Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2016-12-18

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i söndags.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnota Sigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor. I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på "representation, kurser och konferenser". Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög - hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning? Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna. Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckar Den senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg. Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls. Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson. Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären? Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen - och på BBC:s Sir David Attenborough. I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler. Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger - alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman - för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild? Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Vad kommer att hända med räntan nästa år, nu när dom långa räntorna börjat stiga och Amerikanska Centralbanken höjde styrräntan i veckan? Det är ämnet för ekonomiekot lördag denna vecka. Gäster i programmet är Jimmy Boumediene, prognoschef på Handelsbanken och Pär Magnusson, chefsstrateg på Swedbank. Från kl. 11.40.

Anmärkning
Ekonomi, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Följ med till Tranås där man öppnar sina hem för ensamkommande flyktingar, och integrationen är ett vardagsarbete som innehåller både himmel och helvete. Ett reportage av Matilda Ljungkvist.   Sorg och vrede hos de egyptiska kopterna efter bombattentatet mot katedralen i Kairo. 25 personer dödades och 49 skadades, mest kvinnor och barn, i självmordsattacken mot den koptiska katedralen i Kairo i söndags. Och besvikelsen är stor över att president al-Sisi inte lyckas skydda den kristna delen av befolkningen. Hör läkaren och aktivisten Mina Magdy.   Same och kristen - att leva med två religioner samtidigt. I Sverige har kyrkans relation till samerna präglats av övergrepp, och Svenska kyrkan har bett om ursäkt och publicerat en vitbok som ett försök till försoning. Men på Kolahalvön i norra Ryssland finns en fredligare historia att berätta, om hur människor kunnat leva med två religioner samtidigt. Häng med vår reporter Eva Elke ut till sameland på den ryska tundran.   Jungfru Maria och den kvinnliga gudomlighetens gåta. I ett helt liv har konstnären Lena Lervik brottats med Jungfru Maria-gestalten. Och nu kommer en bok som tar avstamp i Lerviks konst men som också utforskar andra kvinnor och gudomligheter, "Madonna" skriven av Ingela Bendt. Åsa Furuhagen har träffat Lervik och Bendt i ett gudomligt inspirerat ateljésamtal. Från i torsdags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Forskarliv är ett program där du möter forskare i deras vardag. I miniporträtt får du höra vad de brinner för, vad som fick dem att börja forska och när jobbet är riktigt motigt. Från i söndags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Erasmus av Rotterdam har gett namn åt EU:s internationella studentprogram. Men vem var renässanshumanisten som präglade 1500-talets litteratur och kom att inspirera framtida tänkare? Erasmus av Rotterdam var en av 1500-talets kändisar. Med vass penna, humor och en egen litterär stil försvarade han renässansens humanistiska ideal, och stod en tid bakom tjugo procent av alla böcker som trycktes. Och det var den nya tryckkonsten som la grunden för spridandet av både nya böcker och klassisk antik litteratur. Författaren Nina Burton berättar i boken Gutenberggalaxens nova om Erasmus och en dramatisk tid laddad med religionstvister och folkliga uppror. Termen "Gutenberggalaxen" myntades på 1960-talet av medieforskaren Marshall McLuhan och syftar på boktryckets hela era och påföljande mediautveckling.  Medverkande: Nina Burton, författare och Sverker Sörlin, idéhistoriker.  Programledare och producent Peter Sandberg.  Boktips: Gutenberggalaxens nova av Nina Burton. Från i söndags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Läskunnigheten i världen har ökat under de senaste 20 åren. Antalet 15-24-åringar som inte kan läsa och skriva har minskat från 170 miljoner till 115 miljoner. Ett av FN:s så kallade millenniemål var att alla världens barn, pojkar som flickor, ska få gå i skola. Målet skulle vara uppnått 2015. Unesco har sammanställt statistik på läskunnigheten runt om i världen, från Niger där bara tjugo procent räknas som läskunniga till västvärldens i princip heltäckande läskunnighet. Det enda land som rapporterar en hundraprocentig läskunnighet är Nordkorea - en tydlig del av landets försök att utmåla sig som ett paradis. Det finns fortfarande många faktorer som hindrar barn från att gå i skolan i olika delar av världen. Fortfarande går färre flickor i skolan än pojkar, bland annat för att pojkarna i vissa delar av världen ses som de som är ansvariga för familjens försörjning. Det är stor skillnad mellan fattiga och rika familjers tillgång till utbildning. I konfliktområden eller på flykt kan barns skolgång ofta inte säkras alls. När man tittar på läskunnigheten bland världens unga människor, som gått i skola medan millenniemålssatsningarna pågått, har effekten på läskunnigheten ändå varit enorm. Enligt Unescos rapporter har läskunnigheten bland 15-24-åringar under de senaste 20 åren ökat från 83% till 91%. Antalet unga som inte kan läsa i världen har minskar från 170 miljoner till 115 miljoner. Utvecklingen beror nästan helt och hållet på att fler går i skola, men det är sannolikt att vår förändrade relation till text också har spelat en roll, berättar Eva Lindgren, Universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, Umeå Universitet. Allt fler skriver mer både privat och i arbetet, och den stora användningen av mobiltelefoner i världen ökar också läsandets och skrivandets närvaro i vardagen. Av de där sista 115 miljonerna ungdomar som inte kan läsa lever många i extrem fattigdom, eller i konfliktzoner där det helt enkelt inte är möjligt att säkra barns skolgång. "Att kunna läsa är en absolut grundläggande mänsklig rättighet och det är också ett kraftfullt sätt att bekämpa fattigdom både för individer och för länder runt om i världen. En annan viktig sak som jag ofta tänker på när det gäller läskunnighet och också att skriva är att det är helt nödvändigt för att man ska kunna delta i och utveckla demokratiska samhällen. Jag brukar säga att den som kan läsa kan ta till sig information och kunskap, och den som kan skriva kan också skapa, och göra, information och kunskap", säger Eva Lindgren. För att säkra en fortsatt positiv trend i läsutvecklingen är det viktigt att utbilda tillräckligt många lärare, och att ge lärarna redskap att arbeta på djupet med läsandet och skrivandet. Eva Lindgren berättar att allt fler lärare runt om i världen glädjande nog idag jobbar med det som kallas kritisk läsning, att lära inte bara lära eleverna att läsa och förstå text utan också att alltid aktivt reflektera över texternas avsändare och budskap. Av världens vuxna befolkning är det fortfarande ungefär 16 procent som inte är läskunniga, men den siffran minskar också snabbt allteftersom ungdomar som nåtts av satsningarna på skolan växer upp. För samhället så är det förstås enormt viktigt med läskunniga medborgare, men vi ska inte glömma att de som knäcker läskoden alltid är individer. Att lära sig läsa är precis lika svårt och lika stort i Sverige som det är i Albanien eller Ghana. Carina Fast är litteraturforskare från Uppsala Universitet och fokuserar på barns läsande. Hon påminner om vilken känsla av prestation och nya möjligheter det representerar att knäcka läskoden. Hon påminner också om att barn idag inte bara lär sig läsa genom böcker och bokstäver, utan också utvecklar sin medieläskunnighet genom digitala spel, sociala medier, film, och samtal. Till exempel lär sig barn idag mängder med visuella symboler vid tidig ålder, som senare hjälper dem med bokstäverna och läsningen. De närmaste årtiondena förväntas migrationen öka kraftigt, vilket påverkar läskunnighetsarbetet framåt. En bra grund att bygga på är erfarenheterna av läsning från flerspråkiga familjer och samhällen, menar Eva Lindgren, som arbetar i en del av Sverige där finska, meänkieli och samiska språk har en självklar plats tillsammans med svenskan. "Jag tänker så här att språk och kultur, det är ju nånting som är väldigt tätt sammankopplat med identitet, och vi vill ju alla att våra barn ska växa upp med starka och trygga identiteter. Och jag tror att både skolan och hemmet behöver hjälpas åt för att stötta barnen så dom får lära sig att både tala, skriva och läsa - på alla sina språk. För att dom ska kunna ta del fullt ut av sina kulturer och på så sätt utvecklas som trygga individer. Jag tänker också att skolan här har ett stort ansvar att visa föräldrar att alla språk är viktiga, och uppmuntra föräldrar - och barn också för den delen - att använda alla sina språk i hemmet," säger Eva Lindgren. Inom läskunnighetsforskningen diskuteras just betydelsen av vad vuxna signalerar för värderingar kring barnets språkanvändning, kommenterar Carina Fast. Om en lärare talar om tvåspråkighet som en tillgång påverkar det både barnets självkänsla och förmåga. Där existensen och närvaron av flera språk behandlas som en en självklarhet i undervisningen stimuleras barnens egen nyfikenhet på paralleller och strukturer mellan olika språk. Varje barn som lär sig läsa är en investering i ökad välfärd, bättre hälsa och en fungerande demokrati i världen. Därför är läsningen är ett fokusområde också i FN:s program för hållbar utveckling. Det internationella samfundets nya mål är bland annat att alla världens barn ha tillgång till utbildning på grundskolenivå år 2030. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgons redaktion tipsar om naturböcker ur 2016 års utgivning. Specialinbjuden gäst är författaren och poeten Göran Greider. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgons redaktion tipsar om naturböcker ur 2016 års utgivning. Specialinbjuden gäst är författaren och poeten Göran Greider. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Katarina Josephson. I dagens program sjungs sånger om Maria, blandat med sånger inför julen. Advent, väntans och eftertankens tid, kan lätt bli något helt annat. Så mitt i allt 'tomtebrus' och alla julrace, är det skönt att stanna upp lite, tex med Dan Anderssons Julvisa i finnmarken Lyssnaren Siw vill höra Dan Andersson i dagens program. Så hör vi sånger om Maria, både en spiritual, Mary Had a Baby med Odetta och nyskriven Mariasång av Fredrik Sixten med sopranen Jeanette Köhn och St Jacobs Kammarkör. Och sånggruppen Kraja sjunger en Christmas carol med snöglittrig folkmusikton.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
- Alla frågar efter nyckeln. Paketlösningen. Lär mig en metod. Jag tänker att svaret är enkelt. Var snäll. Therese Jarland är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare. Repris från 17 oktober 2016. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Repris från oktober 2016. Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Veckomagasinet om virtual reality, penisben, frackning och så minns vi forskaren Georg Klein som nyligen gick bort. Virtual reality-glasögon utsedda till årets julklapp men frågan är om tekniken och utrustningen idag är så smidig, billig och bra att det verkligen är något för var och en? Det tar vi upp med VR-forskaren Konrad Tollmar som arbetar på nästa generations system för virtuell verklighet. I veckomagasinet också om penisbenet, som finns hos många däggdjur men inte hos människan. Anledningen verkar vara våra relativt korta samlag. Frackning där berggrunden spräcks i jakt på olja och gas är skadlig för dricksvatten, säger amerikansk myndighet som tvärvänder i frågan. Och så minns vi Georg Klein. Från i fredags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Den 15 april 1943 försvinner ubåten Ulven vid en militärövning i de svenska farvattnen utanför Bohuslän. En gigantisk räddningsaktion startar. Länge lever hoppet att hitta ubåtsbesättningen vid liv. Från i onsdags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
En av Sveriges mest välbärgade och homogena skolor tar emot sina första flyktingbarn. Föräldrar blir oroliga och är kritiska men eleverna håller inte med. Mitt i allt detta börjar Mohamed. När Mohamed lämnar sitt hemland Somalia, för att slippa kriga för terrorgruppen Al Shabaab, så tvingas han ta farväl av sin mamma och sina syskon. Så småningom hamnar han på Äppelviksskolan. Snart börjar rykten spridas bland villorna och alla är inte nöjda med att skolan fått nya elever. Mohameds första tid i Sverige präglas av en högstadievärld där det gäller att prestera högt och passa in, samtidigt som Mohamed oroar sig över att han inte kan få tag på sin mamma. Genom egna ljudinspelningar och texter från hans dagbok berättar Mohamed sin historia.  Av Olivia Sandell Producent: Robert Barkman Sänds även kl. 15.03.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

GMV 18/12 Timme 1: Efter att regimen återtagit Aleppo från rebellerna Intervju med en tillfångatagen IS-soldat i Kirkuk Om falska nyheter Om att få blackout på scenen, som Patti Smith Göran Rosenberg om förgiftningen av samtalsklimatet Panelen diskuterar Feministiskt initiativ, Nord Stream 2 och om pensionärernas ekonomi Timme 2 Vad gör vintermörkret med oss? Julfrossa med Public Service Skola för migrantbarn i Sydafrika Protektionismens väsen Jorbävningsdrabbade Norcia i Italien Emil Jensen: "Jag har haft mardrömmar i hela mitt liv." prograledare: Pia Fridén producent: Anders Diamant

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Denna fjärde advent har kyrkoåret Herrens moder som tema. Från Gunnareds kyrka i Angered. Idag är det en familjegudstjänst med en kör av barn i åldrarna ett till fem år samt unga konfirmandledare som sjunger för oss från Gunnareds kyrka i Angered. Hur är det att vara mamma och hur är Gud som barn, det är tankar som komminister Erik Andersson och församlingsassistent Hanna Vidarsson utforskar i sin gemensamma predikan. Ur predikan av komminister Erik Andersson En helt vanlig människa får ett gudomligt uppdrag, att föda och uppfostra Gud själv. Kanske går det inte att leva sig in i Marias känsla när uppdraget gavs henne men vi kan ändå försöka. Av hur Maria undrade, hur ska detta gå till egentligen. Kommer jag att klara det? Kommer det att gå vägen? Av styrka och rädsla på en och samma gång. Men i uppdraget som Gud ger finns mer än ren tillit. Där finns också tron på att du kommer att fixa det här, oavsett vad alla andra säger eller tycker bakom din rygg så kommer det att gå bra. Du är en helt vanlig tjej och samtidigt något alldeles speciellt! För Gud ser bortom yttre förutsättningar, bortom yta och ner på djupet. Gud ser var och en av oss och vår potential att ta hand om Gud själv. Erik Andersson. Ur predikan av församlingsassistent Hanna Vidarsson Mamma finns där, men lite vid sidan om. För att liksom kunna kliva fram när det behövs. Hon har (förhoppningsvis) släppt kontrollen, lossat lite på de där starka banden som tidigare då och då kunde kännas nästan kvävande. Och på något sätt har hon till synes övergått i sin roll, från att vara mamma till att vara mer som en vän, en jämlike. Någon vi kan prata med på lika villkor. Istället för att idolisera mamma eller se ner på morsan, kan jag och min mor lära av varandra. Hanna Vidarsson. Text Barnens bibel Maria hälsar på Elisabet Johannes föds Bibeltexterna läses även på farsi.  MusikHosianna (GB Holgersson) Psalm 480 Var hälsad Herrens moder (Mainz, B Setterlind) Vi tänder ett ljus sen tänder vi två (T Erseus, D Kviberg) Psalm 21 Måne och sol (E Hovland/B G Hallqvist) Ett litet barn av Davids hus (B Widestrand, B G Hallqvist) Det lilla ljus jag har (trad, P Karlsson) True Colors (B Sternberg/T Kelly) Vad det är bra att jag har dig (A Berglund, S Götestam) Himlen i min famn (C Häggkvist/E Hillestad) Psalm 766 Trosbekännelse (J Mattsson, Ch Lövestam) Psalm 858 För dem som vandra i mörkret (L Westberg, J Leijon) Psalm 116 Nu tändas tusen juleljus (E Köhler) Ljuset i advent (G Persson) Andante Melidioso (D Faccin) MedverkandeErik Andersson, komminister Hanna Vidarsson, församlingsassistent Åke Bergström, församlingspedagog och organist Rigmor Skarp organist Bibelläsning av Hanna Vidarsson Bibelläsning på Farsi av Nasrin Mirani Barnkör från Kråkekullens och Pärlans förskolor Sång av: Emilia Ercin Palm och Therese Neuman. Producent Neta Norrmo? Tekniker Bengt Pettersson, Thor Andersson, Sveriges Radio Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Abdel dog vid utvisningen. Vi granskar polisutredningen. Och så följer vi upp programmet om Marianne - som nu riskerar böter om sonen inte träffar sin pappa. Från i måndags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Hur ska Storbritannien få till ett Brexit? Inget land har tidigare lämnat EU så gången är oviss och kantas av hinder och frågetecken.  Radiokorrespondenterna på söndag handlar om Brexit - Storbritanniens utträde ur EU. Just nu är utträdesprocessen frusen, eftersom högsta domstolen ska avgöra om Premiärminister Theresa May ens får lämna in utträdesansökan, eller om det krävs ett beslut av parlamentet. SR:s Londonkorrespondent Staffan Sonning diskuterar Storbritanniens - och Europas - framtid. Gäster: Maria Borelius, journalist och entrepenör boende i London och Katrine Marcal, journalist och författare med London som bas.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Repris

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Susanne Ljung. Under visningarna av höst- och vintermodet 2016/2017 skickade mängder av modeskapare ut täckjackor på catwalken - i alla möjliga former, färger och mönster. Dagens täckjackor kan se ut lite hur som helst. De kan vara tjocka, tunna, korta och långa som sovsäckar och stora som tält. De kan även vara de-konstruerade, och se ut som om de sytts ihop i mörker. Eller, så kan påminna om fint broderade täcken av siden, ur vilket huvudet sticker ut. Dagens täckjackor kan även vara fyllda med fjädrar, eller syntetmaterial. Men det är inte jackornas innehåll som vi ska fokusera på idag, utan deras stil. I programmet pratar vi med modeskaparen Ella Boucht som nyligen tog examen från Textilhögskolan i Borås och vars karriär fick en rivstart när megastjärnan Rihanna valde att bära en av hennes täckjackor på en modevisning i Paris. Vi tar även en närmare titt på den amerikanska modeskaparen Norma Kamali och hennes signaturplagg "The Sleeping Bag Coat" - en täckjacka, eller kappa rättare sagt, som hämtat sin inspiration från en sovsäck, bokstavligt talat. Vi pratar också med Ryan Gellert, Europachef för märket Patagonia, ett företag som inte bara blivit känt för sina täckjackor och sport- och friluftsmode, utan även för sitt stora miljöengagemang. Hur går det ihop? Och så ställer vi oss frågan: hur påverkar våra överfulla garderober våra hjärnor? Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
En av Sveriges mest välbärgade och homogena skolor tar emot sina första flyktingbarn. Föräldrar blir oroliga och är kritiska men eleverna håller inte med. Mitt i allt detta börjar Mohamed. När Mohamed lämnar sitt hemland Somalia, för att slippa kriga för terrorgruppen Al Shabaab, så tvingas han ta farväl av sin mamma och sina syskon. Så småningom hamnar han på Äppelviksskolan. Snart börjar rykten spridas bland villorna och alla är inte nöjda med att skolan fått nya elever. Mohameds första tid i Sverige präglas av en högstadievärld där det gäller att prestera högt och passa in, samtidigt som Mohamed oroar sig över att han inte kan få tag på sin mamma. Genom egna ljudinspelningar och texter från hans dagbok berättar Mohamed sin historia.  Av Olivia Sandell Producent: Robert Barkman Från i morse.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. En kråka kommer till en familj i sorgeskrud, och så är Frida Hyvönen här och berättar om sina stadsskildringar. Säsongsavslutning i Lundströms! Vi bjuder på julklappar, musik och ett brittisk stjärnskott som kommer hit! I Max Porters nya bok "Sorgen bär fjäderskurd" så landar en kråka på fönsterblecket mitt i djupaste sorg i en familj. Mamman har dött, och kvar står en pappa och två små barn. Men vad är det för kråka, egentligen? Marie och Max reder ut. Och så kommer musikern Frida Hyvönen hit. Tidigare i höst släppte Hyvönen albumet "Kvinnor och barn", och nu är hon med i Lundströms och pratar om sitt sätt att beskriva städer, att beskriva Stockholm. Lundströms är tillbaka i slutet av januari. Nu tar vi jullov, och tackar å det varmaste för alla fina ord och mejl vi fått från er i höst, kära lyssnare. Det är så fint! För att lyssna på alla låtar som varit med i programmet, så klicka Då kommer du till vår Spotify-lista. Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. "Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft" - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en ny monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: "Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden." Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnota Sigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor. I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på "representation, kurser och konferenser". Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög - hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning? Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna. Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckar Den senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg. Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls. Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson. Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären? Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen - och på BBC:s Sir David Attenborough. I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler. Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger - alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman - för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild? Från i går kl. 11.00.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Programmet som visar hur samhället funkar om du har någon form av funktionsvariation. Från i torsdags.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Den nya Star Wars-filmen "Rogue One" diskuteras flitigt. Den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov dömdes nyligen till 20 års fängelse. Julfesten på film, guldgruva för pinsamheter. Star Wars-kännarna Jerry Määttä och Julia Skott diskuterar hur den nya filmen "Rogue One: A Star Wars Story" står sig bland klassiskerna.  På den europeiska filmgalan i Wroclaw växte kritiken mot 20-årsdomen mot den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov. Julfester på film är en klassisk källa till pinsamheter, Caroline Hainer delar med sig av sina favoriter. Programledare: Roger Wilson Producent: Gunnar Bolin Från i fredags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Läskunnigheten i världen har ökat under de senaste 20 åren. Antalet 15-24-åringar som inte kan läsa och skriva har minskat från 170 miljoner till 115 miljoner. Ett av FN:s så kallade millenniemål var att alla världens barn, pojkar som flickor, ska få gå i skola. Målet skulle vara uppnått 2015. Unesco har sammanställt statistik på läskunnigheten runt om i världen, från Niger där bara tjugo procent räknas som läskunniga till västvärldens i princip heltäckande läskunnighet. Det enda land som rapporterar en hundraprocentig läskunnighet är Nordkorea - en tydlig del av landets försök att utmåla sig som ett paradis. Det finns fortfarande många faktorer som hindrar barn från att gå i skolan i olika delar av världen. Fortfarande går färre flickor i skolan än pojkar, bland annat för att pojkarna i vissa delar av världen ses som de som är ansvariga för familjens försörjning. Det är stor skillnad mellan fattiga och rika familjers tillgång till utbildning. I konfliktområden eller på flykt kan barns skolgång ofta inte säkras alls. När man tittar på läskunnigheten bland världens unga människor, som gått i skola medan millenniemålssatsningarna pågått, har effekten på läskunnigheten ändå varit enorm. Enligt Unescos rapporter har läskunnigheten bland 15-24-åringar under de senaste 20 åren ökat från 83% till 91%. Antalet unga som inte kan läsa i världen har minskar från 170 miljoner till 115 miljoner. Utvecklingen beror nästan helt och hållet på att fler går i skola, men det är sannolikt att vår förändrade relation till text också har spelat en roll, berättar Eva Lindgren, Universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, Umeå Universitet. Allt fler skriver mer både privat och i arbetet, och den stora användningen av mobiltelefoner i världen ökar också läsandets och skrivandets närvaro i vardagen. Av de där sista 115 miljonerna ungdomar som inte kan läsa lever många i extrem fattigdom, eller i konfliktzoner där det helt enkelt inte är möjligt att säkra barns skolgång. "Att kunna läsa är en absolut grundläggande mänsklig rättighet och det är också ett kraftfullt sätt att bekämpa fattigdom både för individer och för länder runt om i världen. En annan viktig sak som jag ofta tänker på när det gäller läskunnighet och också att skriva är att det är helt nödvändigt för att man ska kunna delta i och utveckla demokratiska samhällen. Jag brukar säga att den som kan läsa kan ta till sig information och kunskap, och den som kan skriva kan också skapa, och göra, information och kunskap", säger Eva Lindgren. För att säkra en fortsatt positiv trend i läsutvecklingen är det viktigt att utbilda tillräckligt många lärare, och att ge lärarna redskap att arbeta på djupet med läsandet och skrivandet. Eva Lindgren berättar att allt fler lärare runt om i världen glädjande nog idag jobbar med det som kallas kritisk läsning, att lära inte bara lära eleverna att läsa och förstå text utan också att alltid aktivt reflektera över texternas avsändare och budskap. Av världens vuxna befolkning är det fortfarande ungefär 16 procent som inte är läskunniga, men den siffran minskar också snabbt allteftersom ungdomar som nåtts av satsningarna på skolan växer upp. För samhället så är det förstås enormt viktigt med läskunniga medborgare, men vi ska inte glömma att de som knäcker läskoden alltid är individer. Att lära sig läsa är precis lika svårt och lika stort i Sverige som det är i Albanien eller Ghana. Carina Fast är litteraturforskare från Uppsala Universitet och fokuserar på barns läsande. Hon påminner om vilken känsla av prestation och nya möjligheter det representerar att knäcka läskoden. Hon påminner också om att barn idag inte bara lär sig läsa genom böcker och bokstäver, utan också utvecklar sin medieläskunnighet genom digitala spel, sociala medier, film, och samtal. Till exempel lär sig barn idag mängder med visuella symboler vid tidig ålder, som senare hjälper dem med bokstäverna och läsningen. De närmaste årtiondena förväntas migrationen öka kraftigt, vilket påverkar läskunnighetsarbetet framåt. En bra grund att bygga på är erfarenheterna av läsning från flerspråkiga familjer och samhällen, menar Eva Lindgren, som arbetar i en del av Sverige där finska, meänkieli och samiska språk har en självklar plats tillsammans med svenskan. "Jag tänker så här att språk och kultur, det är ju nånting som är väldigt tätt sammankopplat med identitet, och vi vill ju alla att våra barn ska växa upp med starka och trygga identiteter. Och jag tror att både skolan och hemmet behöver hjälpas åt för att stötta barnen så dom får lära sig att både tala, skriva och läsa - på alla sina språk. För att dom ska kunna ta del fullt ut av sina kulturer och på så sätt utvecklas som trygga individer. Jag tänker också att skolan här har ett stort ansvar att visa föräldrar att alla språk är viktiga, och uppmuntra föräldrar - och barn också för den delen - att använda alla sina språk i hemmet," säger Eva Lindgren. Inom läskunnighetsforskningen diskuteras just betydelsen av vad vuxna signalerar för värderingar kring barnets språkanvändning, kommenterar Carina Fast. Om en lärare talar om tvåspråkighet som en tillgång påverkar det både barnets självkänsla och förmåga. Där existensen och närvaron av flera språk behandlas som en en självklarhet i undervisningen stimuleras barnens egen nyfikenhet på paralleller och strukturer mellan olika språk. Varje barn som lär sig läsa är en investering i ökad välfärd, bättre hälsa och en fungerande demokrati i världen. Därför är läsningen är ett fokusområde också i FN:s program för hållbar utveckling. Det internationella samfundets nya mål är bland annat att alla världens barn ha tillgång till utbildning på grundskolenivå år 2030. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Stora dramapremiärer av kända namn och helt färsk nyskriven drama i kortare format där debutanter prövar vingarna och utforskar radiodramaformen på nya sätt. Här får du både storslagna klassiska upplevelser och överraskande formexperiment.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
En Rödluva och en varg som ni aldrig träffat förut, i en erotisk och subversiv saga. Vem är god, vem är vild, vem är annorlunda? Dramat är skrivet av en av Storbritanniens stora 1900-tals författare: Angela Carter, direkt för radio. Rödluvan och vargarnaav Angela Carter. Övers: Karin Lindeqvist. I rollerna: Rödluvan - Shima Niavarani, Vargar och varulvar - Omid Khansari, Jägaren - Magnus Roosmann, Mormor - Basia Frydman, Bruden - Hulda Lind Johannsdottir, Brudens make - Martin Jonols, Rödluvans mor - Doreen Kanter och Berättaren - Niklas Ek. Improviserad cellomusik: Svante Henryson. Ljud: Erland von Heijne. Inspicient: Sven Philip. Regi: Marie Wennersten. Från 2010.   Hör Dramaklubbens prat om Rödluvan och vargarna här nedan. Hör Alle Erikssons inledning till Rödluvan och vargarna här nedan. Sänds även natt mot nästa söndag.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I flera år har det kommit ut i genomsnitt en ny kokbok på svenska om dan. Men i år var det ännu fler! I många år har det kommit ut cirka 360 kokböcker om året på svenska. I år har Sverige slagit rekord. Utgivningen har passerat 400 titlar! Sverige är världsmästare på kokböcker, åtminstone vad gäller antalet titlar per capita. Tillsammans med Emma Kolback, kock och krögare, och Eric Ericson, skådespelare, men framför allt matlagnings- och kokboksfantast, kollar Meny den här gången närmare på några kokböcker som kommit under hösten. Plus några julkokböcker. Emma Kolback pratar om: Tacopedia - en tacoencyklopedi av Deborah Holtz och Juan Carlos Mena, översätt av Jonas Cramby. Lilla Ego av Tom Sjöstedt och Daniel Räms. Eric Ericson pratar om: Pizza Napoletana av Besmir Balaj och Ville Ilola. Gourmetpizza av Håkan Johansson. Mammas persiska kök av Rozbeh Javid & Amir Akhound och med text av Eja Nilsson. Nina Frogneborn pratar om: Groddar, skott och mikrogrönt av Lina Wallentinson. Och julkokböcker. Tomas Tengby pratar om: Hemkunskap av Mathias Dahlgren. Och julkokböcker. Julkokböcker: Pernillas jul av Pernilla Wahlgren. Sweet christmas av Leila Lindholm. Hannus magiska jul av Hannu Sarenström. Från i torsdags.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Peter Andersson läser ur Stig Dagermans diktsamling "Dagsedlar" . Förlag: Dagstidningen Arbetaren, 1954 Musik Lars-Erik Larsson: Folkvisenatt ur Det svenska landet Exekutör Österbottniska kammarorkestern, Juha Kangas, dirigent Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
- Alla frågar efter nyckeln. Paketlösningen. Lär mig en metod. Jag tänker att svaret är enkelt. Var snäll. Therese Jarland är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare. Repris från 17 oktober 2016. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Utgivning

År/datum
2016-12-18

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2016-12-18



Kungl. biblioteket