SR, P1 2016-10-17

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Louise Östberg bestämde sig för att göra ett äventyr, varje dag, i ett år för att se om flera små äventyr kan ge samma känsla som ett stort. Ute med P1 träffar Louise Östberg i hennes nya hemort - Funäsdalen. När äventyren började bodde hon med sin familj på Lidingö och flytten till fjällen var ett av resultaten av hennes hundratals vardagsäventyr. Klättring, yoga, cykling, löpning, hästridning, kajakpaddling - listan blev lång av alla aktiviteter Louise testade på under året. Till och med när hon hade 40 graders feber blev det en aktivitet, även om det blev av det lugnare slaget: att tälta i trädgården.  Louise utmanar också programledare Linnea Luttu till att göra ett äventyr hon sent kommer att glömma. I det här programmet är friluftskocken Eric Tornblad tillbaka och vi lagar kikärtsbiffar med bulgur med gaskök i naturen.  Erics recept från boken Fjällmat: Ost- & kikärtskakor En riktig energibomb som dessutom går ganska snabbt att göra. Det smarta är att rätten delvis tillagas när du häller på det kokande vattnet. Ät som de är eller tillsammans med ris eller pasta. Kikärtsmjöl hittar du i en butik för hälsokost. En portion 1 dl kikärtsmjöl (av okokta kikärter) 1 nypa salt 1 nypa svartpeppar 2 tsk torkad persilja 50 g hackad parmesanost + 25 ml olja i smeten + 25 ml olja till stekning Hemma: Blanda allt utom olja i en påse. Ute: Tillsätt hett vatten och rör till en jämn smet. Låt stå i tio minuter och tillsätt därefter hälften av oljan. Värm olja i en panna, klicka ut smeten till två kakor och stek i medelvärme ett par minuter på varje sida. Ät direkt! Programledare: Linnea Luttu Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Vad omger dig, vad kan du se? Alltså inte folk, familj, någons barn eller så, utan runt dig- hur är horisonten? Vad gränsar kroppen din mot? Vad stöttar den sig på, när du går ut och vilka frågor ställer omgivningen, varje dag, vad påminner den dig om? Vems kamp blir din och du en del av? Ruralistas av Clara Bodén och Cicely IrvineMed: Clara Bodén.  Övriga medverkande: Lovisa Arvidsson, Anna Olofsson Frestadius, Linda Berggren. Musik: Cicely Irvine. Ljuddesign:Cicely Irvine. Tekniker: Bjarne Johansson. Klipp: Clara Bodén. Producent: Camilla Blomqvist. En föreställning från Sveriges Radio Drama Luleå. Från fredagen föregående vecka.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Anneli Lindmark, blev av med jobbet när storföretaget Ericsson började sin rekordbantning 2001. Karin Wickström följde hennes resa genom regler, ett otal åtgärder och jobb fram till 2008. Vid första mötet är Anneli 52 år och hon är chockad och ledsen över att ha fått sparken från sitt trygga arbete som produktadministratör vid Ericsson i Stockholm. Att ett av Sveriges flaggskepp plötsligt skulle hamna i utförsbacke med massuppsägningar som följd var inget Anneli trodde kunde hända. Hur ska hon få fäste i arbetslivet på nytt? - Jag tänkte att det kunde varit jag, blev nyfiken på hur det skulle gå för henne och bestämde mig för att följa Anneli, berättarKarin Wickström. Det blev en dokumentär om en sju år lång resa fylld av resignation, kämparglöd, utsatthet och anpassbarhet. Och om den sköra gränsen mellan vi och dom: Vi som har ett jobb och dom som inget har. Från 2008. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Efter terrorattentaten har Frankrikes skolor ökad säkerhet. Utanför patrullerar beväpnade militärer. Vi träffar lärare, föräldrar och elever i Paris. Hur känns det att skolan blivit en hotad plats? UR Ett program av Johan Tollgerdt. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Konflikt sänder från Berlin dit många av Tysklands nära nio hundratusen nyanlända har kommit. Hör om välkomstkultur, minijobb och brandattentat och om det finns nåt som Sverige kan lära av Tyskland. Konflikt sänder från Kreutzberg, en av Berlins mest kosmopolitiska stadsdelar. Här har det tyska och det turkiska som gästarbetarna haft med sig smällt samman sedan många år tillbaka.  Men bara några hundra meter bort ligger ett av de mest omstridda flyktingboeodena i hela Tyskland - inhyst i  gamla hangarer på Berlins legendariska före detta flygplats Tempelhof. Där trängs just nu flera tusen människor mellan vikväggar i båsliknande utrymmen, många sen flera månader tillbaka.  Det har gått ett drygt år sen förbundskanlsner Angela Merkel höll en presskonferens här i Berlin och sa de där orden som etsade sig fast hos så många: vi kommer att klara det här -   wir shaffen das.  Så vad ska man säga - hur har Tyskland klarat att ta emot alla de som kommit hit?  En av de nyblivna Berlinarna är Layla Rashid som hoppas kunna fortsätta uttöva sitt yrke som grundskollärare också i sitt nya hemland Tyskland. Men det kräver intensiva studier, framför allt i tyska. Konflikts Per Eurenius träffade henne och hennes familj och dessutom nyblivne politikern Christian Bucholz som just kommit in i Berlins delstatsparlament för invandringskritiska Alternativ för Tyskland.  Angela Merkel investerade mycket engagemang och personlig prestige när hon förra hösten förklarade att flyktingarna var välkomna i Tyskland. Under året som gått har det invandringskritiska Alternativ för Tyskland kommit in i flera delstatsparlament och Merkel har också mött hårt motstånd från de egna leden. Sveriges Radios Daniela Maraquardt beskriver hur flyktingolitiken har påverkat Angela Merkels ställning. Också i EU har kritiken mot Angela Merkels flyktingpolitik varit hård. Det finns till och med de som skyller EUs splittring, tydligast utryckt i Brexit, på Merkels försök att driva igenom ett större gemensamt flyktingmottagande. Samtidigt finns ingen annan stark europeisk ledare som kan ta över Merkels roll som inofficiell ledare i unionen. Konflikts Kajsa Boglind intervjuade Stefan Kornelius, utrikschef på tidningen Suddeutsche Zeitung och Josef Janning på tankesmedjan European Council of Foreign relations om hur Merkels ställning inom EU förändrats.  Gäster på kafét är Annamaria Olsson, Berlinare sedan åtta år och som startat integrationsprojekt Give Something Back to Berlin, som fått flera priser. Projektet skapar mötesplatser för både nya och mer etablerade berlinare. Många av volontärerna själva är flyktingar.  I sändningen hörs också Lars Danielsson, Sveriges ambassadör i Berlin och Tobias Etzold, statsvetare vid stiftelsen Wissenschaft und Politik, med inriktning på Skandinavisk politik, och Daniela Marqardt som är radions Berlinkorresondent.  Programledare: Kajsa Boglind Producent: Per Eurenius Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Efter årsskiftet tar Sverige plats som ordförande i FN:s säkerhetsråd, där Sverige bland annat vill försöka förebygga konflikter och driva frågor om jämställdhet. I USA kan Donald Trump bli president och i Sveriges närområde har säkerhetsläget försämrats. Utrikesminister Margot Wallström (S) vill skärpa EU:s sanktioner mot Ryssland, men samtidigt öppna för bilaterala samtal mellan Sverige och Ryssland. Sedan fördjupar vi regionindelningen. Regeringen har föreslagit flera nya storregioner för att ersätta de befintliga länen. Men hur ska de få detta igenom riksdagen, och hur lät det i slutet av 90-talet när regionerna Skåne och Västra Götaland bildades? Hör Jörgen Andersson (S), dåvarande inrikesminister och den första att verkligen ge sig på länsindelningen sedan Axel Oxenstiernas tid, moderaten Cecilia Widegren som var länspolitiker i Skaraborg som slog ihop till Västra Götalandsregionen 1999 och nuvarande ansvarige minister Ardalan Shekarabi (S). Samt demokratiforskaren David Karlsson. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad får oss att ändra beteenden i en mer miljövänlig riktning? Är det när tillräckligt många börjar bete sig på ett visst sätt eller är politisk styrning ett måste? I Frankrike har filmen "Imorgon" fått stor uppmärksamhet. Där visas människor i olika delar av världen som tagit saken i egna händer för att agera så miljöriktigt som möjligt. I stället för att skrämma folk med vad som händer om vi inte tar tag i miljöproblemen, visas positiva exempel på vad man kan göra för att till exempel motverka klimatförändringarna. Vi har sett filmen. Klotet berättar också om vad det är som får människor att förändra sitt beteende, är det flockmentaliteten som styr eller är politiska styrmedel ett effektivare sätt? Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Antalet seismiska händelser, som mindre skalv, i Kiruna och Malmberget på grund av LKAB:s underjordsgruvor, har ökat kraftigt de senaste åren.

På måndag är det ett år sedan den svenske förläggaren Gui Minhai försvann i Thailand där han befann sig på semester. Den Hong-Kong baserade bokhandlaren dök sedan upp i Kina där han nu sitter i förvar efter att ha erkänt ett brott kring en tidigare trafikförseelse i Kina. Många misstänker att Gui förts bort av Kinas regim för att han skrivit och publicerat kritisk litteratur mot presidenten Xi Jinping och det kommunistiska partiet. Hör Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kina-korrespondent.

Offensiven för att återta Mosul som varit i IS händer sedan 2014 har inletts. Det meddelade Iraks premiärminister Haider al-Abadi under natten till måndagen. Hör Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om utvecklingen. Katja Magnusson, före detta korrespondent som varit mycket i området och Joel Ahlberg, Irakexpert vid Folke Bernadotteakademien. På plats utanför Mosul befinner sig Magda Gad, utrikeskorrespondent för Expressen. Medverkar gör även Thair Ismail, svenskirakier med bakgrund i Mosul.

SOS Alarm har under senare år förändrat sitt sätt att arbeta för att kunna svara snabbare på nödnumret 112 eftersom man på flera år inte uppfyllt regeringens krav på att svara tillräckligt snabbt. Men istället har det lett till sämre uttryckningstider. Det visar en granskning som P1-programmet Kaliber gjort. Hur ska räddningstjänsten larmas snabbare? Och hur ska enskilda individer få snabbare hjälp? Hör utdrag ur Kalibers granskning och samtal med Ronald Krantz, regionchef SOS Alarm och Johan Szymanski, räddningschef i Dalarna

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Sema Ekinci, vice ordförande i malmöbaserade Islamakademin. Sema Ekinci reflekterar i dagens andakt över hur religiösa människor ofta undviker att visa på sin religion på grund av rädsla för reaktioner från andra omkring. Att ge en icke-religiös förklaring till ett val eller ställningstagande besparade mig från negativa reaktioner. Så på jobbet gick jag aldrig heller på bönepauser, jag gick på vilopauser. Också det intalade jag mig var harmlöst. Musik"Pozo del deseo" - Ketama, Toumani Diabaté & Jose Soto "Uyan Ey Gözlerim" - Erkan Mutlu  Producent Natacha López

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Vikten av ett snällt bemötande. Therese Jarland är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.  Therese har hållit i över 500 föreläsningar för elever på skolor, tjänstemän och politiker inom vård och socialtjänst. Therese skriver ofta och gärna krönikor och debattartiklar om barns utsatthet och samhällets ansvar och är författare till boken "Vi har ju hemligheter i den här familjen" som släpptes 2009.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Malmö om bland annat partihistoria, kvinnokliniker och mobilförbud. Ring P1 från Malmö med programledare Sofie Ericsson. Producent Hans Zillén.  Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Larmnumret 112 är en trygghet för många, en livlina. Därför är det viktigt att någon svarar snabbt och att snabb hjälp skickas ut. Kaliber granskar idag SOS Alarm och hur de sköter sitt uppdrag. - Här var då min sons rum, och man ser ju att det är väldigt mycket svart och där är ett väggfäste för en teve och teven var helt i hopsmält. Jag är i Ljungby i Småland, i vad som är kvar det hus där Katrin Marnell bodde till en kväll i mars förra året. Nu finns bara två ytterväggar, och några sotiga innerväggar. Hon berättar att hon och hennes pojkvän just skulle till att somna när hon stördes av ett ljud: - Jag hörde ett konstigt ljud och gick ut upp och tittade genom fönstret, såg inget gick och lade mig igen. Sen gick min pojkvän upp i vardagsrummet så såg att det kom lågor. De sprang och hämtade barnen, 4-åriga Frida och 8-årige Tim som redan hade somnat. - Jag tog inga kläder, ingenting. Jag var i bra trosorna, Frida hade pyjamas på sig, vi fick inte ens på oss skor. Vi tog dem som de var, vi tog inte ens skor på oss. I grannhuset bor Katrins svärmor: - Vi sprang bara in här och ropade det brinner, det brinner. De ringde 112 och berättade vad som hade hänt och fick snart beskedet att en brandbil var på väg. Och eftersom räddningstjänsten ligger bara tre kilometer från huset trodde de att hjälpen skulle komma snabbt. - Alltså de svarade ju fort, men de kom aldrig kändes det som. Och vi ringde ju från flera telefoner och de sa att de var på väg fast de hade blivit skickade fel. Katrin fick veta att räddningstjänst var på väg - vad hon inte visste var att den räddningstjänst som larmats ut låg nära 20 mil därifrån. Katrin är inte ensam om att ha råkat illa ut - det finns flera fall. Kaliber handlar idag om SOS Alarm - det företag som har i uppdrag att stå för mycket av vår trygghet och säkerhet, och som snabbt ska larma ut ambulans och räddningstjänst vid olyckor eller sjukdomar.   Men på senare år har SOS alarm fått kritik. Det har framför allt handlar om man inte svarar tillräckligt snabbt på nödnumret 112, men också om felbedömningar och hjälp som skickats åt fel håll. SOS Alarm har försökt få ner svarstiden genom att ändra sitt arbetssätt. Men Kaliber kan idag visa att hjälpen inte kommer fram snabbare. Det tar istället längre tid att larma ut rätt räddningstjänst. Hur blev det så? Jag har åkt till räddningstjänsten i Mora. Det är stort larm och räddningsmanskapet har 90 sekunder på sig innan bilen ska rulla ut genom dörrarna. Det är flera länkar i räddningskedjan innan en räddningsbil eller ambulans kan åka ut på en olycka eller sjukdomsfall. Kaliber ska tittat på två av dem: Först ska någon svara på nödnumret 112 och ta reda på vad som har hänt. Regeringen har gett det uppdraget till SOS Alarm. Sedan ska ambulans eller räddningstjänsts larmas ut, och på de flesta håll i landet är det SOS Alarm som sköter även det. Och det är viktigt att både svarstiden och tiden för att larma ut är kort. Det säger Johan Szymanski som är räddningschef i Mora och Orsa kommuner: - Det viktigaste för oss är att den nödställde får hjälp så snabbt som möjligt och då gäller det ju att SOS svara så snabbt som möjligt när man väl ringer och att man larmar ut så snabbt som möjligt. Avgörande sekunderSOS Alarm är ett bolag som ägs av staten och Sveriges kommuner och landsting gemensamt. Kommuner och landsting skriver avtal med och betalar SOS Alarm för att bolaget ska larma ut ambulanser och räddningsbilar. Men i Mora har SOS Alarm under senare år inte uppfyllt avtalet och larmat ut inom den tiden som man har lovat: - Det vi har uppmärksammat då är över flera års tid nu så har SOS inte hållit de tider som vi har avtalat om, säger Johan Szymanski. Från att någon ringer 112 och säger att det hänt en olycka eller att det brinner ska det normalt inte ta mer än 120 sekunder, alltså två minuter innan hjälp skickas ut. Det handlar om mediantiden, den får man om man sorterar alla tider i storleksordning och pekar ut den tid som ligger alldeles i mitten. Ibland går det alltså fortare ibland tar det längre tid, men normalt ska det alltså inte ta mer än 120 sekunder. Men på senare år har det alltså tagit SOS Alarm längre tid att larma ut en räddningstjänst. Man har leget på både 130 och 140 sekunder säger Johan Szymanski. Men vad spelar de här sekunderna egentligen för roll? - Och skulle man exempelvis ha, låt säga ett barn som håller på att drunkna då kan tio, tjugo eller trettio sekunder vara avgörande. Föräldrarna kanske ser att det här barnet håller huvudet ovanför vattenytan men hinner försvinna under vattnet innan vi kommer fram och då är tio sekunder eller tjugo sekunder oerhört viktigt, säger Johan Szymanski. Han säger att tidigare var SOS Alarm bra på att hålla tiderna, men att det förändrats på senare år - och han tror att det beror på att SOS Alarm arbetar på ett nytt sätt. Tidigare togs 112-samtalen emot av den närmaste SOS-centralen, numera svarar SOS-operatörer på 112-samtal från hela landet. Men för SOS-operatörerna blir det svårt att hitta var hjälpen behövs - och det är det som gör att tiderna för att larma ut en räddningsbil har ökat menar Johan Szymanski: - Så den lokala förankringen, lokalkännedomen har försvunnit. Man hittar helt enkelt inte. Det tror jag är problemets kärna. Man kanske svara i Göteborg eller Malmö och så kommer larmet från Mora eller Venjan eller någon annan liten ort i Dalarna. Och då är det naturligtvis svårt att avgöra var den hjälpsökande behöver resurserna. Så varför har SOS Alarm börjat jobba på det här nya sättet? Det visar sig handla om att man inte uppfyller regeringens krav i den första delen av räddningskedjan, utan tar alldeles för lång tid på sig att svara på 112-samtal. I genomsnitt ska det inte ta längre än 8 sekunder innan någon svarar. Och ingen ska behöva vänta längre än 30 sekunder. Det är krav som regeringen ställer men som SOS Alarm inte har uppfyllt de senaste åren. - Hej, Lena heter jag. - Hej Claes, välkommen! Jag är på SOS Alarms huvudkontor i Stockholm och träffar Claes Eliasson som är chef för alarmering och beredskap. - Vad vi har gjort är att använda våra resurser så effektivt som möjligt. Och vi har alltså gått över till något som vi kallar nationell mottagning. Där alla operatörer i hela Sverige kan ta emot besvara ett nödsamtal var man än ringer in ifrån. Och det gör vi för att då kapa de här längsta svarstiderna så att ingen ska behöva sitta och vänta på svar i ett nödläge när det finns en ledig operatör någonstans i Sverige. Förra året fick den som ringde 112 vänta drygt 13 sekunder på att någon skulle svara, och då hade ändå tiden gått ner sen året dessförinnan. Och mer än var tionde som ringde fick vänta mer än 30 sekunder. Hur har det då gått under 2016? - Under våren har vi sett svarstider på 10-12 sekunder under våren och under sommaren uppåt 16 sekunder. Och tyvärr har de inte riktigt gå ner riktigt under september. Claes Eliasson säger att det beror främst på att antalet samtal där någon verkligen behöver hjälp har ökat: - Antalet med ett faktiskt hjälpbehov ute i samhället ökar, vårdärendena ökar, det blir ett ökat tryck på sjukhus etcetera och även räddningstjänstärenden ökat något. Men också att vi jobbar med ett kvalitetsarbete där vi blir bättre på att dokumentera de hjälpinsatser vi gör och det gör att samtalstiderna ökar något. SOS Alarm når alltså fortfarande inte upp till kravet från regeringen om den som ringer 112 inte ska behöva vänta längre än 8 sekunder i genomsnitt, och att ingen ska behöva vänta längre än 30 sekunder. Men Claes Eliasson menar ändå att arbetet har gett ett visst resultat. De allra längsta tiderna har minskat: - De allra längsta kunde ligga på ett par, tre minuter, där är vi nere i en halvering av det. Men då ska vi också säga att det handlar om något enstaka jämfört med en nio-tio tusen per dygn samtal. Men det är ju ändå väldigt viktigt att vi fokuserar just där för det kan ju vara där en allvarlig situation har inträffat. Men kan han se några nackdelar med det förändrade arbetssättet? - Nej, i princip inte. Varje operatör kan ju hävda det här med geografin och lokalkännedom, men det är ju så att det finns ingen operatör i världen som kan hela Stockholms geografi utantill, det byggs om och det är stort och det är oerhört mycket gator, så man måste jobba med de kartsystem vi har och det är oerhört moderna kartsystem. Och jobbar man med det kan man positionera precis överallt, om man jobbar rätt, säger Claes Eliasson. Det flera räddningstjänster pekar på, att försöket minska tiden för att svara på 112, har gjort att tiderna i nästa del av kedjan, att larma ut räddningstjänst, blir längre eftersom SOS-operatörerna har svårt att hitta när det svarar på samtal från ett större område - så är det inget som Claes Eliasson känner igen. Kånnavägen, LjungbyMen när Katrin i Småland ringde 112 var det en annan SOS-central än den lokala som svarade och operatören hade stora svårigheter att hitta rätt: - Och vi ringde ju från flera telefoner och sa verkligen Kånnavägen och Ljungby och de sa att de är på väg liksom... Enligt den utredning som SOS Alarm gör senare så har operatören uppfattat Kånnavägen men stavar fel och skriver o i stället för å. När det inte blir någon träff tar operatören bort Ljungby i sökfältet och får upp en väg som heter Skonarevägen. Den ligger nästan 20 mil därifrån på en helt annan ort, men trots det larmas räddningstjänsten i delen av landet ut. Under tiden ser Katrin hur branden sprider sig: - Det vällde ut svart rök och vi hörde fönster som exploderade och gick vi runt kunde vi se lågor slå ut. Vad tänkte du när du såg det? - Panik, alltså vad ska man göra, var ska man ta vägen... Två andra SOS-centraler ta emot ytterligare samtal och två räddningsärenden skapas, vilket enligt utredningen gör att SOS-operatörerna har svårt att få överblick över händelsen. Först sju minuter senare har SOS Alarm lyckats lokalisera platsen på kartan och efter det kan man larma ut rätt räddningstjänst. Katrin tror att om rätt räddningstjänst larmats ut snabbare hade man kunnat begränsa branden: - Jag tro att de hade kunnat ha branden bara i själva vardagsrummet och resten av huset hade klarat sig. Det är min gissning för att det skulle gå mycket, mycket bättre. Katrins hus ligger på en gata med villor och små industrier, på andra sidan centrum ligger räddningstjänsten i Ljungby. Carl Håkansson är räddningschef här. - Vi upplevde ju inte att det skulle varit något anmärkningsvärt förrän vi kommer dit och vi fick rätt mycket synpunkter av folk på plats, och kanske med all rätt. Men vi visste ju inget om att ett antal minuter tidigare hade larmet gått till en helt annan räddningstjänst i en helt annan del av landet. Liksom räddningschefen i Mora menar Carl Håkansson att SOS Alarms arbete med att korta den allra första delen av räddningskedjan nämligen att svara när någon ringer 112, har lett till att tiden i nästa del i kedjan har ökat. Det tar längre tid att larma ut en räddningstjänst. Förändringen har införts stegvis, en del av landet åt gången, och i slutet på 2015 svarar nu SOS-centralerna på samtal från hela landet. - Det tar längre tid innan de vet mer om positionen och olyckan och det tar längre tid där av att vi får larm och det SOS kanske har förbättrar är att de svara snabbare men, ja, det är ju en del i kedjan men det får ju inte ske till bekostnad av att man larmar oss senare, säger Carl Håkansson. Men hur lång tid tar det då från att SOS Alarm har svarat på 112 till att en räddningstjänst skickas ut? Kravet är ju att det i mediantid inte ska ta längre än 120 sekunder, alltså två minuter vid allvarliga händelser. "Vi ville klargöra att vi har fått nog"Men siffrorna för Sverige visar att sedan 2012 har man inte klarat det kravet och sedan 2014 har mediantiden varit nästan 20 sekunder för lång, alltså omkring 140 sekunder. Vi återvände till räddningschefen i Mora Johan Szymanski: - Är det en drunkning eller någon som ligger i ett brinnande hus såär ju de här sekunderna oerhört viktiga och då har vi råd att vänta så länge. När jag får hjälp att hitta fler siffror kan jag konstatera att tiden har ökat allt sedan 2010 och sedan januari 2014 och fram till juni i år har SOS Alarm inte lyckats uppfylla kravet på skicka ut en räddningstjänst vid allvarliga händelser inom 120 sekunder, en enda enskild månad. Det här fått cheferna för samtliga räddningstjänster i Dalarna att i ett brev till SOS Alarm och kräva förbättringar. Och ser man inte en förbättring före nyår kommer räddningstjänsterna i Dalarna att överväga att lämna SOS Alarm enligt Johan Szymanski. - Vi ville klargöra att vi har fått nog, vi tyckte inte att vi hade varit tillräckligt tydliga tidigare. Men vi ville tala om att det här håller inte, ni måste bli bättre. Men att de långa tider för att larma ut en räddningstjänst skulle bero på att SOS-centralerna stegvis har gått över till att svara på 112-samtal från hela landet, det är inget som Claes Eliasson, chef för alarmering och beredskap på SOS Alarm håller med om. Han ser snarare att det beror på förändringar i samhället: - Det är mycket som har förändrats i samhället. Vi bygger om våra larmplaner regelbundet, förväntningarna på oss förändras, vi har språkutmaningar, det är så mycket i samhället som förändrats så det blir lite förenklat att ta ut en faktor och säga att det är det som det handlar om. Han pekar också på att tiderna ha gått ner något de senaste månaderna: - De här sista 3-4 månaderna så har vi brutit den här trenden och de har gått ner. Så de är på väg ner just nu. De har ökat sedan 2010 sa du och att man har fåt ner dem de senaste månaderna kan det verkligen vara ett trendbrott, eller bara en tillfällig dipp? - Det kan vi ju inte svara på, det kan vara precis som du säger, men de arbeten vi gör så är det i varje fall enligt plan. Fram till 2012 klarade SOS Alarm att larma ut räddningstjänst inom 120 sekunder vid allvarliga fall. Sedan dess har tiderna ökat och ligger nu på omkring 140 sekunder. År 2012 var också då SOS Alarm stegvis började gå över till svara på 112-samtal i större områden. Men går det verkligen inte att få veta om det här hänger samman? Borde inte SOS Alarm eller räddningstjänsterna ha statistik där man se om det gör någon skillnad på tiderna för att larma ut beroende på var samtalet tas emot, om samtalet tas emot av närmaste SOS-centralen eller av någon annan central? Men Claes Eliasson säger att SOS Alarm inte mäter så idag: - Vi följer upp totalen på hela Sverige. Men ni mäter inte för enskilda centraler och skillnaden mellan om man tar emot på närmaste central? - Nej, nej inte idag. Men Kaliber har fått ta del av siffror som inte redovisats officiellt. De visar skillnaden på den tid det tar att larma ut en räddningstjänst om den närmaste SOS-centralen har svarat eller om man svarar på en annan central. Och det visar sig att det - med ett enda undantag - tar längre tid om man svara på en annan central än den som är den närmaste SOS-centralen. Skillnaden är i vissa fall så stor som 30 sekunder. Men när jag presenterar den uppgiften för Claes Eliasson säger han att det är siffror han inte känner igen: - Det känner jag inte igen men däremot kan jag inte dementera det för så kan det naturligtvis vara, det är inte omöjligt, men det är inga siffror jag känner igen. Men kan det verkligen stämma? Vi har ju fått del av siffor som visar det här. Vi återkommer till det här senare i programmet. Och ibland tar det inte bara längre tid, ibland skickas en ambulans eller räddningstjänst ut åt helt fel håll, det som hände Katrin när hennes hus brann ned, och man larmade ut en räddningstjänst i en helt annan del av landet. Under 2015 registrerade SOS Alarm i snitt 32 positioneringsavvikelser i månaden, det vill säga en om dagen. Under 2016 fram till och med juli har det ökat till 36 i månaden. - Ja, någonstans drygt noll komma en promille av alla samtal och det är väl runt en om dagen. Men då ska vi också säga att det är alla felpositioneringsavvikelser som vi har, vilket kan vara då i de flesta fall väldigt obetydliga fel husnummer eller något liknade till lite allvarligare naturligtvis, säger Claes Eliasson. Finns exempel på där det har gått riktigt illa? - Ja, det finns det absolut, som tur är det väldigt, väldigt få varje år. SOS larmar alltså inte bara ut inte räddningstjänst utan också ambulans i stora delar av landet. Och handlar det om ett livshotande tillstånd ska det gå på 100 sekunder - en minut och 40 sekunder - alltså 20 sekunder snabbare än en brandbil. Det läser jag i SOS Alarms årsredovisning där man konstaterar att man fram till 2015 har klarat målet. Men under 2016 har tiderna för att larma ut ambulans ökat. - Det tittar vi på och har för närvarande inget riktigt bra svar men vi analyserar det, säger Claes Eliasson. Men när jag bestämmer mig för att mer noggrant titta på ambulanssifforna upptäcker jag något underligt. Är det så att SOS Alarm inte redovisar hela sanningen om hur lång tid det tar att larma ut ambulans? Jag har åkt till Akademiska sjukhuset i Uppsala, här i ambulansgaraget träffar jag Per Andersson som är verksamhetschef: - En ambulans idag är som ett litet sjukhus, vi kan ge väldigt kvalificerad vård. I juni 2015 startade Uppsala läns landsting tillsammans med Västmanland en egen larmcentral. Ett skäl är att ambulanssjukvården har blivit mer avancerad. Ett annat skäl var att man var missnöjd med hur SOS uppfyllt kontraktet med landstingen. Och nu efter nästan ett och ett halvt år säger Per Andersson är de är nöjda med hur det har gått. - Erfarenheterna som vi bedömer det, men då är vi ju part i målet, de är enbart goda. Alla punkter vi kan mäta, olika tider så är det förbättringar och vi känner också att vi har fått ett större inslag av medicinskt innehåll i tjänsten, den är mer utvecklingsbar, vi har fått mer kontroll över våra resurser, säger Per Andersson. Det är fortfarande SOS Alarm som svarar på 112-samtalen och behövs det en ambulans så ringer de upp landstingens larmcentral och lämnar över ärendet. Totalt tar uppringningen och överlämningen i genomsnitt 40 sekunder. Men trots den extra tiden har den totala tiden för att skicka ut en ambulans inte ökat. Den är lika lång eller till och med något kortare. Men hur är det egentligen möjligt? - Vi tror ju att det är en kombination av kompetens, rätt stöd och i viss mån geografisk kompetens, de som jobbar kan de här områdena, och som känner dem väl. Vi har många personer som roterar mellan ambulans och larmcentral och som rör sig på vägarna och som kan sätta adresser snabbare. Men det är nu jag upptäcker att det finns något som inte stämmer. De siffror Per Andersson visar mig från SOS Alarm och från landstingens larmcentral talar om att det tar ungefär tre minuter att larma ut en ambulans. Men vid livshotande tillstånd ska det ju gå nästan dubbelt så fort, alltså under 1 minut och 40 sekunder, vilket är det mål som SOS alarm säger sig ha uppfyllt fram till och med i år. Hur hänger det här ihop egentligen? Det är en fråga som också landstinget i Uppsala ställde sig - och de upptäckte då att SOS Alarm i sin redovisning bara räknar med en del av den tid det faktiskt tar att larma ut ambulans. - Ja, om vi tittar på SOS Alarms tider så upptäckte vi under senaste perioden i samband med en avvikelse att vi hade uppgifter från anhöriga hur länge en person varit uppkopplad mot 112 och vi hade uppgifter från ärendet som var kortare och då visade sig att det vi då fick redovisat så ingick inte hela tiden på SOS Alarm från det att samtalet besvarades tills att ambulans larmades ut, säger Per Andersson. Så när SOS Alarm säger att de klarar att larma ut en ambulans inom 100 sekunder, det vill säga 1 minut och 40 sekunder, talar de alltså inte om hela samtalet från att de svarat på 112 tills att de larmat ut en ambulans. Till skillnad från tiderna för att larma ut räddningstjänst där hela tiden är medräknad börjar de för ambulans att mäta tiden en bit in i samtalet - efter att de har konstaterat att det handlar om ett vårdärende. Något som man blev mycket förvånad över på Uppsala läns landsting. - Det väckte stor förvåning hos oss och var en nyhet. Måhända var vi naiva, men det väckte stor förvåning. Ja, frågan är ju om vi ställt för få frågor och bara utgått från det som vi själva har känt har varit så självklart, om det nu var naivt eller inte, men det har inte förespeglat oss att man bröt upp det på det sättet, sen kanske det finns skäl för det som vi inte har förstått men i de redogörelser vi har haft har det aldrig diskuterats, säger Per Andersson. Att inte ha någotVarför redovisas bara en del av tiden när man larmar ut ambulans? När jag träffar Claes Eliasson på SOS Alarms huvudkontor i Stockholm kan han inte svara på frågan och ber att få återkomma. Senare får jag ett svar från SOS Alarms presschef Helena Söderblom som säger att eftersom det skiljer mycket mellan hur avtalen ser ut med olika landsting, har man valt att redovisa på det här sättet. Men, säger hon, självklart borde det framgå tydligt på vilket sätt SOS Alarm väljer att redovisa. Men jag har en fråga kvar att ställa till Claes Eliasson. Det handlar om SOS Alarms nya sätt att arbeta, där SOS-centraler stegvis gått över till att svara på 112-samtal inom ett större område, och där man tog steget fullt ut i slutet på förra året och började svara på samtal från hela landet. De siffror som Kaliber tagit del av visade ju att den tiden för att larma ut räddningstjänst var längre om samtalet till 112 hade tagits emot på någon annan SOS-central än den som är närmast - men det var inget som Claes Eliasson då sa sig känna igen. När jag par dagar söker honom per telefon säger han att jo, det stämmer, så är det. - Vi kan se att det tar något längre tid att larma ut räddningstjänst från en annan plats i landet. I januari, omedelbart efter att gemensam nationell mottagning infördes så var skillnaden 20 sekunder. Det har vi successivt arbetat ner och i september är nu den här skillnaden 13 sekunder och den fortsätter kontinuerligt att minska, säger Claes Eliasson. SOS alarm, det företag som ska stå för en stor del av vår trygghet och säkerhet, har alltså under senare år fått allt svårare att uppfylla de krav som regering, landsting och kommuner ställer. Tiderna för att svara på 112 har varit för långa och i många år har det tagit för lång tid att larma ut räddningstjänst. För att korta svarstiden på 112 har SOS Alarm låtit SOS-centraler svara på samtal från hela landet. Men Kaliber har kunnat visa att det inte har gjort att hjälpen kommit fram snabbare, utan tvärt om eftersom det har fått till följd att tiden för att larma ut räddningstjänst blir längre. Kaliber är snart slut men först återvänder till Katrin i Ljungby i Småland, som fick vänta länge på att SOS Alarm skulle hitta rätt adress och kunna larma ut rätt räddningstjänst. - På morgonen var det bra lite rök, men branden var släckt i varje fall. Och du vaknade och såg det, hur kändes det? - Det kändes konstigt, att inte ha något, att allt var borta. Vad tänker hon då om det som hände? - Jag tycker det är väldigt dåligt, för det ska ju gå fort och dom som sitter där borde förstå bättre och kunna skicka ut snabbt. Reporter: Lena Pettersson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se       Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Alla i Sverige ska ha rätt till naturen, enligt Allemansrätten som sedan 1994 står skriven i vår grundlag. Men, når naturen verkligen alla? Ute med P1 träffar Babek Toloe, som använder sitt naturintresse varje dag i jobbet. Han får unga i socioekonomiskt utsatta områden och ensamkommande flyktingbarn att lära sig att leva, överleva, växa och njuta i naturen.  Babek Toloe är uppvuxen i både Rinkeby och Bromma. Efter lumpen visste han inte riktigt vad han skulle göra, men folk i hans omgivning tyckte han skulle använda sig av de kunskaper han hade fått när det gällde överlevnad och kunskap om naturen. Och så blev det. Han började arbeta i Tensta i ett projekt där eleverna frivilligt fick delta i aktiviteter efter skolan och där tog han med ungdomarna ut på hajk både i närområdet och på fjällvandringar. Idag är Babek familjehemskonsulent för ungdomar som är placerade hos jourhem och familjehem. De flesta ungdomarna är ensamkommande och han har fortsatt att åka ut i naturen med de som han har kontakt med i jobbet. 2015 vann han pris som årets friluftspersonlighet och i vintras var han en av två svenskar bland 29 nationaliteter som gjorde Fjällräven Polar, en 30 mil lång expedition med hundspann från Nordnorge till svenska Lappland.  Och så frågar vi oss hur bra är vi på att veta vad vi egentligen ser, och hör ute i naturen? Ja, inte särskilt bra enligt Tomas Öberg, som en del av er nog känner igen från . Han är biolog, fotograf och skribent och han tycker att just språket är viktigt för att vi ska kunna ta till oss av information om naturen, sådant som du kan hitta i broschyrer eller informationstavlor längs leder. Programledare: Linnea Luttu.  Sänds även natt mot lördag 02.35, söndag kl. 18.35 och natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Plötsligt har Gotland igen fått en stridgrupp. Det väcker känslor hos människorna kring Tofta skjutfält. Gamla rädslor för ryssen väcks på nytt hos en del medan andra oroar sig för miljön. Hemvärnschefen Hans Håkansson känner till varenda liten vrå kring skjutfältet i Tofta. Här har han jobbat i många år. Hans positiva åsikter om den nya upprustningen på ön delas inte av alla.  Gotland har alltid ansetts som strategisk viktigt på grund av sin position i Östersjön. Efter tio år utan militär närvaro har en ny stridsgrupp permanentats på ön. Boende i Suderbyns ekoby som ligger granne med Tofta skjutfält är oroliga för att den ökade militära aktiviteten ska leda till buller, förgiftat vatten och förlorad åkermark i området. Jordbrukaren Nils Malmqvist är däremot nöjd med den nya militäranläggning som granne. Programmet är gjort av Cecilia Mora   Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

ur "Stoft"av Lars Norén Uppläsare: Peter Andersson 1:a rad: På buss 4, när jag åker Diktsamling: "Stoft"  Förlag: Bonniers 2016 Musik Harald Genzmer: Första satsen, Largo, ur Solofagottsonat Exekutör Dag Jensen, fagott Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Att kissa på sig är ett socialt tabu, trots att var femte vuxen kvinna och var tionde vuxen man har urininkontinens. Nu kraftsamlar forskningen för att förebygga problemet och förbättra behandlingar. Det finns både operationer och mediciner mot inkontinens, men för många drabbade fungerar inte något av alternativen. Det som återstår då är hjälpmedel i form av olika inlägg i underkläderna. Möt tvåbarnsmamman Sara som blev inkontinent när hon fött barn, och som sedan dess haft binda på sig i nio år. Vi pratar också med Ian Milsom, professor i obstretik och gynekologi. Han leder Sveriges första forskningscenter kring inkontinens. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Vi intervjuar Nora Guthrie, sångerska och dotter till musiklegendaren Woody Guthrie, om familjens nära relation till Bob Dylan. Dessutom om en ny tät utställning med konstlegendaren Louise Bourgeois. Till studion kommer också författaren och översättaren Jan Stolpe, som översatt en ny bok om den oppositionelle tyske författaren Kurt Tucholsky med titeln "Tyskland, vårt Tyskland". I OBS Essä handlar det om tredje delen i serien som ser närmare på politiskt våld i skönlitteraturen. I dag läser Anneli Jordahl en av den amerikanska protestlitteraturens främsta romaner, "Son av sitt land", av Richard Wright, som på 30- och 40-talen trädde fram som den mest inflytelserike afroamerikanske författarna. Men trots att romanen hyllades av storheter som Jean Paul Sartre och Simone de Beauvoir - var inte alla läsare lika glada över sättet som Wright skildrade sin huvudperson på. Kunde romanen rentav ge den amerikanska rasismen vatten på sin kvarn? Det är också dags att runda av den första delen av P1 Kulturs serie "Hur ska vi bo?", den del som beskriver situationen i Sverige. I fredags kunde ni höra Karsten Thurfjells reportage om hur järnvägen åter ökar i betydelse för var vi kan och vill bo. Idag har han hunnit till en klassisk järnvägsknut: Krylbo - Avesta station, en plats där många av oss bytt tåg någon gång, och där man också bygger nya bostäder. I morgondagens P1 Kultur byter vi land i vår bo-serie: då ska det handla om bygg-gemenskaper i Hamburg. Programledare: Måns Hirschfeldt. Producent: Mattias Berg. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Björn Frantzén är en av världens bästa kockar, men nöjer sig inte med två stjärnor. Tävlingsmänniskans krogdröm tändes av en lövbiff, närdes av ett hjärtfel och blommade av vänskap - som fick offras. Han är inte bara en av Sveriges främsta krögare utan befinner sig även på den internationella gastronomiska stjärnhimlen, i en tid då mat blivit populärkultur och kockar besitter samma glans som rockstjärnor.  Men det har kostat. 2008 startar Björn Frantzén en restaurang tillsammans med bästa vännen Daniel Lindeberg, som på bara ett par år skaffar sig två Michelinstjärnor och slår sig in på listan över världens 50 bästa. Men när de satsar på att bli den första restaurangen i Norden att få tre stjärnor börjar det skava rejält mellan kompanjonerna. I dag bär stjärnkrogen endast Björn Frantzéns efternamn och vännernas smärtsamma uppbrott är skildrat i dokumentärfilmen Hunger. Här i Söndagsintervjun pratar Björn Frantzén för första gången ordentligt om filmen och den uppmärksammade "skilsmässan". Även om hjärtfelet som krossade fotbollskarriären och om handgemäng i de internationella toppköken.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Idag är Daniel Alling vid Louise Epsteins sida då Thomas Nordegren rapporterar från USA. Vi undrar varför Sveriges Radios digitala sändningar inte fungerade i morse och hur det är att vara språkvän. I morse var det problem för många att lyssna digitalt på Sveriges Radios sändningar. Vad var det som hände undrar Louise Epstein - och kommer det att upprepas? Anders Lindholm, teknik- och IT-chef på Sveriges Radio, gästar programmet. På drygt 120 platser runtom i Sverige finns det kommunala projekt med flyktingguider och språkvänner. Tanken är att personer som varit bosatta här en längre tid matchas med nyanlända. Enligt en ny studie fungerar det här bra; integrationen går helt enkelt snabbare. Hur skulle det här systemet kunna utvecklas? Och hur långt man kan komma med frivilliginsatser? Vi frågar Osman Aytar, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, och vi ringer upp Camilla Anglemark, språkvän i Eskilstuna. Thomas Nordegren har rest till USA så istället har Louise Epstein Daniel Alling vid sin sida. Men vi ringer till Thomas för att höra hur det känns att vara på amerikansk mark när det är mindre än en månad kvar till presidentvalet. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Svenska Akademiens Sara Danius om att de inte gör något nu för att få besked från Dylan, motvilliga Nobelpristagare, drastiskt vardagsliv i Dorthe Nors roman, Louise Bourgeois på Louisiana

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Gömda flyktingar, Alkoholreklam på nätet, Trump menar att valet är riggat, Stor offensiv i Mosul, Är vi historielösa? Polacker på Island, Kyss på franskt bröst upprör.

Oavsett om man ska lämna en nazistisk organisation eller om man stridit för en islamistisk extremistisk organisation i Mellanöstern så finns det vissa gemensamma nämnare när det gäller att lämna eller att hoppa av. Utan hjälp från samhället är det ofta dömt att misslyckas.

I Ekot under dagen har vi hört om att allt fler som fått avslag på sin asylansökan avviker efter en ny lag från i somras. Enligt lagen ska den som fått avslag på sin asylansökan inte längre få dagsersättning och boende. Noor Alhalwa och hans familj har fått avslag på sin asylansökan och indraget bistånd, men har varken åkt tillbaka eller försvunnit. De befinner sig i ett limbo där de varken har tillstånd att stanna i Sverige, eller kan åka till Irak dit de blivit utvisade – trots att de säger att de gjort allt de kan för att åka dit.

I natt inledde irakiska regeringsstyrkor, med stöd av USA och kurdiska peshmergastyrkor, en offensiv för att återta den IS-kontrollerade staden Mosul. Om operationen lyckas är det en viktig symbolisk och psykologisk seger, säger Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.

Som Ekot har rapporterat om får allt fler avslag på sin asylansökan efter en ny lag från i somras. Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna, varnar för att ett skuggsamhälle håller på att växa fram med personer som går under jorden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Gömda flyktingar, Alkoholreklam på nätet, Trump menar att valet är riggat, Stor offensiv i Mosul, Är vi historielösa? Polacker på Island, Kyss på franskt bröst upprör.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Vi intervjuar Nora Guthrie, sångerska och dotter till musiklegendaren Woody Guthrie, om familjens nära relation till Bob Dylan. Dessutom om en ny tät utställning med konstlegendaren Louise Bourgeois. Till studion kommer också författaren och översättaren Jan Stolpe, som översatt en ny bok om den oppositionelle tyske författaren Kurt Tucholsky med titeln "Tyskland, vårt Tyskland". I OBS Essä handlar det om tredje delen i serien som ser närmare på politiskt våld i skönlitteraturen. I dag läser Anneli Jordahl en av den amerikanska protestlitteraturens främsta romaner, "Son av sitt land", av Richard Wright, som på 30- och 40-talen trädde fram som den mest inflytelserike afroamerikanske författarna. Men trots att romanen hyllades av storheter som Jean Paul Sartre och Simone de Beauvoir - var inte alla läsare lika glada över sättet som Wright skildrade sin huvudperson på. Kunde romanen rentav ge den amerikanska rasismen vatten på sin kvarn? Det är också dags att runda av den första delen av P1 Kulturs serie "Hur ska vi bo?", den del som beskriver situationen i Sverige. I fredags kunde ni höra Karsten Thurfjells reportage om hur järnvägen åter ökar i betydelse för var vi kan och vill bo. Idag har han hunnit till en klassisk järnvägsknut: Krylbo - Avesta station, en plats där många av oss bytt tåg någon gång, och där man också bygger nya bostäder. I morgondagens P1 Kultur byter vi land i vår bo-serie: då ska det handla om bygg-gemenskaper i Hamburg. Programledare: Måns Hirschfeldt. Producent: Mattias Berg. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Från födelse och dop till död och begravning, vår stund på jorden får både riktning och innehåll av olika traditioner och passageriter. Veckans program är tredje delen i Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall,och ämnet för dagen är alla de traditioner och övergångsriter som följer oss genom livet, allt från dop och bröllop till födelsedagar och begravningar. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Programledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Plötsligt har Gotland igen fått en stridgrupp. Det väcker känslor hos människorna kring Tofta skjutfält. Gamla rädslor för ryssen väcks på nytt hos en del medan andra oroar sig för miljön. Hemvärnschefen Hans Håkansson känner till varenda liten vrå kring skjutfältet i Tofta. Här har han jobbat i många år. Hans positiva åsikter om den nya upprustningen på ön delas inte av alla.  Gotland har alltid ansetts som strategisk viktigt på grund av sin position i Östersjön. Efter tio år utan militär närvaro har en ny stridsgrupp permanentats på ön. Boende i Suderbyns ekoby som ligger granne med Tofta skjutfält är oroliga för att den ökade militära aktiviteten ska leda till buller, förgiftat vatten och förlorad åkermark i området. Jordbrukaren Nils Malmqvist är däremot nöjd med den nya militäranläggning som granne. Programmet är gjort av Cecilia Mora   Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Att kissa på sig är ett socialt tabu, trots att var femte vuxen kvinna och var tionde vuxen man har urininkontinens. Nu kraftsamlar forskningen för att förebygga problemet och förbättra behandlingar. Det finns både operationer och mediciner mot inkontinens, men för många drabbade fungerar inte något av alternativen. Det som återstår då är hjälpmedel i form av olika inlägg i underkläderna. Möt tvåbarnsmamman Sara som blev inkontinent när hon fött barn, och som sedan dess haft binda på sig i nio år. Vi pratar också med Ian Milsom, professor i obstretik och gynekologi. Han leder Sveriges första forskningscenter kring inkontinens. Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Vikten av ett snällt bemötande. Therese Jarland är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.  Therese har hållit i över 500 föreläsningar för elever på skolor, tjänstemän och politiker inom vård och socialtjänst. Therese skriver ofta och gärna krönikor och debattartiklar om barns utsatthet och samhällets ansvar och är författare till boken "Vi har ju hemligheter i den här familjen" som släpptes 2009.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Expressens Magda Gad rapporterar det senaste från Mosul. Jemenexperten Mohammad Fazhlashemi om vad den annonserade vapenvilan kan betyda för möjligheten till fred i Jemen

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Expressens Magda Gad rapporterar det senaste från Mosul. Jemenexperten Mohammad Fazhlashemi om vad den annonserade vapenvilan kan betyda för möjligheten till fred i Jemen

Aktualiteter

Uppläsare: Peter Andersson 1:a rad: På buss 4, när jag åker Diktsamling: "Stoft"  Förlag: Bonniers 2016 Musik Harald Genzmer: Första satsen, Largo, ur Solofagottsonat Exekutör Dag Jensen, fagott Från kl. 12.00.

Kultur, Repris