SR, P1 2018-11-19

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Programmet om relationer oss människor emellan.

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En höstdag 2008 hittas Agneta Westlund död vid en brygga i Loftahammar i Småland. Polisen griper direkt maken Ingemar. Han misstänks ha mördat sin fru med en åkgräsklippare. Men vad hände egentligen? Det är tio grader den där fredagen och regnet ligger i luften. Agneta har på sig en röd jacka, blåa jeans och gummistövlar. Ingemar Westlund sitter på gräsklipparen och ser inte Agneta när hon går ut i skogen med hundvalpen Yocke. På lördagsmorgonen vaknar Loftahammar till nyheten om den döda kvinnan. Polisen går direkt ut med att det är maken som är misstänkt. Ingemar Westlund blir förhörd gång på gång och polisen lyssnar av hans telefon.  Hugo Lavett är frilansande journalist, utbildad på Stockholms Dramatiska högskola och vid JMK i Stockholm. Han har tidigare hörts som programledare för Kulturnytt och reporter för Kino i P1 och P4 Radio Stockholm. Kvinna hittad död vid badplats är hans första dokumentär.Du kan kontakta Hugo på hugo.lavett@gmail.com Programmet sändes första gången 7 juli 2013. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi besöker en skola i USA som begränsar elevernas teknikanvändande. På internatskolan Midland School i Kalifornien konfiskeras elevernas mobiltelefoner vid terminsstart. Dessutom övervakas vad eleverna gör på nätet. Den som till exempel kollar Instagram på otillåten tid riskerar att råka ut för straffarbete. Och för att kunna duscha varmt på kvällen måste eleverna elda med ved som de själva huggit upp. Många av de föräldrar som skickar sina barn hit arbetar i techbranschen på företag som Google och Apple. Vad är det som lockar med skolans filosofi? Ett program av Teresa Kristoffersson. Lyssna på programmet på urplay.se Från i fredags.

Utbildning, Repris

Sänds även på fredag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om lastbilar, globalisering och nationalism. Följ med till Dover och hör om hotande Brexit-kaos, till amerikanska lastbilsmeckat Laredo, och på en resa längs frostiga vägar från Härnösand till Västerås. Vem vinner och vem förlorar när den globala ekonomin ställs mot en allt mer nationalistisk politik? Vi börjar med en lastbilstur från Härnösand till Västerås. Konflikts Sally Henriksson hoppar in i hytten hos åkeriägaren och lastbilsföraren Pontus Löfgren från Skellefteå för att försöka förstå chaufförernas vardag med kamp mot väder och väglag, mot klockan - och varför färre och färre vill göra det här jobbet. Förarbristen är branschens största utmaning. Just in time-filosofin, som går ut på att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs för att inte behöva ha stora lager - och som dominerar inom transportbranschen har gjort att tempot har skruvats upp och vardagen blivit stressigare för chaufförerna.  Logistikprofessorn Johan Woxenius på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet förklarar för Konflikts Ivar Ekman hur viktiga lastbilarna är i världen i dag och varför de har fått en sådan betydelse. Vilka är vinnarna och förlorarna i den här utvecklingen där efterfrågan på transporter bara ökar och ökar? Vi fortsätter vår tur till USA:s lastbilsstad nummer ett, Laredo i Texas. Varje dag passerar 18 000 lastbilar gränsövergången mellan Mexiko och USA. Och det nya handelsavtalet innebär att medan amerikanska chaufförer får köra obegränsat in i Mexiko, så har amerikanska myndigheter möjlighet att stoppa mexikaner från att göra samma sak i USA. Konflikts Robin Olin har träffat stans borgmästare Pete Saenz, mexikanska och amerikanska lastbilsförare och far och son, Ernesto Gaitan den äldre och den yngre, som tack vare det åkeri som fadern byggt upp sedan han kom till Laredo från Mexiko nu lever den amerikanska drömmen med 500 lastbilar i sin ägo. Slutligen ska vi till Dover, där det blåser Brexitdoftande vindar. Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien, Claes Aronsson, pratade med människor där för att försöka förstå hur den andra stora politiska kampen kring globaliseringen - Brexit - påverkar den här formen av transporter och handel. Hör bland andra Tim Dixon, chef på företaget Motis som kontrollerar att lastbilarna har sina papper i ordning, Modestas från Litauen som kört matvaror till Storbritannien, Nesja från Serbien som transporterar däck och Alex Veitch som är analytiker på branschorganisationen för transportsektorn Freight Transport Association. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Fabian Begnert Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Samtidigt som regeringsförhandlingarna kärvar på riksplanet har dom flesta kommuner och landsting nu enats om hur dom ska styras. Idag återstår bara trettio kommuner och ett landsting där styret ännu är oklart. För några partier blev valet en besvikelse. Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna var förlorare. Varför gick det så dåligt för (S)? Och hur ska partiet återfå förtroendet? Lena Micko (S), ordförande i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting i Ekots Lördagsintervju. Analys: Johan Wänström, statsvetare vid Linköpings universitet. Följ sedan med in i riksdagen under den historiska veckan som varit. Ekots politikreporter Maggie Strömberg berättar. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

En av det viktigaste förutsättningarna för livet på jorden: nämligen vatten. Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem och den finns mellan land och hav längs tropiska och subtropiska kuster. Mangroven gör att vattnet från land renas från sediment och näringsämnen innan det når de mer känsliga sjögräsen och korallreven. #världensvatten

I Kalifornien är hundratusentals fortfarande evakuerade och tiotusentals har blivit hemlösa i de skogsbränder som har beskrivits som delstatens värsta någonsin. Vi återvänder till Simon Romanus, boende i Westlake Village i Los Angeles, som förra veckan tvingades evakueras. Nu har han och hans familj återvänt till sitt hus. Hör honom berätta om livet efter bränderna.

Svenskt hjälparbete runt om i världen har pågått i mer än hundra år. Redan under första världskriget reste frivilliga från Sverige för att bistå krigsdrabbad människor i nöd. Hör journalisten och tidigare Röda korset-delegaten Per Allan Olsson om sin nya bok "Krigets fångar och änglar" om Röda korsets hjälparbetare som riskerade livet i Ryssland och Sibirien.

Sverige har fortfarande ingen regering. Samtidigt som media fokuserar på striderna inom Alliansen hörs knappt ett ljud från Sveriges största parti. Varför är Socialdemokraterna så tysta? Hur påverkas partiets självbild av att inte längre vara ett 40 procents-parti? Och vad menas egentligen med att bryta upp blockpolitiken? Hör Per T Ohlsson, journalist och författare, Christer Isaksson, politisk skribent och tidigare s-medarbetare på regeringskansliet, och Daniel Färm, chef för den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden.

Av den svenska skogen blir det timmer, massa och papper - men också mer och mer biobränsle och även textilier. Kampen om skogsråvaran ökar alltså, plus att det alltid finns dom fyrfota som vill ha sin del av skogen. Hör Lotte Nord, reporter P4 Västernorrland, Matilda Lindmark, forskare och doktorand, och Niklas Borgh, biolog på SCA:s skogsplantskola, Bogrundets plantskola utanför Sundsvall.

"Your song" är Elton Johns första riktiga hitlåt från 1971 och texten gjordes av låtskrivaren Bernie Taupin. Och den allra första versionen som är nedskriven för hand på ett stycke papper, ska i dag auktioneras ut hos ett auktionshus i New York. Det är Bernie Taupins första fru som säljer pappersbiten som beräknas klubbas för ett sexsiffrigt dollarbelopp. Hör Gunnar Bolin, Kulturnytt på Sveriges Radio.

Rysk säkerhetstjänst ska ha infiltrerat en svensk kurs i grävande journalistik. De här uppgifterna publicerar Dagens nyheter i en granskning i dag. och det handlar om en rysk 50-årig man som ska ha spionerat på de andra deltagarna. Hör Dagens nyheters reporter Mattias Carlsson, som ligger bakom den här gransknigen.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Veckans andakter tar avstamp i Globala veckan och kyrkornas roll för en hållbar värld för alla. Idag: Karin Wiborn som är generalsekreterare för Sveriges kristna råd. Globala veckan är ett initiativ från Sveriges Kristna Råd. Kyrkornas globala vecka 2018 vill lyfta fram vilken betydelse demokrati och civilsamhälle har för att vi ska nå en hållbar värld för alla samt den viktiga roll kyrkorna har i det arbetet.  Jag gillar uttrycket "det gemensamma bästa". Jag tycker om att sträva efter det i alla sammanhang, det är en spännande utmaning att formulera det som är optimalt för mig, men också lyssna till andras behov och förslag till lösningar och utifrån det hitta ett gemensamma bästa. Det finns nästan alltid ett "å ena eller andra sidan" som vi bara finner genom att låta flera röster definiera, berätta och föreslå. Karin Wiborn Text Matt 7:12, 24-29 Musik Brusa högre lilla å - Björn Json Lind Psalm 96 Öppna mig för din kärlek Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Vårt sätt att leva - vår relation med konsumtion är som en destruktiv kärleksrelation: jag vet att jag borde göra slut, men jag förmår inte. Clara Diesen är poet bosatt i Stockholm. Hon har även verksam som dramatiker, regissör och numer även som konstnär. Hon har gett ut bl a När du är som yngst och regisserade den ordlösa Falling Water på Elverket. Hon arbetar för närvarande med ett diktverk om kärlek i antropocen.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Sundsvall om bland annat tv-avgiften, regeringsfrågan och krigsbrott i Kambodja. Programledare: Täppas Fogelberg Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Affärsidén var enkel. Snus. Riktigt starkt snus. Svenska GN Tobacco lyckades erövra Ryssland. Men det finns frågetecken. Om skattepengar, en rysk TV-kanal och prillor med en egendomlig prislapp. Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Katharina från Värmland flyttade norrut där hennes man slagit sig ner efter att ha arbetsvandrat många år. Men livet blev inte som hon hoppats. Spetälska, död och fattigdom drabbade hennes familj. Välkommen till en ny säsong av Släktband. Under tio veckor kommer vi att få höra berättelser om människor som levt i gamla tider och som på olika sätt lämnat spår efter sig. Den här omgången av Släktband har hemmet i fokus. Det kommer att handla om hur folk kämpade för att få behålla sina hem och om när hemmet blev så farligt att familjemedlemmar till och med miste livet, och som idagens program när vi berättar om hur drömmen om ett bättre hem lockade människor att lämna det gamla bakom sig för att söka ett nytt hem på annan plats. Katharina Eriksdotter var en av dom. Hon föddes 1823 i Gräsmark i Värmland och kom så småningom att tvingas flytta till Norrland. Katharinas ättlingar idag vet mycket om hennes liv och vardag tack vare en stor brevsamling som familjen vårdat genom alla år - en brevsamling som faktiskt fortsätter växa hela tiden. - Mellan mina fingrar idag på förmiddagen så dyker det upp ett brev som jag tydligen inte har läst och där skildrar sonen Katharinas sista dagar, hur hon drar sitt sista andetag och hur de är samlade runt omkring henne.  Katarina Näslund berättar om sin farmors farmor Katharina Eriksdotter. Vi sitter i Hembygdsgården i Viksjö strax utanför Härnösand och Katarina har brett ut foton, brev och en nyligen skriven släktbok på det stora matbordet i salen med utsikt över bygden. Hit till Ångermanland kom Katarina Eriksdotter i mitten av 1800-talet efter att ha gått igenom många prövningar i sin hembygd i Värmland. Katharina var äldst av sex syskon och fick som alla andra i hushållet hjälpa till med familjens sysslor. När hon var 19 blev det en plats ledig på gästgiveriet Linnagården som drevs av Erik Persson. Han hade just blivt änkeman och hade tre små barn att ta hand om. - Bara ett drygt år senare så är hon gravid och Erik Persson erkänner att han är far till barnet. Katharina börjar anpassa sig till livet på gästgiveriet och två år senare får hon ytterligare ett barn, en flicka som döps till Augusta. Men Augusta kommer att noteras som stum och fånig i kyrkböckerna, berättar Katarina Näslund. - 1846 gifter sig Katharina med Erik Persson som är 26 år äldre än henne, och när hon gifter sig är hon snart på väg med det tredje barnet, Kajsa, som föds i januari 1848. Och Erik Persson dör i feber i april tre månader senare. Katharina är nu änka med  två barn, ett dog som liten, plus att hon har vårdnaden om Erik Perssons barn i första giftet.  Katharina äger nu Linnagården där det strömmar in körkarlar som rastar sina hästar och antagligen blir det för mycket för henne. Hon säljer gästgiveriet Linnagården och bosätter sig i Forsnäs på en annan gård. Under tiden på Linna har hon lärt känna körkarlen Jan Nilsson som går under namnet Vacker-Jan. Tycke uppstår och 1850 gifter sig de båda och Jan blir ägare och bonde i Forsnäs.        I rask takt föddes nu sönerna Johannes, Nils och Gustav. Men ganska snart visade det sig att hennes man Jan hade överskattat sitt ekonomiska kunnande. Han blev lurad på många olika sätt, bland annat skrev han på borgensförbindelser vilket innebar att han var tvungen att betala andra människors skulder. Till slut var familjen barskrapad och det återstod inget annat för Jan än att ansluta sig till de många värmlänningar som varje år gjorde vandringar norröver där det fanns arbete - 40 mil till fots och sen samma väg tillbaka igen många månader senare. - Han går upp tillsammans med de andra på vårarna, i april, och kommer hem till jul. Katharina försöker hanka sig fram så gott det går. Men 1860 har det gått så långt att de inte längre klarar av att behålla gården i Forsnäs, berättar Katarina Näslund.  - Det blir exekutiv auktion och Katharina och barnen får bo på nåder i ett ensligt beläget torp längre in i skogen. Hon hade ett talesätt som de brukade citera;  Lyckan har många vänner men nöden prövar dem  Katharina härdar ut några år i torpet, men till slut hamnar de till och med i en backstuga. Men då förstår Jan att det inte går att leva så längre. Långfredagen 1866 har Jan gått fram och tillbaka i elva år. - Då sätter han Katharina och barnen på släden och börjar resan norrut. Det tar ett halvår från avresan innan det är på plats i Viksjö där de tilldelas en liten torpstuga i Villola och Jan får arbete som jordbruksarbetare. Jan tillverkar också timmerkälkar som han kan dryga ut kassan med. En specialitet och kunskap han tagit med sig från Värmland. - Vi ska komma ihåg att året efter de anlänt blir det nödår, så livet var hårdast tänkbara.  Nu drabbade också svår sjukdom familjen. Sonen Nils fick den då relativt ovanliga sjukdomen spetälska och dog 21 år gammal. Året var 1874. Och bara sex år senare drabbas Katarinas man Jan av sjukdom och blev sängliggande. - 1880 kan man läsa i breven att Jan är sängliggande och vi förstår att Katharina får sköta försörjningen. Till sin hjälp har hon Augusta som fysiskt är en stark hjälpreda, berättar Katarina Näslund. Men det var inte slut med olyckorna för familjen. När Jan hade varit sängliggande i två hela år råkade Katharina ut för en märklig och olycklig händelse. - Det berättas att hon när hon mjölkade kon en kväll så vispade den svansen över hennes vänstra öga som infekterades och började vara. Hon fick vård på Härnösands lasarett men de kunde inte hjälpa henne. Katharinas öga värkte sönder och från 1882 och de sista 18 åren är hon enögd.  - Hon hade en stor rädsla att hon skulle bli blind på det andra ögat också.   Katharina måste nu -trots sin skada- sköta om sin sjuke man och utföra både hans och hennes egna sysslor. - Jag ser framför mig hur hon vårdar honom i den lilla torpstugan under sex långa år. Jan hade även han fått spetälska. Så står det i kyrkböckerna, berättar Katarina, men om det står inget i de många brev som sonen Gustav skriver. Troligtvis för att det var en skamlig sjukdom. Den lilla familjen med Katharina, hennes spetälske man Jan och dottern Augusta klarade sig någorlunda under fem år. Men så i december 1885 blev situationen ohållbar. Bara nån mil från deras hem ligger Västanå bruk och dit fick de flytta och bli understödstagare på bruket.   Men olyckorna fortsätter att rada upp sig. Bara en månad efter flytten dör Jan 58 år gammal, och då kommer nästa slag. - Det visade sig att inspektorn på Västanå bruk tyckte att Augusta var en belastning och ville att hon skulle skickas tillbaka till Värmland till sin förmyndare. Katharina var då 63 år och tvingades följa med Augusta ner genom landet till Gräsmark.    Katharina bosatte sig hos sonen Gustav och hans familj som flyttat till Fjäls glasbruk i närheten av Hässjö i Medelpad. Katharina kom aldrig mer att få träffa sin dotter Augusta. Men familjen höll kontakt med varandra via brev. Och det är breven som gör att de sentida ättlingarna vet så mycket hur Katharina tänkte. Och nu idag när Katarina Näslund läser breven, inte minst de som kommer från Gustav så blir hon rörd. - Saknaden måste ha varit svår, och de kom aldrig mer att träffa varandra. Nu idag när Katarina Näslund läser breven har hon stor beundran för Gustavs förmåga att skriva vackra och innehållsrika brev trots sporadisk skolgång.  Min kära syster och svåger. Den smärtsamma underrättelsen som ni med detta brev mottager hava ni kanske väntat. Ja vi hava väntat det alla och nu jag härmed underrätta eder att vår moder är död. Hon avsomnade lugnt och stilla tisdagen den 1 maj kl 3 på dagen. För varje dag sågo vi allt mer och mer att slutet närmade sig. Vi sutto omkring hennes säng och förstod att hennes dödskamp snart skulle börja. Min hustru Märta tog hennes hand i sin och sade: Är ni inte glad farmor som får sluta snart? Då slog hon upp sitt enda öga och svarade det tydligaste hon sagt den dagen med ett högt och tydligt: jo då. Så knäppte hon ihop sina händer över bröstet, drog hon några svaga andetag och så var allt slut. Vår moders ande flydde dit inga plågor och ingen värk skall vara mer. Gud välsigne hennes minne. Jag minnes ingenting annat än gott efter henne. Hennes största lycka här i livet tror jag var att få uppskattning av andra. Eder Gustav Psalmen "Jag går mot döden var jag går" spelades på Katharina Eriksdotters begravning den 1 maj år 1900. Katharina och hennes familj var långt ifrån ensamma om att göra den långa vandringen från Värmland till Ångermanland. Hoppet om en bättre framtid norrut delades av många värmlänningar. Norrlandslänen ökade sin befolkning till nästan det dubbla under andra halvan av 1800-talet och de inflyttade värmlänningarna bidrog i hög grad till det. För det hade blivit allt svårare att leva av de små jordlotterna i Värmland och i Norrland behövdes arbetskraft till den nya skogs och träindustrin. Det berättar Peter Olausson som är historiker vid Karlstad universitet och som forskat om värmlänningarnas flyttmönster. Värmlänningar slår sig ner i Norrland - Skälen till att de flyttade var flera; de nya sågverken behövde arbetskraft, och hemma i Värmland hade det blivit allt svårare att försörja en familj när jordlotterna blivit mindre. - Värmland hade varit ett invandrarlän och hade haft en stadig befolkningsökning under flera hundra år, berättar han. Den ökningen nådde sin topp ungefär vid 1860, då strömmarna började gå åt andra hållet. Hemmansdelningen var enorm vilket innebar att man fick väldigt små lotter vid arvsskiften, så små att de inte gick att leva av. - Så folk sökte sig åt olika håll, och i Norrland drog den nya sågverksindustrin folk från Värmland, Dalarna och norrut, berättar han. Skogshantering var något som värmlänningarna behärskade. - Det gjorde de, instämmer Peter Olausson, och de hade med sig en uppfinning som gjorde dem ännu mer attraktiva. Det var en speciell mekanism som kallades "getdoningen". Den kopplade samman timret och hästen på ett flexibelt sätt så att man kunde ta sig fram smidigare genom skogen än vad de gamla stela kopplingarna tillät. Det var särskilt folk från Fryksdalen i Värmland som var kända för att kunna hantera Getdoningen. Arbetsvandringar var något man kände väl till i Värmland, inte minst i Fryksdalen. Det var vanligt att man gav sig iväg kortare eller längre perioder för att arbeta på andra håll. Så det här var folk som inte var så knutna vid sin egen torva. - Nej nej, de har rört på sig under långliga tider. I andra delar av Värmland sökte man sig åt andra håll, många tog sig till exempel söderut till Bohuslän under sillperioderna. Men när det gällde vandringarna norrut, så var framför allt fryksdalingarna pionjärer, och sedan följde andra efter berättar Peter Olausson. Man kan ju undra hur mycket de faktiskt visste när de gav sig iväg. - Jag tror att de gick iväg på mer eller mindre välgrundade rykten, svarar Peter Olausson. Om någon hade varit i till exempel Sundsvall och kom hem och berättade hur det var, så var det väl den bästa reklam man kunde få. Samtidigt så blev ju läskunnigheten allt större och tidningarna började spridas. - På 1860-talet så fanns det flera informationskällor. De här stora flyttströmmarna från Värmland och norrut skedde ju samtidigt som emigrationen till Amerika blev allt större. Man skulle ju kunna tänka sig att Norrlandsvandringen var ett budgetalternativ för den som kände att de måste lämna sitt gamla hem och ordna ett nytt någon annanstans. - Det är klart att det var billigare, det var ju faktiskt vanligt att man gick hela vägen, och alltså inte behövde pengar till biljetten. Men framför allt var det nog mänskligt billigare, för det var ett mindre steg att ta sig till Norrland, där man kunde språket och visste hur det går till. Precis som när det gällde Amerikafararna så var breven som skickades från Norrland hem till familjen i Värmland viktiga när det gällde att locka fler att komma efter. Peter Olausson tar fram ett brev som skickades från Torpshammar, fem mil väster om Sundsvall den 9 maj 1878. Det är en mjölnarson från västra Värmland som varit i Göteborg men som nu berättar för sina föräldrar att han och hans bror istället åkt norrut för att pröva lyckan: Torpshammar den 9 maj 1878 Älskade föräldrar och syskon, tusende tack för det sista brevet. Jag får berätta för er att jag rest från Göteborg hit uppåt därför det blev så dåliga tider. De sätter ner daglönen 10 procent, samt dagen till 9 och en halv timma så jag tyckte det ej bar sig att stanna. Jag reste från Göteborg den 28 april och kom hit den 29:e dennes, men jag har haft ganska trevligt under hela resan och hoppas att det blir bra här med tiden, för här ser ut för till att vara en trevlig trakt fast här har snögat och varit kallt var dag. Jag har inget prästbetyg det torde ni vara bra att taga ut åt mig för det må jag ovillkorligen ha för eljest får jag ej stanna här. Det torde ni göra så fort ni får brevet och sända det hit. Jag får ni sluta för denna gången med en obeskrivlig kär hälsning till eder från eder son. J A Qvarnström - Väldigt mycket i breven handlar om arbetsförtjänsten och arbetsvillkoren, var är det bäst? Sedan handlar det förstås om släkt och vänner som man träffar på, andra värmlänningar som skickar med hälsningar, och så förstås detta att man skickar hem pengar till sina gamla föräldrar. Peter Olausson tror att värmlänningarna som slog sig ner i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten klarade sig ganska bra, inte minst för att de var många och höll ihop. - Värmlänningarna bildade ju ett slags kolonier i delar av Norrland. Många av dem har bibehållit grundidentiteten "Vi kommer från Värmland". Jag har inte kunnat se att värmlänningarna skilde ut sig genom att vara väldigt framgångsrika eller misslyckade, men de var ganska många i jämförelse med folk från andra trakter och kunde hålla ihop och bibehålla sin värmländska identitet, om de nu önskade det. Alnön utanför Sundsvall är ett exempel på en sådan trakt. - Det vet många släktforskare, som har sina rötter där. De arbetsvandringar som folk förr gjorde har sällan lämnat några spår i de offentliga arkiven och därför kan man lätt inbilla sig att folk i gamla tider var mycket mer orörliga än vad som faktiskt var fallet. -När man tittar i de vanliga källorna, som till exempel husförhörslängderna, vad får man för bild då? I allmänhet får man en känsla av att folk var väldigt bofasta, säger Peter Olausson och fortsätter: - Men källorna berättar ju ingenting om vardagsrörligheten, och säger sällan något om till exempel arbetsvandringarna. Den bonde som enligt husförhörslängderna ser ut vara orörlig kanske i själva verket är ute för att arbeta på andra ställen stora delar av året. - Då är det ju bara andra källor, som till exempel brev, som kan berätta något om hur det verkligen var. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström  Uppläsare: Tommy Engman och Per Dahlberg slaktband@sverigeradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Emma är 28 år när hon får cancer. Plötsligt känns det som om omgivningen behandlar henne på ett nytt, annorlunda sätt och som om hon vore smittsam. Många verkar nyfikna men ingen ställer frågor. Emma åker direkt från en open air-fest till akuten. Hon ringer själv ambulansen. På sjukhuset konstateras att hon har kronisk myeloisk leukemi och nästan inga röda blodkroppar i blodet. De första dygnen vet ingen om hon kommer att svara på behandlingen eller om det hon fått är ett dödsbesked.   Programmet är gjort av Blenda Setterwall Klingert år 2018. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Reflexer" av Ulf Eriksson Uppläsning: Ulf Eriksson Diktsamling: "Skalornas förråd", Bonniers, 2017 MUSIK Fikret Amirov: Lyrisk sång ur 12 miniatyrer EXEKUTÖR Rovsjan Mamadkulijev, gitarr Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. I programmet hörs: Sharon Belvin och 2018 års Nobelpristagare i medicin James Allison. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

I dag har pseudonymen Elena Ferrantes omsusade "Neapelkvartett" premiär som tv-serie - hur blev den? Dessutom sovjetiska affischer på Liljevalchs i Stockholm och varför gamla datorspel blir som nya. Det är vår kritiker Anneli Dufva som har sett de första delarna av den första delen av romansviten, "Min fantastiska väninna", på strömningstjänsten HBO Nordic. Kulturredaktionens Rysslandsexpert Fredrik Wadström har varit på Liljevalchs konsthall och tittat på sovjetiska filmaffischer, reklam och politisk propaganda från tiden mellan 1914 och 1931.  Saman Bakhtiari har undersökt vad som är så speciellt med datorspelen från genrens barndom. Vi får även besök i studion av Bokradions Marie Lundström, som berättar mer om nästa års upplaga av Sveriges Radios Romanpris. Nu har det nämligen blivit klart var priset ska delas ut och vilka bokcirklar som kan anmäla sig den här gången. Dessutom blir det en OBS Essä om författaren och Nobelpristagaren Sigrid Undset. Det är litteraturvetaren Lena Kjersén Edman som berättar om en uppburen kvinnlig författare som var djupt misstänksam mot andra kvinnor som skrev. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mattias Berg Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Veckans språkfrågor Blåmesen är allt annat än mesig, så varifrån kommer ordet mesig? Är det fel att säga domma istället för de här eller dessa? Varifrån kommer uttrycket att få på hypen? Påståendet konsumenter luras kan ha två motsatta betydelser, hur kan dubbeltydigheten ha uppstått och finns det fler verb som fungerar så här? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Har teknikjättarna med Apple i spetsen förlorat sin glans? I Kina växer nya drakar fram som helt kontrollerar och dominerar vissa områden - även här, utan att vi kanske vet om det. Och fick skattebetalarna för lite pengar när staten sålde Nordea? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Tom Xiong, driver bolaget Move Shanghai och podcasten Digitala Draken Johannes Ledel, reporter Ekonomiekot Peter Jörgensen, projektledare Riksrevisionen Ingvar Mattsson, fd Riksrevisor Kevin O'Leary, O'Share ETF Andrew Left, Citron Research Tekniker: Fabian Begnert ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Louise undrar om det går att känna igen en spion. Och så handlar det om österbottniska låttexter som översatts till tyska. Hur förändras låtar som får nytt språk? Spioneriet omkring oss En misstänkt rysk agent ska ha spionerat på sina kurskamrater när han studerade grävande journalistik i Sverige, skriver Dagens Nyheter. Louise undrar: Går det att känna igen en spion? Eller handlar det mest om att vara försiktig med vilken information man delar med sig? Michael Scholz, professor i modern historia vid Uppsala universitet, kommenterar. Hur förändras låtar som översätts? Mattias Björkas från bandet Vasas Flora och fauna som kommer till studion för att spela live och för att berätta varför bandet valt att översätta några av sina låtar till tyska.  Svenskan i Estland Vad riskerar att gå förlorat om det svenska språket dör ut i Estland? Vi ringer upp lyssnaren Karolina Ullman som bott i Estland i snart 15 år och kallar sig ny-estlandssvensk. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ny plan för Nobelpriset i litteratur, 19-åring dömd för grovt förtal, flera identiteter bland nyanlända, är bojkottrörelsen ett hot mot Israel, åklagarens beslut i fallet Gica, åter till Borlänge och varför S tappar och Malibu i chock.

Drygt två månader efter valet har vår prisbelönta reporter Katarina Gunnarsson återvänt till Borlänge där Socialdemokraterna förlorade makten efter 70 år. Hur är stämningen idag? Vad låg bakom valförlusten? Hör ett reportage från bänken på gågatan i Borlänge.

Det handlar om en 19-årig man som utnämnde en jämnårig kvinna till "Årets fuckgirl". Idag dömdes han för grovt förtal av Malmö tingsrätt. Vad kommer domen att få för konsekvenser?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ny plan för Nobelpriset i litteratur, 19-åring dömd för grovt förtal, flera identiteter bland nyanlända, är bojkottrörelsen ett hot mot Israel, åklagarens beslut i fallet Gica, åter till Borlänge och varför S tappar och Malibu i chock.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

I dag har pseudonymen Elena Ferrantes omsusade "Neapelkvartett" premiär som tv-serie - hur blev den? Dessutom sovjetiska affischer på Liljevalchs i Stockholm och varför gamla datorspel blir som nya. Det är vår kritiker Anneli Dufva som har sett de första delarna av den första delen av romansviten, "Min fantastiska väninna", på strömningstjänsten HBO Nordic. Kulturredaktionens Rysslandsexpert Fredrik Wadström har varit på Liljevalchs konsthall och tittat på sovjetiska filmaffischer, reklam och politisk propaganda från tiden mellan 1914 och 1931.  Saman Bakhtiari har undersökt vad som är så speciellt med datorspelen från genrens barndom. Vi får även besök i studion av Bokradions Marie Lundström, som berättar mer om nästa års upplaga av Sveriges Radios Romanpris. Nu har det nämligen blivit klart var priset ska delas ut och vilka bokcirklar som kan anmäla sig den här gången. Dessutom blir det en OBS Essä om författaren och Nobelpristagaren Sigrid Undset. Det är litteraturvetaren Lena Kjersén Edman som berättar om en uppburen kvinnlig författare som var djupt misstänksam mot andra kvinnor som skrev. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mattias Berg Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags. Sänds även natt mot fredag 03.02.

Underhållning, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Emma är 28 år när hon får cancer. Plötsligt känns det som om omgivningen behandlar henne på ett nytt, annorlunda sätt och som om hon vore smittsam. Många verkar nyfikna men ingen ställer frågor. Emma åker direkt från en open air-fest till akuten. Hon ringer själv ambulansen. På sjukhuset konstateras att hon har kronisk myeloisk leukemi och nästan inga röda blodkroppar i blodet. De första dygnen vet ingen om hon kommer att svara på behandlingen eller om det hon fått är ett dödsbesked.   Programmet är gjort av Blenda Setterwall Klingert år 2018. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. I programmet hörs: Sharon Belvin och 2018 års Nobelpristagare i medicin James Allison. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Singapore, ett av Asiens minsta länder men en maktfaktor som påverkar livet i hela Sydostasien. Hur landet gått från fattigt utvecklingsland till ekonomisk stormakt, berättar Peder Gustafsson. I veckans radiokorrespondenterna tar vi reda på hur Singapore har tagit en allt större plats när det handlar om ekonomi, teknik och innovationer i Sydostasien. Svenska LISA ENCKELL, som beskrivs som en digitalnomad, säger att det är i Singapore man måste vara om man vill ha en chans att konkurrera om marknadsandelar i Sydostasien som är världens snabbast växande ekonomi. Asienkorrespondenten PEDER GUSTAFSSON har träffat Sveriges ambassadör NICLAS KVARNSTRÖM och CECILIA OSKARSSON från Svenska Handelskammaren. Men även Singapores strategiska läge påverkar framgången enligt historikerna KWA CHONG GUAN och SENG GUO QUAN. JAQUELINE TAN jämför utbildningssystemet i Sverige och Singapore, och älskar återvinningssystemet i Sverige och tar gärna till sig ordet "lagom". Från i går.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Vårt sätt att leva - vår relation med konsumtion är som en destruktiv kärleksrelation: jag vet att jag borde göra slut, men jag förmår inte. Clara Diesen är poet bosatt i Stockholm. Hon har även verksam som dramatiker, regissör och numer även som konstnär. Hon har gett ut bl a När du är som yngst och regisserade den ordlösa Falling Water på Elverket. Hon arbetar för närvarande med ett diktverk om kärlek i antropocen.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Uppläsning: Ulf Eriksson Diktsamling: "Skalornas förråd", Bonniers, 2017 MUSIK Fikret Amirov: Lyrisk sång ur 12 miniatyrer EXEKUTÖR Rovsjan Mamadkulijev, gitarr Från kl. 12.00.

Kultur, Repris