SR, P1 2018-04-29

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I veckan lanserades sajten för faktagranskning, Faktiskt. Direkt möttes formatet av kritik. Hur öppna bör medier vara med hur valkompasser fungerar? Är mediehusen redo för GDPR? Faktiskt lanserad och direkt kritiserad I veckan var det dags. Sveriges televisions, Sveriges Radios, Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Kits gemensamma satsning på faktagranskning - sajten Faktiskt. Det är ett samarbete som varit omdebatterat redan innan starten. I veckan hann sidan knappt laddas innan en stämpel fick stenhård kritik från en granskad part. SVT anklagades för att vara fel ute när de stämplat ett LO-påstående som "faktiskt. helt fel". Kritiken i det här fallet kom från väntat håll. Men den säger likväl något om svårigheten med tvärsäkra sant- och falskt-etiketter. Reporter: Therese Rosenvinge. Valkompasser - demokratiskt verktyg eller genväg?    Förra veckan lanserade Nyhetsbyrån TT sin valkompass inför höstens val i Sverige. I vanlig ordning dröjde det inte länge innan debatten om hur den är utformad drog igång. Varför finns det ingen fråga om samtyckeslagen med, undrade några. Inga landsbygdsfrågor, skrev någon. Vem vill göra en valkompass utan en enda fråga om funktionsrätt, skrev en tredje. Att göra en bra valkompass är en svår uppgift som kräver många val. Utöver det givna om vilka sakfrågor som ska vara med, ska även partiernas ståndpunkter hamna rätt. Den måste vara rättvis och politiskt representativ samtidigt som den inte får vara för omfattande och komplex. Så hur gör man då? Och vilka är riskerna med att trycka ner ett rörig och rörligt politiskt landskap i ett snabbklickat webbtest? Reporter: Johan Cedersjö. GDPR stöper om mediebranschen Det nya guldet brukar det kallas av analytiker och kommentatorer. Men det är något som håller på att hända med en av de viktigaste byggstenarna i den digitala medie-ekonomin - användardatan. För om en knapp månad inträder vad som av många beskrivs som ett paradigmskifte. Det är något så tekniskt och tråkigt som att gamla personuppgiftslagen, PUL, ersätts av en EU-gemensam lagstiftning, GDPR. Förändringen är något som kan komma att skaka om mediernas affärsmodell i grunden. Så hur redo är egentligen medieföretagen? Reporter: Erik Petersson. Från gårdagen. Sänds även kl. 19.03.

Aktualiteter, Repris

Minusräntan biter sig fast. Hur tänker egentligen Riksbanken? Geely tar Volvoaffären ett steg längre. Och hur akut är läget för bostadsbyggarna? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Annika Alexius, professor Stockholms universitet Johan Prane, reporter Ekonomiekot Daniel Li, finanschef Geely Viktor Jensen, reporter Ekot Casper von Koskull, vd Nordea Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke Stefan Ingves, chef Riksbanken Per Jansson, direktionsmedlem Riksbanken Producent: Anders Billing, chef Ekonomiekot Tekniker: Brady Juvier Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Människor och tro handlar denna vecka om fanatism, extremism och om att ta sig ur dess grepp. Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras.  Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det?  Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I Människor och tro avsnitt "I fanatikerns hjärta" får vi höra polis Hanif Azizi, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken "Hjärntvättad". Med från Gaza finns Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström som berättar om sina möten med aktiva och avhoppade extremister från IS och Al Quaida. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Fånge i Kaukasus av Aleksander Pusjkin. Och av Michail Lermontov. OCH av Lev Tolstoj. Och så vidare ända in i våra dagar. Fredrik Wadström berättar om en snart 200-årig tradition i den ryska kulturhistorien. Det börjar år 1820 när nationalskalden Alexander Pusjkin skriver en långdikt som skulle bli väldigt populär i hans samtid. Pusjkin är 21 år gammal och den slutliga versionen av dikten är klar året därpå. Dikten får titeln Kavkazkij plennik, fånge i Kaukasus, och är den romantiska berättelsen om den tillfångatagne ryssen som får hjälp att fly av en ung, vacker kvinna i byn där han hålls gisslan. Men litteraturen då och ryska filmer av idag speglar också en brutal och högst aktuell verklighet. Från igår. Sänds även tisdag kl 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Teologiska rummet tjuvstartar Litteraturveckan i P1 med ett samtal om Torgny Lindgren, känd för böcker som Ormens väg på hälleberget och Hummelhonung. Berättelser med rötter i västerbottnisk väckelse. Torgny Lindgren - som gick bort 2017 - hör till en generation författare som läst sin Bibel och gärna har använt dess texter som bakgrundsmotiv i skrivandet. I Torgny Lindgrens fall är den västerbottniska väckelse, som han växte upp med, ständigt närvarande: färgstarka predikanter, udda personligheter, bönehuset mitt i byn. I sitt eget teologiska tänkande såg han liknelsen och sakramentet som ett slags grundelement i tillvaron och existensen. Romanerna utspelas ofta i barndomsmiljöerna i Västerbottens inland, berättelser som han bar inom sig - ofta i många decennier- innan de tecknades ner.  Gäster är teologen Jayne Svenungsson, som efterträtt Torgny Lindgren på stol nummer nio i Svenska Akademien och John Sjögren, kulturskribent, som skrivit om Torgnys böcker. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Konstens sakrament: nio essäer om skapandet av John Sjögren. Jayne Svenungssons installationstal i Svenska Akademien (om Torgny Lindgren): Från i söndags.

Kultur, Repris

Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Loppmarknadsarkeologerna tittar lite extra på ett tålamodsprövande läggspel med flera hundra år på nacken - pusslet. Hur ofta saknas det inte bitar i pusslen du kan fynda i second hand-affären? Har tålamod för ett som saknar bitar? Det har pusselentsiuasten Lisa Ulfves som sedan ett par år köpt och lagt ett tjugotal loppisfyndade läggspel. Hon ser det som en typ av terapi. Dessutom har hon snöat in på ett ofta förekommande motiv - alplandskapen. Vi träffar också Peter Pluntky, långvarig leksaksexpert i Antikrundan, som berättar om pusslens utveckling från geografiläromedel till massproducerat tidsfördriv.   Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Den här helgen är det många som rapporterar in sina vårtecken till Vårkollen. Naturmorgon kör en egen vårkoll i sändningen från Hjälstaviken utanför Enköping. Programledare är Mats Ottosson. Den här helgen är det många som håller lite extra koll på vårtecken som blommande sälg, nyutslagna björklöv och doftande vitsippsmattor. För fjärde året i rad ordnas nämligen Vårkollen av Svenska botaniska föreningen tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet. Flera tusen människor rapporterar in sina vårtecken i det som kallas medborgarforskning. Kjell Bolmgren från SLU och Magdalena Agestam från Stockholms botaniska sällskap är några av dem som håller i trådarna. Båda medverkar i Naturmorgons direktsändning från Hjälstaviken utanför Enköping på lördag. Där har vi nämligen vår alldeles egna vårkoll - koll på sippor och sälg förstås, men också på vårfåglarna som just nu väller in över landet. Där har vi extra hjälp av fågelskådaren Gigi Sahlstrand. I vecpans kråkvinkel undrar poeten och konstnären Maria Westerberg  vimmelkantigt vårfrälst vad man ska med förståndet till när liljekonvaljerna är på väg upp ur jorden. Och på plats vid Hjälstaviken finns både reporter Lena Näslund och programledare Mats Ottosson. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Den här helgen är det många som rapporterar in sina vårtecken till Vårkollen. Naturmorgon kör en egen vårkoll i sändningen från Hjälstaviken utanför Enköping. Programledare är Mats Ottosson. Den här helgen är det många som håller lite extra koll på vårtecken som blommande sälg, nyutslagna björklöv och doftande vitsippsmattor. För fjärde året i rad ordnas nämligen Vårkollen av Svenska botaniska föreningen tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet. Flera tusen människor rapporterar in sina vårtecken i det som kallas medborgarforskning. Kjell Bolmgren från SLU och Magdalena Agestam från Stockholms botaniska sällskap är några av dem som håller i trådarna. Båda medverkar i Naturmorgons direktsändning från Hjälstaviken utanför Enköping på lördag. Där har vi nämligen vår alldeles egna vårkoll - koll på sippor och sälg förstås, men också på vårfåglarna som just nu väller in över landet. Där har vi extra hjälp av fågelskådaren Gigi Sahlstrand. I vecpans kråkvinkel undrar poeten och konstnären Maria Westerberg  vimmelkantigt vårfrälst vad man ska med förståndet till när liljekonvaljerna är på väg upp ur jorden. Och på plats vid Hjälstaviken finns både reporter Lena Näslund och programledare Mats Ottosson. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kultur

- Jag sitter där i bilen och känner mig som den mest ensamma lilla nyckelpigan i världen. Shanthi Rydwall Menon är komiker. Hon är adopterad från Indien och uppvuxen i Stockholm.  Shanthi tror att humor räddar de flesta i svåra stunder, älskar att promenera i skogen och lyssna på indie-pop musik. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fusk med stillbilder är gammalt. Nu kan kända ansikten stoppas in i porrfilmer, och snart kan en dator härma någons röst men med valfritt budskap. Och så om farliga tatueringar och konsten att hålla andan. Stillbilder har retuscherats länge inom reklam och propaganda, men rörliga bilder och talande röster har fått vara i fred. Nu ger snabba tekniska framsteg inom artificiell intelligens och datorsimuleringar helt nya möjligheter att lura oss även med video och ljud. I veckomagasinet hör vi också om att många tatueringsfärger fortfarande innehåller farliga ämnen, om hur pollenkorn räknas för hand för att göra en prognos, och så berättar redaktionens egen mästare om hur vi kan hålla andan länge. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Det är i juli 1987 och Jerry Williams och hans band har checkat in på hotell i Hofors. På kvällen gör dom en av sommarens sista spelningar i parken där. Men först är det sportnytt på TV som gäller. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han är Sörmlandssonen och civilekonomen som vigt sitt liv åt proffspolitiken sedan början av 90-talet, men vad har format honom? Ulf Kristersson (M) är först ut av Söndagsintervjuns åtta partiledarmöten. Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag.

Aktualiteter

Litteraturveckan i P1 går mot sitt slut och i veckans kulturkrönika skänker Kulturredaktionens Hanna Jedvik en tanke till alla författare i mellanskiktet, som sliter hårt. Långt bortom stora klirr i kassan, flärdfulla bjudningar och klippkort till tv-sofforna. Jag klickar mig runt på deckarförfattaren Camilla Läckbergs Instagramkonto. Bilder från en resa till Las Vegas, en helkväll på krogen efter knytblusmanifestationen, yogapass och ett självporträtt i taxin på väg till Svenska Akademien när Agneta Pleijel ska prisas. Visst finns här vardagsliv, vällingfläckar och hårt arbete också. Det råder dock ingen tvekan om att Camilla Läckberg lever det goda livet i sin stora etagevåning i Stockholms innerstad. Och det kan hon väl vara värd, tänker jag. Vi är nog många som avundas framgångens sötma och det glamourösa författarlivet - trots att sanningen kanske ligger närmare rollfiguren Hannah Horvath i tv-serien Girls, med en ständig och ojämn kamp mot ett genombrott som aldrig kommer. Det råder dock ingen tvekan om att Camilla Läckberg lever det goda livet i sin stora etagevåning i Stockholms innerstad I Sverige sliter de flesta författare hårt i mellanskiktet. Enligt siffror från Sveriges Författarförbund är det endast tio procent, alltså trehundra, av deras tretusen medlemmar som kan försörja sig på inkomster från sin litterära verksamhet och då är alltså framträdanden, biblioteksersättning och stipendier inräknat utöver försäljningen. Och om vi räknar dem som kan försörja sig och rent av vara välbeställda på inkomsterna från enbart sin bokförsäljning - ja då är antalet betydligt färre.  Det här vet alla som skriver. Men att skriva är för de allra flesta författare en så pass givande och stimulerande att man väljer att tråckla ihop livet ändå. Med hjälp av anställningar på hel- eller deltid vid sidan om skrivandet, eller genom att kuska runt på vägarna och göra författarbesök på skolor och bibliotek. Ändå har jag många gånger hört från förlag och författarorganisationer om hur de ständigt blir kontaktade av personer som dem undrar "hur de blir författare". Eller hur "de ska få sin historia berättad". Eller om att de vill skriva en bok på föräldraledigheten. Som om författare är något som man kan välja att bli. Bara så där. Lite som om att bestämma sig för att bli konstnär utan att kunna måla eller att bli it-miljonär utan att veta vad internet är. Som om författare är något som man kan välja att bli. Bara så där. Alla har förstås rätt att drömma, men det är onekligen lite svårt att förstå varför just föreställningen om det flärdfulla författarlivet har etsat sig fast så hårt. Speciellt med tanke på att det ligger så långt ifrån verkligheten. Och det är ju inte så att de som är framgångsrika, som Jan Guillou, Fredrik Backman, Jonas Jonasson och nämnda Läckberg, inte har slitit hårt och gjort stora satsningar. Åtminstone i ett visst skede av författarbanan. Så när vi låter oss förtrollas av Jan Guillous jaktstuga eller Läckbergs supertrendiga badrum, så bör vi kanske stanna upp och minnas alla de författare som tjänar sisådär en månadslön på försäljningen från sin senaste bok. Som kanske tog fem år att skriva. Hanna Jedvik Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emma Molin, panelen och Public Service m.m. Första timmen: * Historiskt möte mellan Nord- och Sydkorea * Hur gör man motstånd i Iran? * Är Svenska Akademien närmare upplösning idag? * Det nödvändiga turnerandet * Krönikör Ulrika Knutson * Panelen    Andra timmen:  * Kollektivboendet tillbaka * Public Service * Kampen om LO-väljarna * Tysk socialdemokrati i kris * Kåseri av Emma Molin   Programledare: Sara Stenholm-Pihl Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Stina Fagerberg Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emma Molin, panelen och Public Service m.m. Första timmen: * Historiskt möte mellan Nord- och Sydkorea * Hur gör man motstånd i Iran? * Är Svenska Akademien närmare upplösning idag? * Det nödvändiga turnerandet * Krönikör Ulrika Knutson * Panelen    Andra timmen:  * Kollektivboendet tillbaka * Public Service * Kampen om LO-väljarna * Tysk socialdemokrati i kris * Kåseri av Emma Molin   Programledare: Sara Stenholm-Pihl Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Stina Fagerberg Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Att öppna sin dörr och sitt hjärta. Prästen Christina Hultdin, språkkafékör och svensk-syriska folkmusikgruppen Sammani medverkar. Ersbodakyrkan, Umeå. "Om vi älskar varandra är Gud alltid i oss", står det i en av söndagens bibeltexter. Det har prästen Christina Hultdin och diakon Elin Granström tagit fasta på, och utgår i gudstjänsten från solidaritet mot medmänniskor och från ensamkommande barns situation. Ett vardagsliv, ett var dags liv, som jag och min man delar med de ensamkommande barnen, numera ungdomar från Afghanistan, som kom in i vårt liv och öppnade våra hjärtan. Jag är tacksam för allt det livet gett mig i min utökade familj och vänskapskrets. Christina Hultdin i gudstjänsten. Christina Hultdin är en av umeborna bakom nätverket Arezo. De förmedlar hem i familjer åt ensamkommande flyktingbarn, så dessa inte behöver lämna sin trygghet, vardag och gemenskap i Umeå när de fyllt 18 år. I gudstjänsten medverkar flera från Arezo med böner och reflektioner tillsammans med personer från Ersbodakyrkans språkkafé. Medverkar gör också den svensk-syriska folkmusikgruppen Sammani och språkkaféets kör. Texter Hosea 11:1-4 1 Johannesbrevet 4:10-16 Johannesevangeliet 16:5-11 Musik Så som i himlen (D Saucedo Grzechowski, C Gontevas, S L Olsson) Med hjärtats tillit (Psalmer i 2000-talet 817 a) Så länge solen värmer jorden (Sv Ps 602) Lamma Bada/Vem kan segla förutan vind (trad Mellanöstern, trad Finland) Lägg i varandras händer fred (Psalmer i 2000-talet 831) Badak ala bali (Fairuz) Sverige (J Berg) Jag tror på en Gud som är helig och varm (Sv Ps 766) Det finns en väg (J Gardell, C Kindbom, M Tärnfors) Gud, från ditt hus, vår tillflykt, du oss kallar (Sv Ps 288) Parfume de Gitane (A Brahem)  Medverkande Christina Hultdin - textläsning, predikan, samtal Margot Asplund - textläsning Anna Nyberg - samtal Hussein Alizadeh - samtal Aktiva i Arezo och Ersbodakyrkans språkkafé - böner Språkkaféets kör Anna Forslund - körledare Folkmusikgruppen Sammani (Sunniva Abelli, Ghiath Al Bitar, Elin Granström, Johan Lingegård, Marcel Mukdad, Arvid Staaf) Elisabeth Tobiasson - solosång Gustav Lundell - piano Maria Grahn - orgel, piano  Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media Tekniker: Eskil Lövström och Magnus Kjellsson Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

Varför är villkoren för hockeytjejer och hockeykillar så olika? I detta avsnitt tittar Kluvet land närmare på rättvisan i rinken. För manliga elithockeyspelare är tiden på isen som ett jobb; och de får lön som gör det möjligt att på heltid fokusera på hockeyn. Kvinnliga elitspelares verklighet ser helt annorlunda ut. - Vi har tjejer i laget som nästan jobbar heltid och ändå har hockeyn som heltid också. De gör det riktigt bra, säger Rebecca Stenberg forward i Luleå hockey/MSSK.  Inom damhockeyn i Sverige finns inga proffsspelare i egentlig mening - de flesta fixar och trixar för att få jobb och studier att fungera samtidigt som de spelar hockey på högsta nivå. En undersökning som SVT Sport gjort visar stora skillnader i genomsnittsinkomsten bland herrar och damer i den svenska hockeyeliten. I genomsnitt har en kvinnlig elitspelare 4 000 kr/månad - medan en man i snitt har mer än 100 000 kr/månad. - Man måste jobba aktivt för att få normen att förändras, säger Kajsa Gilenstam, medicine doktor och universitetslektor vid idrottsmedicin, Umeå universitet. Hon har länge studerat villkoren för damer och tjejer inom ishockeyn. - Det ska vara lika och rättvist och vi måste bli bättre, säger Olof Östblom, tävlingschef i Svenska ishockeyförbundet. Ändå menar han att ishockeyförbundet inte kan styra hur mycket klubbarna ska satsa när det gäller damhockeyn i förhållande till herrarnas hockey. - Det finns klubbar som jobbar fantastiskt bra och klubbar som jobbar mindre bra. Samtidigt blir det konstigt om vi ska gå in och berätta hur de ska betala ut sina löner och sätta sina istider, menar Olof Östblom. Men det finns klubbar som satsar. En av dem är Emmas och Rebeckas Luleå hockey/MSSK. Här har förutsättningarna förbättrats när det gäller till exempel istider, tillgång till läkare, fysioterapeuter och tränare. Nästa steg är att tjejerna ska ha möjlighet att träna på dagtid med lön - ett första steg mot att de kunna leva på sin hockey. - Om vi ska vara en vinnande klubb så måste vi satsa på vårt mål om en jämställd klubb med hockey på lika villkor för tjejer och killar, säger Luleå hockeys VD Stefan Enbom. Reporter Anette Olofsson Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Litteraturveckan i P1 går mot sitt slut och i veckans kulturkrönika skänker Kulturredaktionens Hanna Jedvik en tanke till alla författare i mellanskiktet, som sliter hårt. Långt bortom stora klirr i kassan, flärdfulla bjudningar och klippkort till tv-sofforna. Jag klickar mig runt på deckarförfattaren Camilla Läckbergs Instagramkonto. Bilder från en resa till Las Vegas, en helkväll på krogen efter knytblusmanifestationen, yogapass och ett självporträtt i taxin på väg till Svenska Akademien när Agneta Pleijel ska prisas. Visst finns här vardagsliv, vällingfläckar och hårt arbete också. Det råder dock ingen tvekan om att Camilla Läckberg lever det goda livet i sin stora etagevåning i Stockholms innerstad. Och det kan hon väl vara värd, tänker jag. Vi är nog många som avundas framgångens sötma och det glamourösa författarlivet - trots att sanningen kanske ligger närmare rollfiguren Hannah Horvath i tv-serien Girls, med en ständig och ojämn kamp mot ett genombrott som aldrig kommer. Det råder dock ingen tvekan om att Camilla Läckberg lever det goda livet i sin stora etagevåning i Stockholms innerstad I Sverige sliter de flesta författare hårt i mellanskiktet. Enligt siffror från Sveriges Författarförbund är det endast tio procent, alltså trehundra, av deras tretusen medlemmar som kan försörja sig på inkomster från sin litterära verksamhet och då är alltså framträdanden, biblioteksersättning och stipendier inräknat utöver försäljningen. Och om vi räknar dem som kan försörja sig och rent av vara välbeställda på inkomsterna från enbart sin bokförsäljning - ja då är antalet betydligt färre.  Det här vet alla som skriver. Men att skriva är för de allra flesta författare en så pass givande och stimulerande att man väljer att tråckla ihop livet ändå. Med hjälp av anställningar på hel- eller deltid vid sidan om skrivandet, eller genom att kuska runt på vägarna och göra författarbesök på skolor och bibliotek. Ändå har jag många gånger hört från förlag och författarorganisationer om hur de ständigt blir kontaktade av personer som dem undrar "hur de blir författare". Eller hur "de ska få sin historia berättad". Eller om att de vill skriva en bok på föräldraledigheten. Som om författare är något som man kan välja att bli. Bara så där. Lite som om att bestämma sig för att bli konstnär utan att kunna måla eller att bli it-miljonär utan att veta vad internet är. Som om författare är något som man kan välja att bli. Bara så där. Alla har förstås rätt att drömma, men det är onekligen lite svårt att förstå varför just föreställningen om det flärdfulla författarlivet har etsat sig fast så hårt. Speciellt med tanke på att det ligger så långt ifrån verkligheten. Och det är ju inte så att de som är framgångsrika, som Jan Guillou, Fredrik Backman, Jonas Jonasson och nämnda Läckberg, inte har slitit hårt och gjort stora satsningar. Åtminstone i ett visst skede av författarbanan. Så när vi låter oss förtrollas av Jan Guillous jaktstuga eller Läckbergs supertrendiga badrum, så bör vi kanske stanna upp och minnas alla de författare som tjänar sisådär en månadslön på försäljningen från sin senaste bok. Som kanske tog fem år att skriva. Hanna Jedvik Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I detta program möter vi bl a före detta barnsoldater, sjukvårdspersonal som arbetar under mycket svåra förhållanden och aktivisten Anas al-Sarari som efter ett kritiskt Facebook-inlägg greps och torterades av rebellerna. - Att höra deras berättelser krossar något inom mig, säger Johan-Mathias Sommarström om sitt möte med de före detta barnsoldaterna under sin reportageresa i Jemen. Hör dem berätta, inte bara om mörkret och de svåra minnena, men också om sina drömmar.  Musiken som hörs i programmet är stycket Peace Symphony av tonsättaren Johannes Jansson, framförd av Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören under dirigent Ville Matvejeff vid en konsert i Berwaldhallen den 13 april 2018.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. Jakten på jeansleverantören i Hongkong går vidare - ett företag som spelade en avgörande roll när JC:s rekonstruktion gick igenom. Vad är det för företag? Och vem står bakom? Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Vi ska studera driftiga människor med förmågan att snacka för sig, skapa uppmärksamhet i sociala medier och sälja grejer - saker de inte alltid skapat själva, men tydligt satt sin egen signatur på. Vi ska kort sagt ge oss i kast med vad modebranschen värderar högt idag - den aktive mångsysslaren med stort kontaktnät och ännu större självförtroende. Personer som inte nödvändigtvis kan skissa, klippa till, drapera eller sy, men som har en förmåga att skapa hype kring ett märke - eller fler - genom att otvunget och självklart röra sig mellan många olika genrer över vilka de - likt sagans älva Tingeling - verkar kunna sprida ett slags magiskt framgångspulver över allt de gör, oavsett vad det än är. Inte minst söker de stora och anrika lyxmodehusen - eller kanske framför allt de - efter denna typ av personer i förhoppning om att de kan ge dem en nytändning, en samtida relevans. För den unga generationen av köpstarka konsumenter är måttligt intresserad av att höra tjatande om modehusens långa historia, stora hantverksskicklighet - och den diskreta elegans som detta gett tidigare kunder. De vill ha samtida mode att bära till vardags, idag och just nu - men gärna kryddat med den höga status som är förenad med märkenas bakgrund som exklusiva och eleganta modehus för eliten. Gamla märken letar därför efter personer som inte bara förstår hur dagens konsumenter tänker, utan också förmår att skapa iögonfallande produkter som får deras Instagram-konton att spraka, och deras kontokort att glöda. En av de mest framgångsrika i att bryta mot gamla modetraditioner, ta in nya influenser och väcka uppmärksamhet och, inte minst, dra in pengar är amerikanen Virgil Abloh. Tidningen Time utsåg honom i veckan till en av "världens hundra mest inflytelserika personer 2018". Rubriken löd: "Fashion's new force". Virgil Abloh, som är 38 år gammal, var länge känd som "kompis till Kanye West". En artist som han sedan i början av 2000-talet varit "creative director" för. Skyll den svarta kiltliknande skinnkjolen från Givenchy som Kanye tidigare brukade bära, på Virgil Abloh. En man som inte är skolad i mode, utan har en bakgrund som arkitekt- och civilingenjörsstudent, och DJ. Musik har bidragit till hans intresse för mode, men inte på det sätt som vanligtvis har hyllats. Han säger sig älska sneakers och 90-talets stora t-tröjor med bandnamn på. Nirvana är ett av dem. 2012 startade han märket Off-White, för att försöka skapa en blandning av streetwear och high fashion. I veckans program tar vi en närmare titt på dagsläget i modebranschen. Och inte minst berättar vi mer om Virgil Abloh. Vi pratar bland annat med Ann-Sofie Noring på Moderna Museet om en av Virgil Ablohs stora inspirationskällor - den franske konstnären Marcel Duchamp. Vi pratar också med Max Schiller från det svenska modemärket Eytys, om hur det går till att starta ett modeföretag från grunden. Och så träffar vi Maayan Zilberman som tillverkar modegodis - målade sockerskulpturer i former som läppstift, solglasögon och guldhalsband, allra helst sådana som ser ut som riktiga produkter från riktiga varumärken. Veckans gäst är Cia Jansson, chefredaktör på tidningen Elle. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Emy Maru pluggar till läkare. Hon har bara en tenta kvar när telefonen ringer. Hennes pappa är förd till det ökända häktet Maekelawi i Etiopien. Ingen berättar varför, ingen får kontakt. Fikru Maru flydde från Etiopien till Sverige 1977. Han startade 2006 det första sjukhuset för avancerad hjärtvård i Etiopien, Addis Cardiac Hospital. Fikru, som är hjärtläkare, pendlar mellan familjens villa i Aspudden och sjukhuset i Addis Abeba. En morgon 2013 grips han i sitt hem i Addis misstänkt för att vara del i en omfattande korruptionshärva kring landets tullminister. Sedan dess har han - utan att få någon friande eller fällande dom - suttit frihetsberövad på fängelset Kilinto. Sjukhuset står till viss del still.  I dokumentären följer Johan Cedersjö Emys kamp för att få sin pappa fri. Det är kamp mot Etiopien, en kamp mot svenska utrikesdepartementet och en kamp som aldrig verkar ta slut. DETTA HAR HÄNT SEDAN DOKUMENTÄREN SÄNDES FÖRSTA GÅNGEN SEPTEMBER 2016: I maj 2017 friades Fikru Maru från alla misstankar om korruptionsbrott i Etiopiens högsta domstol. Detta efter att domstolen ogiltigförklarat de vittnesmål som vi hörde om i dokumentären. Men Fikru Maru blev inte fri. För redan innan han frikändes anklagades han för att ligga bakom det fånguppror som ledde till branden på fängelset Kilinto.  Fikru Maru har hela tiden nekat till anklagelserna men även denna rättsprocess har dragit ut på tiden. Senaste beskedet från domstolen är att domen, som skjutits framåt flera gånger, nu kommer att avkunnas på tisdag, 8 maj. Emy Maru har inte slutat sin kamp. Hon stannade i Etiopien i 19 månader. Hon bor idag i Sverige men kommer att vara på plats i Etiopien igen den 8 maj. Emy omfamnar Fikru i samband med förhandlingar i domstolen 2 augusti 2016. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En hel vecka av läsande och litteratur har gått i mål! I det här programmet har vi samlat några av intervjuerna från veckan som gått. Vi möter författaren Jenny Jägerfeld dubbelt aktuell med två böcker i vår: Comedy Queen och romanen Blixtra, sparka, blända! Och så har vi författarna Ingrid Elam och Jerker Virdborg i studion. Tillsammans har de ställt samman en tegelstenstjock bok: "Svenska noveller" från Almqvist till Stoor. Och så är Viktoria Jäderling här, som har skrivit den uppmärksammade novellsamlingen "Åh Lunargatan". Men, vi börjar hos lyssnarjuryn som bokcirklat sig fram till årets romanprisvinnare. Fyra böcker var nominerade och lyssnarjuryn valde att ge priset till Aleksander Motturi. Men, hur kom lyssnarjuryn fram till årets romanprisvinnare? Mina Benaissa leder samtalet. Producent: Alba Mogensen Sänds även på tisdag kl. 01.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Litteraturvetaren Torbjörn Forslid samtalar med författarna Elisabeth Hjorth och Mats Kolmisoppi om hittepå som lögn, fantasi - och en högre sanning? Skönlitteratur heter fiction på engelska. Det fiktiva är det utmärkande draget i romaner och kanske också i poesi. På den sista dagen av P1:s litteraturvecka undersöker Filosofiska rummet just detta begrepp. Vad är fiktion, och vad är det idag, i vår så kallade "post sanning"-era, när allt fler tycks allt mindre noga med att återge verkligheten korrekt och sanningsenligt? Behöver vi verkligen mer fiktion? Hur mycket fiktion klarar Sverige, och världen? Kanske är det så att fiktionen är visionär, kanske kan vi med just fiktionens och fantasins kraft föreställa oss nya möjliga vägar vidare... Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem. Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning. Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden. Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra. Reporter: Niklas Zachrisson. Programledare: Marie-Louise Kristola. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.45.

Vetenskap, Repris

I det första avsnittet av Ordvalet vänder och vrider vi på begreppet fejkade nyheter, eller fake news, som ju blivit centralt i valrörelser på flera håll i världen och så även i Sverige. Vi möter Kristoffer Egeberg som är journalist, redaktör och ansvarig för faktagranskningssajten faktisk.no. Han vill helst att alla ska sluta använda begreppet fejkade nyheter. Jack Werner, aktuell med boken "Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå", berättar om begreppet fejkade nyheters ursprung och hur det spred sig runt världen. Jack Werner menar att begreppet idag används som ett enkelt svar på komplicerade frågor. Olle Hägg Nathalie Rothschild Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45 samt natt mot nästa lördag kl. 03.50.

Aktualiteter, Repris

Första rad: Denna enkla hamn en gång sedd av ett barn Uppläsning: Gunnar D Hansson Diktsamling: "Tapeshavet " Förlag: Bonniers, 2017 Gunnar D Hanssons diktsamling "Tapeshavet" har fått Sveriges Radios Lyrikpris för att den, som Juryn skriver: på snillrika strövtåg genom tiden och skriften vidgar tanken och öppnar upp svindlande perspektiv. Poeten sätter spaden i den bohuslänska myllan och gräver upp lager efter lager av historia, geologi, ekologi, bygdekultur och litteratur. Det är gränslös dikt som omfamnar alla former och bär sin encyklopediska lärdom lekande lätt. Här speglas skapelsen i ett snäckskal och villovägarna leder fram mot det mänskligas mysterier. De andra fyra nominerade diktsamlingarna är "Rosor skador" av Jenny Tunedal, "Acceleration" av Emil Boss, "Familieepos" av Johanna Frid och Gordana Spasic samt "Det ängelsgröna sakramentet" av Eva Kristina Olsson. Priset delades ut den 27 april på Stadsbiblioteket i Göteborg under en direktsändning i P1. MUSIK Francos Poulenc: Villanelle EXEKUTÖR Peter Verhoyen piccolaflöjt, Stefan de Schepper piano Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I veckan lanserades sajten för faktagranskning, Faktiskt. Direkt möttes formatet av kritik. Hur öppna bör medier vara med hur valkompasser fungerar? Är mediehusen redo för GDPR? Faktiskt lanserad och direkt kritiserad I veckan var det dags. Sveriges televisions, Sveriges Radios, Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Kits gemensamma satsning på faktagranskning - sajten Faktiskt. Det är ett samarbete som varit omdebatterat redan innan starten. I veckan hann sidan knappt laddas innan en stämpel fick stenhård kritik från en granskad part. SVT anklagades för att vara fel ute när de stämplat ett LO-påstående som "faktiskt. helt fel". Kritiken i det här fallet kom från väntat håll. Men den säger likväl något om svårigheten med tvärsäkra sant- och falskt-etiketter. Reporter: Therese Rosenvinge. Valkompasser - demokratiskt verktyg eller genväg?    Förra veckan lanserade Nyhetsbyrån TT sin valkompass inför höstens val i Sverige. I vanlig ordning dröjde det inte länge innan debatten om hur den är utformad drog igång. Varför finns det ingen fråga om samtyckeslagen med, undrade några. Inga landsbygdsfrågor, skrev någon. Vem vill göra en valkompass utan en enda fråga om funktionsrätt, skrev en tredje. Att göra en bra valkompass är en svår uppgift som kräver många val. Utöver det givna om vilka sakfrågor som ska vara med, ska även partiernas ståndpunkter hamna rätt. Den måste vara rättvis och politiskt representativ samtidigt som den inte får vara för omfattande och komplex. Så hur gör man då? Och vilka är riskerna med att trycka ner ett rörig och rörligt politiskt landskap i ett snabbklickat webbtest? Reporter: Johan Cedersjö. GDPR stöper om mediebranschen Det nya guldet brukar det kallas av analytiker och kommentatorer. Men det är något som håller på att hända med en av de viktigaste byggstenarna i den digitala medie-ekonomin - användardatan. För om en knapp månad inträder vad som av många beskrivs som ett paradigmskifte. Det är något så tekniskt och tråkigt som att gamla personuppgiftslagen, PUL, ersätts av en EU-gemensam lagstiftning, GDPR. Förändringen är något som kan komma att skaka om mediernas affärsmodell i grunden. Så hur redo är egentligen medieföretagen? Reporter: Erik Petersson. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot nästa söndag.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han är Sörmlandssonen och civilekonomen som vigt sitt liv åt proffspolitiken sedan början av 90-talet, men vad har format honom? Ulf Kristersson (M) är först ut av Söndagsintervjuns åtta partiledarmöten. Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emma Molin, panelen och Public Service m.m. Första timmen: * Historiskt möte mellan Nord- och Sydkorea * Hur gör man motstånd i Iran? * Är Svenska Akademien närmare upplösning idag? * Det nödvändiga turnerandet * Krönikör Ulrika Knutson * Panelen    Andra timmen:  * Kollektivboendet tillbaka * Public Service * Kampen om LO-väljarna * Tysk socialdemokrati i kris * Kåseri av Emma Molin   Programledare: Sara Stenholm-Pihl Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Stina Fagerberg Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emma Molin, panelen och Public Service m.m. Första timmen: * Historiskt möte mellan Nord- och Sydkorea * Hur gör man motstånd i Iran? * Är Svenska Akademien närmare upplösning idag? * Det nödvändiga turnerandet * Krönikör Ulrika Knutson * Panelen    Andra timmen:  * Kollektivboendet tillbaka * Public Service * Kampen om LO-väljarna * Tysk socialdemokrati i kris * Kåseri av Emma Molin   Programledare: Sara Stenholm-Pihl Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Stina Fagerberg Från i morse.

Aktualiteter, Repris