SR, P1 2016-10-24

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Alla i Sverige ska ha rätt till naturen, enligt Allemansrätten som sedan 1994 står skriven i vår grundlag. Men, når naturen verkligen alla? Ute med P1 träffar Babek Toloe, som använder sitt naturintresse varje dag i jobbet. Han får unga i socioekonomiskt utsatta områden och ensamkommande flyktingbarn att lära sig att leva, överleva, växa och njuta i naturen.  Babek Toloe är uppvuxen i både Rinkeby och Bromma. Efter lumpen visste han inte riktigt vad han skulle göra, men folk i hans omgivning tyckte han skulle använda sig av de kunskaper han hade fått när det gällde överlevnad och kunskap om naturen. Och så blev det. Han började arbeta i Tensta i ett projekt där eleverna frivilligt fick delta i aktiviteter efter skolan och där tog han med ungdomarna ut på hajk både i närområdet och på fjällvandringar. Idag är Babek familjehemskonsulent för ungdomar som är placerade hos jourhem och familjehem. De flesta ungdomarna är ensamkommande och han har fortsatt att åka ut i naturen med de som han har kontakt med i jobbet. 2015 vann han pris som årets friluftspersonlighet och i vintras var han en av två svenskar bland 29 nationaliteter som gjorde Fjällräven Polar, en 30 mil lång expedition med hundspann från Nordnorge till svenska Lappland.  Och så frågar vi oss hur bra är vi på att veta vad vi egentligen ser, och hör ute i naturen? Ja, inte särskilt bra enligt Tomas Öberg, som en del av er nog känner igen från . Han är biolog, fotograf och skribent och han tycker att just språket är viktigt för att vi ska kunna ta till oss av information om naturen, sådant som du kan hitta i broschyrer eller informationstavlor längs leder. Programledare: Linnea Luttu.  Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Vi har regler, morsan och jag, och den viktigaste av dom är att inte avslöja ett skit! Tyvärr kan jag inte berätta var i Sverige vi är. Inte för någon. Inte ens för Karin, en tjej jag hängde lite med i Norrköping innan vi stack. Det finns alltid en risk att fel person hör, att man taggas på ett foto på Insta, någon skriver en rad på Facebook, sen är det kört. Otto och hans mamma är ständigt på flykt och hamnar i Ryda - en skitig håla mitt ute i ingenstans. Här finns bara skog och risiga original som bränner hemma. Och kyrkan förstås, som typ 99 % av samhällets invånare tillhör. Kanske är Ryda the place to hide om man har en mörk hemlighet? Synd bara att Otto inte är den enda som har något att dölja. Jävligt synd.   Svensk synd av Martin JernI rollerna: Otto - Ludvig Särnklint, Sara - Lykke Hilleskog, Monkan - Malin Hofvander, Ottos mamma (Marja) - Saga Gärde, Klon - Simon Åhlander, Pastorn (Jacob Tyler) - Anders Blentare, Conny - Mikael Jepson, Märta - Karin Bertling, Johannes - Ibrahim Faal, Wille - Patrik Karlson, Klons pappa - Martin Lavröd, Ingrid - Kajsa Ericsson, Kenny - Jonathan Hansen. Ljud: Johan Chandorkar och Jan Waldenmark. Producenter: Manal Masri och Niclas Turesson. Regi: Martin Jern. En produktion från Sveriges Radio Drama i Malmö. Från fredagen föregående vecka.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

20 december 1956. Det brinner på flyktingförläggningen i Vrigstad. En våldsam eldsvåda har brutit ut och spritt sig. Tegelpannor på taket sprängs i hettan. I en stuga bredvid sitter en ung kvinna. Hon heter Róza, hon är 25 år gammal och hon har nyligen anlänt. Till Vrigstad just den kvällen kommer journalisten Barbro Alving, Bang Hon är  tillbaka från en reportageresa till Budapest. Där har hon sett följder av den krossade Ungernrevolten, folkupproret mot den hårda kommunismen i landet. Bang skriver att hon ser sovjetiska tanks på stadens gator, att svarta sorgfanor fladdrar i den vintriga vinden och att i parkerna står vita enkla träkors där studenter begravts. Människor har stupat och deporterats. Många har flytt. Precis som Róza. Den här berättelsen börjar i mötet mellan en reporter och en ung kvinna som kom till Sverige efter revolten. Efter deras möte där i stugan bedvid flyktingförläggningen träffades de aldrig igen. Bang återvände till Stockholm, men Ròza, vart tog hon vägen? I programmet medverkar Rózas familj Sussi, Katti, Magdalena, Stefan och Veralena Deak. Barbro Alving, Bang - med reportage och texter. Helen Ardelius är dokumentärmakare och radioproducent med otaliga uppmärksammade program bakom sig, bland andra  ,  och Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi träffar Hamid Zafar, rektor för Sjumilaskolan i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg, för ett samtal om skolans roll i ett socialt utsatt område. UR. När det skjuts någonstans i förorten så tänker man ofta att nu behöver eleverna fler fritidsgårdar, mer hip hop och breakdance. Men det som de behöver är en stabil och trygg skolgång, säger Hamid Zafar. Sjumilaskolan, där han är en av rektorerna, är samma skola som han själv gick i som nykommen flykting från Afghanistan på 1980-talet. Ett program av Anna Maria Höglund. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Människans mått är ett livsfilosofiskt program om vår tids besatthet av mätningar: av den egna kroppen, och av samhällskroppen. Hur påverkas vi av pulsklockor och kvalitetsmätningar? Är det ett problem när olika mått blir våra viktigaste mål?

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om Kinas högsta ledare Xi Jinping, som många säger är den mäktigaste sen Mao. Hör röster och sånger från degknytes-restauranger, internetfester och en cyklande ambassadör om Kinas väg under pappa Xi. Konflikt från Peking handlar om Xi Jinping, generalsekreterare i Kinas kommunistparti sedan 2012. Han har också titeln Folkrepublikens president samt överbefälhavare för Folkets Befrielsearmé. Är han den nye Mao? Konflikt besöker den enkla lunchrestaurangen Qingfeng i den västra delen av Peking. Där testar vi den enkla husmanskost som är typisk för det nordkinesiska vardagsköket; ångat vitt bröd fyllt med kött, leversoppa och ångade grönsaker. Det är maten som Xi Jinping åt när han vid ett högst ovanligt tillfälle frotterade sig med vanliga kineser. Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg får höra av gäster på restaurangen att han är omtyckt och att många är nöjda med hans kamp mot korruptionen. Vi får också höra om Xi Jinpings fru, den berömda sångerskan Peng Liyuen. Hon är ytterligare en del av den populära image som Xi Jinping har, en image som skiljer sig drastiskt från hans mycket mer anonyma och gråa företrädare. Men Xi Jinping har inte bara anti-korruptionskampanjerna och leversoppan att tacka för sin popularitet. Han har också varit skicklig på att väva in ett kraftfullt nationalistiskt budskap i sina tal, ofta i form av en slogan som lyder "Den kinesiska drömmen". I Konflikt från Peking berättar vi om hur Xi Jinping formulerar den här drömmen, och om hur den omsatts i en allt aktivare säkerhets- och utrikespolitik. Något som oroar många av Kinas grannländer.   Ett annat område där Xi Jinping-regimen flyttar fram positionerna snabbt är övervakning och censur på internet, där väl den stora kinesiska brandväggen är det mest kända uttrycket. Internet och kommunikationsteknologi är väldigt utbrett i dagens Kina, inte minst i form av smarta mobiler och olika appar som, som Wechat, Alipay och Baidu. Den kinesiska regimen under Xi Jinping har uppmuntrat - och samtidigt utnyttjat - den snabba teknikutvecklingen på området. Radions korrespondent Hanna Sahlberg och Lars Fredén, fram tills helt nyligen Sveriges Kina-ambassadör, samtalar om detta på en lummig takterrass i Peking. Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

- De andra partierna måste förstå att vi finns, säger Jimmie Åkesson. Om de inte börjar tala med SD kan budgetkaoset från 2014 upprepas, det är partiledarens besked i Ekots lördagsintervju. Sverigedemokraterna har haft sex motiga år i Riksdagen. Nya avslöjanden om partiets företrädare verkar inte ha gjort dom övriga partierna mer samarbetsvilliga. Liberalerna har till och med föreslagit ett regeringssamarbete över blockgränsen för att hålla partiet borta från inflytande.  I Ekots lördagsintervju ställer Jimmie Åkesson istället krav på de andra partierna i riksdagen. Vägrar de sammarbete kan budgetkaoset från 2014 upprepas. I lördagsintervjuns fördjupning tittar vi på populismen. Donald Trump i USA, Marine Le Pen i Frankrike, Fidez i Ungern och AfD i Tyskland - varför skördar populister sådana framgångar just nu? Hör Stanfordprofessorn Jan-Werner Müller som skrivit boken "What is populism" om populismens väsen i reportage. Journalisten Bengt Lindroth och statsvetaren Ann-Cathrine Jungar som båda skrivit mycket om populistiska partier i norden och Europa intervjuas om populismens europeiska framtid. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur ska lantbruket kunna bli hållbart men samtidigt fortsätta producera livsmedel för en allt större befolkning? Den frågan ställer sig Klotet i veckans program. Lantbruket står för en stor del av växthusgasutsläppen, dessutom bidrar näringsläckage från åkrar till övergödningen av våra sjöar och hav. Hur skulle en omställning till ett mer hållbart jordbruk kunna se ut? Kan ett lantbruk med mindre köttproduktion och mer protein från proteingrödor, som ärtor och bönor vara en lösning? Klotet besöker Jannelunds gård i Mullhyttan där lantbrukaren Adam Arnesson driver en gård som ingår i ett forskningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet driver. Adam Arnesson säger att han hellre vill kalla sig för planetskötare, än bonde. - I mitt uppdrag som planetskötare ansvarar jag för alla insekter, djur och växter som finns på min mark och det är ett större uppdrag än att bara producera mat, säger han. Programledare Marie-Louise Kristola. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Kanada är bland de länder som släpper ut mest växthusgaser i världen. När den nya liberala regering kom till makten för ett år sedan lovade den att föra en mer ambitiös klimatpolitik än den förra. Men nyligen beslutade regeringen att godkänna en ny pipeline som ska göra det möjligt att transportera naturgas från västra Kanada till Stillahavskusten för att kunna exportera vidare till Asien. Nu väcks frågor om hur miljövänlig den nya regeringen verkligen är? Hör reportage av Annika Digreus och samtal med Sverker Sörlin professor i miljöhistoria på KTH.

Komikern Anders Jansson har på söndag nypremiär på sin kritikerrosade föreställning "Kom in och stäng dörren". Anders Jansson brukar bland annat uppträda som den oblyga frisören Tiffany Persson och den tafflige utrikesreportern Morgan Pålsson men nu står han på scen som sig själv.

En tredjedel av Syriens barn är födda de senaste fem åren och har bara upplevt krig och konflikt. Hjälporganisationer varnar för att syriska flyktingar riskerar att få svåra mentala problem som post-traumatiskt stressymptom. I ett flyktingläger i Beirut testas yoga för att minska barnens stress.

I sju år har EU och Kanada förhandlat om ett handelsavtal. Alla EU länder förutom den belgiska delstaten Vallonien har sagt ja till avtalet. Kommer lilla Vallonien stjälpa EU:s handelsavtal med Kanada? Hur påverkas EU som redan beskrivs vara i kris efter Brexit av ytterligare ett misslyckande? Hör EU-minister Ann Linde.

Högsta Förvaltningsdomstolen beslutade i fredags att en kamera på en drönare ska betraktas som en övervakningskamera. Och för att använda övervakningskameror krävs det tillstånd från länsstyrelsen. Vad kommer domen få för konsekvenser? Hör Gustav Gerdes, ordförande i UAS, organisationen för Unmanned Arial Systems, Jeanette Gustafsdotter, vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna, Martin Hemberg, jurist på Datainspektionen.

Idag inleds förhandlingar mellan regeringen, alliansen och Vänsterpartiet om de nya storregionerna i Sverige. Idag är Sverige indelat i 21 län men regeringen vill slå samman de gamla länen till sex stora regioner. Men frågan är om regeringen kommer få igenom detta? Hör vår inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach .

Nu ska det stora läger som brukar kallas "djungeln" jämnas med marken. Under 17 år har olika former av läger funnits i närheten av Calais, och dit har migranter som vill ta sig över kanalen till Storbritannien sökt sig. Nu har franska myndigheter lovat att skjutsa alla migranter som vill till center i olika delar av Frankrike där de kan söka asyl, och tillfälligt tas om hand. Vår korrespondent Margareta Svensson rapporterar från Calais.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Denna veckas morgonandakter har "vrede" som tema. Måndagens andakt hålls av Susanne Dahl, studentpräst vid Umeå universitet. I sin andakt om vrede pratar Susanne Dahl om de tillfällen när det inte är nog att tända ett ljus eller be en stilla bön. Jag tänker på vreden som en urkraft, vreden som värnar det som är heligt och som hjälper mig att agera. Susanne Dahl i andakten. TextJesaja 59:14-16 MusikSix etudes for piano - q=108, Bruce Brubaker Not ready to make nice, Kakan Hermansson, Jill Johnson Producent Helena Andersson Moskit media för Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Det tar bara några minuter - stanna upp ett tag och lyssna! Tankar för dagen ger en stunds eftertanke mitt i morgonens nyhetsflöde. Det kan vara en betraktelse över någonting som just skett i världen eller tankar kring händelser i det mindre, privata. Therese Jarland är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.  Therese har hållit i över 500 föreläsningar för elever på skolor, tjänstemän och politiker inom vård och socialtjänst. Therese skriver ofta och gärna krönikor och debattartiklar om barns utsatthet och samhällets ansvar och är författare till boken "Vi har ju hemligheter i den här familjen" som släpptes 2009.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

I Georgien är det mer eller mindre slut med de stora offentliga uppdrag som förändrade Tiblisi, nu säljer konstnärerna miniatyrmodellerna i stället och Carl-Larssongården utsatt för miljon bedrägeri.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

1990 väckte den österrikiske dramatikern Werner Schwabs pjäs "Presidenterna" stor kalabalik i Wien nu spelas den på Dramaten med stjärntrio.

Kultur

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat Frihandel, Ryssland och storregioner. Ring P1 från Göteborg med programledare Tomas Tengby. Producent Victor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det var för att skydda de mest utsatta barnen som Lex Bobby kom till 2008. Men har lagen minskat risken för att barn ska fara illa?  - Det är Isolde. Vi var på Österlen. Här dansar hon runt, hon kom på hur en lampa fungerar också och satt och tände och släckte den hela kvällen.  Det är en ovanligt varm höstdag och Mattias har tagit ledigt från jobbet för att träffa mig. Hans dotter Isolde är ett av de barn lex Bobby kom till för att skydda. Vi tar kaffet med oss och går en trappa ner för att titta i en kartong han inte har orkat öppna på flera år.  Isolde var ett efterlängtat barn när hon kom för 7 år sen, men strax efter hon fötts tog relationen mellan Mattias och Isoldes mamma slut, Isolde bodde hos sin mamma och en utdragen vårdnadstvist började.  - Enligt henne skulle jag komma dit någon timme på helgerna och sen skulle jag inte vara mer med än så. Så där började det... Det här är sådant som jag letade upp när du ringde. Jag har inte orkat plocka med Isoldes små tavlor som hon har målat. Jag fick alla bilder från förskolan så det här är sådant som hon har gjort.  Vill du ta en paus eller vill du fortsätta?  - Nej, vi fortsätter, det är så här. Det här har inte jag tittat på ordentligt. Man orkar till en viss gräns, man hanterar sorgen för den är varje dag. Den blir inte lättare med åren, det finns inget som säger enligt mig att sorg går över eller liknande, och varje gång jag lyfter fram något sådant här, läser någonting eller tittar på det så sörjer jag. Därför har jag inte orkat. För den här sorgen är nog att hantera till vardags. Mattias dotter blev tre och ett halvt år. Hon dödades av sin mamma i juni 2013. Ett halvår efter att Mattias hade anmält oro för henne till Socialtjänsten.   Det är ovanligt att barn dör på grund av brott i Sverige. I genomsnitt har 5 barn per år dödats de senaste 5 åren. Men när det händer och det hade funnits varningssignaler om att barnet var i behov av skydd ska det göras en grundlig utredning av vad som gick fel. På så sätt ska man kunna hitta bristerna i samhällets skyddsnät, rätta till dem och förhindra att det händer igen. Det är det lex Bobby gå ut på. Kaliber idag kommer att visa att viktig kunskap om barnen som dödats missas och att fallen som utreds är så få att frågan är om det ens går att hitta generella brister. Kaliber kommer också visa att det inte skulle behöva vara så. Men först ska vi gå vi gå tillbaka 10 år i tiden för lex Bobby kom till efter en händelse som skakade om Sverige.   Ur Ekot: "I göteborgstrakten har polisen satt in stora resurser för att leta efter en 10-årig pojke som försvann igår." I januari 2006 anmäldes 10-årige Bobby försvunnen av sin mamma och styvpappa och många engagerade sig i sökandet efter honom. Nästan tre veckor senare kom det fram att det var de som hade misshandlat honom till döds. Ur Ekot: "Enligt åklagaren så blev pojken svårt plågad innan han dog. Han fick bland annat ström genom kroppen och hade blivit lämnad naken i snön." Det som hände Bobby skulle inte få hända igen. Lex Bobby trädde i kraft två år efter hans död och det fanns en stor politisk enighet om att den behövdes. Flera andra länder hade börjat göra den här typen av haveriutredningar långt tidigare. Staffan Janson är barnläkare och gästprofessor i pediatrik vid Uppsala universitet och han är en av dem som länge hade jobbat för att den här typen av haveriutredningar skulle införas i Sverige också: - Vartenda dödsfall på ett bygge till exempel utreds ju i detalj. Är det den mänskliga faktorn, är det någon teknisk faktor eller är det någonting annat som har ställt till detta? Och på det viset lär man sig och det viset minskar man antalet dödsfall inom andra sektorer, inom byggnadssektorn, inom trafiksektorn, inom flyget. Staffan Janson har jobbat med utsatta barn i 40 år och han övertygad om att det man kan få ut av sådana här utredningar kan rädda liv: - Det är jag alldeles säker på. Man kan till och med bygga upp det som kan kallas för lathundar. Man kan skriva på en enda sida, kanske med tio punkter: det här och det här och det här. Är det så att du misstänker 4 av de här tio sakerna? Reagera! Lex Bobby trädde i kraft i januari 2008 och det är på Socialstyrelsen som utredningarna görs - men redan innan de kan komma igång har det uppstått problem. Polisen är skyldig att meddela Socialstyrelsen när de lägger ner en utredning mot någon som misstänkts ha dödat ett barn. Det händer väldigt sällan så då går ansvaret över till åklagaren som ska rapportera när i en dom i ett sådant här mål har vunnit laga kraft.  Men Socialstyrelsen får inte in de här underrättelserna som de ska, berättar Marie Nyman som tog över som projektledare för lex Bobby-utredningarna i april år: - Nej, det är här det har fallerat. Vi får inte det, utan vi får ofta påkalla, ringa runt och fråga om det finns någon dom. Så det här är ju ett förbättringsområde som behöver ske, att det sker per automatik. För risken är ju att vi kanske missar någon. Åklagare och polis säger till Kaliber att de inte har lyckats få in rapporteringen av de här fallen i sina rutiner. Det har informerats om att det ska göras, men i praktiken glöms det ofta bort. Så Marie Nyman och hennes kollegor tvingas leta efter fallen de ska utreda. Det gör de bland annat genom att ringa runt till åklagarna och genom att hålla utkik efter dem i media: - Alltså, dagstidningar, kvällstidningar, SVT och Sveriges radio som rapporterar om sådana här saker som vi brukar hålla ögonen på. Men hur går det till då, gör ni en anteckning om dem då? - Ja, vi antecknar och har lite koll på dem. Och så begär ni in det här sedan då från åklagaren? - Ja, jag tror att de flesta har uppmärksammats. Jag tror inte att media har missat någon. Men skulle det vara så att vi inte får in någon underrättelse, ja då sker det ju ingen sådan här dödsfallsutredning på Socialstyrelsen. Det har missats fall och det är inte det enda som inte har fungerat med lex Bobby. Det här är inte heller första gången lagen granskas.   När utredningen kan börja begär Socialstyrelsen in skriftlig dokumentation om barnen från de myndigheter som hade varit i kontakt med dem. Det kan till exempel vara från socialtjänsten, sjukvården, skolan och polisen för att sedan börja leta efter vad som kan ha gått fel. - Och då gäller det att systematisera det här läsandet. Det är ofta en otrolig mängd att läsa.  Och där håller vi nu på med... jag vet att vi har fått kritik för att vi kanske inte har gjort det här på ett riktigt systematiskt sätt tidigare. Men jag vet att man sen den här kritiken kom till oss har vi ändå försökt bättra det och det har blivit mycket bättre och nu försöker vi skruva lite extra på det och ha en metodik i våra utredningar. Ja, Socialstyrelsen är kritisk till att åklagare och polis inte rapporterar dödsfallen som de ska men de har också själva fått kraftig kritik för hur de sköter utredningarna. För fyra år sen gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera Socialstyrelsens arbete med utredningarna och 2014 kom de med en nästan 100 sidor tjock rapport. I den får Socialstyrelsen underkänt på flera punkter. Så här lät det i P4 Jönköping i september 2014: "En färsk rapport ifrån Statskontoret visar att den här lagen i princip är helt tandlös. Johan Sörensson du är chefsjurist på Statskontoret, varför har det blivit såhär? Vi har ju övervägt att man ska korrigera den här lagen men vi bedömer att det inte är tillräckligt utan vi tror både att det behövs fler fall och att man också behöver gå djupare i varje fall för att hitta likheter, för att hitta förbättringsåtgärder." Statskontoret föreslog både att regeringen skulle överväga att göra om lagen och att de skulle flytta utredningarna från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kritiken mot Socialstyrelsen handlar bland annat om att Statskontoret inte anser att det räcker att läsa den skriftliga dokumentationen för att få reda på vad som har gått fel och kunna rätta till felen. Man behöver också prata med dem som varit inblandade. Men Socialstyrelsen tar inte personlig kontakt. De har tyckt att det vore oetiskt att göra det. Att en utredning inte får starta förrän rättsprocessen är över innebär att det ofta har hunnit gå lång tid sen barnet dödades och då har man inte velat riva upp känslor hos personalen. Marie Nyman jobbade inte som projektledare på Socialstyrelsen när kritiken från Statskontoret kom, men nu är hon ansvarig för utredningarna. Så hur ser det ut idag?  - Det vi funderar på nu det är att kunna göra det i fall där vi ser att det skulle vara viktigt att få kompletteringar. Men ni ska fortfarande bara göra det i vissa fall? - Mmm Är det inte en förutsättning för att få veta mer att man pratar med dem som har jobbat med det? - Det beror ju på vad som kommer fram i de handlingar vi får in så att säga. Vi tar även in rutiner och handlingsplaner och sådana saker. Det gäller ju att skapa sig en bild av hur det här kunde hända. Men i arbetet med Kalibers granskning har jag pratat med flera barnläkare, psykologer och psykiatriker och de säger alla att det inte går att skapa sig en bild av vad som hänt utan att prata med de inblandade. - Det är naturligtvis inte så att någon måste prata men många vill. Många ser brister, missförhållanden som de är oerhört olyckliga över och som de inte vill ska drabba andra barn. Åsa Landberg är barnpsykolog och har bland annat jobbat inom barn och- ungdomspsykiatrin och på Rädda Barnen. I sitt jobb har hon också träffat personal som har varit inblandad i fall där barn har dött. - Man behöver ge dem som är nära barnen en möjlighet att berätta sin historia, ge sin syn på saken. Åsa Landberg säger att mycket av det som händer i myndigheters kontakter med utsatta barn aldrig hamnar i journaler och skriftliga dokument. Saker som att man kanske inte har haft tid, inte har fått stöd av ledningen eller inte har rätt utbildning:   - Det finns en risk för att de här dödsfallsutredningarna drabbas av samma tillkortakommanden som utredningarna kring barnen. Det handlar om för mycket fokus på skriftlig dokumentation, bristande helhetssyn, bristande barnperspektiv. Ska man göra strukturförändringar, ska man ha förslag så måste man också prata med de människor det rör. Marie Nyman på Socialstyrelsen säger att ett hinder för att prata med de som varit inblandade också är att det är stor personalomsättning inom till exempel Socialtjänsten och vården. - Men om de är kvar så är det klart att visst de har säkert viktig information. Men vi tänker att den personen, kanske inte är så viktig, utan mer vad man har för rutiner och struktur i organisationen för att upptäcka sådant här. Vad finns det för skäl att inte kontakta dem? - Vi vill se varje ärende, varje ärende är unik. Alltså en del i det här är ju att det blir otroligt mycket mer arbetskrävande. Det tar ju mer resurser. Jag tror att ska man göra det så behöver man åka ut till verksamheterna, åka ut till kommunen och landstinget. Och det är ju kanske inte bara en verksamhet, utan kanske fem verksamheter i ett ärende. Så det blir ju otroligt mycket mer tid man kommer att få lägga på varje ärende. Så det gäller ju att avväga där, syftet med att göra de här utredningarna och vad det ska leda till. Men vad är syftet med dem? - Man ska ha en kunskapsuppbyggnad kring att inte det här ska hända igen. Att vi ska lämna förslag på åtgärder till regeringen.   Att kontakta anhöriga till barnen som har dödats har aldrig diskuterats på Socialstyrelsen. Men i en del andra länder som gör dödsfallsutredningar spelar offrets familj en viktig roll för att få reda på vad som har hänt. - Här är hennes små händer och hennes små fötter och här är hennes annons. Så hon är begravd den 6 september. Mattias vill berätta sin historia. Hans dotter Isolde dödades av sin mamma i juni 2013. Ett halvår efter att hennes mamma hade hotat Mattias med att ta sitt eget och hennes liv. När man till exempel hamnar i konflikt som Mattias och Isoldes mamma gjorde har man inte så mycket annat val än att lita på att samhället kliver in och skyddar barnet. - Man är fruktansvärt maktlös. Helt maktlös. Det som är absolut tyngst och jobbigast i mitt liv, som jag känner det är att, hur mycket människor i min omgivning än säger att det fanns ingenting du kunde göra så tycker ju inte jag det. Jag har ju inte kunnat skydda mitt barn. Men jag vet inte vad jag skulle ha gjort mer. Jag föreslog för min jurist att jag skulle åka dit och sparka in dörren och hämta henne och fick svaret, gör inte det. Då kommer du aldrig att få träffa henne igen. Jag gjorde inte det och nu är hon död. Nu är hon borta. Ring sociala och gör en orosanmälan, sa juristen och det gjorde jag. Jag ringde upp och gjorde en orosanmälan och får frågan, tror du att hon kommer att göra något sådant? Ja, vad fan ska man svara? Jag tror ju inte det. Jag tror ju inte det om någon. Så frågan är ju bara egentligen... Jag ska inte få den frågan, utan det borde ha agerats på det.    Mattias ansökte också i tingsrätten om att det skulle göras en vårdnadsutredning av Isoldes hemförhållanden men fick avslag. Efter Isoldes död riktade Inspektionen för vård och omsorg, IVO kritik mot socialtjänsten för att det inte hade gjorts en ordentlig skyddsutredning. Isoldes mamma dömdes för mord till rättspsykiatrisk vård.   Vi vet inte om Isoldes död finns med bland de lex Bobby-utredningar som har gjorts av Socialstyrelsen för de är sekretessbelagda, men med stor sannolikhet gör den det. Det står inte i lagen att Socialstyrelsen måste kontakta varken personal eller anhöriga, men Mattias hade velat få ge sin bild av det som hände. - Jag önskar att man hade valt att fråga mig vad jag ville. Det enda jag hade kvar var ju att på något sätt göra det korta liv, tre och ett halvt år som Isolde levde, meningsfullt. Det är klart att det river upp känslor. Det är klart att det är jobbigt, jag sitter här och gråter. Men det är väl ändå mitt val i så fall att säga nej tack? För för mig hade det varit av största vikt att få vara med och påverka. För mig hade det varit ett sätt att se att det finns någon form av vilja att förändra sättet vi hanterar sådana här situationer på.   Socialstyrelsen har ansvar för genomförandet av dödsfallsutredningarna men även om alla fall som ingår i lex Bobby skulle utredas lika grundligt som en flygolycka så skulle utredningarna bli få och det är här kritiken mot lagens utformning kommer in. Som lex Bobby är skriven är det enbart fall där barn dör på grund av brott som ska utredas.    Staffan Janson som är barnläkare och har jobbat med utsatta barn i 40 år kan inte förstå varför inte fler dödsfall utreds. - Alltså hela idén med den typen av lag som lex Bobby är, borde ha blivit, är att man ska utreda alla oklara dödsfall hos barn så i grunden så att man ser mönstren av detta.   Sedan lex Bobby trädde i kraft 2008 har 35 barns död utretts. Socialstyrelsens uppgift är att hitta gemensamma nämnare och ringa in bristerna i skyddsnätet men fallen är enligt Staffan Janson så olika och så få att det inte går att hitta gemensamma mönster och komma med konkreta förslag till förbättringar.  - Vi har i alla fall hitintills inte kunnat se att de här rapporterna har lärt oss någonting som vi kan ha användning av. I alla fall ingenting nytt, utöver det vi redan vet, Och det är ju det vi önskar. Vi vill ju ha en ny användbar kunskap och det är klart att det finns mycket att lära sig här. Staffan Janson och många andra som jobbar med utsatta barn har under lång tid påpekat att det skulle gå att få fram den kunskap som behövs för att förhindra att barn far illa om man vidgade lagen och gjorde som man gör i en del andra länder. I England och flera delstater i USA till exempel, utreds också oklara dödsfall bland barn. Bland dem finns det också barn som också kan ha varit i behov av samhällets skydd.     För att få reda på hur många fler barn som skulle kunna utredas i Sverige om vi gjorde liknande har Kaliber begärt ut statistik över de barn i Sverige som har dött av odefinierad, oklar eller yttre orsak de senaste 5 åren. Skulle de fallen också utredas rör det sig inte längre om 5 barn per år utan om 120 barn.  Jag ber Staffan Janson titta på ett av de fall vi vet inte har granskats enligt lex Bobby. Det handlar om en 5-årig flicka med grava funktionsnedsättningar som dog samma år som Isolde. Det hann göras 7 orosanmälningar om henne till Socialtjänsten innan hon dog om misstanke om våld och bristande omsorg. - Det här är ju då ett fall där det uppenbarligen är grav vanvård och här kan man ju nästan direkt se att här finns det ett antal saker som man skulle kunna lära sig av, eftersom man inte har reagerat riktigt från myndigheternas sida.   En del av de dödsfall som finns i statistiken vi har tagit fram, kan man enligt Staffan Janson snabbt hitta en naturlig förklaring till och lägga åt sidan, men bland de här 120 barnen finns det också barn som har varit i behov av skydd. Barn som har tagit livet av sig och barn som har dött av vanvård: - Kan man göra detta med många fall så är det klart att kunskapsmängden kommer att bli väldigt stor. Vi kommer att kunna lära ut saker som vi inte kände till tidigare till personal som har hand om framför allt små barn så att de kan reagera i tid och se till att detta inte händer. Det handlar ofta om att sätta in stöd i familjer där man kan få en klar misstanke om att här står det inte rätt till. Känner du till någon åtgärd som har införts på grund av de här utredningarna? - Nej, det gör jag inte. Tycker du att det är meningsfullt att fortsätta med dem som det ser ut idag? - Nej, det är inte meningsfullt, utan det meningsfulla är att man tänker om här. Att man lär sig av de genomtänkta utredningar som görs i USA eller England, kanske framför allt i England eftersom de är mera lika oss och tar hem den kunskapen och skriver om den här lagen.   Snart har det gått nio år sedan lex Bobby trädde i kraft, fyra år sedan Statskontoret rekommenderade regeringen att se över lagen och två år sedan de föreslog att ansvaret för utredningarna skulle flyttas över från Socialstyrelsen till IVO. Ingenting har ändrats i lagen och Socialstyrelsen tar ännu inte kontakt med de inblandade, vilket alla vi har pratat med säger är nödvändigt för att kunna stärka skyddet för utsatta barn.   Marie Nyman som är projektledare för utredningarna tycker ändå att Socialstyrelsen har tagit till sig av kritiken:   - Vi har en intern rutin för att det här ska gå till så att det blir tydligt. Vi håller på att utveckla utredningsarbetet för att det ska bli bättre och det är utifrån Statskontorets kritik som vi gör den här satsningen nu så att det tycker jag att vi har gjort. Hur många utredningar har gjorts sen Statskontoret kom med kritiken? 2014 och 2015? - Då måste jag titta efter... ja, det var bara, 2014 var det ett ärende och 2015 var det ett ärende, eller 2015 var det nog två ärenden men ett har vi inte fått in någon underrättelse på förrän här i våras så det har dröjts på det. Och sen har vi gjort en i år och vi har tre på gång som vi ska göra. Men alltså det är ju så här det är, det är ju få ärenden. Men vad är meningen med att utreda ett fall per år? - Vi är ju skyldiga att utreda så då måste vi göra det.   Sedan kritiken mot lex Bobby kom har antalet utredningar minskat från i snitt ungefär 5 per år till 1 2014 och 1 2015. Marie Nyman säger att de har utrett alla dödsfall de har fått rapporterade till sig och kan inte svara på varför utredningarna har blivit färre, trots att antalet barn som dödas inte har blivit det. En av orsakerna kan vara att de inte hittar alla fall som inte rapporteras som de ska. Polis och åklagare säger till Kaliber att de ser över sina rutiner. Resultatet av lagen som skulle förhindra att det som hände 10-åriga Bobby skulle hända igen redovisas för regeringen i en rapport vartannat år. I den senaste som kom i år skriver Socialstyrelsen själva att de hittills inte har kommit fram till några nya slutsatser och att förslagen till åtgärder inte heller är nya.  På Socialdepartementet pågår en översyn av lagen men man har precis bytt utredare så vi kan inte få veta vad man har kommit fram till hittills.     Vi har också försökt få en intervju med barn- äldre och jämställdhetsminister Åsa Regner som är ytterst ansvarig för lagen och också erbjudit henne att lyssna på det här programmet i förväg, men har fått svar att hon inte har möjlighet att medverka den här gången.     Mattias, som förlorade sin dotter Isolde hoppas att anhöriga ska få en chans att vara med i utredningarna i framtiden för han tror att han hade haft viktig kunskap att bidra med: - Ja, absolut. Jag tror fortfarande att jag har det. Om det kan rädda ett enda barn så är det värt att riva upp de här såren. Reporter: Micha Arlt Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Hunden tar plats i allt fler samhällsfunktioner, som vakt, nos, livsviktigt sällskap eller vårdare. Varför väljer över en miljon svenskar att leva med en hund och vilken är hundens viktigaste uppgift? Sänds även natt mot lördag 02.35, söndag kl. 18.35 och natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Matewos och Henos går i nian. För att rädda sitt betyg i svenska bestämmer de sig för att göra något annorlunda. De ska få tyst på alla som inte tror på dem. Men projektet blir svårt att ro i hamn. Matewos Birhanu, Henos Yohannes går i nian på Enskede skola i Stockholm. När de inser att de är på väg att bli underkända i svenska bestämmer de sig för att göra något speciellt för att rädda betyget och visa skolan vad de går för. Med hjälp av specialläraren Ingrid Hagstrand drar de igång ett annorlunda projekt. Allt verkar spännande och roligt tills vardagen kommer i kapp. Orkar de? Kommer de att klara uppgiften? Programmet är gjort av Karin Hållsten. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om himlafärder - en skräcknovell om ett okänt fenomen Det korta formatet lämpar sig särskilt väl för skräck, menar Johan Ajvide Lindqvist som själv läser sin nyskrivna skräcknovell. Här ställs vi inför ett fenomen som uppenbarligen ägt rum men ingen riktigt vill kännas vid eftersom det trotsar allt vi vet. Det handlar om s.k. "himlafärder". Fenomenet uppträdde i slutet av 60-talet men har aldrig kunnat dokumenteras på bild eller film. Återstår vittnen som efter en tid börjar tvivla på vad de sett. För hur skulle en människa kunna sugas rakt upp i luften av en okänd kraft som sedan helt sonika släpper ner de till en säker död? Och varför? Med succéromaner som bland andra Låt den rätte komma in, Människohamn, Himmelsstrand och Rörelsen - den andra platsen är John Ajvide Lindqvist för många Sveriges okrönte skräckkung, vår egen Stephen King. Hans senast utgivna verk är novellsamlingen Våran hud, vårat blod, våra ben. Producent: Kerstin Wixe Teknik: Lotta Linde-Rahr och Oscar Lindholm Musik: Trance Frendz med låten 0:26, The Chopin Project med Verses samt Tag Eins Tag Zwei av F.S Blumm och Nils Fram Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

ur "Sista dagen" av Leif Holmstrand 1a rad "Sista dagen: plötsligt tom och klar." Uppläsare Leif Holmstrand Diktsamling: "Sista dagen" Förlag: Bonniers 2016 Musik Christian Lindberg (arrangemang): Variationer över en Gregoriansk sång Exekutör Christian Lindberg, trombon Sänds även kl. 22.54.

Kultur

Permafrosten tinar snabbare än vad forskarna räknat med. I Alaska får det, förutom risken för att metangas frigörs ur marken, stora konsekvenser i landskapet. Vid University of Alaska Fairbanks studerar den svenska hydrologen Anna Liljedahl hur stora kilar av is i marken smälter och skapar håligheter i det arktiska landskapet. På sikt riskerar permafrostens tinande i kombination med stigande havsnivåer sätta stora delar av norra Alaska under vatten. På samma universitet arbetar glaciologen Regine Hock som berättar om de märkliga tidvattenglaciärerna i södra Alaska som har sitt alldeles egna liv. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Vilken bild av norra Sverige ger SVT? Vi diskuterar nya thrillern "Midnattssol", liksom serier om hemtjänst och utflyttning. Och filmaren Sara Jordenö talar om sin glesbygdsskildring "Diamantfolket". Sara Meidell, Kulturchef på Västerbottens-Kuriren i Umeå, är med i samtalet om SVT:s nya skildringar om och i norra Sverige - liksom Kulturredaktionens Mårten Arndtzén, med rötter i Vilhelmina i Västerbottens inland. Förutom "Midnattssol" diskuterar de serierna "Sveriges bästa hemtjänst", om hemtjänsten i Vännäs utanför Umeå, och Po Tidholms serie "Resten av Sverige". Sara Jordenös nya film "Diamantfolket" handlar om samhället Robertsfors, inte heller det långt från Umeå, efter nedläggningen av diamantfabriken på orten. I helgen hade den urpremiär i Robertsfors - och nu kommer hon till P1 Kulturs studio för att berätta mer om filmprojektet.  På Tekniska museet i Stockholm pågår just nu utställningen "I'm Alive" ("Jag lever"). I ett rum har museet samlat berättelser från syriska flyktingar, och beskrivningar av hur de använt sina mobiltelefoner under flykten över havet och genom Europa. I våras sände vi här i P1 Kultur reportageserien "Stängslet och gränsen" och i flera av programmen medverkade 25-årige Hamood Al Bawaab från Syrien, och berättade om hur han i början av det här året flydde från Turkiet till Sverige. Kulturredaktionens Fredrik Wadström tog med sig Hamood till Tekniska museet för att höra hans reaktioner på utställningen "I'm Alive". Vi borde lyssna mer på de gråtande marinbiologerna, menar poeten Jonas Gren. I dagens OBS berättar han om vad som händer med det stora barriärrevet utanför Australiens kust. Det är ett av världens naturliga underverk, men är den artrikedom som kännetecknat revet omöjlig att bevara? Går det att rädda korallen från att blekna bort ur haven och historien? Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon tog 16 SM-guld i simning och hamnade sedan i fängelse. Brottet kostade henne vänskapen med Therese Alshammar och idrottssveriges respekt. I dag har Mikaela Laurén fem VM-titlar i proffsboxning. För en dryg månad sedan gick proffsboxaren Mikaela Laurén upp i ringen mot hatobjektet Klara Svensson - efter otaliga offentliga hån och psykningar - i sitt livs viktigaste match. En strid hon förlorade. Mikaela Destiny Laurén har fightats både i bassängen, boxningsringen och privatlivet, men frågan är var den största striden har utkämpats? Hon började simma som 3-åring och försökte i 25 år ta sig till OS, men snubblade på mållinjen varje gång. Som 28-åring klev Mikaela Laurén upp ur simbassängen för gott och hamnade i personlig och ekonomisk kris. Det ödesdigra beslutet att delta i distribuering av dopingmedel kostade henne 14 månaders frihet, idrottssveriges respekt och vänskapen med bästisen Therese Alshammar. Nu är proffsboxaren Mikaela Lauréns mål att bli "The Champ".  I Söndagsintervjun berättar hon om sorgen över att bli lämnad av sin själsfrände, att prestera bara för att duga, att nästan bli utbränd i fängelset, och om att växa upp på pappans gym där han sköt sprutor i låren med anabola steroider.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Stefan Löfven besökte Saudiarabien under helgen och jag undrar vilka slutsatser vi kan dra. Hur viktigt är det för Sverige att ha en god relation till Saudi just nu? Bitte Hammargren, redaktör för Utrikesmagasinet och Mellanösternexpert på Utrikespolitiska institutet, är med och diskuterar det.  Mobiltäckningen varierar över landet och i dag pratar vi med Gunnel Hedman som driver turistanläggning i Arjeplog om hur mobiltäckningen påverkar verksamheten. Kommunalrådet Tomas Mörtsell (C), Storuman, vill införa en minimumgaranti. Är det ett realistiskt krav? Digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) svarar.  Och så försöker vi utvärdera den historiska damlandskampen mellan Sverige och Iran. Vad spelar den för roll i det långa loppet? Hur ser utsikterna ut för iranska kvinnor som vill ägna sig åt fotboll? Vi frågar Pezhman Pars som skriver om iransk fotboll på Svenska fans. Dessutom frågar sig Louise om du som lyssnar möjligen har siktat någon av de fåglar från Ryssland och Asien som av misstag hamnat i Sverige? Sibiriska järnsparven, ökensångaren, brunsångaren, videsångaren, azurmesen eller isabellaskvättaren? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Minna Grönfors Hör av dig till oss!   Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Djungeln i Calais rivs, Löfven besöker Irak, Polen och abortlagarna, Påven firar reformering, Inget CETA-avtal, Hemtjänsten och svälten, World Polio Day och Kontantlös bio upprör pensionärer.

Från och med den 1 november går det enbart att betala med kort om man vill besöka någon av de 35 biografer som drivs av Svenska Bio. Beslutet möts av kritik från såväl Pensionärernas riksorganisation som från pensionärerna själva.

Efter 500 år av konflikt har katoliker och lutheraner försonats. Historiskt manifesterat av att påven kommer till Lund den 31 oktober. Men varför sker denna försoning just nu? Hör Anna Bubenkos och Samuel Larssons reportage.

I morse började evakueringen av det stora migrantlägret i Calais i norra Frankrike som kallas för "Djungeln". Tusentals människor har bosatt sig i lägret i hopp om att kunna ta sig över till Storbritannien. Men de franska myndigheterna har bestämt att lägret ska jämnas med marken och de boende har uppmanats att lämna platsen.

Det har snart gått sex år sedan den senaste branden, men mannen som kallades Gryningspyromanen, och dom många bränder som han misstänktes för är långt ifrån bortglömda. Hör Odd Clausens reportage från några drabbade skånska orter.

Många äldre som bor hemma äter dåligt, så dåligt att de riskerar att bli undernärda. Hemtjänstpersonalen har ofta inte rätt utbildning eller tillräckligt med tid för att se till att maten blir uppäten.

Idag är det den internationella poliodagen vilket firas i Paris med medaljutdelning till några av de vaccinatörshjältar som gjort det möjligt att minska antalet fall i världen med 99,9%. Den livshotande förlamningssjukdomen polio finns nu bara kvar i Pakistan, Afghanistan och Nigeria. Målet är att sjukdomen ska bli den andra i mänsklighetens historia att utrotas helt senast 2017.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Djungeln i Calais rivs, Löfven besöker Irak, Polen och abortlagarna, Påven firar reformering, Inget CETA-avtal, Hemtjänsten och svälten, World Polio Day och Kontantlös bio upprör pensionärer.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Vilken bild av norra Sverige ger SVT? Vi diskuterar nya thrillern "Midnattssol", liksom serier om hemtjänst och utflyttning. Och filmaren Sara Jordenö talar om sin glesbygdsskildring "Diamantfolket". Sara Meidell, Kulturchef på Västerbottens-Kuriren i Umeå, är med i samtalet om SVT:s nya skildringar om och i norra Sverige - liksom Kulturredaktionens Mårten Arndtzén, med rötter i Vilhelmina i Västerbottens inland. Förutom "Midnattssol" diskuterar de serierna "Sveriges bästa hemtjänst", om hemtjänsten i Vännäs utanför Umeå, och Po Tidholms serie "Resten av Sverige". Sara Jordenös nya film "Diamantfolket" handlar om samhället Robertsfors, inte heller det långt från Umeå, efter nedläggningen av diamantfabriken på orten. I helgen hade den urpremiär i Robertsfors - och nu kommer hon till P1 Kulturs studio för att berätta mer om filmprojektet.  På Tekniska museet i Stockholm pågår just nu utställningen "I'm Alive" ("Jag lever"). I ett rum har museet samlat berättelser från syriska flyktingar, och beskrivningar av hur de använt sina mobiltelefoner under flykten över havet och genom Europa. I våras sände vi här i P1 Kultur reportageserien "Stängslet och gränsen" och i flera av programmen medverkade 25-årige Hamood Al Bawaab från Syrien, och berättade om hur han i början av det här året flydde från Turkiet till Sverige. Kulturredaktionens Fredrik Wadström tog med sig Hamood till Tekniska museet för att höra hans reaktioner på utställningen "I'm Alive". Vi borde lyssna mer på de gråtande marinbiologerna, menar poeten Jonas Gren. I dagens OBS berättar han om vad som händer med det stora barriärrevet utanför Australiens kust. Det är ett av världens naturliga underverk, men är den artrikedom som kännetecknat revet omöjlig att bevara? Går det att rädda korallen från att blekna bort ur haven och historien? Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Det knakar i golvplankorna och gnisslar i dörrarna när Vetenskapsradion Forum går på spökjakt efter den mystiska grå mannen på Drottningholms slottsteater. Vi går mot mörkare tider med vinande höststormar och regnet smattrande mot rutorna och snart firar många Halloween. Även om man skulle kunna tro att fascinationen för spöken skulle försvinna i vår upplysta tid så lever gastar och gengångare kvar på filmer och i böcker. I den fjärde delen i Vetenskapsradion Forums serie om folktro förr och nu får vi följa med på spökjakt på Drottningholms slottsteater där många lär ha sett en mystisk grå man svepa genom rummen. Åsa Tillman som är producent på teatern guidar runt i de 250 år gamla lokalerna och folkloristen Tora Wall berättar om varför så många fortfarande tror på spöken. Programledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Om himlafärder - en skräcknovell om ett okänt fenomen Det korta formatet lämpar sig särskilt väl för skräck, menar Johan Ajvide Lindqvist som själv läser sin nyskrivna skräcknovell. Här ställs vi inför ett fenomen som uppenbarligen ägt rum men ingen riktigt vill kännas vid eftersom det trotsar allt vi vet. Det handlar om s.k. "himlafärder". Fenomenet uppträdde i slutet av 60-talet men har aldrig kunnat dokumenteras på bild eller film. Återstår vittnen som efter en tid börjar tvivla på vad de sett. För hur skulle en människa kunna sugas rakt upp i luften av en okänd kraft som sedan helt sonika släpper ner de till en säker död? Och varför? Med succéromaner som bland andra Låt den rätte komma in, Människohamn, Himmelsstrand och Rörelsen - den andra platsen är John Ajvide Lindqvist för många Sveriges okrönte skräckkung, vår egen Stephen King. Hans senast utgivna verk är novellsamlingen Våran hud, vårat blod, våra ben. Producent: Kerstin Wixe Teknik: Lotta Linde-Rahr och Oscar Lindholm Musik: Trance Frendz med låten 0:26, The Chopin Project med Verses samt Tag Eins Tag Zwei av F.S Blumm och Nils Fram Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Matewos och Henos går i nian. För att rädda sitt betyg i svenska bestämmer de sig för att göra något annorlunda. De ska få tyst på alla som inte tror på dem. Men projektet blir svårt att ro i hamn. Matewos Birhanu, Henos Yohannes går i nian på Enskede skola i Stockholm. När de inser att de är på väg att bli underkända i svenska bestämmer de sig för att göra något speciellt för att rädda betyget och visa skolan vad de går för. Med hjälp av specialläraren Ingrid Hagstrand drar de igång ett annorlunda projekt. Allt verkar spännande och roligt tills vardagen kommer i kapp. Orkar de? Kommer de att klara uppgiften? Programmet är gjort av Karin Hållsten. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Permafrosten tinar snabbare än vad forskarna räknat med. I Alaska får det, förutom risken för att metangas frigörs ur marken, stora konsekvenser i landskapet. Vid University of Alaska Fairbanks studerar den svenska hydrologen Anna Liljedahl hur stora kilar av is i marken smälter och skapar håligheter i det arktiska landskapet. På sikt riskerar permafrostens tinande i kombination med stigande havsnivåer sätta stora delar av norra Alaska under vatten. På samma universitet arbetar glaciologen Regine Hock som berättar om de märkliga tidvattenglaciärerna i södra Alaska som har sitt alldeles egna liv. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Det tar bara några minuter - stanna upp ett tag och lyssna! Tankar för dagen ger en stunds eftertanke mitt i morgonens nyhetsflöde. Det kan vara en betraktelse över någonting som just skett i världen eller tankar kring händelser i det mindre, privata. Therese Jarland är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.  Therese har hållit i över 500 föreläsningar för elever på skolor, tjänstemän och politiker inom vård och socialtjänst. Therese skriver ofta och gärna krönikor och debattartiklar om barns utsatthet och samhällets ansvar och är författare till boken "Vi har ju hemligheter i den här familjen" som släpptes 2009.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. EU:s frihandelsavtal med Kanada hotat, äldre undernärda, polio, kontantlöst samhälle kritiseras av PRO, lägret i Calais töms, Irak, polska demonstrationer, påvebesöket på måndag.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. EU:s frihandelsavtal med Kanada hotat, äldre undernärda, polio, kontantlöst samhälle kritiseras av PRO, lägret i Calais töms, Irak, polska demonstrationer, påvebesöket på måndag.

Aktualiteter

1a rad "Sista dagen: plötsligt tom och klar." Uppläsare Leif Holmstrand Diktsamling: "Sista dagen" Förlag: Bonniers 2016 Musik Christian Lindberg (arrangemang): Variationer över en Gregoriansk sång Exekutör Christian Lindberg, trombon Från kl. 12.00.

Kultur, Repris