Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2018-08-26

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från 17/6.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Skolstrejkande 15-åring fick medier att löpa publiceringsamok. Valrörelsen igång - hur rustade är redaktionerna för informationspåverkan? Fyra år av rödgrön mediepolitik - vad har hänt och inte? Kontextlös klimatstrejksrapportering får kritik Att göra grundresearch, undersöka eventuella samband och ställa prövande frågor - även om de ibland känns besvärliga - är en självklar del av journalistyrket. Men vad händer med den kritiska garden när historien på många sätt är god, positiv och innehåller barn och unga? I veckan har klimatstrejkande Greta, 15 år, fått stor medial uppmärksamhet. Hon har skolkat från skolan och istället satt sig utanför riksdagshuset i en manifestation för att få upp klimatet på den politiska agendan. Många medier har besökt henne, men ingen reporter har frågat om det faktum att det i veckan också kom ut en bok. En bok där Gretas föräldrar - och Greta själv - skriver om just klimatet. Reporter: Therese Rosenvinge. Skarpt läge: Så rustade är sveriges medier för desinformation Om två veckor går Sverige till val, och i medierna pågår valrörelsen för fullt. Ständiga utspel, debatter och utfrågningar, ja mediehusen har rustat upp. Samtidigt bubblar en oro inför dom dagar som nu ska komma. Under dom senaste två åren har ju desinformationskampanjer och illegitim valpåverkan varit alla mediechefers ständiga huvudbry.   Hur redo är vi nu, om det som hände där, i Frankrike och USA, nu också händer här? Ja, dom två kommande veckorna, då är det skarpt läge för ett val i en orolig digital tid. Katarina Andersson åkte till SVT där redaktionen har laddat med säkerhetsåtgärder som nästan känns hämtade från en spionfilm. Reporter: Katarina Andersson Efter fyra år av rödgrön mediepolitik - detta har hänt Fyra år har gått sedan Sverige fick en ny regering. Alice Bah Kuhnke var överraskningen bland nya statsråd. Som kulturminister fick hon ansvar för mediepolitiken. Ett område där det under flera år stått still, trots att branschens förutsättningar förändrats totalt. Fyra år har gått, och vi ställer frågan vad har egentligen hänt och vad har inte hänt under den rödgröna mandatperioden? Reporter: Johan Cedersjö. Från gårdagen. Sänds även kl. 19.03.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Konjunkturprognoserna sänks en efter en, ändå håller "tjurmarknaden" i sig. Och vad kan sommarens torka och kris för lantbrukarna innebära för ekonomin i stort? Samt hur mår egentligen Teslas vd Elon Musk? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Billing, producent och chef Ekonomiekot Helena Haraldsson, omvärldsstrateg Carnegie Margareta Emanuelson, lektor SLU Joakim Bornold, sparekonom Nordnet Henrik Johansson, nötbonde i Björlanda ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.40.

Anmärkning
Ekonomi, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Hur påverkar valrörelsens fråga om vem som är svensk landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt? I valrörelsen 2014 var det många partier som talade om behovet av svenska värderingar. Fortfarande råder oklarhet om vad det faktiskt innebar och på vilket sätt det skulle påverka politiska beslut. I årets valrörelse har frågan drivits till sin spets genom Sverigedemokraternas tydliga ställningstagande kring vem som kan kalla sig svensk. I deras principprogram står det "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet välja att uppgå i den ". Man kan även som infödd svensk "upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur." Vilka konsekvenser får resonemangen för landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt och vad betyder det för alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter i Sverige? Patrik Lundberg journalist och författare och adopterad från Korea som ofta talar om mellanförskap samtalar med  Anneli Rådestad, chefredaktör från Judisk krönika och Mohammad Fazlhashemi  professor i islamisk teologi och filosofi om kulturell och religiös identitet och mångkultur och människors lika värde i dagens Sverige. Människor och tros reporter Julia Wiraeus besöker Västerås stift och Finska kyrkan i Gamla stan i Stockholm som grundades 1533. I Sverige har det funnits kyrklig verksamhet på finska åtminstone sedan 1300-talet och kyrkan är fortfarande en enande kraft för vår största nationella minoritet.  Vad kan sverigefinländarna lära oss om inkludering, osynliggörande och synen på mångfald? Anna Trenning-Himmelsbach, frilansreporter i Frankrike ger oss en krönika om vad "franskhet" är för något. Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
En av romantikens mest kända dikter är Samuel Taylor Coleridges Balladen om den gamle sjömannen från 1798. Göran Sommardal har dykt ner i den mardrömslika berättelsen som börjar "Det är en gammal sjöman..." It is an ancient Mariner, And he stoppeth one of three. 'By thy long grey beard and glittering eye, Now wherefore stopp'st thou me? Det är inte helt självklart att man ska låta Richard Burton presentera Balladen om den gamle sjömannen. I så fall för att låta den välljudande versen vara huvudsaken i Samuel Taylor Coleridges Rime of the Ancient Mariner, med dess gungande, sjungande förföriska rytmer, rim och allitterationer:             The fair breeze blew, the white foam flew, The furrow followed free: We were the first that ever burst Into that silent sea. Down dropt the breeze, the sails dropt down, 'Twas sad as sad could be; And we did speak only to break The silence of the sea! Men lika gärna som man låter den välläsande skådespelaren ta sig an den väl­ljud­ande dikten, kan man peka på Balladens skräckscenario och dess gotiska asso­ciationer. För även om Coleridge tillsammans med sin vän och kollega William Wordsworth har fått stå som portalfigurer för den engelska romantiken, så finns i hans ballad om den gamle sjömannen en uppsjö av gotisk parafernalia: otäcka, slemmiga odjur - övergivna skeppsvrak driv­an­de för vinden - överjor­d­isk stiltje och undervattnisk skräck - Döden och Levande-i-döden i tärningsspel om döda själar ­- över­natur­liga för­bindelser mellan svårfångade sammanhang. Att ordet som jag använder här: paraferniala i sam­tida amerikansk polisjargong och missbrukartugg kan syfta på kringutrustningen till allehanda rök­don och insprutningsredskap kan också få stå som en påminnelse om det opiummissbruk som Colerid­ge själv skulle sjunka allt djupare ner i. Till att börja intaget som medicin, men rätt snart utvecklat till ett be­ro­ende. Hursomhelst, trots alla de skräckvisioner som Balladen kan erbjuda så är den till sin väsent­liga karaktär avskild från den mer helhjärtat gotiska historia som han ägnade sin långa dikt Christabel. Och ändå är det fullt begripligt att brittiska heavy metal-bandet Iron Maiden har tagit Coleridge's ballad till sitt hjärta och försett den med en egen sångtext, där också två strofer av originalet citeras in extenso. Så många lärda och påhittiga och överambitiösa tolkningar och tydningar som Balladen om den gamle sjömannen har beståtts med ändå intill dessa dagar, är det inte utan att det blivit rätt trångt i tolkningskorridoren. Allegoriska, själv       biografiska, psykoanalytiska, bibelexegetiska. Ändå före­faller intrigen och händel­se­­förloppet i Coleridge både lättöverskådliga och osammanhängande, sam­tidigt nyckfulla och logiska. Att tränga sig in bland alla uttolkare för att hävda sin egen version förefaller inte bara över­maga utan också som en missriktad ambition. Vad som behövs av för­klaringar är ändå några ord om fjäderfäet. Havsfågeln med det imponerande vingspannet: Albatrossen. At length did cross an Albatross, Thorough the fog it came; As if it had been a Christian soul, We hailed it in God's name. It ate the food it ne'er had eat, And round and round it flew. The ice did split with a thunder-fit; The helmsman steered us through! And a good south wind sprung up behind; The Albatross did follow, And every day, for food or play, Came to the mariner's hollo! In mist or cloud, on mast or shroud, It perched for vespers nine; Whiles all the night, through fog-smoke white, Glimmered the white Moon-shine.' 'God save thee, ancient Mariner! From the fiends, that plague thee thus!- Why look'st thou so?'-With my cross-bow I shot the ALBATROSS. Den första litterära albatrossen som inträffade i mitt eget liv var inte Samuel Taylor Coleridge's sjö­fågel i Balladen om den gamle sjömannen|Rime of the Ancient Mariner. Det var Baudelaires flygfä från Les Fleurs du Mal|Ondskans blommor, där albatros­sen förvandlas till en symbol för själve diktaren, som landad på fartygs­däcket och skild från sitt himmelskt-cerebrala ursprung utgjorde en hjälplöst klumpig måltavla för de hånfulla människorna i sjömanskläder: Förr var den "molnets vän/... nu klumpig, ful och tung." Baudelaires Albatross dök ju också upp 50 år senare än Coleridge's. Och medan Baudelaire ses som en föregångare till symbolismen, är Coleridge tillsammans med Wordsworth portalfigurer för den engelska romantiken. I Den gamle sjömannens sång är albatrossen ingen diktare, snarare, kan­ske, en budbärare - "en kristen själ och sänd i Herrens namn", som det heter - och där den olycksalige sjömannen är diktaren som i sin fåvitsko dödar detta sändebud, därför får bära den döda fågeln som ett kors runt halsen och som döms till livslång botgöring: att berätta och åter berätta sin historia. Ju mer jag läser, och tänker på, och känner av Balladen om den gamle sjö­man­nen desto starkare framträder själva berättelsen och berättandet som den långa diktens egentliga huvudperson. Det väsentliga som handfast händer tar sin början när sjömannen spänner ögonen i en förväntansfull bröllopsgäst, fattar honom i handen, drar igång sin histo­ria för att hålla honom kvar: "Det var ett skepp." Sedan drar Coleridge igång sitt berättarmaskineri: på medryckande vers, fyllt av eggande upplevelser och fantasieggande varelser. Dessutom kryddat med arkaisk vokabulär, åldrad grammatik och ålderdomliga ord. Sjömannen själv - är inte en sailor eller seaman, nej inte ens en seafarer utan en MARINER. Eller de döda skeppskamraternas förvaring: inte i ett bårhus|a morgue utan i en likbod|a charnel. Men detta sammanfogat med suverän ledighet och emellanåt en enklare magi:                                                The ice was here, the ice was there, The ice was all around: It cracked and growled, and roared and howled, Like noises in a swound! Det går så långt att den lyssnande bröllopsgästen fylls av fruktan inför sjömannens blick, när han berättar. Och det slutar med att samme person avstår från den fåfängliga bröllopsyran, när den marine rapsoden har gett sig iväg på sin berättarturné utan final: and now the Wedding-Guest Turned from the bridegroom's door. He went like one that hath been stunned, And is of sense forlorn: A sadder and a wiser man, He rose the morrow morn. Göran Sommardal kulturnytt@sverigesradio.se Från igår. Sänds även tisdag kl 03.50.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Från i söndags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
"Det finns inga rena språk", säger lingvisten Anna Verschick. Alla språk har påverkats av andra. Jiddisch har påverkats särskilt mycket, eftersom judar före staten Israels bildande alltid levt som minoritet i majoritetssamhällen med andra huvudspråk. Men påverkan har gått åt andra hållet också, det finns spår av jiddisch i andra språk. Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vad gör politikerna för den biologiska mångfalden i havet? Det blir direktsänd debatt. Vi sänder hela programmet från Tjörn i Bohuslän. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. De två närmaste lördagarna blir lite annorlunda i Naturmorgon. Inför valet den 9 september fokuserar vi på vad politikerna gör för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Vi börjar med hur läget ser ut i havet och vi sänder hela programmet från Björholmen på Tjörn i Bohuslän. Vår reporter Lena Pettersson har kollat upp vad politikerna gjort i riksdag och regering de senaste fyra åren, och vad de vill framöver. Havet är viktigt för alla partier, men det finns olika synsätt på vad som bör göras. Ett exempel är den akut hotade ålen, som alla vill rädda men på olika sätt. Är det genom jakt på säl och skarv eller genom att helt sluta med ålfisket? Det blir direktsänd debatt mellan Centerpartiets Kristina Yngwe och Miljöpartiets Emma Nohrén. I programmet möter vi också Niclas Åberg, projektledare för 8-fjordar, ett projekt för att förbättra miljön i fjordarna innanför Tjörn och Orust. Dessutom medverkar Kerstin Johannesson, professor i marinbiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter är Joacim Lindwall. Från lördagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vad gör politikerna för den biologiska mångfalden i havet? Det blir direktsänd debatt. Vi sänder hela programmet från Tjörn i Bohuslän. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. De två närmaste lördagarna blir lite annorlunda i Naturmorgon. Inför valet den 9 september fokuserar vi på vad politikerna gör för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Vi börjar med hur läget ser ut i havet och vi sänder hela programmet från Björholmen på Tjörn i Bohuslän. Vår reporter Lena Pettersson har kollat upp vad politikerna gjort i riksdag och regering de senaste fyra åren, och vad de vill framöver. Havet är viktigt för alla partier, men det finns olika synsätt på vad som bör göras. Ett exempel är den akut hotade ålen, som alla vill rädda men på olika sätt. Är det genom jakt på säl och skarv eller genom att helt sluta med ålfisket? Det blir direktsänd debatt mellan Centerpartiets Kristina Yngwe och Miljöpartiets Emma Nohrén. I programmet möter vi också Niclas Åberg, projektledare för 8-fjordar, ett projekt för att förbättra miljön i fjordarna innanför Tjörn och Orust. Dessutom medverkar Kerstin Johannesson, professor i marinbiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter är Joacim Lindwall. Från gårdagen.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
- Jag tycker det ska instiftas ett mycket stort stipendium som ska heta "misslyckandets stipendium". Misslyckandet är tankarnas golv och idéernas studsmatta. Mats Caldeborg är skulptör och bor i Järnäsklubb i Västerbottens kustland. Han driver tillsammans med sin hustru Katrin Konsthall Norra Kvarken som i sommar visar tre utställningar med måleri, skulptur och foto. Producent: Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
En liten flicka för 90 000 år sedan hade en neandertalare till mor och en denisovamänniska till far. Det visar ett fossil av flickan som levde i den kända Denisovagrottan i Ryssland.  - Det var så överraskande att jag trodde att de hade gjort något fel i labbet, säger professor Svante Pääbo vid Max Plankinstitutet, som ledde studien.  Vi hör om vad fyndet innebär och om arbetet med att kartlägga hur våra utdöda släktingar beblandade sig med varandra och våra egna förfäder. Lena Nordlund är programledare. Från i fredags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Två radioreportrar ska i den stilla augustinatten år 1936 lära sig fånga kräftor. Herr Björkman, som visar sitt hemliga fångstställe, får sina fördomar om bortkomna stockholmare bekräftade. Från i onsdags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Den svensketiopiske hjärtläkaren Fikru Maru satt fängslad i Etiopien i fem år i en kafkaartad rättsprocess, men är idag helt friad. Hur överlevde han och hur ser han på UD:s arbete att få honom fri? Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Hanna Jedvik om satir och varför det kan ha betydelse i vilken riktning den går. Kan vem som helst kalla sig satiriker? Eller är satiren i själva verket ett sätt att förklä hård kritik i en slags humoristisk klädedräkt? Den frågan aktualiserades nu i veckan efter att den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali på sociala medier publicerade bilder på sig själv där han poserar med vapen och med en text om att han förklarar krig mot Dagens Nyheter. Tilltaget fick branschorganisationen Tidningsutgivarna att kräva ett möte med Moderaternas partiledning. De i sin tur hänvisade till att bilden var producerad av tredje part i syfte att vara satirisk. Och frågan är väl då vad som händer när makthavare börjar ägna sig åt satir. Torde det inte vara ett grepp som faller på sin egen orimlighet? Åtminstone sett till satirens tradition, att kritisera makten, när utövaren i det här fallet själv är en del av makten. Och Hanif Balis satiriska utspel säger onekligen något om tiden vi lever i. Att en ledamot invald i riksdagen, landets högsta beslutande organ, ser sig själv som en slags underdog och att medierna har större inflytande än politikerna. Likt USA:s president Donald Trump som även han ligger i ständig strid med mediehusen. Därmed utmålar sig en av världens mäktigaste ledare till en person som slår underifrån. Det är bara det att satirikerns egen position är avgörande för hur träffsäker satiren blir. Men det spelar också in vem som är måltavla. Ett välkänt exempel är när komikern Jonatan Unge drev hårt med diabetiker, kallade de gnälliga och menade att de borde motionera mer. Få Sveriges Radio-program har fått ta emot lika många anmälningar till Granskningsnämnden för radio och tv som just detta. En grupp som anser sig redan vara utsatt vill inte bli mer nedtryckt. Än mindre hånad. Ett liknande fall har vi i rapartisen Mr Cool. Mr Cool som tillsammans med komikern Simon Gärdenfors för tre år sedan gav ut en låt om sexövergrepp på barn, i syftet att just underhålla och skämta menade de själva. Tilltaget möttes av hård kritik när debatten blossade upp nu i sommar. När samma Simon Gärdenfors i ett samarbete med med kollegan Frej Larsson byggde en gayklubb på rysk mark, som en uppenbar kritik mot landets åtstramningar mot hbtq-personer, behövde de inte ta emot kritik av samma art då föremålet för satiren helt uppenbart var president Putin och den ryska regimen. Inte utsatta barn eller personer som har överlevt sexuella övergrepp, som i fallet med Mr Coollåten. Om duon istället på ett otvivelaktigt sätt ahde vänt satiren mot förövarna hade åtminstone syftet framgått lite tydligare. Om nu det var syftet. Så oavsett om satiren slår nedåt eller, som i Balis fall åtminstone i sidled, riskerar den missriktade satiren att vändas mot avsändaren. Istället för tvärtom. Hanna Jedvik hanna.jedvik@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom likheter och olikheter mellan hotade S-kommuner i valet med tappet i norr 2014. Om brittiskt gym som vill förbättra hälsan även för klotet. Emil Jensen om brist på artighet i trafiken. Timme 1 * Medierna som politiska motståndare * Trump och riksrätt * Cecilia Uddén minns Uri Avnery * Ny stor fästingart i Sverige * Krönikör Ulrika Knutson Timme 2 * Vad har Överkalix och Göteborg gemensamt? * Public Service * Våra korrespondenter om klimatdebatter i omvärlden * Brittiskt gym med klimatambitioner * Kåsör Emil Jensen Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom likheter och olikheter mellan hotade S-kommuner i valet med tappet i norr 2014. Om brittiskt gym som vill förbättra hälsan även för klotet. Emil Jensen om brist på artighet i trafiken. Timme 1 * Medierna som politiska motståndare * Trump och riksrätt * Cecilia Uddén minns Uri Avnery * Ny stor fästingart i Sverige * Krönikör Ulrika Knutson Timme 2 * Vad har Överkalix och Göteborg gemensamt? * Public Service * Våra korrespondenter om klimatdebatter i omvärlden * Brittiskt gym med klimatambitioner * Kåsör Emil Jensen Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Gymnasieprästen Ida Wreland leder gudstjänsten som kommer från Sankt Matteus kyrka i Malmö. - Förintelsen började inte med mordet på sex miljoner judar, romer, homosexuella, funktionsvarierade eller oliktänkande. Det började långt tidigare, kanske med en tanke som sa att jag är bättre än dig. Ur predikan Ondskan finns runt oss. Hur förhåller vi oss till den? Och vad säger den om oss som människor? I gudstjänsten deltar diakon Christina Ohlsson och teologi studerande Agge Angusson. Karolina Larsson sjunger och spelar piano och Anna Thorstensson spelar cello och sjunger. Gudstjänsten är en återutsändning från mars i år. Texter Lukas 11: 14-26 Dikt, Du som en gång va,  Agge Angusson Musik Se vi går upp till Jerusalem Var finns jag, Hagberg och Jämtbäck Psalm 219, Jag skulle vilja våga tro Psalm 778, I min Gud Psalm 270, När ingen ljusning alls jag finner I belive, Ervin Drake Psalm 757, I din närhet Esmeraldas bön, Alan Menken Psalm 90, Blott i det öppna Låt oss stilla oss, Ingmar Johánsson och Monica Yngvesson  Producent Agneta Nordin, Lokatt Media liv@sverigesradio.se Tekniker Johan Chandorkar

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Allt börjar så bra i Norrköping. En ståtlig station, palatslika stenhus och ett otroligt industriområde. Men ju längre upp man kommer i staden desto mer märks det att den varit nära ett sammanbrott. Steg för steg förändras den makalösa staden man möts av när man anländer till Norrköpings centralstation. Efter en bits promenad på Drottninggatan, den spikraka gata som går längst stadens centrum, så går det från palats till simpel marknadsplats. Det liknar ett centrum byggt enbart för ungdomar. Det är liksom Smurfhits fast i stadsbyggnad Mark Isitt Att 60-talet gick hårt åt Norrköping är tydligt. Då kallades man "rivselstaden" och över 70 procent av den gamla bebyggelsen lär ha försvunnit. Detta samtidigt som textilföretagen lades ner, ett efter ett. - Ur det perspektivet måste man se Drottningsgatans rent anabola shoppingbyggen. Som en stad på gränsen till sammanbrott, säger Mark Isitt. Men längst upp på gatan hittar man Sten Samuelsons betongbrutalistiska stadsbibliotek. - Stadsbibblan gör vad de kan för att ge stan lite värdighet efter den totala genomklappningen på 60-talet. Även om lite utrensning vore på sin plats gällande interiören. De nakna fina oktagonala pelarna har fått finnar i form utan väggkontakter och övervakningskameror.  Mark Isitt Det är tur att man har industriområdet, som ligger mitt i stan intill Motala ström. Det en labyrint av tunnlar, spänger och gränder i total kontrast i den rätlinjiga rutnätsstaden runt omkring. Det är en del av Norrköping som inte har någon motsvarighet i landet. - Det är världsarvsklass på det gamla industriområdet, säger Mark Isitt. Hör hela Stadsinspektionen från Norrköping i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se Från i torsdags. Sänds även Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Hanna Jedvik om satir och varför det kan ha betydelse i vilken riktning den går. Kan vem som helst kalla sig satiriker? Eller är satiren i själva verket ett sätt att förklä hård kritik i en slags humoristisk klädedräkt? Den frågan aktualiserades nu i veckan efter att den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali på sociala medier publicerade bilder på sig själv där han poserar med vapen och med en text om att han förklarar krig mot Dagens Nyheter. Tilltaget fick branschorganisationen Tidningsutgivarna att kräva ett möte med Moderaternas partiledning. De i sin tur hänvisade till att bilden var producerad av tredje part i syfte att vara satirisk. Och frågan är väl då vad som händer när makthavare börjar ägna sig åt satir. Torde det inte vara ett grepp som faller på sin egen orimlighet? Åtminstone sett till satirens tradition, att kritisera makten, när utövaren i det här fallet själv är en del av makten. Och Hanif Balis satiriska utspel säger onekligen något om tiden vi lever i. Att en ledamot invald i riksdagen, landets högsta beslutande organ, ser sig själv som en slags underdog och att medierna har större inflytande än politikerna. Likt USA:s president Donald Trump som även han ligger i ständig strid med mediehusen. Därmed utmålar sig en av världens mäktigaste ledare till en person som slår underifrån. Det är bara det att satirikerns egen position är avgörande för hur träffsäker satiren blir. Men det spelar också in vem som är måltavla. Ett välkänt exempel är när komikern Jonatan Unge drev hårt med diabetiker, kallade de gnälliga och menade att de borde motionera mer. Få Sveriges Radio-program har fått ta emot lika många anmälningar till Granskningsnämnden för radio och tv som just detta. En grupp som anser sig redan vara utsatt vill inte bli mer nedtryckt. Än mindre hånad. Ett liknande fall har vi i rapartisen Mr Cool. Mr Cool som tillsammans med komikern Simon Gärdenfors för tre år sedan gav ut en låt om sexövergrepp på barn, i syftet att just underhålla och skämta menade de själva. Tilltaget möttes av hård kritik när debatten blossade upp nu i sommar. När samma Simon Gärdenfors i ett samarbete med med kollegan Frej Larsson byggde en gayklubb på rysk mark, som en uppenbar kritik mot landets åtstramningar mot hbtq-personer, behövde de inte ta emot kritik av samma art då föremålet för satiren helt uppenbart var president Putin och den ryska regimen. Inte utsatta barn eller personer som har överlevt sexuella övergrepp, som i fallet med Mr Coollåten. Om duon istället på ett otvivelaktigt sätt ahde vänt satiren mot förövarna hade åtminstone syftet framgått lite tydligare. Om nu det var syftet. Så oavsett om satiren slår nedåt eller, som i Balis fall åtminstone i sidled, riskerar den missriktade satiren att vändas mot avsändaren. Istället för tvärtom. Hanna Jedvik hanna.jedvik@sverigesradio.se Från i morse.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Sommaren 1988 har kallats för den Östtyska rocksommaren. Då arrangerades, första gången i det kommunistiska DDR, stora utomhuskonserter med världsartister från väst. I Radiokorrespondenterna berättar Joel Wendle om spelet bakom Bruce Springsteen-konserten. Hör också Karin Hållsten om de migranter som tagit sig till Spanien nu när Italien stängt sin hamnar,  Johanna Melén om förslaget om höjd pensionsålder som orsakat protester i Ryssland och Sara Sundberg om Britterna som passar på att köpa hus i Frankrike innan Brexit blir verklighet. Programledare Nina Benner Producent Marie-Caroline Bivér Sänds även på måndag kl. 21.03.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Hur har straffskärpningen gällande grovt vapenbrott slagit ut? Och kommer straffskärpningen att bestå? Ett mål i Högsta domstolen kan få svåröverblickbara konsekvenser beroende på vad domen blir. Den 22 augusti hölls förhandling om ett mål gällande grovt vapenbrott i Högsta domstolen, HD. Det som är föremål för prövning är dels vad som är att bedöma som grovt vapenbrott, dels om lagändringen där minimistraffet höjdes är giltig. Ett mycket ovanligt mål som kan få stora konsekvenser om HD bedömer att lagen inte kommit till på rätt sätt och därmed inte går att döma efter. - Jag antar att det är den tidigare lagen som får gälla, där minimistraffet var ett år. Men jag ska ärligt säga att jag vet inte riktigt vad det får för konsekvenser, säger My Hedström, byråchef på Åklagarmyndighetens rättsavdelning som företrätt Riksåklagaren under HD-förhandlingen om vapenmålet. - Jag vet inte om det blir ett vakuum eller hur de ska hantera det här i så fall. Det ska bli spännande att se. En genomgång av flertalet domar gällande grovt vapenbrott efter straffskärpningen visar också att straffen hamnar nära miniminivån. Trots att det finns försvårande omständigheter. Reporter: Evalisa Wallin. Sänds även i morgon kl. 10.03, natt mot tisdag kl. 02.30

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Susanne Ljung. Den nyligen bortgångna souldrottningen Aretha Franklin var med rätta firad och hyllad för sin sångstil och sitt artisteri, men hennes garderob har det däremot pratats desto mindre om. Aretha Franklin var, på många sätt, en unik artist - även i sättet hon klädde sig på. För till skillnad från många andra artister följde Aretha Franklin sällan några modetrender, om alls. Inte sällan drev hon sina medarbetare till förtvivlan genom sin ovilja att lyssna på tips och råd om kläder att bära på scen eller skivomslag. Aretha Franklin satte med stort självförtroende på sig det hon själv tyckte var snyggt, vilket inte alltid var förenligt med vad som vid olika tider betraktats som "rätt i tiden" eller korrekt för en kvinna i hennes storlek, eller ålder, att bära. I veckans program pratar vi med upphovsmannen till Aretha Franklins mest berömda hatt, Luke Song. Vi pratar också feministiska kamplåtar med författaren och musikjournalisten Anna Charlotta Gunnarson. Veckans gäst är David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hälften av eleverna i nian klagar på oro, stress, nedstämdhet, ont i magen och huvudet. Något måste göras. Vilka behöver hjälp av BUP och vilka behöver redskap att hantera vanlig tonårsångest? Regeringens samordnare för psykisk hälsa föreslår tillsammans med ungdomsorganisationer att skolan börjar undervisa i psykisk hälsa. Finland och Kanada gör det. Men hur ska lärarna hinna med det också? Tidigare försök med så kallad livskunskap förskräcker. Det här är den andra debatten efter serien Ung Ångest som sänder här i Tendens kortdokumentärer våren 2018. Debattörer: Mårten Granlund, volontär Isak Skogstad, högstadielärare och opinionsbildare inom skolområdet Louise Aronsson, verkar inom den ideella organisationen Tilia som arbetar för ungas psykiska hälsa Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att minska självmorden Anette Wickström, lärare och docent i tema barn med inriktning medicinsk antropologi Kerstin Evelius, regeringens nationella samordnare inom psykisk hälsa Programledare: Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent. Producent: Helena Huhta

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. Äntligen höstpremiär för Lundströms Bokradio! Vi möter Gun-Britt Sundström och Jonas Hassen Khemiri som båda reflekterar över relationen mellan liv och dikt och litterära hänsynstaganden. Gun-Britt Sundströms roman "Maken" kom 1976, en bok som snabbt nådde klassikerstatus. Nu, 42 år senare, har hon accepterat att "Maken" är en oumbärlig bok för så många, och kändisskapet som kom på köpet. Hennes nya bok heter "Skrivliv" och innehåller redigerade dagboksanteckningar från åren 1965-1979. Undertiteln är "Från första boken till första barnet" och innehåller bland annat den fas i livet som "Maken" handlar om. Men den är också ett unikt tidsdokument från åren runt 1968. Jonas Hassen Khemiri är aktuell med boken "Pappaklausulen", en bok som handlar om föräldraskap och de dubbla rollerna som far och son. I grundkontraktet står att en förälder måste skydda sitt barn, men finns det klausuler i kontraktet som möjliggör försvinnanden? Hur går man från rollen som det eviga barnet och världens centrum till att bli en rimligt pålitlig fadersgestalt? Och vad gör man med sitt flyktbehov? All musik som är med i Lundströms Bokradio hittar du på vår egen spotify-lista. Klicka HÄR så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Asarnoj Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder? I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen. Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse. Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet. Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder? Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar. Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet. Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm. Programledare är Niklas Zachrisson. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.45.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Engagerade röster från hela landet. Från igår.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Första rad: Utan att se, ändå Översättning: Ann Jäderlund Uppläsning: Lena Olin Diktsamling: "Gång på gång är skogarna rosa", Bonniers, 2012 MUSIK Fanny Hensel: Sats 5 ur Sex melodier för piano EXEKUTÖR Béatrice Rauchs piano Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Skolstrejkande 15-åring fick medier att löpa publiceringsamok. Valrörelsen igång - hur rustade är redaktionerna för informationspåverkan? Fyra år av rödgrön mediepolitik - vad har hänt och inte? Kontextlös klimatstrejksrapportering får kritik Att göra grundresearch, undersöka eventuella samband och ställa prövande frågor - även om de ibland känns besvärliga - är en självklar del av journalistyrket. Men vad händer med den kritiska garden när historien på många sätt är god, positiv och innehåller barn och unga? I veckan har klimatstrejkande Greta, 15 år, fått stor medial uppmärksamhet. Hon har skolkat från skolan och istället satt sig utanför riksdagshuset i en manifestation för att få upp klimatet på den politiska agendan. Många medier har besökt henne, men ingen reporter har frågat om det faktum att det i veckan också kom ut en bok. En bok där Gretas föräldrar - och Greta själv - skriver om just klimatet. Reporter: Therese Rosenvinge. Skarpt läge: Så rustade är sveriges medier för desinformation Om två veckor går Sverige till val, och i medierna pågår valrörelsen för fullt. Ständiga utspel, debatter och utfrågningar, ja mediehusen har rustat upp. Samtidigt bubblar en oro inför dom dagar som nu ska komma. Under dom senaste två åren har ju desinformationskampanjer och illegitim valpåverkan varit alla mediechefers ständiga huvudbry.   Hur redo är vi nu, om det som hände där, i Frankrike och USA, nu också händer här? Ja, dom två kommande veckorna, då är det skarpt läge för ett val i en orolig digital tid. Katarina Andersson åkte till SVT där redaktionen har laddat med säkerhetsåtgärder som nästan känns hämtade från en spionfilm. Reporter: Katarina Andersson Efter fyra år av rödgrön mediepolitik - detta har hänt Fyra år har gått sedan Sverige fick en ny regering. Alice Bah Kuhnke var överraskningen bland nya statsråd. Som kulturminister fick hon ansvar för mediepolitiken. Ett område där det under flera år stått still, trots att branschens förutsättningar förändrats totalt. Fyra år har gått, och vi ställer frågan vad har egentligen hänt och vad har inte hänt under den rödgröna mandatperioden? Reporter: Johan Cedersjö. Från i går.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Varmt välkomna till tredje delen av bokcirkeln! Vi läser sista delen av Ingmar Bergmans självbiografiska bok "Laterna Magica". Tillsammans med er lyssnare, författaren och poeten Agnes Lidbeck, skribenten och författaren Göran Greider bokcirklar vi kring Ingmar Bergmans bok "Laterna Magica". Till bokcirkelns tredje och sista träff har vi läst från sidan 197 till slutet. Eller, om du har en annan utgåva än vi så lyder sista meningen: Först i efterhand kunde jag bedöma felgrepp och svagheter. Det är inte längre barnet Ingmar Bergman vi följer. Nu är han en ung lovande regissör, en man oförmögen att hålla fast vid äktenskapet, en ständigt orolig människa som finner glädjen i teater och filmduken. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sänds även natt mot söndag.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Den svensketiopiske hjärtläkaren Fikru Maru satt fängslad i Etiopien i fem år i en kafkaartad rättsprocess, men är idag helt friad. Hur överlevde han och hur ser han på UD:s arbete att få honom fri? Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Dessutom likheter och olikheter mellan hotade S-kommuner i valet med tappet i norr 2014. Om brittiskt gym som vill förbättra hälsan även för klotet. Emil Jensen om brist på artighet i trafiken. Timme 1 * Medierna som politiska motståndare * Trump och riksrätt * Cecilia Uddén minns Uri Avnery * Ny stor fästingart i Sverige * Krönikör Ulrika Knutson Timme 2 * Vad har Överkalix och Göteborg gemensamt? * Public Service * Våra korrespondenter om klimatdebatter i omvärlden * Brittiskt gym med klimatambitioner * Kåsör Emil Jensen Från i morse.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radio valsajt och podd under valåret 2018. Här hittar du även Ekots partiledarutfrågningar och poddversionen av Sveriges Radios partiledardebatt.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Loppmarknadsarkeologerna tittar lite extra på ett tålamodsprövande läggspel med flera hundra år på nacken - pusslet. Hur ofta saknas det inte bitar i pusslen du kan fynda i second hand-affären? Har tålamod för ett som saknar bitar? Det har pusselentsiuasten Lisa Ulfves som sedan ett par år köpt och lagt ett tjugotal loppisfyndade läggspel. Hon ser det som en typ av terapi. Dessutom har hon snöat in på ett ofta förekommande motiv - alplandskapen. Vi träffar också Peter Pluntky, långvarig leksaksexpert i Antikrundan, som berättar om pusslens utveckling från geografiläromedel till massproducerat tidsfördriv. Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna produceras av Rundfunk Media för Sveriges Radio Från 28/4.

Anmärkning
Kultur, Repris

Utgivning

År/datum
2018-08-26

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2018-08-26



Kungl. biblioteket