SR, P1 2018-09-23

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av Erstas barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän. 51 säljbilder från mäklare på redaktionell plats. ? Anklagelser om "dödsklinik" i TV4:s Kalla Fakta - inga oberoende medicinska experter i programmet Kalla fakta publicerade i veckan grava anklagelser om Erstas barnhospice i Nacka, Lilla Erstagården. Ersta anklagas för att systematiskt fatta dåligt underbyggda medicinska beslut som enligt Kalla fakta riskerar att öka barns lidande och förkorta deras liv.  Det är svårt att tänka sig ett etiskt känsligare ämne att ge sig in i än döende barn. Vilket naturligtvis medför särskilt höga krav på saklighet och journalistisk varsamhet. Men vad är för källor Kalla fakta förlitar sig på i programmet? Kan de belägga den allvarliga kritiken mot Lilla Erstagården? Reporter: Therese Rosenvinge.  ? Att koka journalistisk soppa på politisk spik - vi går bakom kulisserna i Riksdagen Hur går det det till när politiska reportrar jagar politikers svar i det ovissa läge som råder? Medierna har tagit rygg på en politikreporter, Hanna Jakobson på Dagens Nyheter, och Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson i veckan. Bakom rubriker om mandatpingis, talmansthriller och statsministerstrid pågår en ständig jakt på nyheter i riksdagens bankhall, lunchrum och kulvertar. Reporter: Evalisa Wallin. ? Ovanlig okritisk "Hemnet-journalistik" i Bohuslän  Bohusläningen publicerade nyligen en artikel rubriken "Spektakulär fastighet under Uddevallabron till salu", där 51 säljbilder från mäklaren fick redaktionell plats. I texten står att "Egen strand och brygga. Öppen spis. Bastu. Två gästhus. Stor terrass. Allt detta kan man nu få om man spenderar över 10 miljoner på en fastighet precis under Uddevallabron". - Vi har inte haft någon journalistisk vinkel på den så det här är en artikel som inte skulle ha publicerats på det sättet, säger Inga-Lill Sundhage, chefredaktör och ansvarig utgivare för Bohusläningen. Från gårdagen. Sänds även kl. 19.03.

Aktualiteter, Repris

Vilka blir konsekvenserna av penningtvättskandalen i Danske Bank? Hur stora blir böterna och klarar banken att betala dem i så fall? Och hur stor är sannolikheten för ekonomiska och juridiska konsekvenser för ledning och styrelse? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande: Daniel Stattin, professor juridik Uppsala universitet Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Sören Granath, reporter Ekonomiekot Röster i programmet: Ole Spiermann, advokat Bruun & Hjejle Thomas Borgen, avgående vd Danske Bank Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen Tekniker: Jakob Wikblom ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Veckans Människor och tro är delvis en återsändning av "I fanatikerns hjärta" som sändes den 26/4 men som kompletterats med en intervju med Eli Göndör, religionsvetare. Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras. Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det? Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I dagens Människor och tro får vi höra Hanif Azizi polis, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken "Hjärntvättad". Eli Göndör fil dr i religionsvetenskap, som skrivit boken "I Guds namn" och som handlar om våld och politik i Islam, samtalar om vad som motivererar terrorism inom Islam. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Karin Björquist arbetade i 44 år på Gustavsbergs porslinsfabrik. Hon står bakom flera klassiska serviser, från sextiotalets Vardag till Nobelservisen 1991. Hör Karin Björquistkännarna Marie Nyreröd och Magnus Palm tala om hennes klassiska utsmyckning på Mariatorgets T-banestation i Stockholm och om deras egna favoriter i Björquists produktion. I september i år avled Karin Björquist 91 år gammal. Från igår. Sänds även tisdag kl 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. En slipad börsmäklare gör kanske mer gott för världen än en volontär i Afrika. Filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn diskuterar med Carin Ism från föreningen Effektiv Altruism. Det handlar, som föreningens namn antyder, om att göra gott på bästa möjliga sätt. Självklart, kan tyckas, på gränsen till banalt. Men bör man offra sina tre barn för att rädda hundra barn som man inte känner på en annan kontinent? Var går gränsen för mina moraliska skyldigheter, och har jag alls någon plikt att göra gott? Frågorna hopar sig, som så ofta i det här programmet. Från i söndags.

Kultur, Repris

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur ska man göra med vänförfrågningar på sociala medier från okända människor? Emanuel Karlsten och Amelia Adamo intar lite olika positioner när de svarar. Från i går.

Sociala frågor, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi sänder från en ny ekodukt som ska hjälpa små och stora djur över motorvägen norr om Kungsbacka. Och så följer vi med på ringmärkning av slagugglan - en riktig tuffing. Programledare Mats Ottosson. Vi sänder från en 32 meter bred nybyggd bro över E6:an, strax norr om Kungsbacka. Bron kallas för ekodukt och är ett sätt att leda ett helt ekosystem över den hårda barriär som en motorväg innebär. Ekodukten ska underlätta livet för älgar, rådjur och rävar, men också för mindre djur som hasselmöss, sandödlor och bin. Och den ser inte ut som en "vanlig" bro, utan är utformad som en fortsättning på det torra hedlandskapet i naturreservatet Sandsjöbacka som ligger strax intill motorvägen. Allt för att få ekosystemen att hänga ihop och bindas samman. För hur påverkas djur i dag av att vårt landskap är så fragmenterat? Och hur mycket kan enstaka ekodukter eller faunapassager påverka det? Och, förstås, hur får man djuren att använda den nya bron? I sändningen medverkar Mats Lindqvist, ekolog och miljöspecialist på Trafikverket. Vi träffar också Willow Lindsay, biolog vid Göteborgs universitet. Hon forskar om sandödlan, en av de arter som är tänkt att gynnas av ekodukten. Och så ger vi oss ut för att ringmärka slaguggleungar. Hur gulliga och ulliga de än är är det ett jobb som kräver kraftiga handskar och hjälm med visir. Slagugglan är nog Sveriges tuffaste uggla. I veckans kråkvinkel tycker Joacim Lindwall att naturen är snygg - och alldeles särskilt en lingontuvas djupröda bär och mörkgröna blad mot grå lav och berg. I avsnitt fyra av vår podd Svampgalen kliver vi med dofternas hjälp in i svampkännaren Patrick Björcks farmors kök. Programledare är Mats Ottosson. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi sänder från en ny ekodukt som ska hjälpa små och stora djur över motorvägen norr om Kungsbacka. Och så följer vi med på ringmärkning av slagugglan - en riktig tuffing. Programledare Mats Ottosson. Vi sänder från en 32 meter bred nybyggd bro över E6:an, strax norr om Kungsbacka. Bron kallas för ekodukt och är ett sätt att leda ett helt ekosystem över den hårda barriär som en motorväg innebär. Ekodukten ska underlätta livet för älgar, rådjur och rävar, men också för mindre djur som hasselmöss, sandödlor och bin. Och den ser inte ut som en "vanlig" bro, utan är utformad som en fortsättning på det torra hedlandskapet i naturreservatet Sandsjöbacka som ligger strax intill motorvägen. Allt för att få ekosystemen att hänga ihop och bindas samman. För hur påverkas djur i dag av att vårt landskap är så fragmenterat? Och hur mycket kan enstaka ekodukter eller faunapassager påverka det? Och, förstås, hur får man djuren att använda den nya bron? I sändningen medverkar Mats Lindqvist, ekolog och miljöspecialist på Trafikverket. Vi träffar också Willow Lindsay, biolog vid Göteborgs universitet. Hon forskar om sandödlan, en av de arter som är tänkt att gynnas av ekodukten. Och så ger vi oss ut för att ringmärka slaguggleungar. Hur gulliga och ulliga de än är är det ett jobb som kräver kraftiga handskar och hjälm med visir. Slagugglan är nog Sveriges tuffaste uggla. I veckans kråkvinkel tycker Joacim Lindwall att naturen är snygg - och alldeles särskilt en lingontuvas djupröda bär och mörkgröna blad mot grå lav och berg. I avsnitt fyra av vår podd Svampgalen kliver vi med dofternas hjälp in i svampkännaren Patrick Björcks farmors kök. Programledare är Mats Ottosson. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Kultur

- Efter ett långt liv med egna fysiska och psykiska umbäranden så jag har kommit till insikt om att här kan jag beskriva och dela med mig av personliga erfarenheter. Claes Hultling är läkare, professor i medicinsk vetenskap och grundare av Spinalis-kliniken. Han dök på en sten 1984 och blev förlamad från halsen och ner. Sedan dess har han ägnat sig åt att göra livet bättre och roligare för andra ryggmärgsskadade. Claes trivs bäst i sittbrunnen på familjens folkbåt S/Y Våga. Gärna en tidig morgon med låg horisont och massor av rymd. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sociala medier var viktigare än någonsin i årets valrörelse och partierna själva såg Facebook som mer betydelsefull än tevereklam. Det visar en snabbforskningsrapport som är den första i sitt slag för Sverige. Ett hundratal statsvetare och medieforskare har tillsammans gjort snabbforskningen för att undersöka årets valrörelse. En av dem är Kajsa Falasca, medie- och kommunikationsvetare på Mittuniversitetet. - Vi ser en fragmentisering av partisystemet och fler partier som har jämnare stöd. Vi ser också en fragmentisering av medielandskapet med allt fler plattformar och kanaler. Det påverkar valrörelsen och hur partierna fungerar, säger hon. Vilka exempel finns det på att det har påverkat? - Partierna lägger större fokus på digitala och sociala medier och för första gången rankar partierna Facebook som en viktigare kanal än till exempel tv-reklam. Det är helt nytt för valet 2018. Vilken inverkan får det på det demokratiska systemet? - Innan valet fanns det en hel del oro för att digitala och sociala medierna skulle missbrukas med till exempel fake news och propaganda. Men det vi ser i de traditionella partiernas kanaler är att det pågår många samtal och att partierna är närvarande. Det har öppnat upp för ett väldigt stort politiskt samtal. Vi hör också om att världens första större självgående fraktfartyg byggs i Norge och om hur obemannad skeppsfart kan ge minskade utsläpp. Dessutom försöker vi reda ut hur mycket ansvar som är rimligt för en enskild människa att bära i klimatfrågan. Lyssna gärna på Klotets program "Vad kan jag göra för klimatet?" som nämns i avsnittet. Lena Nordlund är programledare. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Hur rak är fåran och hur jämn är bredden och djupet? Det är strid på kniven när svenska eliten i plöjning år 1941 tävlar i Fellingsbro socken i Västmanland om titeln som Sveriges bästa plöjare. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Jonas Frisén är en av världens främsta stamcellsforskare och en framtida nobelpriskandidat i medicin. Men en dag upptäcker han en mycket dödlig form av cancer i sitt eget blod. Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag.

Aktualiteter

I Veckans ord resonerar Matilda Källén kring ordet nationalklenod och varför en nationalklenod som Astrid Lindgren, vars tonår just nu skildras i filmen "Unga Astrid", inte kan få vara bara människa. Under Youtube-trailern till den bioaktuella långfilmen "Unga Astrid", hopas kommentarerna. "En film om kvinnan som uppfostrat Sverige i generationer. Hela nationens mormor", skriver en användare, och avslutar: "Kan inte tänka mig att någon i det här landet är så väldans pepp på sexscenen". Kommentaren, en av flera med samma budskap, ekar den kritik som filmen fått. Kritik av dottern, som ifrågasätter varför en biopic om Astrid Lindgren handlar om en del av författarens privatliv som hon sällan talade om i offentligheten, istället för om det hon senare skulle åstadkomma. Hon jämför med filmen om Borg och lyfter en aldrig oviktig fråga om skillnader i skildringar av män och kvinnor. Kritik av kritiker, som i recensionen i Svenska Dagbladet, där filmen anklagas för att "nästan sensationslystet" hänga kvar i unga Astrids relation med en 30 år äldre man, istället för att utforska hur prövningarna formade hennes tankegods. Allt medan filmens regissör och huvudrollsinnehavare har stått enade i sitt försvar, och istället menat att filmen skildrar ett viktigt stycke kvinnohistoria och en tid i Lindgrens liv som visst präglade hennes författarskap. Få svenska författare beskrivs som just nationalklenod så ofta som Astrid Lindgren. Det har blivit ordet som följs av namnet, sällan ifrågasatt. Det bara är så. Att hon är Sveriges kanske mest inflytelserika författare, med böcker som fängslat barndom efter barndom, är inte heller något att tala om. Inte heller att hon bidragit, inte så lite, till bilden av Sverige. Det bara är så, och det kan vara anledningen till att de biografiska filmerna om henne fram till nu har lyst med sin frånvaro. Som vore nationalklenod synonymt med helig. Som vore en biopic en slags ikonoklasm. Samtidigt har Astrid Lindgren länge fungerat som villebråd för politiker pigga på att annektera och för egen vinning anpassa hennes tankegods. Hon återkommer i den typ av politiska debatter som blivit allt intensivare under de senaste åren, debatter om kulturarv, språkbruk, kanon. Där, i politiken, tycks inget längre vara heligt. Där kan spekulationerna frodas. Astrid tyckte si, Astrid tyckte så. Astrid som reaktionär, Astrid som revolutionär. Just därför behövs också fiktionen, som visserligen också gör sig skyldig till spekulation men av andra anledningar; fiktionen som breddar pusslet, som skakar om piedestalen istället för att tävla om att bygga den högre. I "Unga Astrid" skildras nationalklenoden som en människa, full av fantasi, integritet och frihetstörst, men också allt det knepiga, motstridiga, just mänskliga som hör tonåren till. Att crusha på en äldre chef. Skrika rakt ut. Snubbla på vägen och ta sig upp igen, på egen hand. Det är varken ett gudamord eller ett förminskande, bara ett välbehövligt förmänskligande, och dessutom en viktig påminnelse om att kvinnor och män har haft olika erfarenheter, nationalklenoder eller inte. "Unga Astrid" stänger inte heller dörren för fler spelfilmer om Astrid Lindgren, snarare tvärtom. Författar-Astrid. Gamla Astrid. Astrid som nationalklenod, men också människa. Matilda Källén matilda.kallen@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om jämförelser mellan idag och 1930-talets Europa, om Trumps kamp för sin domarkandidat och om Labours utmaningar inför kongressen. Krönika av Ulrika Knutson och ett kåseri av Emil Jensen. Timme 1: * Veckan som gått i svensk politik och veckan som kommer   * Om kompromissandets våndor i praktiken i politiken * Labour och inställningen till Brexit inför söndagens partikongress * Är det rimligt att jämföra dagens Europa med 30-talets?    * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen diskuterar några politiska frågor från veckan  Timme 2: * Om varför jämställdhetsfrågan blev så stor i valrörelsens slutskede   * Om problemen för Trump med Kavanaugh och om slaget inför valet * Satir med Public Service * Nya gränsdragningar på Balkan väcker känslor    *Ny bok av Lennart Hagerfors: "Inte Hemma"   * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om jämförelser mellan idag och 1930-talets Europa, om Trumps kamp för sin domarkandidat och om Labours utmaningar inför kongressen. Krönika av Ulrika Knutson och ett kåseri av Emil Jensen. Timme 1: * Veckan som gått i svensk politik och veckan som kommer   * Om kompromissandets våndor i praktiken i politiken * Labour och inställningen till Brexit inför söndagens partikongress * Är det rimligt att jämföra dagens Europa med 30-talets?    * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen diskuterar några politiska frågor från veckan  Timme 2: * Om varför jämställdhetsfrågan blev så stor i valrörelsens slutskede   * Om problemen för Trump med Kavanaugh och om slaget inför valet * Satir med Public Service * Nya gränsdragningar på Balkan väcker känslor    *Ny bok av Lennart Hagerfors: "Inte Hemma"   * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Gudstjänst från Katarina kyrka med Olle Carlsson och Camilla Lif. Om jag försöker tänka efter vad jag själv behöver för att kunna samla skatter i himlen så är det att bli tagen i anspråk. Att få ge vidare. Och det tror jag vi alla behöver vända tillbaka till. Olle Carlsson I dagens Katarinamässa predikar kyrkoherde Olle Carlsson utifrån Matteus 6, där Jesus ställer ganska tuffa frågor om vad som är viktigt i livet. Det blir gospelsång av Gustaf Jernberg, Helene Nordmark och Beata Sahlin. Och Emelie Power leder 60 unga körsångare. Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. Matteus 6:19-21 Medverkande Gerhard Bley, inledning Olle Carlsson, predikan Camilla Lif, liturg Diskantkören och  Cathrinorna under ledning av Emelie Power Gregory Lloyd och Arvid Svenungsson, kyrkomusiker Helene Nordmark, Beata Sahlin och Gustaf Jernberg, sång Irma Schultz, solosång, samordnare Katarinamässan Signe Lif, textläsning Text Matteus 6: 19-24 Musik Sv psalmboken 681, Herre hör min bön (från Taizé) Andas ut (Kenneth Edmonds/Gustaf Jernberg) Sv ps 203 Fram skrider året i sin gång (CJ Boye, J A Eklund/W Tans, arr H Kennemark) Sv ps 219 Jag skulle vilja våga tro (T Littmarck) When you believe (Stephen Schwartz) Dona nobis (Mary Lynn Lightfoot) May it be (E Bhraonain, N Ryan, R Ryan) Spirit of the Living God (Daniel Iverson) Sv Ps 201, v 4-5, En vänlig grönskas rika dräkt (C D Wirsén/W Åhlén) Total Praise (R Smallwood) Producent Katarina Josephsson Tekniker Inge Amundsen, Björn Söderholm, May-Britt Rylander Sveriges Radio Örebro liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Att Östersundsborna skulle vara lokalpatriotiska är en underdrift. Men kärleken till staden är inte obefogad. I Östersund gömmer sig en hel del pärlor - men också del dumsnålhet. Den kan bli lite väl översvallande ibland - Östersundsbornas lokalpatriotism. Ingenting kan mäta sig med deras stad. Mark Isitt funderar över hur det kommer det sig att de är så hemkära. Är Östersund så här bra? Ja, det är rätt fantastiskt, faktiskt, konstaterar han. Med en kompromisslös rutnätsplan och kvadratiska kvarter finns det många möjligheter för Östersunds arkitektur. Kompromisslösheten gör att man kan addera vilken arkitekturstil som helst i staden utan att den faller ur ramen. - Perfekt! Många platser kan beskrivas med just det ordet. Televerkets hus, gamla polisstationen, biblioteket och även en bänk i Badhusparken blir Mark Isitt förtjust i. Ett hus som han däremot inte uppskattar särskilt mycket är Centralpalatset. Visst låter det underbart, tjusigt, förföriskt - det är det inte. Mark Isitt Han beskriver det som den sämsta pastisch-arkitekturen man kan tänka sig. Tidigare stod Knut Gyllencreutz sekelskiftesbyggnad på platsen, som brann 2010. Den nuvarande byggnaden ser Mark Isitt som ett försök att referera till gamla, men att göra det så billigt som det går. Hör hela Stadsinspektionen från Östersund i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

I Veckans ord resonerar Matilda Källén kring ordet nationalklenod och varför en nationalklenod som Astrid Lindgren, vars tonår just nu skildras i filmen "Unga Astrid", inte kan få vara bara människa. Under Youtube-trailern till den bioaktuella långfilmen "Unga Astrid", hopas kommentarerna. "En film om kvinnan som uppfostrat Sverige i generationer. Hela nationens mormor", skriver en användare, och avslutar: "Kan inte tänka mig att någon i det här landet är så väldans pepp på sexscenen". Kommentaren, en av flera med samma budskap, ekar den kritik som filmen fått. Kritik av dottern, som ifrågasätter varför en biopic om Astrid Lindgren handlar om en del av författarens privatliv som hon sällan talade om i offentligheten, istället för om det hon senare skulle åstadkomma. Hon jämför med filmen om Borg och lyfter en aldrig oviktig fråga om skillnader i skildringar av män och kvinnor. Kritik av kritiker, som i recensionen i Svenska Dagbladet, där filmen anklagas för att "nästan sensationslystet" hänga kvar i unga Astrids relation med en 30 år äldre man, istället för att utforska hur prövningarna formade hennes tankegods. Allt medan filmens regissör och huvudrollsinnehavare har stått enade i sitt försvar, och istället menat att filmen skildrar ett viktigt stycke kvinnohistoria och en tid i Lindgrens liv som visst präglade hennes författarskap. Få svenska författare beskrivs som just nationalklenod så ofta som Astrid Lindgren. Det har blivit ordet som följs av namnet, sällan ifrågasatt. Det bara är så. Att hon är Sveriges kanske mest inflytelserika författare, med böcker som fängslat barndom efter barndom, är inte heller något att tala om. Inte heller att hon bidragit, inte så lite, till bilden av Sverige. Det bara är så, och det kan vara anledningen till att de biografiska filmerna om henne fram till nu har lyst med sin frånvaro. Som vore nationalklenod synonymt med helig. Som vore en biopic en slags ikonoklasm. Samtidigt har Astrid Lindgren länge fungerat som villebråd för politiker pigga på att annektera och för egen vinning anpassa hennes tankegods. Hon återkommer i den typ av politiska debatter som blivit allt intensivare under de senaste åren, debatter om kulturarv, språkbruk, kanon. Där, i politiken, tycks inget längre vara heligt. Där kan spekulationerna frodas. Astrid tyckte si, Astrid tyckte så. Astrid som reaktionär, Astrid som revolutionär. Just därför behövs också fiktionen, som visserligen också gör sig skyldig till spekulation men av andra anledningar; fiktionen som breddar pusslet, som skakar om piedestalen istället för att tävla om att bygga den högre. I "Unga Astrid" skildras nationalklenoden som en människa, full av fantasi, integritet och frihetstörst, men också allt det knepiga, motstridiga, just mänskliga som hör tonåren till. Att crusha på en äldre chef. Skrika rakt ut. Snubbla på vägen och ta sig upp igen, på egen hand. Det är varken ett gudamord eller ett förminskande, bara ett välbehövligt förmänskligande, och dessutom en viktig påminnelse om att kvinnor och män har haft olika erfarenheter, nationalklenoder eller inte. "Unga Astrid" stänger inte heller dörren för fler spelfilmer om Astrid Lindgren, snarare tvärtom. Författar-Astrid. Gamla Astrid. Astrid som nationalklenod, men också människa. Matilda Källén matilda.kallen@sverigesradio.se Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Grekland har fått sitt sista nödlån. Totalt har nästan 300 miljarder euro betalats ut. Krav på kraftiga åtstramningar har lett till hög arbetslöshet, sänkta löner och massutvandring. Dom unga är hårt drabbade och uppgivna. Reportage om ungas dilemma; lämna eller stanna. Hör även om ökningen av psykisk ohälsa bland unga och om kulturinitiativ för att bryta känslan av hopplöshet. Samtal med Johanna Melén Östeuropakorrespondent och Ekots Filip Kotsambouikidis. Reporter: Palmira Koukkari Mbenga SR:s korrespondent med ungperspektiv Sänds även på måndag kl. 21.03.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. Kaliber följer upp reportaget Saab och dödsfallen. Dessutom om en vägledande dom gällande svettbehandlingar i andra EU-länder. Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Maria Pavlovna var en kosmopolitisk kvinna vars liv kom att utspelas bland rysk aristokrati, franska modehus, amerikanska varuhus och inte minst i det svenska kungahuset. Maria Pavlovna var rysk storfurstinna, kusin till tsaren Nikolaj den andre. 1908 gifte hon sig med prins Wilhelm, och blev därmed svensk prinsessa och hertiginna av Södermanland. Till en början en väldigt populär sådan. Hon var öppen, charmig och hade lärt sig att tala svenska. Hon visade sig också ha, för tiden och Sverige, udda vanor för en ung kvinna, hon var bara 18 år - hon red herrsadel, rökte och svor rätt friskt, om än inte offentligt. Som del av den ryska tsarsläkten Romanov, som styrt Ryssland under 300 år, hade Maria Pavlovna också urgamla anor vars glans det förhållandevis nya svenska kungahuset Bernadotte ville sola sig i. Det var kort sagt ett resonemangsäktenskap. Sex år senare hade hon fått nog av sin träbock till man, och hans tråkiga familj. Det blev skilsmässa - Bernadottefamiljens första. Resten av sitt liv kom Maria Pavlovna att leva som privatperson, även om hon var ganska så om sig och kring sig med att lyfta fram sina titlar när det knep. I veckans stil pratar vi med journalisten och författaren Per Svensson om att leva globalt eller lokalt. Vi får också höra berättelsen om Maria Pavlovna den äldres (släkting till Maria Pavlova den yngre) dyrbara samling cigarettetuier som låg bortglömda på i Utrikesdepartementets arkiv i nittio år. Och så gör vi ett besök på Riddarhuset i Stockholm. Veckans gäst är Magnus Engberg, författare till boken "Maria - Sveriges ryska prinsessa", den första biografin om Maria Pavlovna. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

24-årige Haidar Hajdari från Husby drömmer om att bli fotbollsproffs men tiden börjar att rinna ut. Hans sista chans blir att provspela för fotbollslaget Los Angeles Galaxy i USA. Haidar är skolad i ett annat Galaxy - Kista Galaxy, föreningen som startades av fotbollsspelaren Henok Goitom och hans familj. De har inte alltid kommit överens men Haidar kommer att behöva använda sig av allt han har lärt sig av Allsvenska profilen Henok om han ska lyckas förverkliga proffsdrömmen.  Enkelt blir det inte - han får kämpa med jetlag, en annan fotbollskultur och hundratals andra hoppfulla spelare från hela världen.  En dokumentär från april 2017 av Philip O´Connor. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Kroppsorden som befriar: flip-flopbröst, funktionella ridbyxlår och gosiga maglimpor. Stina Wollter kan konsten att återupprätta kroppsdelarna med hjälp av ord, i nya boken: "Kring denna kropp". Konstnären, radioprataren och författaren Stina Wollter är också kroppsaktivist. På Instagram har hon ungefär 150.000 följare och hon får hundratals meddelanden när hon publicerar sina kroppsdanser och filosofiska texter om kroppens rätt att finnas. Nu har hon skrivit boken "Kring denna kropp" som är en självbiografisk berättelse om en uppväxt där en anorektisk systers ickeätande, fungerar som ett känslomässigt slukhål i familjen. Men också om vägen från kroppsligt självhat till konstnärlig befrielse och glädje. Cilla Naumann debuterade 1995 med romanen "Vattenhjärta". Hon har sedan dess skrivit ett femtontal böcker, både för vuxna och ungdomar. Romanen "Bära barnet hem" nominerades till Sveriges Radios Romanpris 2016. Nu har hon skrivit en redan kritikerhyllad bok om en kärnfamilj i fritt fall: "Den oändliga familjen". Programledare: Marie Lundström Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Att skaffa sig en riktigt fin takterrass kan vara ett sätt att förverkliga sin livsdröm. Men var går gränsen mellan självförverkligande och hänsyn till andra? I P1 Dramas nya dramakomediserie Balkongkriget flyttar slamkungens dotter Eva-Lotta in högst upp i den välordnade bostadsrättsföreningen i en fin stockholmsstadsdel, där alla är så välartade och vällyckade och såå överens om en välvillig världsbild. Men när Eva-Lotta vill förverkliga sin livsdröm och bygga en stor, vräkig balkong som skulle förmörka och minska värdet på övriga invånare bostadsrätter, väller helt andra sidor fram hos de till nyss så goda grannarna. Serien väcker intressanta frågor, till exempel om relationen mellan moral och gruppfavorisering: Vad är viktigast för oss människor, att handla rätt eller passa in i gruppen? Om detta samtalar William Spetz, skådespelare i Balkongkriget, med filosofen Lena Halldenius och sociologen Mikael Klintman. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Böcker som nämns i samtalet är: Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, av Timothy Snyder och  Gruppens grepp. Hur vi fördomsfulla flockvarelser kan lära oss leva tillsammans, av Mikael Klintman, Thomas Lunderquist och Andreas Olsson. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll? Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen. Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras. Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan. Programledare är Niklas Zachrisson. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.45.

Vetenskap, Repris

På 1990-talet hamnade många män i klimakteriet. Det öppnades Andropauskliniker och testosteronpreparat togs fram. Men vad var det som låg till grund för att denna "nya" diagnos helt plötsligt dök upp när det faktiskt inte gjordes några nya vetenskapliga upptäckter. För att få svar på detta måste man gå utanför vetenskapen och se vad det var som hände i samhället och kulturen. Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag 00.45.

Vetenskap, Repris

Översättning: Sun-Kyoung Choi Uppläsning: Etienne Glaser Diktsamling: "Vit fjäril", Ramus ,2017 MUSIK Karen Tanaka: Crested ibis ur Children of light EXEKUTÖR Signe Bakke piano Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av Erstas barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän. 51 säljbilder från mäklare på redaktionell plats. ? Anklagelser om "dödsklinik" i TV4:s Kalla Fakta - inga oberoende medicinska experter i programmet Kalla fakta publicerade i veckan grava anklagelser om Erstas barnhospice i Nacka, Lilla Erstagården. Ersta anklagas för att systematiskt fatta dåligt underbyggda medicinska beslut som enligt Kalla fakta riskerar att öka barns lidande och förkorta deras liv.  Det är svårt att tänka sig ett etiskt känsligare ämne att ge sig in i än döende barn. Vilket naturligtvis medför särskilt höga krav på saklighet och journalistisk varsamhet. Men vad är för källor Kalla fakta förlitar sig på i programmet? Kan de belägga den allvarliga kritiken mot Lilla Erstagården? Reporter: Therese Rosenvinge.  ? Att koka journalistisk soppa på politisk spik - vi går bakom kulisserna i Riksdagen Hur går det det till när politiska reportrar jagar politikers svar i det ovissa läge som råder? Medierna har tagit rygg på en politikreporter, Hanna Jakobson på Dagens Nyheter, och Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson i veckan. Bakom rubriker om mandatpingis, talmansthriller och statsministerstrid pågår en ständig jakt på nyheter i riksdagens bankhall, lunchrum och kulvertar. Reporter: Evalisa Wallin. ? Ovanlig okritisk "Hemnet-journalistik" i Bohuslän  Bohusläningen publicerade nyligen en artikel rubriken "Spektakulär fastighet under Uddevallabron till salu", där 51 säljbilder från mäklaren fick redaktionell plats. I texten står att "Egen strand och brygga. Öppen spis. Bastu. Två gästhus. Stor terrass. Allt detta kan man nu få om man spenderar över 10 miljoner på en fastighet precis under Uddevallabron". - Vi har inte haft någon journalistisk vinkel på den så det här är en artikel som inte skulle ha publicerats på det sättet, säger Inga-Lill Sundhage, chefredaktör och ansvarig utgivare för Bohusläningen. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Jonas Frisén är en av världens främsta stamcellsforskare och en framtida nobelpriskandidat i medicin. Men en dag upptäcker han en mycket dödlig form av cancer i sitt eget blod. Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om jämförelser mellan idag och 1930-talets Europa, om Trumps kamp för sin domarkandidat och om Labours utmaningar inför kongressen. Krönika av Ulrika Knutson och ett kåseri av Emil Jensen. Timme 1: * Veckan som gått i svensk politik och veckan som kommer   * Om kompromissandets våndor i praktiken i politiken * Labour och inställningen till Brexit inför söndagens partikongress * Är det rimligt att jämföra dagens Europa med 30-talets?    * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen diskuterar några politiska frågor från veckan  Timme 2: * Om varför jämställdhetsfrågan blev så stor i valrörelsens slutskede   * Om problemen för Trump med Kavanaugh och om slaget inför valet * Satir med Public Service * Nya gränsdragningar på Balkan väcker känslor    *Ny bok av Lennart Hagerfors: "Inte Hemma"   * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör även om jämförelser mellan idag och 1930-talets Europa, om Trumps kamp för sin domarkandidat och om Labours utmaningar inför kongressen. Krönika av Ulrika Knutson och ett kåseri av Emil Jensen. Timme 1: * Veckan som gått i svensk politik och veckan som kommer   * Om kompromissandets våndor i praktiken i politiken * Labour och inställningen till Brexit inför söndagens partikongress * Är det rimligt att jämföra dagens Europa med 30-talets?    * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen diskuterar några politiska frågor från veckan  Timme 2: * Om varför jämställdhetsfrågan blev så stor i valrörelsens slutskede   * Om problemen för Trump med Kavanaugh och om slaget inför valet * Satir med Public Service * Nya gränsdragningar på Balkan väcker känslor    *Ny bok av Lennart Hagerfors: "Inte Hemma"   * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Anders Diamant Från i morse.

Aktualiteter, Repris