Norrbotten : vårt nordligaste län / upphov Stefan Quinth
1987
Namn
Utgivning
År/datum
1987
Utgivningsland
Sverige
Samlingar
Kollektion
Sápmi på film och TV
Kollektionen består av cirka 500 filmer och 8600 TV-program med samiskt innehåll, producerat fram till och med 2018, som ger information och fördjupad kunskap om samers liv, kultur, historia och nutid. Sápmi på film och TV är en sammanställning av material från framför allt Kungliga bibliotekets, Svenska Filminstitutets och Sveriges Televisions respektive databas/arkiv. Den är resultatet av forskningsprojektet Samisk audiovisuell samling: filmer och TV-program i arkiv och på webb, finansierat av Vetenskapsrådet m.fl., och genomfört mellan 2019–2023. Projektet är ett samarbete mellan tre akademiska institutioner (vid Mittuniversitetet, Umeå- och Stockholms universitet), två institutioner med ansvar för det samiska kulturarvet (Sametinget och Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum) och två institutioner med ansvar för det svenska audiovisuella kulturarvet (Kungliga biblioteket och Svenska Filminstitutet).
Arkivbildare
Anmärkningar
Anmärkning
Tal på svenska
Produktionsbolag: SoL-Film
Sammanfattning
Norrbotten med dess natur, kultur, industrier och städer
Sammanfattning, extern
Sápmi på film och TV: (06:23) Vattenkraftverk. Speakern berättar att Norrbotten är Sveriges största elproducent och att det finns 20 kraftverk i Norrbotten. Speakern berättar vidare att enorma sjöar bildas när flödet stoppas av dammar, detta innebär problem för samerna när landområden de tidigare har använt dränks. Renhjord och människor i rengärde på hösten, det är tid för sarvslakt och rensarvarna ska skiljas ut ur renhjorden och slaktas. Speakern förklarar att många samer lever av renskötsel och att de dämda markerna tidigare har används som betesmarker och flyttvägar för renskötare. Enligt speakern bor det 4000 samer i Norrbotten och hälften ägnar sig åt renskötsel. Speakern berättar att betesmarker begränsas av olika exploatörer och aktörer. Speakern nämner även att samer har ett eget språk, egen kultur och egna traditioner och att samiska barn kan få lära sig detta genom att gå vid någon av sameskolorna i Sverige. Lärare instruerar två flickor på nordsamiska hur man flätar fyrflätor. Konstnären Lars Pirak snidar på duodje (lulesamiska) [sameslöjd]. Pirak i sin ateljé i Jåhkåmåhkke (lulesamiska) [Jokkmokk], konst och duodje i ateljén. Pirak är klädd i gábdde (lulesamiska) [kolt], sliehppá (lulesamiska) [barmkläde] och avve (lulesamiska) [bälte] från lulesamiskt område. Pirak jojkar om vuoján (lulesamiska) [körren]. Vy i Piraks ateljé. Jåhkåmåhke márnána (lulesamiska) [Jokkmokks marknad], skidande man leder ráidu (nordsamiska) [renrajd] genom marknadsplatsen. Mannen är klädd i gákti (nordsamiska) [kolt], avvi (nordsamiska) [bälte], liidni (nordsamiska) [halsduk], cuipi (nordsamiska) (herrmössa) och fáhcat (nordsamiska) [vantar] från Karesuandoområdet och har suohpan (nordsamiska) [lasso] över axeln. Eventuellt bär mannen även nuvttahat (nordsamiska) [bellingskor] och vuoddagat (nordsamiska) [skoband] från nordsamiskt område. Speakern berättar om historien med Jåhkåmåhke márnána och förklarar att både samer och andra säljer sina produkter där. Duodji (nordsamiska) [samiskt hantverk] till försäljning. Kvinnan som säljer duodji samtalar och visar produkter. Kvinnan är klädd i beaska (nordsamiska) [kalvskinnspäls], liidni (nordsamiska) [halsduk], avvi (nordsamiska) [bälte], gahpir (nordsamiska) [mössa], miesenáhgahpir (nordsamiska) [kalvskinnsmössa] och fáhcat (nordsamiska) [vantar]. (Ájtte 2023)
Språk
svenska
Speltid
19 min., 12 sek.
Ämne
Genre/form
Undervisningsfilmer (saogf)
Icke-fiktiva filmer (saogf)
Ämnesord
Sverige -- Norrbotten (sao)
Originalformat
Originalets nummer
Grängesbergs accnr: 095/2005
Originalsystem
optisk film: 16 mm, längd: 210 m, 24 fps
Ljud
optiskt ljud
Färg
färg
Arkiv
Leverantör
AV-Media Falun
Exemplar
Filbeskrivning
programström CBR, 4,8 Mbit/s, 720 x 576 pixlar, MPEG-1 layer 2, CBR, 48 kHz, 16 bitar, 160 kbit/s
Arkivnummer
XA_GR15-01254

