finns en stor vit hiss. För sjukdomen förvärras med tiden. - Och sen toaletten är lite större, med höj- och sänkbara handfat. Sen är det stort utrymme för att kunna använda just en stol inne i duschen eller senare kanske en brits för att kunna duscha. Så man har ju sett lite framåt. Tänker du framåt? - Jag vågar nästan inte det. Det är ju lite läskigt. Det är lite skrämmande. Man vet ju lite grann om det man har läst om sjukdomen. Men man försöker att inte tänka på det hela tiden. För att orka med att leva så måste man glömma bort det ett tag. Men du vet att det kommer att hamna en brits här? - Ja, så kommer det ju att bli. Förhoppningsvis så sent som möjligt. Duchennes muskeldystrofi drabbar ungefär tio personer i Sverige varje år, oftast pojkar. Muskelfibrerna bryts succesivt ned, den motoriska utvecklingen stannar av. Det är vanligt att drabbade inte längre kan gå vid tio års ålder. Det nya läkemedlet Translarna kan bromsa sjukdomsförloppet. Det kan hjälpa ungefär var tionde patient, och det är bara de som kan få läkemedlet. I Sverige är det Carins söner och ett tiotal till som får Translarna. I dagsläget får Carins yngsta son det av läkemedelsbolaget. De flesta andra har fått det för att de varit med i en studie. - Det här är ju vårt hopp som vi lever på. Vårt hopp för framtiden. Det känns som att den gör väldigt bra för Rasmus. Cirkapriser: Translarna drygt 3 miljoner kronor per patient och år. Procysbi 1,6 miljoner, Revestive 2,2 miljoner, Vyndaqel 1,2 miljoner. - Hej, tjena välkommen! En som jobbar med att göra bedömningar om nya särläkemedel är värda sitt pris, om de är kostnadseffektiva, är Lars Sandman. Han är professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet och också etisk rådgivare till NT-rådet, landstingens gemensamma organ som tar fram rekommendationer om nya läkemedel ska användas i landstingen. - Det som blir problematiskt är naturligtvis att vi skulle kunna säga att ett liv är oändligt mycket värt, vi borde kunna lägga hur mycket som helst, då riskerar vi ju liv i en annan ände av systemet. Lägger vi otroligt mycket på en patient eller en liten patientgrupp så kommer andra patienter att bli utan, vi förlorar liv i den andra änden i stället. Så i någon bemärkelse kommer vi alltid att ställas inför problemet att vi faktiskt måste sätta ett pris på ett liv, hur obehagligt det än kan kännas. Nya dyra läkemedel för sällsynta sjukdomar väcker alltså frågan vad ett läkemedel för en patient får kosta. Och de ställer landstingen inför ett dilemma - vård ställs mot annan vård. Att det har kommit fler särläkemedel är ett resultat av att USA, Japan och EU har infört regler som gynnar läkemedelsföretagen. Systemet i EU gör att bolagen bland annat får ensamrätt för ett särläkemedel i tio år och därmed ingen konkurrens om priset. I EU är det europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, som godkänner särläkemedel. För att klassas som ett särläkemedel ska det rikta sig mot ovanliga sjukdomar som är livshotande eller innebär mycket allvarliga tillstånd och så ska läkemedlet vara mycket bättre än de som redan finns eller innebära en helt ny behandling för sjukdomar där det tidigare saknats behandling. Samtidigt som fler allvarligt sjuka kan få ett bättre liv så varnar den internationella organisation OECD för de ökande globala kostnaderna. Läkemedelsbolagen ökar försäljningen och marknaden går starkt framåt. EvaluatePharma jobbar med statistik och rapporter kring läkemedel. - Hello. Oh my name is Lisa Urquhart. I am editor of EP Vantage, which is a part of EvaluatePharma EvaluatePharma ser en enorm utveckling. 2010 såldes särläkemedel för 70 miljarder dollar globalt. Förra året var siffran 102 miljarder dollar. Och 2020 förväntas försäljningen vara uppe i 178 miljarder dollar. - It's growing quite strongly, actually. It's growing at 11 percent annually. Marknaden för särläkemedel växer med runt 11 procent per år och det är dubbelt så mycket som den totala läkemedelsmarknaden växer. Det är en attraktiv marknad, bland annat för att läkemedelsbolagen kan ta ett högt pris och för de regler som ger bolagen ekonomiska fördelar, säger Lisa Urquhart. - I think it's a very attractive market as well, particularly for drug developers. Because, mainly, the prices that developers can take and the fact that there is limited competition. Det finns ingen statistik över hur mycket särläkemedel säljs för i Sverige. Kaliber har därför tagit fram nya, unika siffror i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting. Vi har kollat vad de läkemedel som idag klassas som särläkemedel av EU kostade i Sverige 2015. Och summan blev närmare 1,2 miljarder kronor. Det är ungefär fyra procent av landstingens kostnader för läkemedel. Årsnota: Revlimid 239 miljoner, Soliris 130 miljoner, Vidaza 52 miljoner, Elaprase 49 miljoner, Vyndaqel 34 miljoner. Kostnaderna för särläkemedel hamnar till större del på landstingen än vad övriga receptbelagda läkemedel gör. Det beror på att särläkemedlen i större utsträckning är utanför högkostnadsskyddet och subventioneras då inte av staten. De flesta landsting och regioner, 19 av 21, svarar i en enkät som Kaliber har gjort att kostnaderna för särläkemedel ökar. Flera landsting uppger också att de ökande kostnaderna för särläkemedel går ut över annan vård. - Hej, Anders Carlqvist söker jag. Anders Carlqvist är läkemedelschef i Västra Götalandsregionen:  - Det finns ju alltid en alternativ användning av alla pengar. Om du lägger pengar på något så kunde du ha lagt de på någonting annat, och alla vet ju att det finns behov inom vården, så att någon viss undanträngningseffekt är det alltid. De ökande kostnaderna gör att sjukvården hamnar inför svåra avvägningar om de resurser som finns, säger han. - Alltså man skulle önska att man kunde ge all behandling till alla patienter som behöver det. Men nu är det så att gapet mellan vad som är möjligt att göra medicinskt och med läkemedel och de resurser som finns ökar. Kaliber kan konstatera att nästan alla landsting lägger mer och mer pengar på särläkemedel. Behandlingarna tränger undan annan vård samtidigt som de kan vara livsavgörande för svårt sjuka patienter. Hur mår du? Hur känner du dig? - Huvudvärk, yr, lite skakig är man ju absolut efter varje behandling. Vi återvänder till Hanna, som precis har avslutat fyra timmar i dialys. Hon kom hit från jobbet som sjuksköterska och ska hem till barnen. - Livet fortsätter ju även om jag ligger fastlås i en maskin. Hanna är en av omkring 45 personer i Sverige som lider av sjukdomen aHUS. För henne är det självklart att landstingen ska bekosta medicinen. Hur tänker du kring prissättningen? Det är ju läkemedelsbolaget som sätter priserna. Har du tänkt något kring det? - Det krävs ju oerhörda forskningsresultat och forskning bakom till att få fram ett sånt här läkemedel och jag tänker att det någon gång måste betalas tillbaka. Trots att läkemedlet Soliris och njurtransplantation skulle göra att Hanna slipper den här dialysmaskinen och att Translarna skulle bromsa den allvarliga muskelsjukdomen hos Carins barn, så är det inte självklart att de får behandlingarna. Det beror på att läkemedel, trots att de är godkända som särläkemedel i EU, kan bedömas vara för dyra eller ha för dålig effekt i förhållande till priset i Sverige. Det är NT-rådet som ger rekommendationer till landstingen om ett läkemedel bör användas eller inte. Rådet är landstingens gemensamma organ där NT står för nya terapier. I dagsläget avråds landstingen från att använda ett tiotal särläkemedel. Det kan bero på att läkemedlen bedöms vara för dyra i förhållande till vilken effekt de har, eller att det ännu inte har utretts hur kostnadseffektiva de är. Stefan Back är ordförande i NT-rådet: -Vid extrema kostnader så är det ju så att det blir ju undanträngningseffekter också. Det ska ju också vara en jämlikhet och solidaritet mot andra sjukdomstillstånd och andra behandlingar inom landet, så att man inte får undanträngningseffekter. Vi är ju satta just för att göra de här kostnadseffektivitetsbedömningarna och övervägandena. Varför är det då viktigt att komma med sådana här rekommendationer? - Ja, vi vill ju ha tillgång till läkemedel på samma sätt i hela Sverige. En jämlik läkemedelstillgång och läkemedelsanvändning. Meningen med att avråda från ett läkemedel som anses för dyrt eller där effekten är otydlig är alltså att vården ska vara rättvis och jämlik i hela landet oavsett vilken sjukdom man har. Men NT-rådets rekommendationer ifrågasätts. När NT-rådet i juni 2015 rekommenderade landstingen att inte ge behandling med Soliris för sjukdomen aHUS väckte det debatt. En som var kritisk till NT-rådets beslut var Diana Karpman, överläkare i Region Skåne och professor i pediatrik vid Lunds universitet. - Det går helt emot läkarkoden att avstå en behandling som finns och som dessutom är extremt effektiv. Så om du frågar mig som läkare så är det förstås oacceptabelt. Däremot kan jag förstå resonemanget att det är för dyrt. Resonemanget är att, om man tar samtliga särläkemedel, så är det en enorm kostnad om man tar allihop. Men varje särläkemedel för sig, för den patientgruppen den ska bota är inte så dyr. Det är bara ett fåtal patienter, så det är liksom ingenting. Hanna, som har haft sjukdomen aHUS i 14 år, är också kritisk till NT-rådets beslut. - Det handlar om en så stor livskvalitetändring för den som får Soliris, så man kan inte prata kostnad. Dels kan personen få gå tillbaka till jobb och samhället slipper betala massa sjukpengar till personen i fråga. Soliris är dokumenterat väldigt effektivt, till skillnad från vissa andra särläkemedel. Så i det här fallet handlar NT-rådets beslut enbart om priset, som ju läkemedelsbolaget sätter. NT-rådets ordförande Stefan Back: - Hade det varit ett dåligt läkemedel och lika dyrt, då hade det varit ett väldigt enkelt beslut. Likadant om man har sjukdomar som inte påverkar möjligheten för fortsatt liv. Är behandlingen extremt dyr, så är det inte alltid man får ett ok från oss. Så vad är grundproblemet? - Grundproblemet är prissättningen. Hur ser ni på den? - Det är företagets roll. Det är de som sätter priset, vi sätter inte det. NT-rådet har kommit med två olika rekommendationer för Soliris för två olika sjukdomar, aHUS och PNH. PNH är också en ovanlig sjukdom, som runt 60 personer i Sverige har. Här är NT-rådets rekommendation lite öppnare, de som bedöms verkligen behöva läkemedlet bör få behandlingen. När det gäller läkemedlet Translarna så är NT-rådets rekommendation att de pojkar som varit med i studier får fortsatt behandling om läkemedlet har en effekt man kan se. Men NT-rådet avråder från att nya patienter behandlas med Translarna eftersom man vet för lite om hur effektivt det är i förhållande till kostnaden, säger ordföranden Stefan Back. - Vi vet ju inte vilken prisnivå det hamnar på och vilka effekter som finns på läkemedlet, om det är försvarbart eller inte. Även det beslutet har lett till kritik, bland annat från Mar Tulinius, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottning Silvias barnsjukhus. Han har lett en av studierna av Translarna och har ägnat många år åt att diagnosticera och behandla barn med muskelsjukdomar. - Jag är övertygad om att desto tidigare man kan börja med läkemedlet desto bättre effekt når man på lång sikt. Och allt som kan hjälpa dem att förlora funktioner lika fort är bra. Så kostnaden spelar mindre roll egentligen? - Jag tycker att det är försvarbart att ha den kostnaden med tanke på att allt som bromsar upp den här sjukdomen ökar livskvalitén så pass mycket och gör att pojkarna behåller funktion längre. Så på det sättet tycker jag att det är samhällsekonomiskt försvarbart. - Rasmus börjar du bli redo? Är du redo? Då får du ställa dig i startposition... Spring så fort du kan Heja dig hejaheja heja. Rasmus, som har Duchennes muskeldystrofi och får Translarna, är mitt uppe i tester här på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Var tredje månad går han i trappa, testar hur långt han kan gå på sex minuter, lyfter vikter, springer på tid och blåser i maskin. Mamma Carin väntar utanför. - Jag tycker inte att man kan sätta nåt pris på ett barns liv. De är värda hur mycket som helst. Ovärderliga. Mina barn är ju min dröm som gick i uppfyllelse. Så det känns jättekonstigt att det ska behöva kosta så mycket. Vad tycker du om ett läkemedel som kostar tre och halv miljon kronor per år och patient? Är det rimligt? - Jag tycker att det är helt vansinnigt. Det är svårt att förstå det som vanlig förälder liksom. Var ska vi kapa kostnaden? - Det är väl läkemedelsbolagen i första hand som kan kapa dem, tror jag. För det finns ju ett behov av det, så det borde kunna gå att sänka kostnaden för det och få in pengar ändå. På andra våningen i ett kontorshotell i Göteborg sitter Roger Johansson som är vd för den nordiska delen av PTC Therapeutics, vars viktigaste produkt är Translarna. Vi vill veta varför bolaget har satt priset som de har gjort. - Här sitter vi. Välkommen! Vi har två små rum här... Translarna kostar drygt 3 miljoner kronor per patient och år och tillhör därmed de dyrare läkemedlen. Även om försäljningen beräknas öka med 150 procent i år, så har bolaget ännu inte gått med vinst och enligt PTC har det har tagit 18 år och kostat 4,5 miljarder kronor att utveckla läkemedlet. - Lång utvecklingskostnad, stora investeringar och få patienter. Då får man den här typen av kostnadsläge på ett läkemedel. Vad säger du om priset? - I ett företag så måste det finnas nåt slags incitament för att starta detta. Det är också därför man har ett regelverk som hanterar särläkemedel. Man stimulerar företag att forska och utveckla den här typen av läkemedel och då måste det finnas en möjlighet att också tjäna pengar och få tillbaka det man investerar. För oss kommer det att dröja många, många år ens om vi någonsin kommer break even, trots att vi har det prisläget som vi har. Det är det svaret jag har. Soliris är alltså ett av de dyraste läkemedlen i världen. Det kostar uppemot 4,5 miljoner kronor per patient och år.  Även överläkaren Diana Karpman, som arbetar med svårt njursjuka barn som blir hjälpta av Soliris tycker att läkemedelsbolaget Alexion har satt ett orimligt pris. - Jag tycker det är enormt. Alltså priset är ofattbart enormt. Vinsten är enorm. Den diskussionen måste man ta för att de har vissa lättnader och incitament för att utveckla läkemedel. Det tar flera, flera år att utveckla. De har monopol i ett antal år. Så då får man ha en diskussion med läkemedelsindustrin om prissättningen. Alexion har sålt Soliris för över 10 miljarder dollar sen 2008, enligt årsredovisningarna. Succén har lett till att bolaget under samma period gjort en vinst efter skatt på 2 miljarder dollar. - Det är klart att det är exceptionellt stora siffror, när det är en produkt som riktar sig till en mindre patientgrupp. Sätter man det i sitt sammanhang, så ser vi då att i läkemedelsindustrin så är det en tydlig trend mot mera specialist- och nischläkemedel. Och den här prisfrågan blir också aktuell förstås, säger Johan Unnerus, analytiker på Swedbank. Kaliber har försökt att få en intervju med Alexion. Vi vill veta varför priset är satt som de är, hur Alexion ser på kritiken om att Soliris är orimligt dyrt och om bolaget har planer på att sänka priset. Enligt kommunikationsavdelningen i Schweiz har Alexion inte möjlighet att ge en intervju, men kan svara på våra frågor via mejl. Bolaget svarar i ett uttalande att det är ungefär 100 personer i Sverige som har de två sjukdomarna PNH och aHUS, att Soliris har ett stort värde för vården och att det lilla antalet patienter innebär en begränsad kostnad för landstingen. Men Alexion svarar inte på frågorna om varför bolaget har satt priset som man har gjort.  Det finns olika uppfattningar om priset ska kunna sätta stopp för ett läkemedel. Det är ett komplext problem där många gånger höga kostnader för läkemedel till enskilda patienter med svåra sällsynta sjukdomar ställs mot annan vård. Vi har därför tittat närmare på om landstingen ändå gett de särläkemedel som NT-rådet avråder ifrån. Och vad det får för konsekvenser. Kalibers granskning visar att landsting har gett särläkemedel som till exempel Soliris trots att NT-rådet avrått att ge behandling. I Västra Götalandsregionen säger de att man följer NT-rådets rekommendationer och att de är viktiga, men i vissa fall måste beslut om enskilda patienter ändå fattas. Regionen har till exempel gett en patient behandling med Soliris och en patient Translarna efter NT-rådets avrådan. För i slutändan är det den behandlande läkaren eller kliniken som får besluta att ge läkemedlen ändå. Vi frågar Anders Carlqvist, som är läkemedels- och hjälpmedelschef där, vad en rekommendation då spelar för roll? - I vissa fall, som de du nämner nu, så spelar dem ju inte så stor roll. Vad blir konsekvensen på det stora hela? - Alla pengar har ju som jag sa en alternativ användning. Och nåt annat blir inte gjort eller nån kö blir längre, eller någonting. I Region Skåne får alla aHUS-patienter som drar nytta av Soliris läkemedlet, enligt överläkare Diana Karpman. Hon är med i den expertgrupp i regionen som beslutar om en patient ska få Soliris eller inte. Hon anser att NT-rådets rekommendation öppnar upp för orättvisor eftersom det i slutändan är läkare eller kliniker som fattar besluten. - Ja, det gör det eftersom de har fattat beslut på gruppnivå, vilket innebär att man kan på en individuell nivå fatta andra beslut. Där kanske inte finns expertis i just den här sjukdomen, för de är sällsynta sjukdomar. Och då kan skillnaden vara mellan liv och död beroende på var du bor i landet. Vilket egentligen inte är acceptabelt, tycker jag. Vi återvänder till NT-rådets etiska rådgivare Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik. Han tycker att det är viktigt att landstingen följer rekommendationerna för att vården ska vara jämlik. _ Det finns ju också en risk om vissa landsting är duktiga på att vara följsamma medan andra inte är det så finns det en risk att de landstingen spelas ut mot varandra, både i relation till patienter, till professionen, men också i relation till läkemedelsföretag, eller de som producerar de här läkemedlen. Vad blir konsekvensen då? ? Jag tror att den stora konsekvensen är dels att det upplevs som orättvist att vissa patienter får de här läkemedlen som vi har sagt nej till och andra inte. Behandlande läkare har stor makt över om patienter ska få ett särläkemedel eller inte. Och de behöver alltså inte följa NT-rådets avrådan. Kalibers granskning visar också att läkare som är med och fattar såna beslut kan ha kopplingar till läkemedelsföretaget som säljer läkemedlet de beslutar om. Till exempel när det gäller Translarna. Studien, som nyligen avslutades, bekostades av läkemedelsföretaget PTC och leddes av överläkare Mar Tulinius. Samtidigt som han i sin roll som överläkare inom Västra Götalandsregionen är med och beslutar om patienter ska få Translarna så är han också rådgivare åt PTC och har fått ersättningar från bolaget. - Jag har fått konsultarvode för att delta i vissa möten och någon enstaka gång även för att hålla föredrag för kollegor. Hur ser du på din delaktighet i att få ut läkemedlet och samtidigt ha lyft ersättning från läkemedelsbolaget? - Jag ser det som två helt olika saker. Det som har jag fått arvode för har handlat om en specifik uppgift där jag har deltagit med min erfarenhet av läkemedlet. Och jag kan inte se hur man skulle kunna undvika att ha den typen av möten. Man måste ändå få samla den kunskap som finns hos dem som har den kunskapen. Jag har inte fått betalt för att göra studierna, det tror jag är väldigt viktigt. Det har inte påverkat dig på något sätt. Att du har lyft en ersättning? - Nej det tycker jag inte. Jag kan inte se att det har påverkat mig på något sätt. Det har inte varit den typ av arvoden. När det gäller Soliris har läkemedelsbolaget Alexion bekostat en internationell studie som överläkare. Diana Karpman var samordnare för i Sverige. För det fick hon betalt av Alexion. Karpman har också hållit föreläsningar på Alexions utbildningar. Men hon har då inte tagit betalt, säger hon. - För studien fick vi ersättning för att det var genom landstinget, så det är reglerat. Men man kan tacka nej till arvode för föreläsningar och det gör jag. För min del är det så att jag bedriver forskning inom detta område och vill vara oberoende av läkemedelsföretaget för att min forskning ska vara oberoende. Efter att systemet i EU med att få fram fler nya särläkemedel infördes, så har det har det också blivit fler särläkemedel på marknaden. Men det har också lett till svåra ekonomiska avvägningar i sjukvården.  Det finns också kritik mot att läkemedelsbolagen sätter orimliga priser. Vad det gäller framtiden så är ett hundratal nya särläkemedel på väg. Och kostnaderna förväntas öka ännu mer. Det är ett komplext problem utan enkla lösningar. Flera vi har pratat med tycker att systemet behöver förändras för att få ned priserna. En av dem är professor Lars Sandman. - Jag tror att det krävs någon form av förhandling eller kanske någon form reglering på en mer central nivå. Dels kanske vi måste förhandla på en högre nivå, inte bara i Sverige och framförallt inte bara de enskilda landstingen, men lyfta det till en nordisk nivå eller kanske till och med europeisk nivå. Kanske behövs någon form av reglering kring vad som är en rimlig kostnad. För personer med ovanliga sjukdomar kan läkemedlen förändra livet. Numera har Hanna alltid telefonen på och bredvid sig. För hon har blivit lovad läkemedlet Soliris så fort det dyker upp en ny njure så att hon kan göra en njurtransplantation. - Jag har haft tur. Jag har haft ett fantastiskt landsting som har hjälpt mig. Vad kommer att hända när du får Soliris tänker du? - Jag tänker att jag kan träna ännu mer än jag gör idag. Jag kan återgå till mitt jobb som narkossköterska vilket jag älskar och framförallt att jag får en frihet. Och tiden jag tillbringar i den här maskinen slipper jag. Så tiden och livskvaliteten kommer att bli enorm för mig. Reportrar: Daniel Värjö och Samira Othman Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Aktualiteter

När Deanne Mannelids föräldrar kom till Sverige efter kriget, var jiddisch det naturliga umgängesspråket bland de överlevande nyanlända flyktingarna. Idag är det ett naturligt språk mest bara en långhelg om året, på jiddischseminariet i augusti, som Deanne tog initiativet till. Men inte desto mindre viktigt att hålla liv i. Det är ju en del av den svenska kulturen. Thomas Lunderquist träffade Deanne på årets upplaga av seminariet.

Kultur

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Den här veckan kommer vi bjuda på ett program innehållandes stil, snatteri och en snabbkurs i krishantering. Vi ska nämligen vända blicken mot skådespelerskan Winona Ryder. På 90-talet lyste Winona Ryder upp filmer som "Beetlejuice" "Edwards Scissorhands", "Mermaids" och "Reality Bites" med sin udda och egna stil, fjärran från de strömlinjeformade blondiner som Hollywood då vurmade för. Winona Ryder kom att representera en alternativ filmstjärna, som med framgång gick sin egen väg. Men, så åkte Winona Ryder dit för snatteri av dyrbara kläder i början av 2000-talet - och drog sig därefter undan. Fast först efter att ha blivit designern Marc Jacobs modemusa, och modell. Tidigare i år frontade hon märkets makeupkampanj. Nu är Winona Ryder tillbaka i rampljuset igen tack vare den hyllade tv-serien "Stranger Things" på Netflix. Att ge Winona Ryder en bärande roll i en serie som utspelas under 80-talet tangerar det geniala - det är som att titta på en tidsvurpa medan den pågår. Hon har inte förändrats nämnvärt. Vilket förstås gläder alla fans som intresserat följde hennes karriär, när det begav sig första gången. Med sitt mörka kortklippta hår, stora ögon, ännu större rockar och kavajer, tajta sammetsklänningar, grova Doc Martenskängor och rödmålade läppar fångade hon perfekt 90-talets grunge- och indielook. Till en Oscarsgala bar hon en begagnad klänning hon köpt för tio dollar. "Hon fick det att bli både vackert och cool att vara lite märklig", som skådespelerskan Emma Roberts säger - en av dagens unga stjärnskott som inspirerats av hennes stil. I veckans program berättar vi mer om Winona Ryders karriär och inte minst hennes stil. Vi tittar också närmare på filmen "Heathers "från 1989, tillsammans med filmkritikern Jane Magnusson. I filmen spelar spelar Winona Ryder en av sina tidiga huvudroller. "Heathers" är en nattsvart satir över högstadietidens maktspel och grupperingar, där ett förmodat självmord får bisarra konsekvenser. Idag har filmen nått kultstatus. Vi pratar också med Åsa Larsson som arbetade som Marc Jacobs PR-chef när Winona Ryders greps för att ha snattat kläder från märket på ett varuhus i Los Angeles. Hur hanterade företaget den skandalen? Och så träffar vi regissören och skådespelaren Alexandra Dahlström, som även hon slog igenom med dunder och brak i tidig ålder. Veckans gäst är Mart Maandi, medietränare och krishanterare. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Skotten i Göteborg Del 2: Marco byter vi perspektiv till de som vet hur man gör när man skjuter. Marco är dömd tidigare för att ha skjutit en person och 2013 för att ha haft en pistol på sig. Marco har varit föremål för samhällsinsatser sedan han gick i åttan. Det har varit LVU-hem, SIS-institutioner och familjehem. Men inget har fått honom att välja bort den kriminella livsstilen. - Det är något fel på det systemet. Helt ärligt, jag ser det mer som att jag blev härdad och förberedd inne på ungdomshemmen för livet som jag levt, säger Marco. I del 2 av Skotten i Göteborg möter vi en som i detalj vet hur man skjuter folk och kommer undan med det. Han förklarar hur majoriteten av skjutningarna med dödlig utgång fortfarande kan vara ouppklarade. Marco säger själv att han inte är inblandad i skjutningarna 2013 och 2014. Men han ger en inblick i hur de som skjuter tänker. Han menar till exempel att man inte känner ånger efteråt: - Jag skulle nästan vilja säga motsatsen. Du har inte dåligt samvete. Du är snarare glad att du har fått det ur världen. När man väl har gjort det så har man en bra känsla, att man fått avsluta nånting, säger Marco. Av Karwan Faraj karfarhtc@gmail.com Om programmakarenKarwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen "Vildsvinet" som vunnit "silverpocket". Också av Karwwan: Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vi återvänder till Arthur Conan Doyles klassiker "Baskervilles hund" och tittar på djupet på en filosoferande hund. Men pratar också en knarkfylld debutroman. Håkan Nesser har skrivit en bok om sin hund Norton - "Nortons filosofiska betraktelser", som den heter. Och vi undrar hur Håkan vet hur Norton tänker - och hur det känns att vara tvingad att "ta bort" sin hund, och hur det känns att skaffa en ny hund efter det. Vi återvänder och omläser också "Baskervilles Hund" av Arthur Conan Doyle tillsammans med Claire Wikholm, och enas om att det kan vara den hund det är mest synd om i hela världen. Bruce Springsteen, som förvisso mest har skrivit om plågade hundar (hund som blir slagen i "Born in the U.S.A", hund på ett ben i "The Wrestler", och en överkörd hund i "Reason to Believe"), har skrivit sina memoarer - och vi har kikat närmre på den. Och så Sveriges tuffaste debut, som Tone Schunnesson står för, pratar vi om också - tillsammans med Tone. "Tripprapporter" som boken heter, är enligt Tone själv endast 17% självupplevd. Programledare är Marie Lundström - tillbaks från lunginflammationen. Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius diskuterar vad värderingar är, i vilken mån det finns svenska sådana och hur de i så fall bör hävdas. Partiledarnas frenetiska flaggviftande under sommarens Almedalsvecka har orsakat en livlig debatt om svenska värderingar. Med en liberal debattör, en socialpsykolog och en filosof försöker nu Filosofiska rummet reda ut begreppen: Finns det något sådant som svenska värderingar, vilka är de i så fall, i vilken grad bör de hävdas - och mot vad? Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius deltar i diskussionen med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet och nya medier på nätet. Här får du höra raka reportage och intervjuer som tar dig bakom kulisserna på medieredaktionerna. Hur ska Public Service hantera extremister? I veckan utkämpades ett hårt ställningskrig inom SVT på bästa sändningstid. Debatten om ho?gerextrema Nya tider, har satt fra?gan om kanalens demokratiuppdrag i nytt ljus. Och fra?getecken har uppsta?tt om vad som a?r SVT:s linje i den ha?r sa? viktiga principfra?gan. Vi har tagit temperaturen på SVT:s Aktuellt-redaktion och rett ut vad demokratiparagrafen faktiskt innebär för den här diskussionen.  Reporter: Therese Rosenvinge. "Nyheter i Västerbotten" Nyhetssajt eller partikanal?    Den nya sajten "Nyheter i Västerbotten" ser vid en första anblick ut att vara en lokal nyhetssajt. Men skenet bedrar. Det hela ledde i förra veckan till att en hätsk debatt om mediers roll och oberoende blossade upp i Västerbotten. Vi har grävt i frågan och hittat politik, PR och mediemisstro hos ledande politiker. Vad är "Nyheter i Västerbotten" för någonting och vad är syftet med sajten? Reporter: Jonna Westin.  Spel och dobbel i svensk politikjournalistik Spelet och strategierna bakom olika utspel och händelser får stort utrymme i nyhetsjournalistiken. Och det här är något som skiljer Sverige från andra länder, visar en ny internationell studie. I Sverige är fokus på spel och strategi större än i andra länder. Varför är det så? Och vad kan det få för konsekvenser om rapportering och granskning av sakfrågor får stå tillbaka till förmån för journalistik som tar fasta på spel och strategier? Reporter: Fredrik Helgesson. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

De som bara vill sitta på en bänk och dricka öl får allt färre platser när städerna byggs om. Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city? På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till ett grustag under en bro. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas. Andra avsnittet av Kluvet land i höst handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper.   Kluvet land kluvetland@sverigesradio.se Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi rör oss från den nya svenska barnfilmen "Siv sover vilse", till sexuellt utnyttjade och lustmördade robotar i nya HBO-serien "Westworld". Pija Lindenbaums bok "Siv sover vilse" har blivit film. Gäster i P1 Kultur är regissörerna Catti Edfeldt och Lena Hanno Clyne, samt författaren Pija Lindenbaum. Expressens filmredaktör Maria Brander gör Roger Wilson sällskap i ett samtal om den nya tv-serien "Westworld" som får premiär på HBO Nordic på måndag. Dessutom får vi en rapport från Ungern av Gunnar Bolin, apropå söndagens folkomröstning där. Och så pratar vår reporter Lisa Bergström med Maren Ade, regissören bakom den kritikerhyllade tyska komedin "Min pappa, Toni Erdman". Dagens OBS-essä handlar om att män, genom historien, har försökt exkludera kvinnor ur militära miljöer. Men är det en feministiskt fråga att kämpa för kvinnors rätt att strida? Författaren Ulrika Kärnborg har läst "Kvinnor i strid". Programledare: Roger Wilson Producent: Naila Saleem Från i fredags.

Kultur, Repris

I det här avsnittet träffar vi musikproducenten Mack Beats och hans hund Ayla. Mack Beats är bara en av många hiphopare som gillar hundar. Men vad är egentligen grejen med hiphopare och hundar? Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot nästa söndag kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Förhållanden, utbildningar och jobb har offrats i jakten på den perfekta pizzan. - Det här är de mest besatta matnördar jag nånsin träffat, säger Menys programledare Tomas Tengby. Ville Ilola läste ekonomi och skulle skriva sin C-uppsats. Men så blev han intresserad av pizza. - Jag hade aldrig varit i Italien, säger han. Jag blev bara intresserad av den ursprungliga italienska pizzan, den som kommer från Neapel. På den tiden var det inte lika lätt som nu att hitta informationen. Tillsammans med plattläggaren och muraren Besmir Balaj startade Ville jakten på den perfekta pizzan. (Utbildningen avslutades aldrig.) I elva år har de varit helt besatta av napoletansk pizza. De tjatade sig till att få använda ugnarna på de lokala pizzeriorna i Falkenberg efter stängningsdags. De eldade dem så varma som möjligt, men kunde konstatera att de inte blir varma nog. En napoletansk pizza gräddas i 450-500 grader! Så de började bygga om klotgrillar. Och fick ett bättre resultat. Men inte perfekt. Så de åkte till Neapel för att lära sig hur de riktiga vedeldade ugnarna där är konstruerade. Och så byggde de en egen. Som stod utomhus, för de hade ingen lokal. Och de ägnade sig åt att förstå hur degen fungerar. De försökte hitta den perfekta degen. De har 1000 recept idag, men är ännu inte nöjda... Och när pizzan inte blir bra nog så slängs den. Villes mamma och pappa kom med idén att killarna kanske kunde sälja pizzorna istället för att slänga dem. Först sålde de dem utomhus. Sen flyttade de in sin ugn i en gammal dragig nedlagd bensinmack i Falkenberg. Sedan några år driver de en pizzeria där. Men för dem själva är det först och främst ett pizzalaboratorium, för de menar att de ännu inte har lärt sig allt. Ibland stänger de och låter gästerna vända, eftersom de måste jobba vidare i sin jakt på perfektionen. En del av sin kunskap om napoletansk pizza har de samlat i en ny kokbok - Pizza Napoletana, jakten på en fulländad napoletansk pizza i en hemmaugn, ombyggd grill och vedugn. 300 sidor tjock! Och då har ändå 100 sidor inte kommit med... Och de fortsätter åka till Neapel för att studera på plats. Deras pizzeria är den första i Norden som har fått en officiell certifiering av organisationen som ser till att napoletansk pizza görs på rätt sätt. Så de har nog lärt sig en hel del trots allt. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Uppläsare: Lotti Törnros Första rad: Erling Corneliusson, säger Diktsamling: "Det omöjliga" Förlag:Bonniers 1975 Musik Frederick Delius: To be sung of a summer night on the water Exekutör Engelska kammarorkestern, Daniel Barenboim, dirigent Från i går.

Kultur, Repris

Att läka sår. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se   Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris