Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2018-05-06

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i söndags.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Reportage om Svenska Dagbladets publicering om att kronprinsessan Victoria ofredats av "Kulturprofilen". Samtal i studion om användandet av anonyma källor med Peter Wolodarski och Anne Lagercrantz. Anonyma källor har alltid haft sin plats inom journalistiken. Det finns många fall där personer först i skydd av anonymitet vågar vittna och berätta om missförhållanden och missbruk. Men användningen av anonyma källor är inte oproblematisk. Ta diskussionen om anonyma vittnen under rättegångar som parallell. Förslag om att tillåta detta i Sverige har funnits länge, men både partier och jurister ger ofta hårt motstånd. Anonyma vittnen, argumenterar de, hotar den mest grundläggande principen i en rättsstat. Rätten att få en rättvis rättegång; rätten att som anklagad veta vad och vem det är man försvarar sig emot. I Medierna 5 maj ägnar vi hela programmet åt användandet av, och problemen med, anonyma källor. Du hör ett reportage om Svenska Dagbladets publicering om att den så kallade Kulturprofilen ska ha ofredat kronprinsessan Victoria. Tre anonyma källor stod för anklagelsen i tidningen. Men vad säger egentligen Hovet?  Dessutom direktsänt samtal i studion med Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter och Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT Nyheter. Hur ser de på användningen av anonyma källor? Från gårdagen. Sänds även kl. 19.03.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Ekonomiekot Extra sänder från Kulturhuset i Stockholm - om oron för handelshot, tullar, kronras och en dystrare konjunktur. Eller är allt det där bara negativt brus? Är vi i själva verket bara i början av en uppgångsperiod? Programledare: Hanna Malmodin   Gäster: Staffan Sonning, ekonomikorrespondent Sveriges Radio Mattias Sundling, strateg Danske Bank Anders Billing, producent och chef Ekonomiekot   Tekniker: Krister Tjernell Från kl. 11.40.

Anmärkning
Ekonomi, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Går det att skämta om religioner, livsåskådningar och dess profeter? Var går gränsen för ett skämt med religiösa inslag? När blir det kränkande, elakt eller rasistiskt? I veckans program bjuder vi in lyssnarna att ringa och fylla programmet med sina egna berättelser om humor och religion eller dra ett bra skämt. Finns det överhuvudtaget en gräns för religiösa skämt? I vår sekulariserade värld är det väl bara att skoja?  Medverkar gör också komikerna Marika Carlsson och Mackan Andersson samt prästen och satirtecknaren Kent Wisti. I studion finns Awad Olwan Imam och Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet, för att samtala med Människor och tros lyssnarna. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
1931 gavs romanen "The Good Earth" ut i USA. Den var skriven av Pearl Buck och vann genast publikens och kritikernas gillande. "The Good Earth" belönades med Pulitzerpriset och det gjordes film i Hollywood. Även i Sverige uppmärksammades romanen och några år senare tilldelades författaren det finaste priset av dem alla: Nobelpriset i litteratur. Vem var Pearl Buck? Och är boken "Den goda jorden" en klassiker? Det tycker i alla fall Elin Claeson. Detta är en repris från 2009, Från igår. Sänds även tisdag kl 03.50.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Litteraturvetaren Torbjörn Forslid samtalar med författarna Elisabeth Hjorth och Mats Kolmisoppi om hittepå som lögn, fantasi - och en högre sanning? Skönlitteratur heter fiction på engelska. Det fiktiva är det utmärkande draget i romaner och kanske också i poesi. På den sista dagen av P1:s litteraturvecka undersöker Filosofiska rummet just detta begrepp. Vad är fiktion, och vad är det idag, i vår så kallade "post sanning"-era, när allt fler tycks allt mindre noga med att återge verkligheten korrekt och sanningsenligt? Behöver vi verkligen mer fiktion? Hur mycket fiktion klarar Sverige, och världen? Kanske är det så att fiktionen är visionär, kanske kan vi med just fiktionens och fantasins kraft föreställa oss nya möjliga vägar vidare... Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Det är kanske inte en fråga som du funderat särskilt mycket över. Men det är därför Loppmarknadsarkeologerna finns. Vi nystar i historien bakom denna runda, trinda sparform. Ingvar Körberg arbetade förr på Svenska sparbanksföreningen och började intressera sig för sparandet. Han skrev en bok om sparbössor, där grisarna länge varit återkommande. Ingvar menar att det finns flera anledningar till att svinet blev något vi stoppade våra mynt i. Grisen har länge varit en symbol för hushållande och lycka, inte bara i vår del av världen. Frågan är dock hur framtiden ser ut för detta föremål när vi nu går mot ett mer kontantlöst samhälle. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi sänder från Hornsö i Småland - ett av Västeuropas viktigaste områden för bevarande av sällsynta insekter. Och så spanar vi efter tjäderns lekplatser. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag finns vår fältreporter Lena Pettersson bland raggbockar, gamla ekar och brandpräglade tallar i Hornsö i östra Småland. Redan för hundra år sedan hittades det märkliga insekter här. Och i dag är Hornsö ett av Västeuropas viktigaste områden för bevarande av rödlistade insekter. Här lever runt 700 olika arter av vedskalbaggar. Många av dem är svåra att hitta på annat håll. Men här trivs också andra insekter och fåglar. Sven G Nilsson, professor emeritus vid Lunds universitet, medverkar i programmet och berättar vad det är som gör Hornsö så unikt. Och så spanar vi efter tjäder tillsammans med Janne Hellenberg och Christer Johansson. I tio år har de systematiskt sökt i skogarna mellan Göteborg och Borås efter lekplatser där tjädertuppar samlas för att spela. De vill hitta lekplatserna för att om möjligt hindra att de förstörs. I veckans kråkvinkel kapitulerar Mikael Niemi för naturens krafter. Islossning i Tornedalen är något alldeles speciellt. Och så tar vi reda på varför hackspettarna hackar som tokiga på lyktstolpar. Flera lyssnare vittnar om det här fenomenet. Vi lär oss - kanske en gång för alla - skillnaden på hur en gärdsmyg och en rödhake sjunger. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi sänder från Hornsö i Småland - ett av Västeuropas viktigaste områden för bevarande av sällsynta insekter. Och så spanar vi efter tjäderns lekplatser. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag finns vår fältreporter Lena Pettersson bland raggbockar, gamla ekar och brandpräglade tallar i Hornsö i östra Småland. Redan för hundra år sedan hittades det märkliga insekter här. Och i dag är Hornsö ett av Västeuropas viktigaste områden för bevarande av rödlistade insekter. Här lever runt 700 olika arter av vedskalbaggar. Många av dem är svåra att hitta på annat håll. Men här trivs också andra insekter och fåglar. Sven G Nilsson, professor emeritus vid Lunds universitet, medverkar i programmet och berättar vad det är som gör Hornsö så unikt. Och så spanar vi efter tjäder tillsammans med Janne Hellenberg och Christer Johansson. I tio år har de systematiskt sökt i skogarna mellan Göteborg och Borås efter lekplatser där tjädertuppar samlas för att spela. De vill hitta lekplatserna för att om möjligt hindra att de förstörs. I veckans kråkvinkel kapitulerar Mikael Niemi för naturens krafter. Islossning i Tornedalen är något alldeles speciellt. Och så tar vi reda på varför hackspettarna hackar som tokiga på lyktstolpar. Flera lyssnare vittnar om det här fenomenet. Vi lär oss - kanske en gång för alla - skillnaden på hur en gärdsmyg och en rödhake sjunger. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
- Kreativitet handlar om att låta oväntade associationer mötas, som till exempel ett mycket svagt lim med de ivägflygande bokmärkena i en psalmbok. Jenny Jägerfeld är legitimerad psykolog, författare och föreläsare. Hon har en privat terapimottagning driver samtalsserierna "Psykologer läser böcker" och "Psykologer går på teater". Hon har podden Superältarna ihop med Johanna Thydell och skriver krönikor och artiklar om framför allt litteratur, sexualitet och psykologi samt svarar på frågor i SvD Junior och på Psykologiguiden. År 2006 debuterade hon som författare med romanen Hål i huvudet och hösten 2010 kom hennes andra bok, ungdomsromanen Här ligger jag och blöder, som bland annat fick Augustpriset i barn- och ungdomsklassen och 2017 tilldelades hon Astrid Lindgren-priset för hela sitt författarskap. 2012 sommarpratade hon om hur hennes reumatiska sjukdom ledde fram till att hon började skriva på allvar. Nu är hon aktuell med två böcker: romanen Blixtra, spraka, blända! och barnboken Comedy Queen. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hur påverkar det indragna litteraturpriset anseendet för de övriga nobelpriserna? Ansvariga för kemi, fysik och medicin svarar. Vi hör om odling av embryon och av hjortron och hur Turing bidrar till sötvatten. Beskedet att inte dela ut något litteraturpris i år var rätt, men hela historien påverkar ändå nobelprisets anseende totalt sett, säger företrädare för de naturvetenskapliga priserna. I Veckomagasinet hör vi också om framsteg i att odla både mänskliga embryon och hjortron, och om hur kodknäckargeniet Alan Turing nu visar sig vara framsynt kemist gällande avsaltning av havsvatten. Från i fredags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Att få förlagen att fatta vilken fantastisk bok man skrivit har varit en pärs för många. 1944 berättade Jan Fridegård, en av de svenska proletärförfattarna om hur det var för honom. Från i onsdags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Kommunalråd vid 23, partiledare vid 28 - Sveriges yngsta någonsin - och tvåbarnsmor vid 30. Vad driver henne? Och hur har Ebba Busch Thor och hennes idéer påverkats av uppväxten i Livets Ords skola? Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
För en månad sedan lämnade tre ledamöter i Svenska Akademien arbetet, och utlöste därmed den kris som resulterat i att utdelningen av Nobelpriset i litteratur ställs in i år. Men det finns fler än Akademien som har problem med förtroendet. Så kom nobelnyheten vi alla väntat på, åtminstone på landets kulturredaktioner. Och nästan som i en saga är det ett speciellt ord som förekommer tre gånger, i pressmeddelandet Akademien - denna gång mycket punktligt - sände ut i fredags morse. Förtroende. Beslutet att skjuta upp årets litteraturpris har fattats mot bakgrund av "ett minskat förtroende för Akademien i omvärlden". De aktiva ledamöterna är "fullt medvetna om att den nuvarande förtroendekrisen ställer höga krav på ett långsiktigt och kraftfullt förändringsarbete" och finner det nödvändigt att skapa tidsrum för att "återställa det allmänna förtroendet". Akademien verkar alltså ha tagit kritiken emot sig på allvar. Gott så. Men när det gäller just förtroendet kan man egentligen inte säga någonting riktigt säkert om Svenska Akademien. Under april gjorde visserligen både och mätningar, med klart nedslående resultat, men allt annat hade nog varit en smärre sensation, just nu. Hur förtroendet för Akademien utvecklats över tid finns inga siffror på. Det gör det däremot vad gäller oss i massmedia. Och de senaste mätningarna från både SOM-institutet och Medieakademin visar på en oroande tendens. Visserligen får vi inom public service som vanligt rätt fina siffror, generellt, särskilt om man jämför med dagspress och reklamfinansierad television. Men utvecklingen är inte så bra, och det värsta är att vårt förtroende i allt högre grad tycks bero på var man står politiskt. De som röstar till vänster har högre förtroende för public service än de som röstar till höger - och gapet ökar. Det är såklart särskilt besvärligt för en verksamhet vars själva legitimitet vilar på att vi uppfattas som sakliga och opartiska. Det rör uppdragets kärna - lite som om Svenska Akademins läskunnighet skulle sättas i fråga. Vilket den inte har, vad jag vet. Den förtroendekrisen har ju snarare varit moralisk, och underblåsts av metoo-rörelsens uppror mot patriarkatet; en institution som Akademien, med sina frackar och långklänningar, sin slutenhet och sina allmänt ålderdomliga umgängesformer framstått som en emblematisk representant för. Jag menar inte att det inte skulle funnits problem, och allvarliga sådana, eller att de skulle hanterats exemplariskt; men jag undrar om krisen skulle blivit så här djup om inte Akademien hamnat på fel sida om rätt och fel i en, just nu, mycket stark berättelse om vår egen tid. Så om Svenska Akademien nu ska ägna sig åt rekonstruktion och självrannsakan, kanske vi på kulturredaktionerna också skulle göra det. Titta lite på hur vi berättat om den här krisen, fundera på vad som varit rätt och rimligt och var vi kanske dragits med i drevet eller fallit in i kören - och varför. För förtroendets skull. Mårten Arndtzén Sänds även kl. 12.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om en omtalad bild på Horace Engdahl som skrattar, om jakten på det perfekta fiskedraget, om journalistik vid utvisningar, satir av Public Service, Johan Norbergs krönika och ett kåseri av Emil Jensen Timme 1: * Nobelpriset i litteratur delas inte ut i år * Analys av bilden på Horace Engdahl som skrattar * Libanon går till val idag för första gången sen 2009 * Tysk ombudsman mot antisemitism * Krönika av Johan Norberg * Panelen:Heidi Avellan, Martin Klepke och Widar Andersson om: - Möjlig gemensam flyktingpolitik mellan (S) och (M) - Om (M):s förslag om ett jobbskatteavdrag lockar - Om att frysa biståndet till Palestina efter Abbas uttalande som (L) vill   Timme 2: * Journalistikens bevakning av flyktingar i förändring * Satir med Public Service * Jakten på det perfekta fiskedraget * Macron har varit Frankrikes president i 1 år * Ny bok om Guds betydelse * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om en omtalad bild på Horace Engdahl som skrattar, om jakten på det perfekta fiskedraget, om journalistik vid utvisningar, satir av Public Service, Johan Norbergs krönika och ett kåseri av Emil Jensen Timme 1: * Nobelpriset i litteratur delas inte ut i år * Analys av bilden på Horace Engdahl som skrattar * Libanon går till val idag för första gången sen 2009 * Tysk ombudsman mot antisemitism * Krönika av Johan Norberg * Panelen:Heidi Avellan, Martin Klepke och Widar Andersson om: - Möjlig gemensam flyktingpolitik mellan (S) och (M) - Om (M):s förslag om ett jobbskatteavdrag lockar - Om att frysa biståndet till Palestina efter Abbas uttalande som (L) vill   Timme 2: * Journalistikens bevakning av flyktingar i förändring * Satir med Public Service * Jakten på det perfekta fiskedraget * Macron har varit Frankrikes president i 1 år * Ny bok om Guds betydelse * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om att be och inte ge upp, pastor Robert Eriksson på bönsöndagen från Betlehemskyrkan i Göteborg. Med Betlehemskyrkans musikkår och Psalmorkestern. Undersökningar visar att nästan alla människor ber någon gång. Ett barn som just har lärt sig tala kan be. Bönen är universell och så enkel. Och samtidigt finns oändliga djup att utforska i bönens värld. Vi kan inte nagla fast vad bön är. Men ändå fortsätter vi att be. ur predikan I dagens evangelietext hör vi en liknelse om en domare och en änka som är så påstridig att domaren till slut låter henne få ut vad hon har rätt till. Jesus är noga med att Gud inte är som den "orättfärdiga domaren". Gud är annorlunda och möter oss med kärlek. Men vi behöver vara som kvinnan som inte ger sig, är budskapet. Att envist fortsätta att utforska det där med bönen.   Samtidigt får bönen aldrig bli en prestation. Den tro som bär mitt liv säger att vi aldrig kan nå fram till Guds närvaro. Vi är redan i Guds närvaro. Gud är alldeles nära, inom oss. Det finns alltså ingenting att uppnå. Det är inte för att nå Gud som vi ber. Vi ber för att bli närvarande hos den Gud som alltid är närvarande hos oss. Vi behöver möjligen lämna en del saker som vi lärt oss genom livet bakom oss för att kunna vara i Guds ständiga närvaro, men det finns ingenting att uppnå för att komma dit. Ur predikan   Text Psaltaren 13 Efesierbrevet 3: 14-21 Lukas 18:1-8 Musik   Festival Fanfar (William Himes) Ps 334 Hur skall jag prisa dig, min Gud (C Wesley/A Widegård) Hör min bön  (Erik Tilling)                                In Perfect Peace (Kenneth Downie)        Ps 821 Du Är En Bön (Ingmar Johansson) Ps 800 Vi tackar dig att tron har funnit uttryck (F. Kaan,O.Engström,A.Eriksson) Jubilee March (David Glänneskog) (Alla psalmer är ur Psalmer och Sånger) Medverkande Gudstjänsten leds av Clara Vennman Robert Eriksson, predikan Fia Sandborg, Barnkyrkan Malin Molin, bönläsning Maria Fhager, bönreflektion Betlehemskyrkans musikkår under ledning av David Glänneskog Christer Bodell, piano  Linus Peterson, bas, Simon Strandberg, oboe Ingemar Jonasson, gitarr Henrietta Adamson Eryd, solosång Ulrika Henkelman, orgel      Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg Thor Andersson, tekniker och David Hansson, praktikant, Sveriges Radio

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Efter att det fria vårdvalet genomfördes fick vi fler vårdcentraler, men vilka patienter tjänade mest på den nya valfriheten? Veckans Kluvet land handlar om vilka som vann mest på det fria vårdvalet. Det fria vårdvalet infördes 2010 och skulle leda till bättre tillgänglighet. I början slog många nya vårdcentraler upp dörrarna, framförallt privatdrivna. Ulrika Winblad har i sin forskning undersökt hur marknadsreformer som vårdval påverkat både vårdgivare och patienter.  - Tillgängligheten har ökat efter vårdvalet, men det varierar i olika delar av landet. Vad vi ser från våra egna studier är att nya privata vårdcentraler finns i mer välbärgade områden, säger Ulrika Winblad, docent i socialmedicinsk forskning vid Uppsala universitet. Ett exempel som går emot trenden Ulrika Winblad pekar på är vårdcentralen i Bergsjön, en förort till Göteborg. Där hade vårdcentralen varit stängd innan en ny privat öppnades i vårdvalsreformens linda, av läkaren Christer Andersson med en kollega.  - Jag lämnade landstinget bland annat på grund av den stora organisationen. Varje gång man ville göra någonting stoppades man. Det var fruktansvärt, säger han. Christer Andersson ser vårdvalet som en framgångsrik förändring av vården, både för de boende i förorten Bergsjön och för sitt eget yrkesutövande.  - Här har man en armlängds avstånd till makten, får ett avtal och ju bättre vi sköter oss desto mer frihet får vi. De flesta läkare vill göra det bra för patienterna, då behövs frihet istället för detaljstyrning. Men det finns risker med marknadsreformer i vården, menar Jan Halldin, pensionerad läkare och flitig vårddebattör. Han är rädd att läkarna börjar tänka mer på pengarna än på patienterna. - Det kan urholka läkarrollen. Det blir värre ju närmare läkaren kommer vinsterna, som i primärvården, då läkaren kanske är med i aktiebolaget. Det som driver läkaren måste vara själva verksamheten och de etiska reglerna, säger Jan Halldin. Han är orolig att tillgången till vård snedfördelas till de som har det bättre ställt och med mindre vårdbehov. Något som även Ulrika Winblad vid Uppsala universitet kan se tecken på i forskningen,  - I vårdvalet kan mer utbildade personer göra bättre val. Vi vet från forskningen att de som gör mer aktiva val är mer nöjda och gör i viss mån bättre val. Det är en socioekonomisk fråga som medför problem för jämlikheten på lång sikt, men här behövs mer forskning om jämlikhetseffekterna av dessa reformer. Daniel Nord kluvetland@sverigesradio.se Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
För en månad sedan lämnade tre ledamöter i Svenska Akademien arbetet, och utlöste därmed den kris som resulterat i att utdelningen av Nobelpriset i litteratur ställs in i år. Men det finns fler än Akademien som har problem med förtroendet. Så kom nobelnyheten vi alla väntat på, åtminstone på landets kulturredaktioner. Och nästan som i en saga är det ett speciellt ord som förekommer tre gånger, i pressmeddelandet Akademien - denna gång mycket punktligt - sände ut i fredags morse. Förtroende. Beslutet att skjuta upp årets litteraturpris har fattats mot bakgrund av "ett minskat förtroende för Akademien i omvärlden". De aktiva ledamöterna är "fullt medvetna om att den nuvarande förtroendekrisen ställer höga krav på ett långsiktigt och kraftfullt förändringsarbete" och finner det nödvändigt att skapa tidsrum för att "återställa det allmänna förtroendet". Akademien verkar alltså ha tagit kritiken emot sig på allvar. Gott så. Men när det gäller just förtroendet kan man egentligen inte säga någonting riktigt säkert om Svenska Akademien. Under april gjorde visserligen både och mätningar, med klart nedslående resultat, men allt annat hade nog varit en smärre sensation, just nu. Hur förtroendet för Akademien utvecklats över tid finns inga siffror på. Det gör det däremot vad gäller oss i massmedia. Och de senaste mätningarna från både SOM-institutet och Medieakademin visar på en oroande tendens. Visserligen får vi inom public service som vanligt rätt fina siffror, generellt, särskilt om man jämför med dagspress och reklamfinansierad television. Men utvecklingen är inte så bra, och det värsta är att vårt förtroende i allt högre grad tycks bero på var man står politiskt. De som röstar till vänster har högre förtroende för public service än de som röstar till höger - och gapet ökar. Det är såklart särskilt besvärligt för en verksamhet vars själva legitimitet vilar på att vi uppfattas som sakliga och opartiska. Det rör uppdragets kärna - lite som om Svenska Akademins läskunnighet skulle sättas i fråga. Vilket den inte har, vad jag vet. Den förtroendekrisen har ju snarare varit moralisk, och underblåsts av metoo-rörelsens uppror mot patriarkatet; en institution som Akademien, med sina frackar och långklänningar, sin slutenhet och sina allmänt ålderdomliga umgängesformer framstått som en emblematisk representant för. Jag menar inte att det inte skulle funnits problem, och allvarliga sådana, eller att de skulle hanterats exemplariskt; men jag undrar om krisen skulle blivit så här djup om inte Akademien hamnat på fel sida om rätt och fel i en, just nu, mycket stark berättelse om vår egen tid. Så om Svenska Akademien nu ska ägna sig åt rekonstruktion och självrannsakan, kanske vi på kulturredaktionerna också skulle göra det. Titta lite på hur vi berättat om den här krisen, fundera på vad som varit rätt och rimligt och var vi kanske dragits med i drevet eller fallit in i kören - och varför. För förtroendets skull. Mårten Arndtzén Från i morse.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Radiokorrespondenterna den här veckan handlar om genuskriget i Latinamerika. Präster och pastorer har blivit politiker, och varnar nu för "genusideologins" utbredning. Veckans Radiokorrespondenterna handlar om den allt hårdare retoriken kring genusfrågor i Latinamerika. Kyrkorna har de senaste åren fått mer makt, både i lagstiftande församlingar, på sociala medier och som lobbyister. I år väljer sex latinamerikanska länder ny president, och queerteori, jämställdhet och familjevärderingar står i fokus för flera av valkampanjerna. Hur påverkar den konservativa vågen hbtq-personer och feminister i Brasilien? Varför vänder sig frikyrkorna mot Sveriges bistånd till fredsprocessen i Colombia? Och varför har ordet "genus" förbjudits i Paraguay? Reportrar: Lotten Collin och Palmira Koukkari Mbenga. Reportagen som hörs i programmet är kortade. De långa versionerna finns här:   Sänds även på måndag kl. 21.03.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Undersökande journalistik från Göteborg. Hösten 2016 granskade Kaliber den stora omorganisationen på Nya Karolinska. Åsikterna gick isär: briljant ingenjörskonst eller vettlöst krångel? Nu har vi återvänt för att se hur det fungerar. Från i måndags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Susanne Ljung. I veckans Stil ska vi ägna oss åt en mäktig kvinna som blivit en - lite otippad - stilförebild, juristen Ruth Bader Ginsburg. Hon är sedan 25 år tillbaka en av de nio domare som sitter i USA:s allra högsta rättsliga instans, The Supreme Court, Högsta domstolen. Hon valdes in 1993 av den dåvarande presidenten Bill Clinton, och blev då den andra kvinnan någonsin på posten. Hennes insatser har varit betydande ifråga om att, till exempel, få till stånd den lagändring som möjliggör samkönade äktenskap i alla amerikanska delstater.  Men under senare år har hon blivit både känd och folkkär på ett sätt som andra domare aldrig någonsin tidigare varit. Hon kallas av sina fans - som många är unga millenials - uppskattande för "The Notorious R.B.G" och porträtteras ofta, likt rapparen Notorious B.I.G, med en krona på huvudet.  Nyligen fyllde Ruth Bader Ginsburg 85 år, och är därmed äldst i Högsta domstolen. Men det har inte fått henne att slå av på takten, snarare tvärtom. För även om hon till storleken påminner om en liten sparv är det är inte direkt någon spröd tant med risk för att bryta lårbenshalsen vi talar om. I veckans program träffar vi journalisten Irin Carmon, en av författarna till boken "Notorious RBG". Vi pratar också med juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen och journalisten Anna Wetterqvist om bilden av juristen på film och i verkligheten. Och så tar vi en närmare titt på komedifilmen Legally Blonde.  Veckans gäst är Britt-Marie Mattsson, journalist och författare. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Alf och Aina har älskat varandra i sjuttio år. Hon var flickan som grannarna viskade om, han var pojken som friade mot sin familjs vilja. Nu har demensen kommit på besök för att stanna. Ainas röst är i trasor. Vad gör man av sin sorg när ens hustru snart inte minns vem man var?   Alf har tagit fram sina gamla oljemålningar och låter landskapen och husen förändras i takt med henne. Helst hoppas han att en vänlig bakterie ska ta över världen och äta upp alla känslor. Men innan det sker, vad gör man? Knogar, smeker och älskar vidare.   Jenny Teleman hittade ett tjugo år gammalt band i en låda, tryckte på play och fram trädde minnet av en passion i Hässelby Strand som alla nu kanske glömt. Inspelningarna med Alf och Aina gjordes år 2000. Programmet sändes första gången i maj 2018. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Anmärkning
Dokumentärer

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. Äntligen är Lundströms Bokradio tillbaka efter några veckor av uppehåll! Den här veckan möter vi den norska författaren Nina Lykke, här med sin bok "Nej och åter nej". En roman om Ingrid och Jan som har varit gifta í tjugofem år. De har två vuxna barn som fortfarande bor hemma, inte diskar eller städar och vars kalsonger Ingrid fortfarande får tvätta. Livet har mist sin glans för dem båda, både i kärleken och på jobbet. Så träffar Jan den femton år yngre kollegan Hanne på jobbet och blir kär. Eller, blir han det? Och vad ska Ingrid göra? Det blir ett samtal om vad omsorg egentligen är, och kärlek. Och vad man egentligen ska göra när tjugofem år av äktenskap tar slut. Och så kommer författaren Golnaz Hashemzadeh Bonde hit, för att tillsammans med Marie prata om boken "Mitt namn är Lucy Barton" av Elizabeth Strout. En liten och perfekt bok om ett snårigt mor och dotterförhållande. All musik som är med i Lundströms Bokradio hittar du på vår egen spotify-lista. Klicka så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Hur blir vårt förhållande till varandra när vi blir alltmer personliga med artificiell intelligens? Samtal mellan sociolog Carola Aili, filosof Mats Johansson och kognitionsvetare Christian Balkenius. Alltfrån röststyrda hemassistenter och robotdammsugare till terapi-botar och hyperrealistiska sexdockor - den tekniska utvecklingen är förförisk, rentav oemotståndlig. Vi vill bara vara med den hela tiden, det börjar nästan likna kärlek. Se bara hur vi gullar med våra mobiler större delen av dagen! Men om vi vänjer oss vid manicker som skapats för att tillfredsställa snart nog alla våra mänskliga behov, bekräfta oss och ge oss ständiga kickar: vad gör det med vårt behov av varandra, alltså av andra människor av kött och blod? Familjen, vännerna, den krävande partnern - Är de alla snart obsoleta? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad. Peru är potatisens hemland. I trakterna kring Titicacasjön har knölarna odlats i flera tusen år. Men nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att hela eller stora delar av skörden går förlorad. Frost som kommer för tidigt, uteblivna eller för kraftiga regn, hagel förstör potatisplantorna, och temperaturökningar leder till att nya insekter och virus angriper grödorna. Även om det går att odla potatis även fortsättningsvis i de här trakterna så kommer det att vara en en sårbar odling. Peru är också ett land där var femte invånare lever i fattigdom, de allra fattigaste är till största delen ursprungsbefolkning. Nu pågår stora insatser vid det internationella potatiscentret i Lima, Cip, för att få fram nya sorter potatis och sötpotatis som fungerar i det föränderliga klimatet. Även i Sverige behövs nya varianter av grödor, berättar Eva Johansson, professor i jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Reporter: Lars Mogensen. Programledare: Marie-Louise Kristola. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.45.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Trygghet är en het politisk fråga både inom högern och vänstern. Men hur har begreppets betydelse förändrats genom åren - och är tanken om en trygghetsgaranti en utopi eller en Orwellsk dystopi? Vi hör historikern Jens Ljunggren som för ett par år sedan kom ut med boken "Den uppskjutna vreden: Socialdemokratisk känslopolitik från 1880- till 1980-talet". Jens Ljunggren har gått igenom partiprogrammen och i nittonhundratalets början förekom trygghet knappast alls men i 2001 års partiprogram dök det upp i olika varianter i snitt ett par gånger per sida. Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska högskolan Stockholm, menar att trygghet inte är en ny politisk sakfråga men att det har skett en förskjutning i hur begreppet används. Sedan 11:e september-attackerna är det kriget mot terrorismen som utgör ramen för debatten kring trygghet, säger Susanne Wigorts Yngvesson, som är aktuell med boken "Övervakad: Människor, maskiner och Gud". Att övervakningskameror nu kallas trygghetskameror ser hon som en Orwellsk vändning. Olle Hägg Nathalie Rothschild Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45 samt natt mot nästa lördag kl. 03.50.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
1a rad: Hjärtat begär njutning Översättning: Ann Jäderlund Uppläsning: Lena Olin Diktsamling: "Gång på gång är skogarna rosa", Bonniers, 2012 MUSIK Felix Mendelssohn: Sång utan ord a-moll EXEKUTÖR Janvier Perianes piano Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Reportage om Svenska Dagbladets publicering om att kronprinsessan Victoria ofredats av "Kulturprofilen". Samtal i studion om användandet av anonyma källor med Peter Wolodarski och Anne Lagercrantz. Anonyma källor har alltid haft sin plats inom journalistiken. Det finns många fall där personer först i skydd av anonymitet vågar vittna och berätta om missförhållanden och missbruk. Men användningen av anonyma källor är inte oproblematisk. Ta diskussionen om anonyma vittnen under rättegångar som parallell. Förslag om att tillåta detta i Sverige har funnits länge, men både partier och jurister ger ofta hårt motstånd. Anonyma vittnen, argumenterar de, hotar den mest grundläggande principen i en rättsstat. Rätten att få en rättvis rättegång; rätten att som anklagad veta vad och vem det är man försvarar sig emot. I Medierna 5 maj ägnar vi hela programmet åt användandet av, och problemen med, anonyma källor. Du hör ett reportage om Svenska Dagbladets publicering om att den så kallade Kulturprofilen ska ha ofredat kronprinsessan Victoria. Tre anonyma källor stod för anklagelsen i tidningen. Men vad säger egentligen Hovet?  Dessutom direktsänt samtal i studion med Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter och Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT Nyheter. Hur ser de på användningen av anonyma källor? Från i går.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Kommunalråd vid 23, partiledare vid 28 - Sveriges yngsta någonsin - och tvåbarnsmor vid 30. Vad driver henne? Och hur har Ebba Busch Thor och hennes idéer påverkats av uppväxten i Livets Ords skola? Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om en omtalad bild på Horace Engdahl som skrattar, om jakten på det perfekta fiskedraget, om journalistik vid utvisningar, satir av Public Service, Johan Norbergs krönika och ett kåseri av Emil Jensen Timme 1: * Nobelpriset i litteratur delas inte ut i år * Analys av bilden på Horace Engdahl som skrattar * Libanon går till val idag för första gången sen 2009 * Tysk ombudsman mot antisemitism * Krönika av Johan Norberg * Panelen:Heidi Avellan, Martin Klepke och Widar Andersson om: - Möjlig gemensam flyktingpolitik mellan (S) och (M) - Om (M):s förslag om ett jobbskatteavdrag lockar - Om att frysa biståndet till Palestina efter Abbas uttalande som (L) vill   Timme 2: * Journalistikens bevakning av flyktingar i förändring * Satir med Public Service * Jakten på det perfekta fiskedraget * Macron har varit Frankrikes president i 1 år * Ny bok om Guds betydelse * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Från i morse.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om en omtalad bild på Horace Engdahl som skrattar, om jakten på det perfekta fiskedraget, om journalistik vid utvisningar, satir av Public Service, Johan Norbergs krönika och ett kåseri av Emil Jensen Timme 1: * Nobelpriset i litteratur delas inte ut i år * Analys av bilden på Horace Engdahl som skrattar * Libanon går till val idag för första gången sen 2009 * Tysk ombudsman mot antisemitism * Krönika av Johan Norberg * Panelen:Heidi Avellan, Martin Klepke och Widar Andersson om: - Möjlig gemensam flyktingpolitik mellan (S) och (M) - Om (M):s förslag om ett jobbskatteavdrag lockar - Om att frysa biståndet till Palestina efter Abbas uttalande som (L) vill   Timme 2: * Journalistikens bevakning av flyktingar i förändring * Satir med Public Service * Jakten på det perfekta fiskedraget * Macron har varit Frankrikes president i 1 år * Ny bok om Guds betydelse * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Från i morse.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Utgivning

År/datum
2018-05-06

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2018-05-06



Kungl. biblioteket