SR, P1 2018-10-21

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad hände när redaktionerna hamnade mitt i strålkastarens ljus? Många fällda publiceringar - hur klarade egentligen journalistiken sitt uppdrag? Vad händer nästa gång det blåser upp till storm? I veckan var det ett år sedan rörelsen #metoo briserade i Sverige. Ett vrål som belyste hur kvinnor, i hela vårt land, i bransch efter bransch, utsätts för och tvingas parera sexuella trakasserier i sin vardag. Men, såhär ett år senare, kan vi också slå fast att det var en rörelse som ledde fram till flera fall av pressetiskt haveri. Ola Sigvardsson och Pressens Opinionsnämnd, fällde i juni tio publiceringar relaterade till metoo. Och just nu ligger ytterligare ett tiotal för prövning. Granskningsnämnden har under året fällt såväl SVT, SR och TV4 för metoo-publiceringar. Vad hände inne på redaktionerna när kollegor blev jagade istället för att jaga? När mediehusen plötsligt själva behövde hantera en mediestorm? Hur mycket var metoojournalistiken en jakt på sanning och hur mycket var det en jakt på nya anklagelser, utpekanden och klick? Vad har redaktionerna dragit för lärdomar och hur kommer det att gå nästa gång stormen blåser? I programmet hör du: Casten Almqvist och Viveka Hansson från TV4. Martin Schori, Åsa Linderborg och Raoul Grünthal från Aftonbladet/Schibsted. Thomas Mattsson från Expressen. Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman. Peter Wolodarski från Dagens Nyheter. Från gårdagen. Sänds även kl. 19.03.

Aktualiteter, Repris

Vård- och omsorgsbolagen vädrar morgonluft och för dem är frågan om vinster i välfärden död. Capio, med St Görans sjukhus, köps av en utländsk jätte och Ambea sväljer en del av Wallenbergs Aleris. Varför sker vårdaffärerna nu? Och så pekas Nordea och SEB ut i nya härvor. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande: Kristofer Liljeberg, analytiker Carnegie investment bank Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Torsten Fensby, skattejurist Fredrik Gren, vd Ambea Michael Wolff, ordförande Capio Bill Browder, vd Hermitage capital Tekniker: Sandra Pettersson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Människor och tro ställer frågan: har det blivit normalt i Sverige att dölja sin tro och skydda sina religiösa byggnader? Hjälper det med mer bidrag för stängsel och kameraövervakning? Klimatet mot trossamfunden har blivit allt hårdare: attacker mot moskéer i Sverige har blivit vardagsmat. Synagogor och representanter för judiska samfund utsätts ständigt för hat och hot.  Även andra trossamfund är drabbade.   Vi hör ett reportage från en utsatt moské i Flen. I studion samtalar Svante Weyler förläggare och ordförande för svenska kommittén mot antisemitism med Maria Bard, diakon i Svenska kyrkan i Norrköping. Aldo Iskra från organisationen Open Skåne berättar om hur man arbetar med judisk - muslimsk dialog. Men vad är motiven bakom hatbrotten? Joakim Kreutz, docent vid Stockholms Universitet berättar om hur och varför religiösa byggnader attackeras under krig. Claes Aronsson, Sveriges radios London-korrespondent ger oss en bild om hur det ser ut i England med hat och hot mot religiösa byggnader och trossamfund. Programledare Åsa Furuhagen Reporter Firas Jonblat Producent Antonio de la Cruz Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

I bioaktuella "Colette" spelar Hollywoodstjärnan Keira Knightly den franska författaren med samma namn - som ung. I Klassikern uppmärksammar vi ett av Colettes mest kända verk, romanen Chéri från 1920. Den franska författaren Colette, som föddes 1873, lade av sina förnamn och sin tids idé om det passande - och klev ut i den litterära parnassen med rak rygg. Hennes kända roman Chéri har både filmatiserats och iscensatts som teater - en klassiker från 1920 som Jenny Aschenbrenner har läst, i svensk översättning av Maria Björkman. Vi får även höra Claire Wikholm läsa ur Chéri från ett kulturradioprogram från 1993 och på slutet hörs bitar ur Dramatens iscensättning 1950. Från igår. Sänds även tisdag kl 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Det sägs behövas mer än tusen ord för att beskriva en effektiv bild. Tänk då hur mycket text som skulle gå åt för de uppemot 20 000 bilder som vi bombarderas av dagligen i vår visuella värld! Bilder, inte minst rörliga, tycks oerhört mycket mer effektiva än text för att förmedla viss information, kanske särskilt känslor. Enligt Ruben går filmens budskap rakt in i oss utan att processas mentalt på det sätt som sker när man läser en text. För ungdomar är det roligare att leka med de känslospäckade rörliga bilderna än med text, påpekar Beatrice. Frida å sin sida framhåller att vi måste tänka på hur de arrangerade, idealiserade bilderna på till exempel Instagram påverkar dagens ungdom: I ett textsamhälle kan man förmedla sig med sitt intellekt, medan man i ett bildsamhälle hela tiden måste använda kroppen och ansiktet. Samtal mellan filmaren Ruben Östlund, konstteoretikern Beatrice Persson samt serietecknaren och psykologen Frida Malmgren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur avslutar man en bekantskap som startat i en dejtingapp på ett artigt sätt? Låta det rinna ut i sanden eller göra ett tydligt avslut? - Det är nästan värre med dem som vill dissa en mjukt, men i stället trycker in det i ansiktet på en, säger Alejandra Cerda, erfaren nätdejtare som gästar studion. - Det är nästan värre med dem som vill dissa en mjukt, men i stället trycker in det i ansiktet på en, säger Alejandra Cerda, erfaren nätdejtare som gästar studion. Från i går.

Sociala frågor, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi undersöker samspelet i jorden mellan rötterna och mykorrhizasvamparna. Och kikar in i bålgetingboet som är som ett eget samhälle med dörrvakt och allt. Programledare: Mats Ottosson. Naturen är full av samspel och samarbeten. På lördag dyker vår fältreporter Joacim Lindwall ner under jorden där mykorrhizasvamparnas trådar bildar en väv, ja nästan så att jorden i sig blir som en levande organism. Detta är Anna Roslings specialområde - hon forskar vid Uppsala universitet om hur svamparna i jorden samspelar med varandra. Hon medverkar i sändningen från Kungsängen i Uppsala. Och även i bålgetingarnas samhälle är samspel och samarbete av yttersta vikt. Lisa Henkow har träffat entomolog Dave Karlsson vid en trädstam, där en bålgeting håller vakt och en annan har som uppgift att fläkta in luft till arbetarna och drottningen som finns inne i boet. Måste man älska lusflugor i hårbotten och kunna arta en knepig mossa för att få kalla sig naturälskare? Det undrar Helena Söderlundh i veckans kråkvinkel. Vår podd Svampgalen har nu kommit fram till avsnitt åtta. Under hösten har vi fått in många lyssnarfrågor om svamp. Vi ber svampkännaren Patrick Björck svara på några av dem - bland annat hur det kom sig att det en salamander följde med hem i svampkorgen! Och hur är det egentligen med bananflugorna som dras till vin och öl - gillar de att bli berusade? Det där reder vi ut. Programledare är Mats Ottosson. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi undersöker samspelet i jorden mellan rötterna och mykorrhizasvamparna. Och kikar in i bålgetingboet som är som ett eget samhälle med dörrvakt och allt. Programledare: Mats Ottosson. Naturen är full av samspel och samarbeten. På lördag dyker vår fältreporter Joacim Lindwall ner under jorden där mykorrhizasvamparnas trådar bildar en väv, ja nästan så att jorden i sig blir som en levande organism. Detta är Anna Roslings specialområde - hon forskar vid Uppsala universitet om hur svamparna i jorden samspelar med varandra. Hon medverkar i sändningen från Kungsängen i Uppsala. Och även i bålgetingarnas samhälle är samspel och samarbete av yttersta vikt. Lisa Henkow har träffat entomolog Dave Karlsson vid en trädstam, där en bålgeting håller vakt och en annan har som uppgift att fläkta in luft till arbetarna och drottningen som finns inne i boet. Måste man älska lusflugor i hårbotten och kunna arta en knepig mossa för att få kalla sig naturälskare? Det undrar Helena Söderlundh i veckans kråkvinkel. Vår podd Svampgalen har nu kommit fram till avsnitt åtta. Under hösten har vi fått in många lyssnarfrågor om svamp. Vi ber svampkännaren Patrick Björck svara på några av dem - bland annat hur det kom sig att det en salamander följde med hem i svampkorgen! Och hur är det egentligen med bananflugorna som dras till vin och öl - gillar de att bli berusade? Det där reder vi ut. Programledare är Mats Ottosson. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Kultur

- Så kan ett "vi" blossa upp, i en liten tid, ett litet rum. En flamma från ett tändsticksbloss - när den lyser starkast syns redan stickan krokna svart i andra änden. Christina Claesson är författare och scenberättare som bl a också erövrat utskänkningstillstånd, jägarexamen och patent på egen uppfinning. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

För 100 år sedan dödade spanska sjukan miljontals människor i Europa. Den gången fanns inga motmedel. I dag finns vaccin men också många myter om dem som kan hjälpa en liknande pandemi att få fäste även i våra tider. Det varnar en ledande forskare. Den största risken vid nästa utbrott av en allvarlig global influensaepidemi som spanska sjukan för 100 år sedan, är all falsk information som sprids av vaccinskeptiker i sociala medier. Det varnar professor Heidi Larson, världsledande forskare på området i en artikel i tidskriften Nature och manar till motåtgärder innan det är för sent. Vi hör också om forskning kring försvarsadvokaters återhållna känslouttryck i svenska rättssalar, om hur nyinvigda Nationalmuseum kan skydda sina tavlor från solen, och om fåglars roll i dikternas värld. Lena Nordlund är programledare. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Året är 1919 när Signe Höjer i London av en slump träffar Sylvia Pankhurst, den legendariska suffragetten. Det blir ett möte som gör ett djupt intryck på den unga svenskan. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Trots att hon som frontfigur i punkbandet Tant Strul och senare som egensinnig soloartist alltid har utmanat gränsen för kvinnlighet, kommer kritiken in under huden på henne. Hur punk är Kajsa Grytt i dag? Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag.

Aktualiteter

Det nyrenoverade Nationalmuseum har mötts av unisona hyllningar på tidningarnas kultursidor. Men kanske finns det ändå en sko som klämmer någonstans i själva namnet på museet? Om du brukade besöka Nationalmuseum före stängningen, så kan det vara bland det första du lägger märke till nu: att Gustaf Cederströms berömda skildring av Karl XII:s likfärd saknas, på hedersplatsen intill "tafvelsamlingens" huvudentré, tre trappor upp. Det är inget att yvas över: att målningen hängde där förut hade nog mer med dukens storlek än dess konsthistoriska betydelse att göra. Kanske var det också en rest från museets tillkomsttid, då de flesta av nationalprefixets sammanställningar tillkom: nationalromantik, nationalhjälte, nationalklenod, nationalism. Visserligen har en uttalad ambition med renoveringen varit att återskapa något av det ursprungliga museets 1800-talskaraktär, men man behöver inte överdriva. Carl Larssons nationalromantiska mastodontmålerier är fortfarande trapphusets främsta blickfång, och Cederström hittar man istället i den kronologiska presentationen av samlingarna. Men där har den också försetts med en förklarande skylt som har mindre med historien än med samtiden att göra: "Den populistiska och av nationalismen präglade synen på svenskhet, som används politiskt idag, bygger på idén om ett statiskt idealiserat och konstruerat förflutet. Tanken att det finns en historisk tid och plats att blicka tillbaka på, där allt var på ett visst sätt, stämmer inte". Om det där sista låter som nonsens, så är det kanske det. I den digitala guiden kan man läsa att den fallne kungen inte alls bars på bår över de norska fjällen, som i målningen, utan fraktades på vagn liggande i en kista. Och då får man ju anta att det var så, och inte på något annat sätt. Backar man ett par steg från Cederströms tavla så hittar man en annan av den svenska nationalromantikens främsta ikoner: Anders Zorns "Midsommardans" (1897). Både på skylten intill och i audioguiden kan man lära sig hur denna bild av äktsvensk kultur konstruerades, på sin tid. Vilket är både intressant och relevant. Men framför Zorns målning ligger ett dussintal skivade dalahästar i sådana där frigolitförpackningar man köper köttfärs i, överdragna med gladpack. Ett konstverk av Peter Johansson från 1990-talet, som handlar om "nationell identitet som en handelsvara med begränsad hållbarhet", enligt sin pedagogiska skylt. Den stora förändringen i nya Nationalmuseum, vid sidan av ljusinsläpp och färgsättning, är hur samlingen presenteras. Måleri och skulptur samsas i salarna med möbler och konsthantverk, och där hängningen tidigare kretsade främst kring enskilda konstnärer och deras mästerverk, lyfts föremålen nu snarare som exempel på sin tid. När utställningen närmar sig förra sekelskiftet blir det uppenbart att detta är förenat med vissa risker. Något fullständigt objektivt sätt att skriva historia på finns förstås inte. Men det betyder inte att publiken går till Nationalmuseum för att bli skriven på näsan om vilka politiska ideologier som "stämmer" och inte. Det gjorde de nog inte ens på 1800-talet. Mårten Arndtzén marten.arndtzen@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör också om synen på fusk i skolans värld, medievanor i Usa, krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emil Jensen, satir med Public Service och Panelen m.m. Timme 1:   * Deal eller no deal? * Priset för att ändra sig * Mordet på Khashoggi * De som beskriver verkligheten * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Mumintrollet tar plats i politiken * Satir med Public Service * Synen på fusk i skolans värld * Inget för äckelmagade * Prislapp nu eller nota i framtiden? * Kåseri av Emil Jensen Programledare: Olle Hägg Producent: Karin Wickström Tekniker: Victor Ubeira Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör också om synen på fusk i skolans värld, medievanor i Usa, krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emil Jensen, satir med Public Service och Panelen m.m. Timme 1:   * Deal eller no deal? * Priset för att ändra sig * Mordet på Khashoggi * De som beskriver verkligheten * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Mumintrollet tar plats i politiken * Satir med Public Service * Synen på fusk i skolans värld * Inget för äckelmagade * Prislapp nu eller nota i framtiden? * Kåseri av Emil Jensen Programledare: Olle Hägg Producent: Karin Wickström Tekniker: Victor Ubeira Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Gymnasieprästen Ida Wreland leder dagens gudstjänst om vad som händer med oss när vi går förbi och tittar bort. Gäst är rabbi Rebecca Lillian. Karolina Larsson spelar piano och sjunger. - Oavsett om vi sitter längst ner eller högst upp i livets pariserhjul har vi en uppgift att sträcka ut våra händer till andra för att skapa en mer rättvis värld. Ur Rebecca Lillians predikan Texter Jeremia 29:4-7 Matteus 22:15-22 Musik Ubi Caritas (Taizé, Jacques Berthier) Psalm 90, Blott i det öppna Som en bro över mörka vatten (Paul Simon, svensk text Åke Arenhill) Må Gud välsigna dig (Åsa Hagberg, Stefan Jämtbäck) När löven faller (Carola Häggkvist, Ingemar Åberg) You've got a friend (Carol King) Psalm 837, Du satte dig ner som den nederstas vän Gå inte förbi (trad Irland) Omkväde under förbönen från Iona Öppna våra ögon (Margareta Melin, Börje Gustafsson) Ubi Caritas (Taizé, Jacques Berthier) Psalm 288 Gå inte förbi (trad Irland) Producent Agneta Nordin, Lokatt Media för Sveriges Radio Tekniker Johan Chandorkar liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

I det tysta pågår en omställningsvåg i Sverige. Människor flyttar från städerna till landsbygden för att möta klimatförändringarna och samtidigt kunna leva ett bättre liv. Omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor med ambitionen att möta utmaningarna med krympande naturresurser, miljöförstöring och klimatförändringar genom att bygga lokala hållbara samhällen. Det finns flera orsaker till den här omställningsvågen, säger Rebecka Milestad. Hon är forskare i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Dels söker människor sig till ett annat sätt att leva men det handlar också om klimatförändringarna, Sveriges bristande livsmedelsförsörjning och en större geopolitisk oro. För några år sedan fanns bara några få folkhögskolor i landet som höll kurser i odling och självförsörjning. Men nu har utbudet formligen exploderat. På Holma folkhögskolan utanför Höör är söktrycket stort till kurserna. Det berättar Karin Jansson som är lärare på skolan.  - Många människor känner att vi står inför väldigt stora utmaningar när det gäller klimatet och miljön och märker att det inte finns något riktigt intresse att ta i tu med de här problemen från politikers och myndigheters sida. Så därför finns det en växande rörelse med människor som är ganska besvikna på samhället och vill göra något eget, säger Karin Jansson. Två som har gjort det är Cecilia Ward och Monika Bengtsson. Cecilia var tidigare kommunikatör och Monika jobbade på ett teknikföretag i Dublin. Båda har erfarenheter av intensivt kontorsarbetsliv. Nu ägnar de sig mest åt odling. Det började med en kolonilott och via stadsbruk i Malmö har de nu tagit klivet och köpt en gård tillsammans. Torgny Östling är sedan många år ordförande för Nordbruk, den svenska grenen av La Via Campesina, som är en internationell småbrukarrörelse med 200 miljoner bönder i över 80 länder runt om i världen som medlemmar. Torgny berättar att Sverige har förlorat sin förmåga till folkförsörjning, eller matsuveränitet som det kallas. På 80-talet låg självförsörjningen på 75 procent. - Idag är vi nere på 25 procent eller mindre, därför att man har lagt ner kombinationsjordbruken från norra Skåne till Pajala. Det har pågått i 30 år, säger Torgny Östling, och det uppmärksammas överhuvudtaget inte. Det är ungefär som att man upptäcker att beredskapen är borta när skogsbränderna kommer, menar Torgny Östling. I programmet hör vi också Andreas Jonsson rektor på Holma Folkhögskola. Han förklarar vad sociokrati innebär, en metod som genomsyrar arbetet på skolan. Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent Karin.gronberg@sverigesradio.se Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Det nyrenoverade Nationalmuseum har mötts av unisona hyllningar på tidningarnas kultursidor. Men kanske finns det ändå en sko som klämmer någonstans i själva namnet på museet? Om du brukade besöka Nationalmuseum före stängningen, så kan det vara bland det första du lägger märke till nu: att Gustaf Cederströms berömda skildring av Karl XII:s likfärd saknas, på hedersplatsen intill "tafvelsamlingens" huvudentré, tre trappor upp. Det är inget att yvas över: att målningen hängde där förut hade nog mer med dukens storlek än dess konsthistoriska betydelse att göra. Kanske var det också en rest från museets tillkomsttid, då de flesta av nationalprefixets sammanställningar tillkom: nationalromantik, nationalhjälte, nationalklenod, nationalism. Visserligen har en uttalad ambition med renoveringen varit att återskapa något av det ursprungliga museets 1800-talskaraktär, men man behöver inte överdriva. Carl Larssons nationalromantiska mastodontmålerier är fortfarande trapphusets främsta blickfång, och Cederström hittar man istället i den kronologiska presentationen av samlingarna. Men där har den också försetts med en förklarande skylt som har mindre med historien än med samtiden att göra: "Den populistiska och av nationalismen präglade synen på svenskhet, som används politiskt idag, bygger på idén om ett statiskt idealiserat och konstruerat förflutet. Tanken att det finns en historisk tid och plats att blicka tillbaka på, där allt var på ett visst sätt, stämmer inte". Om det där sista låter som nonsens, så är det kanske det. I den digitala guiden kan man läsa att den fallne kungen inte alls bars på bår över de norska fjällen, som i målningen, utan fraktades på vagn liggande i en kista. Och då får man ju anta att det var så, och inte på något annat sätt. Backar man ett par steg från Cederströms tavla så hittar man en annan av den svenska nationalromantikens främsta ikoner: Anders Zorns "Midsommardans" (1897). Både på skylten intill och i audioguiden kan man lära sig hur denna bild av äktsvensk kultur konstruerades, på sin tid. Vilket är både intressant och relevant. Men framför Zorns målning ligger ett dussintal skivade dalahästar i sådana där frigolitförpackningar man köper köttfärs i, överdragna med gladpack. Ett konstverk av Peter Johansson från 1990-talet, som handlar om "nationell identitet som en handelsvara med begränsad hållbarhet", enligt sin pedagogiska skylt. Den stora förändringen i nya Nationalmuseum, vid sidan av ljusinsläpp och färgsättning, är hur samlingen presenteras. Måleri och skulptur samsas i salarna med möbler och konsthantverk, och där hängningen tidigare kretsade främst kring enskilda konstnärer och deras mästerverk, lyfts föremålen nu snarare som exempel på sin tid. När utställningen närmar sig förra sekelskiftet blir det uppenbart att detta är förenat med vissa risker. Något fullständigt objektivt sätt att skriva historia på finns förstås inte. Men det betyder inte att publiken går till Nationalmuseum för att bli skriven på näsan om vilka politiska ideologier som "stämmer" och inte. Det gjorde de nog inte ens på 1800-talet. Mårten Arndtzén marten.arndtzen@sverigesradio.se Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Marocko är ett av del länder som stoppar flyktingar som annars skulle ta sig till Eúropa. Vår sydeuropakorrespondent Margareta Svensson har varit där. Marocko är en av EU:s viktigaste samtalspartners i försöken att stoppa migrationen til Europa och Spanien. Men samarbetet möter också skarp kritik från organisationer som anser att Marocko är en olämplig partner. Sänds även på måndag kl. 21.03.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. Kaliber granskar en stor fristående skola. Vi upptäcker ett nätverk av skolor, skattepengar som gått till fastighetsaffärer i mångmiljonklassen och vi hittar ett ägaravtal som väcker frågor. Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Céline Dion är en kvinna vars röst och stil länge varit en vattendelare ifråga om smak. Hon har länge klätt sig i dyrbar couture på röda mattan, men ofta hamnat på sämst klädda-listorna. Men. Trägen vinner. För två år sedan - i juni 2016 under Paris couturevecka - lyckades nämligen Céline Dion få samma typ av modemänniskor som tidigare dissat henne att sätta sina grönsakssmoothies i halsen genom att, för första gången någonsin, sätta på sig kläder som låg helt rätt i trend och tid, och göra det med en självironisk blinkning, dessutom. För ut från sitt hotell klev hon klädd i jeans och en extrastor luvjacka från det då kokheta märket Vêtements - och under den bar hon en tröja från samma märke med tryck av Leonardo di Caprio och Kate Winslet från filmen "Titanic", vars ledmotiv hon blev, milt uttryckt, världsberömd för att sjunga. Visste Céline Dion vad Vêtements var? Hade hon humor? Hade hon koll? Sedan dess har Céline Dion klätt sig i nästan smärtsamt trendiga plagg som fått den samlade modeeliten att likt talangscouterna i "Tjuren Ferdinand" utropa: "henne ska vi ha!". Hur denna resa gick till - och bakgrunden till den - berättar vi om i veckans Stil. I programmet pratar vi med modepsykologen Dawn Karen om hur kläder kan hjälpa oss genom en kris. Vi tittar också närmre på samarbeten mellan influencers och modemärken. Och så fördjupar vi oss i så kallad "sunkadelica" - musik från artister som kanske inte håller måttet för vad som brukar kallas bra, men som har en hel del andra kvaliteter. Vi har träffat Burt von Bolton och Magnus Nilsson, som driver klubben Sunkit i Stockholm, för att prata mer om den saken. Veckans gäst är Kishti Tomita, artist, sångerska och professionell röstcoach. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

De svenskägda spelbolagen på Malta säger sig alla värna om spelmissbrukarna - men hur ser det ut i praktiken? Casinomiljarderna granska en skrupulös svensk miljardindustri. Från 2016. Bortanför svensk lagstiftning arbetar över fem tusen svenskar inom spelindustrin i det lilla skatteparadiset Malta, för svenskägda företag som Betsson, Mr Green och LeoVegas. De säger sig alla ha en paradgren: ansvarstagande gentemot de svenskar som har problem att hantera sitt spelande. Allra längst anses Unibet ha kommit - de har utvecklat ett avancerat datasystem som kan känna av när spelare är på väg att bli destruktiva.  Så varför blir ingenjören Jonatan uppringd av Unibet när hans spelmissbruk eskalerar? Varför bjuder spelbolaget honom på lyxresa till London? Dokumentären Casinomiljarderna ger sig in i en värld där stenhård marknadsföring och bonussystem satts i system - även mot de mest utsatta.   Måns Mosesson har utöver P1 Dokumentär bland annat arbetat för Ekot, gjort P3 Dokumentärer och skrivit för Dagens Nyheter och Sydsvenskan. 2014 vann han Stora journalistpriset för P1 Dokumentär-serien Rädda Sverige och 2012 tilldelades hans P1 Dokumentär Gå till jobbet och dö en Ikaros för Årets bästa reportage samt Susanne Björkman-stipendiet. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vigdis Hjorths roman "Arv och miljö" handlar om en barndom med sexuella övergrepp och våld. Boken ligger så nära verklighetens familj att hennes syster i protest skrev en egen bok och bröt kontakten för gott. Vi har träffat den norska författaren Vigdis Hjorth vars roman "Arv och miljö" skapat vild debatt i Norge. Debatten har handlat om rätten att beskriva sitt liv i romanform, men så nära verkligheten att familjen känner sig utpekad och utsatt för förtal. "Arv och miljö" handlar om en privilegierad familj där äldsta dottern utsatts för sexuella övergrepp av sin pappa, något som delar av familjen har svårt att tro på. Barnboksgeniet Kitty Crowther har gjort bilderna till Ulf Starks allra sista bok: "Rymlingarna". En berättelse om hur en arg farfar och hans barnbarn gör en sista tur till det älskade sommarhuset i skärgården, innan farfadern ska dö. Arbetet med boken pågick under Ulf Starks sista tid i livet och när han gick bort i juni 2017 var hans vän Kitty Crowther så förtvivlad att hon knappt förmådde göra klart bilderna. Men nu är boken här. All musik som är med i Lundströms Bokradio hittar du på vår egen spotify-lista. Klicka här så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Efter närmare 2 300 år kom Aristoteles avgörande verk "Fysik" äntligen i svensk översättning förra året. Vilken betydelse har hans tankar i dag? "Med Aristoteles verk "Fysik" tänds naturvetenskapens eld i västerlandet". Så beskrivs boken i inledningen till den svenska översättningen. I Aristoteles "Metafysik" låg fokus på frågan om "varat". I "Fysik" ligger tyngdpunkten på "rörelse" som alltings grund och verklighet. Här finns också den berömda teorin om den första "orörliga röraren", ett slags urkraft som knuffade igång all rörelse från början. Charlotta Weigelt, filosof, Ulf Danielsson, fysiker, och Lars-Göran Johansson, vetenskapsfilosof, samtalar bland annat om vad Aristoteles tankar har betytt för fysiken i dag. Programledare och producent är Peter Sandberg. Aristoteles verk "Fysik" i översättning av Charlotta Weigelt ges ut av Thales förlag. Det här programmet sändes första gången 17/9 2017. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till? Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt. Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet. I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar - vilket leder till att övergödningen minskar. Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna. Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas. Programledare är Niklas Zachrisson. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.45.

Vetenskap, Repris

Programmet som tittar närmare på intressanta och svårförklarliga diagnoser och sjukdomsfenomen. I veckans "Sjukt galet och helt Normalt" tittar  Susanna Dzamic och Adam Droppe närmare på Koro - Penispanik. I Asien och Afrika är det inte helt ovanligt att män i panik uppsöker läkare för att få hjälp med att få tillbaka sina penisar. Ibland bryter epidemier ut då hundratals män dagligen uppsöker vård. Vad är det alla de här männen råkar ut för och hur ser västerländsk medicin på det här fenomenet. Och finns det kanske även en västerländsk variant? Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45 samt natt mot nästa lördag kl. 03.50.

Vetenskap, Repris

Översättning: Andreas Lundberg Uppläsning: Pontus Plaenge Diktsamling: "Natthimmel med kulhål", Modernista, 2017 MUSIK George Rochberg: Sjätte variationen, Moving gently, ur Transcendentala variationer EXEKUTÖR Saarländska radions symfoniorkester, Saarbrücken, Christopher Lyndon-Gee, dirigent Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad hände när redaktionerna hamnade mitt i strålkastarens ljus? Många fällda publiceringar - hur klarade egentligen journalistiken sitt uppdrag? Vad händer nästa gång det blåser upp till storm? I veckan var det ett år sedan rörelsen #metoo briserade i Sverige. Ett vrål som belyste hur kvinnor, i hela vårt land, i bransch efter bransch, utsätts för och tvingas parera sexuella trakasserier i sin vardag. Men, såhär ett år senare, kan vi också slå fast att det var en rörelse som ledde fram till flera fall av pressetiskt haveri. Ola Sigvardsson och Pressens Opinionsnämnd, fällde i juni tio publiceringar relaterade till metoo. Och just nu ligger ytterligare ett tiotal för prövning. Granskningsnämnden har under året fällt såväl SVT, SR och TV4 för metoo-publiceringar. Vad hände inne på redaktionerna när kollegor blev jagade istället för att jaga? När mediehusen plötsligt själva behövde hantera en mediestorm? Hur mycket var metoojournalistiken en jakt på sanning och hur mycket var det en jakt på nya anklagelser, utpekanden och klick? Vad har redaktionerna dragit för lärdomar och hur kommer det att gå nästa gång stormen blåser? I programmet hör du: Casten Almqvist och Viveka Hansson från TV4. Martin Schori, Åsa Linderborg och Raoul Grünthal från Aftonbladet/Schibsted. Thomas Mattsson från Expressen. Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman. Peter Wolodarski från Dagens Nyheter. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Trots att hon som frontfigur i punkbandet Tant Strul och senare som egensinnig soloartist alltid har utmanat gränsen för kvinnlighet, kommer kritiken in under huden på henne. Hur punk är Kajsa Grytt i dag? Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör också om synen på fusk i skolans värld, medievanor i Usa, krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emil Jensen, satir med Public Service och Panelen m.m. Timme 1:   * Deal eller no deal? * Priset för att ändra sig * Mordet på Khashoggi * De som beskriver verkligheten * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Mumintrollet tar plats i politiken * Satir med Public Service * Synen på fusk i skolans värld * Inget för äckelmagade * Prislapp nu eller nota i framtiden? * Kåseri av Emil Jensen Programledare: Olle Hägg Producent: Karin Wickström Tekniker: Victor Ubeira Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hör också om synen på fusk i skolans värld, medievanor i Usa, krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emil Jensen, satir med Public Service och Panelen m.m. Timme 1:   * Deal eller no deal? * Priset för att ändra sig * Mordet på Khashoggi * De som beskriver verkligheten * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Mumintrollet tar plats i politiken * Satir med Public Service * Synen på fusk i skolans värld * Inget för äckelmagade * Prislapp nu eller nota i framtiden? * Kåseri av Emil Jensen Programledare: Olle Hägg Producent: Karin Wickström Tekniker: Victor Ubeira Från i morse.

Aktualiteter, Repris