Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2016-12-12

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Hjälpgumman Littan-La skulle på ålderns höst tvingas bort från sitt hem som skulle rivas, men hjälp kom från oväntat håll. Vid den tiden stred socknar om vem som skulle ta hand om den fattige. Långt nere i södra Småland, i Långasjö strax söder om Emmaboda, bodde i mitten av 1800-talet en liten gumma som levde på att hjälpa bättre bemedlade med tvätt, storstädning, matlagning och vad det nu kunde behövas. Hon hette Johanna Karolina Gustavsdotter men kallades för Littan-La av den familj hon hjälpte i alla år. Men på ålderns höst blev det precis tvärt om - familjen kom att hjälpa henne istället. Annika Hjalmarsson sitter i sin soffa i Långasjö i södra Småland, med bilder och texter utspridda framför sig på bordet. Dokumenten berättar om Littan-La, vars liv kretsade runt socknens fattigstuga. Hennes far, som var bondson från början hade fått allt svårare att försörja familjen. De hade fått flytta till sämre och sämre bostäder, från gård, till torp till backstuga, och till sist var de utfattiga och hamnade på fattighuset. Littan La var vuxen men fick flytta med sina föräldrar och syskon. -Och inte nog med det, hon hade också med sig inte nog med det, hon har med sig en liten, så kallad "oäkta" dotter, med sig till fattigstugan. Men efter bara något år så dör den lilla flickan, berättar Annika Hjalmarsson. Strax därefter fick Hanna (hon vad döpt till Johanna, men det verkar ingen ha kallat henne) en chans att komma från fattigstugan, nämligen om hon gifte sig. Men mannen hon gifte sig med hade suttit i fängelse i sex år för svindlerier. När de varit gifta några år händer samma sak igen. Mannen åker i fängelse och nu står Hanna ensam med den lille son hon fått i äktenskapet, Johan-Petter, som föddes 1863. Att vara "svindlarens hustru" måste varit besvärligt för Hanna och familjens boende berättar att de stod långt ner på samhällets skala. De bor länge i en backstuga, och därtill som inhyrda i en fastighet där alla boende är så kallat "löst folk". När Hanna blivit änka kan hon inte bo kvar där utan blir anvisad att bo inhyst hos en gammal gubbe som behöver hjälp. Uträkningen från socknens sida är enkel: vi har en gammal gubbe som behöver hjälp, och en ung kvinna som behöver någonstans att bo med sitt barn, de får helt enkelt hjälpa varandra, och så har man löst två problem med ens. Hanna blir kvar hos gubben i 10 år, och under tiden får hon tre utomäktenskapliga barn. En man i byn erkänner ett av dem som sitt och det verkar inte som att det är mannen hon bor hos, som är fadern. Men så dör han, och Hanna står utan bostad igen.  -Då flyttas hon till fattigstugan där hennes föräldrar bor kvar, säger Annika Hjalmarsson. Det bor fler i den lilla stugan, som består av ett stort rum och två små kamrar. En familj med åtta barn och ett barn-barn bor där liksom en psykiskt sjuk kvinna som vägrar att ha kläder på sig och därför måste hållas inlåst i en av kamrarna. Kantorsfamiljen Bergstrand som bodde mitt emot kyrkan i Långasjö, började vid den här tiden få hjälp av Hanna när det behövdes några extra händer i hushållet. Det var den här familjen som började kalla Hanna för Littan La. -Hon blev hjälpgumma hos dem under resten av sitt liv, förklarar Annika Hjalmarsson. Hon kom när det var tvätt, storstädning, när det var dags för skörd och för syltning och saftning. Hon hade mycket att göra med barnen, men det var inte barnvakt hon var. Dottern Elisabeth Bergstrand blev mycket fäst vid Littan-La. Det väldigt speciella namnet kan ha handlat om Littan-Las ständigt goda humör. Det sägs att hon ständigt trallade och sjöng. Med tiden försvann de andra som bodde i fattigstugan. Hennes pappa dog redan efter något år, mamman följde efter och till sist var Littan-La ensam i stugan som hon tidigare hade måst dela med så många människor. Man kan tänka sig att hon hade en lycklig tid. -Ja, det hade hon nog också haft, om det inte hade varit för att socknen nu bestämde sig för att riva huset, berättar Annika Hjalmarsson. Kantorsfrun skriver ett brev om saken till sin dotter Elisabeth som nu bor i Stockholm och studerar konst. Fattigstugan är såld till nerrivning. Socknen vill inte behålla den längre bara för Littan-La´s skull. Hon skall flytta bort och sköta en gammal sjuk gubbe i en av byarna långt borta i socknen och hon sörjer för första gången i sitt liv, så, att hon inte är att trösta. Både därför, att hon skall bort från sitt hem, fattigstugan och därför, att hon kommer så långt bort från oss att hon så gott som aldrig kan komma till oss mer.  -Elisabeth blir väldigt upprörd, och hon tar sitt lilla sparkapital och säger till modern att köpa stugan. Den kom att kosta 290 kronor och det var den summan som Elisabeth hade sparat ihop för att kunna åka till Paris och fortsätta sina konststudier, säger Annika Hjalmarsson. Det räddade den lilla stugan, både för Littan-La, och för eftervärlden för den står kvar än idag. Men det var inte bara Littan-La som hade tur. Strax därpå fick Elisabeth ett stipendium som gjorde att hon kunde komma iväg på sin utbildning i alla fall, och inte nog med det, det blev pengar över att göra stugan fin. Littan-La bodde kvar i stugan resten av sitt liv, vilket faktiskt bara blev ett par år. Under den tiden fortsatte hon att traska den 500 meter långa stigen till huset där kantorsfamiljen bodde för att hjälpa dem. Littan-La som levde i princip hela sitt liv på fattigstugan i Långasjö och dog 1914 77 år gammal. HemortsrättAtt Littan-Las historia finns bevarad idag beror helt och hållet på att hennes hjälpare dottern i kantorsfamiljen skrev ner berättelser om henne och andra i bygden. Vid den tid då Littan-La levde var det socknen som hade ansvaret för fattigvården på landsbygden. De fattiga var en stor utgift och det var inte ovanligt att det blev tvister om vilken socken som skulle ha försörjningsansvaret. Det som var avgörande för om den fattige skulle få hjälp på en viss ort, var om han eller hon hörde hemma där och hade det som kallades för hemortsrätt, det berättar stadsarkivarien Niklas Ljungholm som plockat fram flera protokollsböcker från fattigvårdsstyrelsen på Umeå Stadsarkiv. - Det här är en bok från 1865, Sävars kommun, där vi ser ett exempel på tillämpning av hemortsrätten. Hemortsrätten var en princip som styrde vilken socken som var skyldig att lämna hjälp, berättar Niklas Ljungholm. - Att man skulle få hjälp det fanns i förordning från åtminstone 1847,men vilken socken som skulle lämna hjälpen kunde man tvista om. Grundregeln var att barnens hemort följde föräldrarna, dvs om man var född inom äktenskapet var det faderns hemort som skulle lämna hjälp, men var barnet utomäktenskapligt var det moderns hemort som gällde. Från det att man blev 15 år kunde man reglera det här själv genom att flytta till en annan socken. Och lyckades man där försörja sig själv under tre år i rad övertogs hemorten av där han eller hon bodde och verkade. Den hemort man hade vid 55 år följde med resten av livet. Annars finns risk att ju äldre man blev ju mer hjälpbehov fick man och då skulle det kunna bli så att man inte kunde flytta eftersom ingen socken ville ta emot en, berättar Niklas Ljungholm. - En annan sida av hemortsrätten var ju att socknen kunde innan 1847 inlägga sitt veto, dvs de kunde hindra någon att flytta in om socknen misstänkte att den här personen inte skulle kunna försörja sig själv. Ett hårt system som också var orsaken till att man började utreda detta och som så småningom ledde till 1847 års fattigvårdsförordning. Niklas Ljungholm tar fram ett exempel från 1863 och Umeå Landsförsamling där en piga begär fattigunderstöd från Umeå landskommun när hennes barn blev sjukt. En före detta piga, Dorotea Magdalena Wiklund, företräder och begärde fattigunderstöd på grund av att hon under år 1858 varit skattskriven i Holmsund och där framfött den 12 april en dotter Emma Lovisa, vilken nu varit sjuk och lidit av mässling. Och beslöts att hon skulle tillsägas anskaffa behörigt prästbevis ifrån Grundsunda där hon sägs vara senast skattskriven. Samt hos kunglig befallningshavande ingå med ansökning om fattighjälp av den som vederbör.     - Beslutet blir att hon ska skaffa prästbeviset och att de hänskjuter frågan till Länsstyrelsen för att avgöra vilken socken som är skyldiga att lämna hjälpen. Det finns exempel på hjälpbehövande skickas mellan socknar vilket kunde vara allvarligt om de var i akut behov av hjälp.    En före detta piga, Dorotea Magdalena Wiklund, företräder och begärde fattigunderstöd på grund av att hon under år 1858 varit skattskriven i Holmsund och där framfött den 12 april en dotter Emma Lovisa, vilken nu varit sjuk och lidit av mässling. Och beslöts att hon skulle tillsägas anskaffa behörigt prästbevis ifrån Grundsunda där hon sägs vara senast skattskriven. Samt hos kunglig befallningshavande ingå med ansökning om fattighjälp av den som vederbör. Beslutet att hon ska skaffa prästbeviset och hänskjuter beslutet till Länsstyrelsen. Och det finns också exempel på att den hjälpbehövande hänvisas från en socken till en annan vilket kunde ta månader och vara allvarligt om personen var i akut behov av hjälp, berättar Niklas Ljungholm. Kommunen ställde också krav på att den enskilde skulle försörja sig själv. en, vilket också Niklas Ljungholm tar fram exempel på. Längre ned på sidan finns en ljudfil där Niklas Ljungholm berättar om de fem vanligaste hjälpformerna för fattigvård och hur regelverket kom att förändras många gånger under 1800-talet. Karl Magnusson hjälpte bostadslösaSocknarna och landsbygdskommunerna var ändå förhållandevis små enheter där man kunde ha koll på varje person, fattig eller inte. Annorlunda var det i de större städerna dit många människor flyttade i slutet av 1800-talet. Här kom en hel del ideella krafter att hjälpa till, inte minst var det människor från den nya kyrkliga väckelsen som startade olika välgörenhetsprojekt. En av dom var Karl Magnusson som kom till Stockholm i slutet av 1800-talet. Han hade nyss blivit färdig ingenjör, fått jobb och bostad, men såg att många behövde hjälp, inte minst tak över huvudet. Det berättar Karls sonson Dag Magnusson. - I Stockholm vid sekelskiftet 18-1900 samlades mycket inflyttade karlar som sökte jobb. De fick ofta jobb i hamnen och kallades hamnsjåare. De hade inte alltid så bra ställen att bo på och då var farfars svärfar inblandad och ordnade på egen bekostnad fattigbjudningar i Gamla stan på Köpmangatan 10. Det var både andlig och lekamlig spis, säger Dag Magnusson. De andligt uppbyggliga kaffebjudningarna på Köpmangatan 10 bekostades helt av Karl Magnusson och hans svärfar som arbetade som skräddarmästare i en lokal på andra sidan gatan. Men hur kom det sig då sig att Karl Magnusson som en helt vanlig unga man som flyttat in till storstaden vid 30 års ålder kom att engagera sig för de bostadslösa? Sonsonen Dag tror att det beror på den väckelserörelse som drog fram i huvudstaden vid den här tiden. För Karl kom att röra sig i de finare salongerna. Han hade fått jobb på Grahams hissar där företagets chef Patrick Graham kommit i kontakt med en mycket speciell engelsk väckelsepredikant. Han hette Lord Radstock och hade blivit omvänd efter Krimkriget i mitten av 1800-talet. Sin tid ägnade han åt att resa runt bland de europeiska och ryska hoven för att predika och föra ut sitt budskap om socialt engagemang. Hösten 1878 kommer han till Stockholm. Han tar in på Grand hotell där han bor i en våning med 8 rum och träffar bland annat Karl Magnusson som fått följa med sin chef på ett av mötena. När sen Karl ser de många fattiga beslutar han sig för att på sin lediga tid ägna sig åt hjälparbete, däribland kafét i Gamla stan. - Och läser man i protokoll att de under tidigt 1900-tal begär pengar för att bedriva verksamheten och då kommer Stockholms Stadsmission in i bilden. De hade grundats många år tidigare, men kom nu in i verksamheten som Karl Magnusson var verksam i. - Men det var inte tillräckligt. Det bildades en byggnadskommitté som skulle ordna ett hem för de bostadslösa. 1910 fick min farfar som var ordförande nys om en fastighet på Mosebacke torg på sex rum och kök. Det märkliga är ändå att när Karl dog i unga år är det minus i bouppteckningen. - Han som hela sitt liv hjälpt andra. Familjen hade inte ens råd att resa en gravsten och därför startades en insamling som initierades av prins Oscar Bernadotte. Och först två år efter Karls död restes en gravsten av hans vänner.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius, Erika Libeck Lindahl, Peter Öberg och Viktor Åsberg  Från

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Anneli Dufva intervjuar teaterprofiler i Sverige Repris.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Alla spritinköp registrerades i motboken. Samtidigt samlade man in en mängd information om folks skötsamhet och nykterhet - ett register där polisen gick in och hämta uppgifter om enskilda individer. Under 1900-talets början ville den starka nykterhetsrörelsen totalförbjuda alkohol i Sverige. Läkaren Ivan Bratt föreslog då en kompromiss, ett ransoneringssystem för inköp av alkohol, motboken, som infördes  i Sverige 1919. Hur mycket alkohol varje enskild individ fick köpa fanns angivet i boken. Det var inkomst, kön och samhällsposition som styrde tilldelningen. För kontroll användes ett omfattande och sofistikerat registreringssystem på massnivå. I registren samlades information om alla vuxna svenskar som fått socialhjälp, hade obetalda skatter, inte hade betalade underhåll till sina barn, hade suttit i fängelse, varit intagen på alkoholistanstalt eller avvek socialt på annat sätt - ett system som också var öppet för polisen att hämta kompletterande uppgifter ur på individnivå. Motboken avskaffades först 1955. Då var antalet motböcker över två miljoner, vilket motsvarade nästan 30% av befolkningen. Glasbankens hemlighet är en djupdykning i den svenska alkoholpolitikens ursprung och bakgrunden till varför vi en gång fick systembolaget och ett spritmonopol. Ett program av Ambjörn Johansson och Anders Jansson. Från 2000. Från i måndags.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
"Här står jag och pratar om verb och eleverna sitter och tänker på en eventuell död." Vi besöker Angeredsgymnasiet för att ta reda på hur skolan kan påverkas av flyktingpolitiken. UR. Ett program av Anna Maria Höglund Från i fredags.

Anmärkning
Utbildning, Repris

Tablåinnehåll
Människans mått är ett livsfilosofiskt program om vår tids besatthet av mätningar: av den egna kroppen, och av samhällskroppen. Hur påverkas vi av pulsklockor och kvalitetsmätningar? Är det ett problem när olika mått blir våra viktigaste mål?

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om motvind och varningar om genusdiktatur när Sverige vill göra världen mer jämställd. Hör röster från Bogotá, USA och UD om segrar och bakslag för Sveriges feministiska utrikespolitik. Dagens Konflikt handlar om den svenska regeringens utrikespolitik som sedan två år tillbaka är uttalat feministisk. Programmet fokuserar på möjligheterna att föra en just feminstisk utrikespolitik i en tid då det på många håll i världen går väldigt bra för de politiska partier som tar avstånd från det man ser som etablissemangets liberala politiska värderingar - vi såg det senast i det amerikanska presidentvalet. Programmet rör sig under några månader hösten 2016, som var ganska avgörande när det gäller förutsättningarna för att driva feministiska frågor. Vi ska börja med att flytta oss tillbaka till en tidpunkt före det amerikanska valet, till en tid då det fortfarande såg ut som om USA var på väg att få sin första kvinnliga president. Det var en solig dag i början av oktober som Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till regeringskansliet i Stockholm när Margot Wallström bjudit in till en workshop om "stärkande av kvinnors rättigheter". Där fanns bland många andra Sierra Leones FN-ambassadör Yvette Stevens och Hillary Clintons vän och nära medarbetare under många år, Melanne Verveer. Då var optimismen stor, men hur låter det efter valet? Konflikts Ivar Ekman ringde upp en av USA:s ledande feministiska akademiker, Wendy Brown, professor vid Berkeley-universitetet och började med att fråga om Donald Trumps seger är ett bakslag för feminismen. Samma fråga får utrikesminister Margot Wallström, när Konflikt träffar henne för en lång intervju några veckor efter valet i USA. Ett av de länder där Sverige verkligen har försökt påverka med en "feministisk utrikespolitik" är Colombia. Under de fyra år som fredsförhandlingarna pågått mellan Farc-gerillan och den colombianska regeringen så har Sverige, som är en viktig biståndsgivare i landet, tryckt på för att kvinnors röster skulle höras och att ett genusperspektiv skulle genomsyra avtalet. Men frågan är om det påverkat fredsprocessen negativt eller positivt? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar om från huvudstaden Bogotá. Gäster i dagens Konflikt är Robert Egnell, professor på försvarshögskolan och chef på institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap och Karin Eriksson, politikreporter på dagens Nyheter, som följt utrikesminister Margot Wallström och skrivit mycket om Socialdemokraterna och den feministiska utrikespolitiken. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
När den rödgröna regeringen tillträdde för två år sen sa statsministern att ambitionen var att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Hur har det gått med förnyelsearbetet? Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg har varit chef för myndigheten i snart tre år. Hittills har både arbetssökande och företag givit myndigheten mycket lågt betyg. Vad beror det på och vilken roll spelar arbetsförmedlingen idag?   Sedan om likvärdigheten i skolan. Den senaste PISA-undersökningen visade visserligen på förbättrade resultat, men likvärdigheten har blivit sämre. Vad har politiken gjort och vad görs för att alla barn ska ha samma förutsättningar till en bra skolgång? Hör statsvetaren Maria Jarl och de två före detta skolministrarna Ibrahim Baylan (S) och Jan Björklund (L). Och vad är likvärdighet? Det svarar Björn Öckert på, forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Programledare: Monica Saarinen. Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ett nederländskt klädföretag gör kostymer som ska kunna återvinnas åtta gånger och med en egen 3d-skrivare kanske du i framtiden kan skriva ut hela höstgarderoben i ditt eget vardagsrum. Klotet tittar närmare på nya tekniska lösningar och material för en mer hållbar klädtillverkning. För med annat material kan kläderna få en längre livslängd, orsaka färre miljöproblem, och användas om och om igen. Det handlar också om att producera plaggen på ett annat sätt, kanske via 3d-skrivare som printar ut tröjor i just din storlek och som är gjorda i material som är mindre resurskrävande än dagens bomull. Programledare är Marie-Louise Kristola Det här är en repris från 31/8 2016. Från i onsdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Valet i Rumänien, Olivbyn som överlevde IS, Ban Ki Moons efterträdare, Sveriges sårbara jordbruk, Utvecklingen i Syrien, Christine Lagarde inför rätta, Utrikeskrönika från Bogotá, och Midnattssol.

António Guterres, FNs nye generalsekreterare, ersätter sydkoreanske Ban Ki-Moon vid årsskiftet, som varit generalsekreterare i tio år. Vad har Ban Ki Moon åstadkommit under sin tid som generalsekreterare och hur kommer han att bli ihågkommen? Hör samtal med Aleksander Gabelic, ordförande för Svenska FN-förbundet och Ove Bring, professor emiritus i folkrätt vid Försvarshögskolan.

På söndagen gick Rumänien till parlamentsval. Enligt opinionssiffrorna ser det socialdemokratiska partiet PSD ut att gå mot en klar seger. Vi pratar med Johanna Melén, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, om valet och om vilken roll korruptionen har spelat.

Hur står det till med den svenska beredskapen? Svenska jordbruk skulle inte kunna producera livsmedel vid en långvarig kris, visar ett forskningsprojekt från Sveriges lantbruksuniversitet. Hör reportaget och samtalet med Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

På måndag ställs Christine Lagarde, chef för Internationella valutafonden IMF, inför rätta. Hon misstänks för brott som ska ha begåtts under hennes tid som finansminister i Frankrike i början av 2000-talet. Vi pratar med Margareta Svensson, Sveriges Radios korrespondent i Paris, om vad rättegången gäller.

I Syrien fortsätter striderna. I helgen kom rapporter om att terrorsekten IS återtagit Palmyra, och i Aleppo så ser de rebellkontrollerade östra delarna av staden ut att falla i regimens händer. Men i huvudstaden Damaskus pågår livet som vanligt, säger Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, från Damaskus.

Sedan offensiven mot Mosul och terrorgruppen islamiska staten, IS, inleddes har flera områden befriats av kurdiska och irakiska styrkor. De människor som stannade kvar och levde under IS styre i över två år – berättar nu om livet under terrorsekten.

SVT:s thrillerserie "Midnattssol" har gjort storsuccé på filmfestivalen i Rom i natt. Den svensk-franska kriminalserien tog hem tre priser på "Roma Fiction Fest" i kategorierna bästa nya tv-serie, bästa manus och bästa regi. Serien som utspelar sig i Kiruna och Paris är ett tillskott till den just nu hyllade genren Nordic Noir. Hör en av regissörerna, Björn Stein direkt från flyplatsen i Rom om hur det känns att vara en del av framgångssagan.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Kortversion från i fredags.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Torgny Wirén, skolpräst i Jönköping. Tema för veckan: Prövningens stund. Andens nio frukter i Galaterbrevet är tänkt att få en människa att mogna som kristen. Även om sorgen behöver få ta sin tid är det viktigt att mitt i allt hitta glädjen. Att välja friden, tålamodet, mildheten, godheten, trofastheten, ödmjukheten. Det gäller att aldrig tappa tron och hoppet om att det finns en väg ut. Det finns bara en enda sak jag fruktar: Att inte vara mitt lidande värdig. Vi kan inte alltid välja hur vi har det, men vi kan välja hur vi tar det. Text1 Kor. 13:1-13 MusikM Ravel/ Trio för piano, violin och violoncell a moll/ Van Baerle-Trion Sv. Ps 261- Tack min Gud för vad som varit/Einar Ekberg M Ravel/Konsert för piano och orkester nr 1 G dur/sats 2 /Zoltan KOSIS och Ivan Fischer och Budapests festivalorkester  En repris från 22 februari 2016. Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping Repris

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Att avgå har blivit det ultimata ansvarstagandet. Kalle Grill är universitetslektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Fredrik Björkman träffar Peter Linde som avbildar fotbollsgiganten och prisregn över svenskar i film och tv-världen

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Fedora har jämförts med Tosca och Per Feltzin har recenserat.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Abdel dog vid utvisningen. Vi granskar polisutredningen. Och så följer vi upp programmet om Marianne - som nu riskerar böter om sonen inte träffar sin pappa. Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Barnmorskan Carolina Redlund fick 6 års straffarbete efter att ha utfört flera aborter i slutet av 1800-talet. Hon bröt mot lagen. Det gjorde också många som ville skiljas vid den här tiden. Människors uppfattning om vad som är rätt och riktigt har inte alltid gått i tak med lagarna. Därför har det genom historien funnits människor som brutit mot lagar och regler, ofta för att hjälpa andra. Vi börjar med att berätta om Carolina Redlund som straffades hårt för sitt medvetna lagbrott. Hon föddes 1850 i Skogs-Tibble utanför Uppsala och utbildade sig så småningom till barnmorska. Men trots att det var förbjudet med aborter, eller fosterfördrivning som man sa då, och trots att hon svurit en ed som barnmorska att inte utföra aborter, så valde hon att hjälpa ett tjugotal kvinnor att genomföra aborter. Anna-Karin Westerlund har varit arkivarie på Landsakrivet i Uppsala och det var där hon stötte på Carolina Redlunds berättelse. - Jag blev fascinerad av Carolina Redlund, när jag hittade henne i en dombok, därför att jag att hon i slutet av 1800-talet gjorde mycket gott för de kvinnor som hon hjälpte. För att vara kvinna och föda ett oäkta barn slutet 1800-talet var inte lätt. De kvinnor som födde barn utanför äktenskapet hamnade ofta utanför den samhällerliga gemenskapen. -Bara det att stå framför för prästen i kyrkan och bli absolverad, dvs avlöst från sin synd efter att ha fött ett oäkta barn. De fick där inför hela församlingen höra vilken hora hon varit och att hon brutit mot Guds bud och lagar. Ingen vet idag varför Carolina Redlund kom att utföra de förbjudna aborterna i Uppsalatrakten. Och troligtvis kände inte hennes barnmorskekollegor till hennes verksamhet, för inte nog med att hon riskerade att förlora sin legitimation, den som bröt mot barnmorskeed hängdes också ut med namn och ingående detaljer i barnmorskornas egen yrkestidning Jordemodern och kallades där för "fallna medsystrar". Carolina Redlund skulle säkerligen fortsatt att utföra aborter om det inte var för att hon blev anmäld av en av de kvinnor som hon hjälpt. Den unga kvinnan hette Maria Lindholm var ogift och jobbade som piga.  I november 1895 hade hon lagts in på Akademiska sjukhuset för en luftrörskatarr och där fått veta, till sin egen förskräckelse att hon var gravid. När hon sen kom hem träffade hon en grannkvinna som sa att hon kände en barnmorska som kunde hjälpa henne att fördriva fostret trots att det var jämställt med mord i lagen. - Maria funderade några dagar. Hon visste att om hon behöll barnen skulle hon förmodligen bli avskedad från sin tjänst och var skulle hon ta vägen, säger Anna-Karin Westerlund. Utvägen var helt enkelt att låta Redlund hjälpa henne. Så Maria gick till Redlund för att få hjälp att fördriva fostret. Så här står det i polisprotokollet; Sedan det i huset nr 4 vid St Larsgatan här i staden boende ogifta Maria Lindholm, härstädes anmält sig hava fött ett ofullgånget foster av manskön, efter att förut hava blivit av barnmorskan Carolina Redlund behandlad för fördrivande av nämnda foster, blev Maria Lindholm av undertecknad i närvaro av överkonstapel Isaksson och detektivkonstapel Leander härom närmare hörd, därvid hon erkände. Maria Lindholm berättade att hon i mitten av juli månad sistlidne år blivit lägrad under det att hon då tjänade i Tensta socken. I början av november månad samma år vårdades hon på akademiska sjukhuset för luftrörskatarr och blev där av någon läkare underrättad om att hon voro havande, varvid hon även förmärkt att fostret haft liv. Maria Lindholm hade inte för avsikt att fördriva fostret, men då en ofigt kvinna vid namn Anna Larsson besökt henne i hennes bostad på Övre Slottsgatan hade Maria Lindholm omtalat att hon var havande. Anna Larsson upplyste då Maria om att hon visste en barnmorska som kunde fördriva fostret. Vid den här tiden var även preventivmedel förbjudet att använda. - Denna kvinna hade hjälpt 20 kvinnor och vissa kvinnor flera gånger. Och Carolina Redlund hade även utbildat en kvinna som hjälpte henne. Hur kom det sig då att hon började med fosterfördrivning? Anna-Karin Westerlund tror att det kan ha varit för att hon fick betalt, men det kan också ha varit för att hon ville hjälpa kvinnorna, att hon såg hur de hade det. Maria Lindholm begav sig till Redlunds bostad i huset nr 29 vid St Persgatan. Där tillsade Redholm Maria Lindholm att lägga sig på en i rummet stående klädd soffa vilket Maria Lindholm gjort varefter Redlund undersökt henne med händerna och förklarat att hon voro havande. Då Maria Lindholm påföljande dag infann sig hos Redlund hade hon tillsagts att lägga sig på förut nämnda soffa varpå Redlund med händerna utanpå och inuti Maria kände och därefter infört något hårt föremål, en kateter, i könsdelen varvid Lindholm dock inte känt någon smärta. Maria Lindholm framfödde efter fyra behandlingar ett ofullgånget barn  hemma hos barnmorskan Carolina Redlund. Men efter ett tag började samvetet gnaga på Maria Lindholm. Till slut såg Maria ingen annan utväg än att gå till polisen och anmäla barnmorskan. Carolina Redlund fick sex års straffarbete och även Maria Lindholm blev dömd till ett års straffarbete.  Eftersom aborter var förbjudna finns det av naturliga själ ingen statistik. Men man kan däremot utläsa hur många kvinnor som dog på grund av fosterfördrivning. År 1881 var det till exempel 1271 kvinnor som avled i sviterna av illegala aborter. Straffet för att utföra aborter har gradvis minskat. I 1734 års lag straffades fosterfördrivning med döden. Drygt hundra år senare, 1864, ersattes dödsstraffet med fängelse. Och först på 1970-talet kom vår nuvarande lagstiftning om aborter. Det är uppenbart att Carolina Redlund och många andra i hennes samtid tyckte att abortlagen var felaktig. Men det var inte den enda lagen som människor medvetet bröt mot och manövrerade sig runt vid den tiden. Runda lagenSkilsmässolagen i Sverige var sträng, och stämde inte längre helt överens med livet i det allt modernare samhället, därför blev uppfinningsrikedomen stor när det gällde att runda lagen och få till en skilsmässa ändå. Elsa Trolle Önnerfors är rättshistoriker vid Lunds universitet. - Man har alltid kunnat skilja sig i Sverige men det har varit väldigt svårt, säger hon. Från medeltiden och ända in på 1900-talets början så var man, för att få skilsmässa, tvungen att visa att det hade begåtts ett brott, förklarar hon. Brottet kunde i huvudsak se ut på två sätt - antingen hade den ena parten begått äktenskapsbrott, hor som det hette, eller så hade en part förvunnit utomlands, det hette inom juridiken "egenvilligt övergivande". -De här gamla bestämmelserna följde med in på 1800-talet men då hade samhället börjat förändras i grunden. Kyrkan makt och kontroll hade till exempel börjat minska, och människor ville leva friare liv. Det är i det läget som man kan se hur bestämmelserna "missbrukas", bland annat genom det som vid den här tiden kallades "Köpenhamnsresor". Det stod inte i lagen som talade om "egenvilligt övergivande" hur länge den ena parten måste vara utomlands, och samtidigt var det med den nya tekniken, ångbåtar och järnvägar, mycket enklare än tidigare att till exempel ta sig över till Köpenhamn. - Och vad de då gör, de som vill skiljas och har gott om pengar, det är att makarna gjorde upp med hjälp av en advokat, hur ekonomin skulle se ut, vem som skulle ha barnen osv. Och så såg man till att endera parten for till Köpenhamn och anmälde sig på det svenska konsulatet, berättar Elsa Troll Önnerfors. - Ofta åkta man hem igen med vändande båt, och väl hemma var det tämligen enkelt att få sin skilsmässa, utan att behöva hänvisa till äktenskapsbrott. De här så kallade Köpenhamnsresorna var inte det enda sättet som par som ville skiljas, använde under 1800-talet.  Man kunde också manipulera med den andra skilsmässoorsaken, otrohet, det som då kallades horsbrott.  Men då gällde det att uppfylla de krav som fanns i lagen nämligen att två vittnen måste kunna intyga att det verkligen förkommit äktenskapsbrott. Beata Losman var tidigare arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, och hon blev nyfiken när hon där hittade en samling så kallade skiljobrev i Domkapitlets arkiv. Det var rätten som dömde i skilsmässomål, men det var domkapitlet som utfärdade bevisen på att man fick skiljas, dvs skiljobreven, och till varje sådant brev fanns också den rättsliga utredningen med.  När Beata Losman studerade dem närmare så kunde hon se ett mönster framträda. Det visade sig att man iscensatte otroheter, spelade lite teater helt enkelt, för att uppfylla lagens bokstav. - Jag upptäckte att när det var horsbrott så dominerade en typ, nämligen den när mannen begick hor med "okänd kvinna" och i precis rätt ögonblick promenerade två vittnen in som kunde tala om exakt vilket klockslag detta hade ägt rum, och så kunde hustrun via ombud åtala honom vid rätten. Beata Losman är säker på att hela scenen var uppgjord i förväg, men hur det faktiskt gick till är självklart svårt att säga. -Det står ju av förklarliga skäl inget om det i domstolsutslagen, konstaterar hon med ett leende. Också det här manövrerandet förekom i huvudsak bland högrestånds-personer, menar hon. -Det förekom skilsmässor också bland bönder men där var det mycket svårare ekonomiskt - man klarade inte en gård om man inte var en som skötte mans-arbetet och en som tog hans om kvinnoarbetet. Hon har ett exempel på detta i sin egen släkt, där ett par med sju barn skiljer sig efter ett, som det förefaller, uppgjort horsbrott. - Hustrun gifte omedelbart om sig, medan mannen drog sig tillbaka med deras gemensamma barn. Det är alltid mannen som begår horsbrotten i de här fallen, men utrikesresorna kan man se också kvinnor göra. Allt detta trixande och manövrerande med skilsmässolagen väckte naturligtvis myndigheternas irritation, men det fungerade också som en förändrande kraft. Det blev ungefär som det gör när en ny stig bildas över en gräsmatta - först går människor, och när stigen är etablerad så lägger man plattor att gå på. Genvägarna till skilsmässa blev pådrivande för en ny och modernare lagstiftning, menar Elsa Trolle Önnerfors. - Det kommer nya bestämmelser om skilsmässa 1915. Det är fortfarande inte enkelt att skiljas, men det måste inte längre ligga ett brott i botten, berättar hon. Ungefär samtidigt kan man se hur köpenhamnsresorna försvinna. Samma fenomen kan man se också i andra länder. I Finland åkte man över från Torneå till den svenska sidan och anmälde sig hos de svenska myndigheterna. - Lagstiftningen har ofta inte hunnit med förändringar i samhället, och då får domstolarnas praxis styra hur de nya lagarna ska se ut. Hur snabbt lagändringarna kommer genom historien beror också mycket på vilken kung som satt vid makten. -Gustav III och Oscar I är båda exempel på kungar som drivit igenom nya liberala reformer och lagar. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Tommy Engman  Sänds även natt mot lördag 02.35, lördag kl. 12.05 samt natt mot måndag.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.  Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö. Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.  Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 19.35.

Anmärkning
Kultur

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
"På en åker..." av Ann Jäderlund Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Snart går jag i sommaren ut" Förlag Bonniers (1990) Musik Camille Saint-Saëns: Svanen ur Djurens karneval Exekutör Mischa Maisky, cello, Katia Labeque, piano Sänds även kl. 23.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Med positioner och chatt kan faror undvikas när båtflyktingar ska försöka korsa Medelhavet. Vetandets värld idag berättar hur över 500 gummibåtar kom fram till Grekland. Dagens mobilteknik har gjort det möjligt att lotsa båtar med flyktingar, som smugglarna släppt ut vind för våg på haven.  Ahmad Terkawi är flykting från Syrien och hade själv flytt från Turkiet. Han vet vilka risker flyktingarna tar när de sätter sig i gummibåten. Därför organiserade han en hjälp så att flyktingar kunde navigera båten utan att råka illa ut. Utan dagens mobilteknik med positionering och chatt hade det inte varit möjligt. I programmet hör du också Annah Björk, journalist, Mattias Beijmo, digital analytiker, båda utställare på Tekniska museet, Kamel Deriche, chef för informationssystem UNHCR, Jawed Safi, flykting från Afghanistan, Gustav Martner, Refugee Phones. Per Gustafsson vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Utsett till Sveriges vackraste hus 1964, nu ska Kirunas stadshus rivas. Konstnären Peter Linde arbetar som bäst på den stora Zlatanskulpturen. På konstmuseet i Kristinehamn visas just nu en utställning med den samiska konstnären Anders Sunna och dokumentärfotografen Michiel Brouwer där de utforskar det rasbiologiska arvet. Stadshuset i Kiruna hyllades när det byggdes 1964 då det också fick Kaspar Sahlinpriset. När Kiruna stad ska flyttas blir det för dyrt att låta stadshuset flyttat med så nu skall det rivas. Nu ska byggnaden rivas. Peter Linde Är skulptören som fått hedersuppdraget att göra statyn över Zlatan Ibrahimovic. Sänds även kl. 18.14.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Inför andra levde hon ett vanligt familjeliv, gick på föräldramöten och var jätteordentlig. Hemma var hon alkoholist. Tre kvinnor berättar om vägen in i alkoholmissbruk och om hur det är att leva där. Hur är det att vara alkoholist och hur blir man det? När börjar ett beroende smyga sig på? Går det fort eller långsamt? Märker man ens när det händer?  En dokumentärserie i två delar av Lise Indahl från 2004. Repris

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Vilken roll spelar klänningen i maktens korridorer? Hur ska man välja kläder för mindre klimatpåverkan? Och så reder vi ut definitionen av politikens mitt. Maktens klänningarI dag ska vi fördjupa oss varför klädvalet inte går att ignorera för en kulturminister, ständig sekreterare eller kronprinsessa. När Louise Epstein tog del av slog det henne att klänningarna även kan berätta något inte bara om den makt man har utan även om den makt man strävar efter. Kronprinsessan Victorias drottninglika klänning med stor vidd i en blandning av lyocell och ekologiskt siden, vad berättar den om hennes maktposition? Barbro Hedvall, författare tidigare ledarskribent på Dagens Nyheter, kommer till studion. Hållbart modeDet blir också mode ur ett klimatperspektiv - hur ser vi på hållbart mode? Varje år . Hur kan man skapa en garderob som fungerar om man vill minska sitt klimatavtryck utan att bli deprimerad. Johanna Nilsson, designer och författare, hjälper och peppar oss till klädval som gynnar vår planet. Definitionen av politikens mittI dag blev Liberalernas partiledare Jan Björklund och han sa bland annat att mittenpartierna måste ta fler initiativ. Var finns mitten just nu i svensk politik och hur realistisk är Björklunds dröm om mittens revansch? Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach kommer till studion. Epost: Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Anders Backlund Sänds även kl. 00.02.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Vi besöker ateljén där Zlatan förevigas som staty, Hans-Eric Hellberg, mest känd för "kram"-serien, är död, Danmark har haft omröstning - nu har man bestämt vad som är danskt, intensiv "Tosca"-Light

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Anneli Nordström går över till FI. Liberalismens uttåg. Svensk fotograf - fotograferar människor med mod. Aleppo bombandet, ska det aldrig ta slut? Guterres svärs in som generalsekreterare för FN. Återbesök i Orlando ett halvår efter attacken mot gayklubben. Musikhjälpen drar igång ikväll. Tema barn i krig och rätten till skolgång. Cancer crowdfund. Svensk studie om cancerläkemedel finansierat genom grästrotssponsring.

Både regimen och oppositionen menar nu att slaget om Aleppo är på väg mot ett slut. Det berättar vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén som är på plats i Syriens huvudstad Damaskus. Vi pratar om vad det här kan innebära för de boende som befinner sig i Aleppo och för president Bashar al-Assad. Samtidigt har terrororganisationen IS återtagit världsarvstaden Palmyra.

Malala, Ai Weiwei och Pussy Riot har det gemensamt att de strävar efter en klokare värld att leva i.

Efter 45 år i Socialdemokraterna lämnar Kommunals tidigare ordförande Annelie Nordström partiet och går över till Feministiskt initiativ. Hon menar att S blivit ett parti styrt av taktik istället för att vara en folkrörelse. Ett parti som hon inte tror går att förändra. Därför väljer hon nu att bli aktiv i FI istället. Nordström slutade som ordförande efter den så kallade kommunalskandalen, där det kom fram att fackförbundet hyrt ut en lägenhet till utrikesminister Margot Wallström och även spekulerat bort 320 miljoner av medlemmarnas pengar på krog- och konferensverksamhet. Hör Annelie Nordström om varför hon lämnar Socialdemokratin och Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg om vad det här kan komma att betyda för det politiska landskapet i Sverige.

Forskning om nya mediciner finansieras ju ofta av läkemedelsbolagen. Men i Uppsala prövas en ny modell, där donationer från mer än 3 000 privatpersoner betalat för en studie för att utvärdera en möjlig medicin mot cancer. Det var en brittisk författare och journalist som kom med idén, sedan hans bästa vän och samarbetspartner drabbats av en ovanlig form av cancer.

Anneli Nordström går över till FI. Liberalismens uttåg. Svensk fotograf - fotograferar människor med mod. Aleppo bombandet, ska det aldrig ta slut? Guterres svärs in som generalsekreterare för FN.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Anneli Nordström går över till FI. Liberalismens uttåg. Svensk fotograf - fotograferar människor med mod. Aleppo bombandet, ska det aldrig ta slut? Guterres svärs in som generalsekreterare för FN. Återbesök i Orlando ett halvår efter attacken mot gayklubben. Musikhjälpen drar igång ikväll. Tema barn i krig och rätten till skolgång. Cancer crowdfund. Svensk studie om cancerläkemedel finansierat genom grästrotssponsring.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 22.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Utsett till Sveriges vackraste hus 1964, nu ska Kirunas stadshus rivas. Konstnären Peter Linde arbetar som bäst på den stora Zlatanskulpturen. På konstmuseet i Kristinehamn visas just nu en utställning med den samiska konstnären Anders Sunna och dokumentärfotografen Michiel Brouwer där de utforskar det rasbiologiska arvet. Stadshuset i Kiruna hyllades när det byggdes 1964 då det också fick Kaspar Sahlinpriset. När Kiruna stad ska flyttas blir det för dyrt att låta stadshuset flyttat med så nu skall det rivas. Nu ska byggnaden rivas. Peter Linde Är skulptören som fått hedersuppdraget att göra statyn över Zlatan Ibrahimovic. Från kl. 13.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur smarta och representativa våra politiker egentligen är, och om varför det alltid blir diskussioner om hur ett riktigt luciatåg bör se ut. Allt oftare talas det ju om ett utbrett politikerförakt, där politikerna ses som en elitgrupp som lever sitt eget liv och värvar nya politiker bland sina egna bekanta, och som inte har en aning om hur så kallat vanligt folk har det. Men hur väl stämmer den här bilden av politiker med verkligheten? Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tillsammans med ett antal svenska och amerikanska forskare studerat den svenska politikerkåren. Forskarna har samlat in data från svenska register och svenska valmyndigheten om alla svenska politiker som någon gång har stått på en vallista sedan 1982. De har sedan jämfört de här politikerna med dels befolkningen i övrigt, dels vissa avancerade yrken som läkare, direktörer och forskare. Resultaten visar att politikerna är både smartare och bättre ledare jämfört med befolkningen i övrigt, och politikerkårens sociala bakgrund är också representativ för befolkningen i stort. Dessutom handlar det om luciafirandet som nästan varje år väcker debatt - kan Lucia vara mörkhyad, kan en pojke vara Lucia och kan Lucia åtföljas av andra sagofigurer än tärnor och stjärngossar? I den nya boken Lucia i nytt ljus beskriver Lena Kättström Höök, etnolog och intendent vid Nordiska museet, hur luciafirandet genom historien har pendlat mellan skämt och allvar och mellan fint och folkligt. Det går helt enkelt inte att prata om en historiskt korrekt Lucia, säger hon. Programledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Från kl. 11.35.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Eddie, 7 månader, behöver hjälp med att andas av två personer dygnet runt. Föräldrarna Moa och Jens har tvingats sluta jobba för att vara hemma med sin son på heltid. 17 mars 2016 får Moa och Jens sonen Eddie. Han föds med stämbandsförlamning och andas via ett andningshål i halsen, trakeostomi.  Listan på allt som kan gå fel när ett spädbarn andas med hjälp av trakeostomi, eller track, är lång. Man kan sammanfattningsvis säga att Eddie behöver tillsyn dygnet runt av två personer för att inte dö. Familjen söker hjälp från Försäkringskassan men där får de avslag på både ansökan om VAB och assistansersättning. Avslagen överklagas men det är en process som tar tid och för att klara sig ekonomiskt under tiden får familjen tillfällig hjälp av kommunen.  Ett program om att vårda ett svårt sjukt barn och samtidigt kämpa för att få hjälp. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Med positioner och chatt kan faror undvikas när båtflyktingar ska försöka korsa Medelhavet. Vetandets värld idag berättar hur över 500 gummibåtar kom fram till Grekland. Dagens mobilteknik har gjort det möjligt att lotsa båtar med flyktingar, som smugglarna släppt ut vind för våg på haven.  Ahmad Terkawi är flykting från Syrien och hade själv flytt från Turkiet. Han vet vilka risker flyktingarna tar när de sätter sig i gummibåten. Därför organiserade han en hjälp så att flyktingar kunde navigera båten utan att råka illa ut. Utan dagens mobilteknik med positionering och chatt hade det inte varit möjligt. I programmet hör du också Annah Björk, journalist, Mattias Beijmo, digital analytiker, båda utställare på Tekniska museet, Kamel Deriche, chef för informationssystem UNHCR, Jawed Safi, flykting från Afghanistan, Gustav Martner, Refugee Phones. Per Gustafsson vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Att avgå har blivit det ultimata ansvarstagandet. Kalle Grill är universitetslektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld. Samsänds med Sisu

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin. Slaget om Aleppo Musikhjälpen FNs nye generalsekreterare Ett år efter massakern i Orlando Nordström lämnar S för Fi Liberalismens uttåg Kända aktivister på bild Crowdfundning för ny cancermedicin

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Från kl. 18.09.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin. Slaget om Aleppo Musikhjälpen FNs nye generalsekreterare Ett år efter massakern i Orlando Nordström lämnar S för Fi Liberalismens uttåg Kända aktivister på bild Crowdfundning för ny cancermedicin

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Snart går jag i sommaren ut" Förlag Bonniers (1990) Musik Camille Saint-Saëns: Svanen ur Djurens karneval Exekutör Mischa Maisky, cello, Katia Labeque, piano Från kl. 12.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Utgivning

År/datum
2016-12-12

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2016-12-12



Kungl. biblioteket