SR, P1 2018-11-24

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

För 30 år sedan klev arbetargrabben från Boden in i de finkulturella rummen med en historisk kioskvältare och hamnade så småningom i Svenska Akademien. Men i dag ångrar han jobbet som ständig sekreterare. Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. Margit, 92, vill inte leva längre. Hon har inga anhöriga eller vänner kvar. Hon sitter i sin lägenhet, sex trappor upp, och ser livet pågå där nere. Hon vill inte dit, hon vill bort. Men hon kan inte. - Jag älskar att resa, säger Margit. Förut reste jag runt i hela världen, pratade sex olika språk och njöt av varje stund. Men idag ser jag ingen mening alls med att leva. För fem år sen var Margit med om en bilolycka. Benet krossades och det gör att hon har svårt att gå. Men framförallt tog olyckan livsgnistan ifrån henne. Nu önskar hon sig inget hellre än att få somna in och lämna den här världen. Hon är van att kunna styra över sitt liv, men döden rår man inte över... Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Katharina från Värmland flyttade norrut där hennes man slagit sig ner efter att ha arbetsvandrat många år. Men livet blev inte som hon hoppats. Spetälska, död och fattigdom drabbade hennes familj. Välkommen till en ny säsong av Släktband. Under tio veckor kommer vi att få höra berättelser om människor som levt i gamla tider och som på olika sätt lämnat spår efter sig. Den här omgången av Släktband har hemmet i fokus. Det kommer att handla om hur folk kämpade för att få behålla sina hem och om när hemmet blev så farligt att familjemedlemmar till och med miste livet, och som idagens program när vi berättar om hur drömmen om ett bättre hem lockade människor att lämna det gamla bakom sig för att söka ett nytt hem på annan plats. Katharina Eriksdotter var en av dom. Hon föddes 1823 i Gräsmark i Värmland och kom så småningom att tvingas flytta till Norrland. Katharinas ättlingar idag vet mycket om hennes liv och vardag tack vare en stor brevsamling som familjen vårdat genom alla år - en brevsamling som faktiskt fortsätter växa hela tiden. - Mellan mina fingrar idag på förmiddagen så dyker det upp ett brev som jag tydligen inte har läst och där skildrar sonen Katharinas sista dagar, hur hon drar sitt sista andetag och hur de är samlade runt omkring henne.  Katarina Näslund berättar om sin farmors farmor Katharina Eriksdotter. Vi sitter i Hembygdsgården i Viksjö strax utanför Härnösand och Katarina har brett ut foton, brev och en nyligen skriven släktbok på det stora matbordet i salen med utsikt över bygden. Hit till Ångermanland kom Katarina Eriksdotter i mitten av 1800-talet efter att ha gått igenom många prövningar i sin hembygd i Värmland. Katharina var äldst av sex syskon och fick som alla andra i hushållet hjälpa till med familjens sysslor. När hon var 19 blev det en plats ledig på gästgiveriet Linnagården som drevs av Erik Persson. Han hade just blivt änkeman och hade tre små barn att ta hand om. - Bara ett drygt år senare så är hon gravid och Erik Persson erkänner att han är far till barnet. Katharina börjar anpassa sig till livet på gästgiveriet och två år senare får hon ytterligare ett barn, en flicka som döps till Augusta. Men Augusta kommer att noteras som stum och fånig i kyrkböckerna, berättar Katarina Näslund. - 1846 gifter sig Katharina med Erik Persson som är 26 år äldre än henne, och när hon gifter sig är hon snart på väg med det tredje barnet, Kajsa, som föds i januari 1848. Och Erik Persson dör i feber i april tre månader senare. Katharina är nu änka med  två barn, ett dog som liten, plus att hon har vårdnaden om Erik Perssons barn i första giftet.  Katharina äger nu Linnagården där det strömmar in körkarlar som rastar sina hästar och antagligen blir det för mycket för henne. Hon säljer gästgiveriet Linnagården och bosätter sig i Forsnäs på en annan gård. Under tiden på Linna har hon lärt känna körkarlen Jan Nilsson som går under namnet Vacker-Jan. Tycke uppstår och 1850 gifter sig de båda och Jan blir ägare och bonde i Forsnäs.        I rask takt föddes nu sönerna Johannes, Nils och Gustav. Men ganska snart visade det sig att hennes man Jan hade överskattat sitt ekonomiska kunnande. Han blev lurad på många olika sätt, bland annat skrev han på borgensförbindelser vilket innebar att han var tvungen att betala andra människors skulder. Till slut var familjen barskrapad och det återstod inget annat för Jan än att ansluta sig till de många värmlänningar som varje år gjorde vandringar norröver där det fanns arbete - 40 mil till fots och sen samma väg tillbaka igen många månader senare. - Han går upp tillsammans med de andra på vårarna, i april, och kommer hem till jul. Katharina försöker hanka sig fram så gott det går. Men 1860 har det gått så långt att de inte längre klarar av att behålla gården i Forsnäs, berättar Katarina Näslund.  - Det blir exekutiv auktion och Katharina och barnen får bo på nåder i ett ensligt beläget torp längre in i skogen. Hon hade ett talesätt som de brukade citera;  Lyckan har många vänner men nöden prövar dem  Katharina härdar ut några år i torpet, men till slut hamnar de till och med i en backstuga. Men då förstår Jan att det inte går att leva så längre. Långfredagen 1866 har Jan gått fram och tillbaka i elva år. - Då sätter han Katharina och barnen på släden och börjar resan norrut. Det tar ett halvår från avresan innan det är på plats i Viksjö där de tilldelas en liten torpstuga i Villola och Jan får arbete som jordbruksarbetare. Jan tillverkar också timmerkälkar som han kan dryga ut kassan med. En specialitet och kunskap han tagit med sig från Värmland. - Vi ska komma ihåg att året efter de anlänt blir det nödår, så livet var hårdast tänkbara.  Nu drabbade också svår sjukdom familjen. Sonen Nils fick den då relativt ovanliga sjukdomen spetälska och dog 21 år gammal. Året var 1874. Och bara sex år senare drabbas Katarinas man Jan av sjukdom och blev sängliggande. - 1880 kan man läsa i breven att Jan är sängliggande och vi förstår att Katharina får sköta försörjningen. Till sin hjälp har hon Augusta som fysiskt är en stark hjälpreda, berättar Katarina Näslund. Men det var inte slut med olyckorna för familjen. När Jan hade varit sängliggande i två hela år råkade Katharina ut för en märklig och olycklig händelse. - Det berättas att hon när hon mjölkade kon en kväll så vispade den svansen över hennes vänstra öga som infekterades och började vara. Hon fick vård på Härnösands lasarett men de kunde inte hjälpa henne. Katharinas öga värkte sönder och från 1882 och de sista 18 åren är hon enögd.  - Hon hade en stor rädsla att hon skulle bli blind på det andra ögat också.   Katharina måste nu -trots sin skada- sköta om sin sjuke man och utföra både hans och hennes egna sysslor. - Jag ser framför mig hur hon vårdar honom i den lilla torpstugan under sex långa år. Jan hade även han fått spetälska. Så står det i kyrkböckerna, berättar Katarina, men om det står inget i de många brev som sonen Gustav skriver. Troligtvis för att det var en skamlig sjukdom. Den lilla familjen med Katharina, hennes spetälske man Jan och dottern Augusta klarade sig någorlunda under fem år. Men så i december 1885 blev situationen ohållbar. Bara nån mil från deras hem ligger Västanå bruk och dit fick de flytta och bli understödstagare på bruket.   Men olyckorna fortsätter att rada upp sig. Bara en månad efter flytten dör Jan 58 år gammal, och då kommer nästa slag. - Det visade sig att inspektorn på Västanå bruk tyckte att Augusta var en belastning och ville att hon skulle skickas tillbaka till Värmland till sin förmyndare. Katharina var då 63 år och tvingades följa med Augusta ner genom landet till Gräsmark.    Katharina bosatte sig hos sonen Gustav och hans familj som flyttat till Fjäls glasbruk i närheten av Hässjö i Medelpad. Katharina kom aldrig mer att få träffa sin dotter Augusta. Men familjen höll kontakt med varandra via brev. Och det är breven som gör att de sentida ättlingarna vet så mycket hur Katharina tänkte. Och nu idag när Katarina Näslund läser breven, inte minst de som kommer från Gustav så blir hon rörd. - Saknaden måste ha varit svår, och de kom aldrig mer att träffa varandra. Nu idag när Katarina Näslund läser breven har hon stor beundran för Gustavs förmåga att skriva vackra och innehållsrika brev trots sporadisk skolgång.  Min kära syster och svåger. Den smärtsamma underrättelsen som ni med detta brev mottager hava ni kanske väntat. Ja vi hava väntat det alla och nu jag härmed underrätta eder att vår moder är död. Hon avsomnade lugnt och stilla tisdagen den 1 maj kl 3 på dagen. För varje dag sågo vi allt mer och mer att slutet närmade sig. Vi sutto omkring hennes säng och förstod att hennes dödskamp snart skulle börja. Min hustru Märta tog hennes hand i sin och sade: Är ni inte glad farmor som får sluta snart? Då slog hon upp sitt enda öga och svarade det tydligaste hon sagt den dagen med ett högt och tydligt: jo då. Så knäppte hon ihop sina händer över bröstet, drog hon några svaga andetag och så var allt slut. Vår moders ande flydde dit inga plågor och ingen värk skall vara mer. Gud välsigne hennes minne. Jag minnes ingenting annat än gott efter henne. Hennes största lycka här i livet tror jag var att få uppskattning av andra. Eder Gustav Psalmen "Jag går mot döden var jag går" spelades på Katharina Eriksdotters begravning den 1 maj år 1900. Katharina och hennes familj var långt ifrån ensamma om att göra den långa vandringen från Värmland till Ångermanland. Hoppet om en bättre framtid norrut delades av många värmlänningar. Norrlandslänen ökade sin befolkning till nästan det dubbla under andra halvan av 1800-talet och de inflyttade värmlänningarna bidrog i hög grad till det. För det hade blivit allt svårare att leva av de små jordlotterna i Värmland och i Norrland behövdes arbetskraft till den nya skogs och träindustrin. Det berättar Peter Olausson som är historiker vid Karlstad universitet och som forskat om värmlänningarnas flyttmönster. Värmlänningar slår sig ner i Norrland - Skälen till att de flyttade var flera; de nya sågverken behövde arbetskraft, och hemma i Värmland hade det blivit allt svårare att försörja en familj när jordlotterna blivit mindre. - Värmland hade varit ett invandrarlän och hade haft en stadig befolkningsökning under flera hundra år, berättar han. Den ökningen nådde sin topp ungefär vid 1860, då strömmarna började gå åt andra hållet. Hemmansdelningen var enorm vilket innebar att man fick väldigt små lotter vid arvsskiften, så små att de inte gick att leva av. - Så folk sökte sig åt olika håll, och i Norrland drog den nya sågverksindustrin folk från Värmland, Dalarna och norrut, berättar han. Skogshantering var något som värmlänningarna behärskade. - Det gjorde de, instämmer Peter Olausson, och de hade med sig en uppfinning som gjorde dem ännu mer attraktiva. Det var en speciell mekanism som kallades "getdoningen". Den kopplade samman timret och hästen på ett flexibelt sätt så att man kunde ta sig fram smidigare genom skogen än vad de gamla stela kopplingarna tillät. Det var särskilt folk från Fryksdalen i Värmland som var kända för att kunna hantera Getdoningen. Arbetsvandringar var något man kände väl till i Värmland, inte minst i Fryksdalen. Det var vanligt att man gav sig iväg kortare eller längre perioder för att arbeta på andra håll. Så det här var folk som inte var så knutna vid sin egen torva. - Nej nej, de har rört på sig under långliga tider. I andra delar av Värmland sökte man sig åt andra håll, många tog sig till exempel söderut till Bohuslän under sillperioderna. Men när det gällde vandringarna norrut, så var framför allt fryksdalingarna pionjärer, och sedan följde andra efter berättar Peter Olausson. Man kan ju undra hur mycket de faktiskt visste när de gav sig iväg. - Jag tror att de gick iväg på mer eller mindre välgrundade rykten, svarar Peter Olausson. Om någon hade varit i till exempel Sundsvall och kom hem och berättade hur det var, så var det väl den bästa reklam man kunde få. Samtidigt så blev ju läskunnigheten allt större och tidningarna började spridas. - På 1860-talet så fanns det flera informationskällor. De här stora flyttströmmarna från Värmland och norrut skedde ju samtidigt som emigrationen till Amerika blev allt större. Man skulle ju kunna tänka sig att Norrlandsvandringen var ett budgetalternativ för den som kände att de måste lämna sitt gamla hem och ordna ett nytt någon annanstans. - Det är klart att det var billigare, det var ju faktiskt vanligt att man gick hela vägen, och alltså inte behövde pengar till biljetten. Men framför allt var det nog mänskligt billigare, för det var ett mindre steg att ta sig till Norrland, där man kunde språket och visste hur det går till. Precis som när det gällde Amerikafararna så var breven som skickades från Norrland hem till familjen i Värmland viktiga när det gällde att locka fler att komma efter. Peter Olausson tar fram ett brev som skickades från Torpshammar, fem mil väster om Sundsvall den 9 maj 1878. Det är en mjölnarson från västra Värmland som varit i Göteborg men som nu berättar för sina föräldrar att han och hans bror istället åkt norrut för att pröva lyckan: Torpshammar den 9 maj 1878 Älskade föräldrar och syskon, tusende tack för det sista brevet. Jag får berätta för er att jag rest från Göteborg hit uppåt därför det blev så dåliga tider. De sätter ner daglönen 10 procent, samt dagen till 9 och en halv timma så jag tyckte det ej bar sig att stanna. Jag reste från Göteborg den 28 april och kom hit den 29:e dennes, men jag har haft ganska trevligt under hela resan och hoppas att det blir bra här med tiden, för här ser ut för till att vara en trevlig trakt fast här har snögat och varit kallt var dag. Jag har inget prästbetyg det torde ni vara bra att taga ut åt mig för det må jag ovillkorligen ha för eljest får jag ej stanna här. Det torde ni göra så fort ni får brevet och sända det hit. Jag får ni sluta för denna gången med en obeskrivlig kär hälsning till eder från eder son. J A Qvarnström - Väldigt mycket i breven handlar om arbetsförtjänsten och arbetsvillkoren, var är det bäst? Sedan handlar det förstås om släkt och vänner som man träffar på, andra värmlänningar som skickar med hälsningar, och så förstås detta att man skickar hem pengar till sina gamla föräldrar. Peter Olausson tror att värmlänningarna som slog sig ner i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten klarade sig ganska bra, inte minst för att de var många och höll ihop. - Värmlänningarna bildade ju ett slags kolonier i delar av Norrland. Många av dem har bibehållit grundidentiteten "Vi kommer från Värmland". Jag har inte kunnat se att värmlänningarna skilde ut sig genom att vara väldigt framgångsrika eller misslyckade, men de var ganska många i jämförelse med folk från andra trakter och kunde hålla ihop och bibehålla sin värmländska identitet, om de nu önskade det. Alnön utanför Sundsvall är ett exempel på en sådan trakt. - Det vet många släktforskare, som har sina rötter där. De arbetsvandringar som folk förr gjorde har sällan lämnat några spår i de offentliga arkiven och därför kan man lätt inbilla sig att folk i gamla tider var mycket mer orörliga än vad som faktiskt var fallet. -När man tittar i de vanliga källorna, som till exempel husförhörslängderna, vad får man för bild då? I allmänhet får man en känsla av att folk var väldigt bofasta, säger Peter Olausson och fortsätter: - Men källorna berättar ju ingenting om vardagsrörligheten, och säger sällan något om till exempel arbetsvandringarna. Den bonde som enligt husförhörslängderna ser ut vara orörlig kanske i själva verket är ute för att arbeta på andra ställen stora delar av året. - Då är det ju bara andra källor, som till exempel brev, som kan berätta något om hur det verkligen var. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström  Uppläsare: Tommy Engman och Per Dahlberg slaktband@sverigeradio.se Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Helt utan jetmotor eller propeller håller det sig i luften, men det är inget glidflygplan utan drivs fram med ett elektriskt fält. Tekniken har funnits med länge i sci-fi-världen, men nu har forskare fått det att fungera på riktigt, om än i liten skala. Dessutom om en ny sorts cancerbehandling som räddar livet på många och får nobelpriset i år. Men vilka cancersorter biter den på? Det handlar också om nyfunna tidiga jättedjur som varken var däggdjur eller dinosaurier, om den svåra landningen på Mars som en obemannad farkost ska göra på måndag, med uppdrag att utforska den röda planetens inre. Dessutom träffar vi forskaren som just nu är och undersöker gamla gravar i Egypten och ser helt nya saker med avancerad bärbar teknik, och så besöker vi äldreboendet som blivit först med att skaffa en jättesurfplatta. Programledare är Lena Nordlund. Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Från 2012. Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1 Kultur är med på invigningen av det nya stadshuset i Kiruna, den första färdiga byggnaden i det som ska bli stadens nya centrum. Ambitionen är det nya stadshuset ska bli Kirunabornas "vardagsrum" precis som gamla stadshuset var. En plats där medborgarna och makten samsas, med varandra och med det nya konstmuseet som ligger i huset hjärta. Eller rättare sagt, det hänger från taket i en avancerad arkitektonisk konstruktion. P1 Kulturs Måns Hirschfeldt och Helene Alm sänder från den högtidliga invigningen, besöker den första utställningen på museet och pratar om rund och guldglänsande arkitektur, stadsflytt, framtid och kulturarv.  Sara Norling från systerkanalen P2 kommer berätta vad exakt som kommer hända på Berwaldhallen på fredag då det blir Clara-Mara-Ett porträtt i helfigur. Det är kompositören och pianisten Clara Schumann som ska firas med en maraton-konsert. Och så blir det en OBS Essä om författaren Shirley Jackson som hade en särskild förmåga att besjäla sina hus och lyfta fram det kusliga i arkitekturen. Författaren Kristofer Folkhammar tar avstamp i Sigmund Freuds tankar om det kusliga för att förstå mer i dagens essä. Dessutom Veckans ord av Jenny Teleman, som har valt ordet "Rödlistning". Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari Från i torsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds eftertanke mitt i morgonens nyhetsflöde. Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi spanar efter spillkråka vid Raslången i Skåne tillsammans med fågelskådaren Ulrika Tollgren. Och så kollar vi upp den nya metoden för att inventera nyckelbiotoper. Programledare: Mats Ottosson. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i gränslandet mellan Skåne och Blekinge, i Ekopark Raslången, tillsammans med en inbiten fågelskådare: Ulrika Tollgren. Hon har utsetts till Årets silvertärna av Birdlife Sverige i år och hennes favoritfågel är spillkråkan. Vi letar spår efter den svartröda, stora hackspetten och laddar också upp inför vintern - vilka fåglar kan vi följa när de flesta andra lämnat landet? Och så ger vi oss åter in i nyckelbiotopernas värld. Alltså skogar med höga naturvärden som kan innehålla ovanliga och hotade arter. Ända sedan Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist stoppade inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige i mars förra året har det varit ett hett debattämne, både bland skogsägare och naturvårdare. En ny metod har utarbetats för att utföra de så kallade nyckelbiotopsinventeringarna i nordvästra Sverige. Vår reporter Joacim Lindwall har åkt till en skog i kanten av Bydalsfjällen i Jämtland för att se hur den nya metoden funkar. I veckans kråkvinkel gläds författaren Mikael Niemi åt en nyfunnen vän i Pajala. Och så följer vi upp sommarens anstormning av blåglänsande sälgskimmerfjärilar, där det också skulle kunna finnas en och annan aspskimmerfjäril. En sån hittade Lotti Uhrnell och vi ringer upp henne. Programledare är Mats Ottosson. Sänds även kl. 21.03 samt i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi spanar efter spillkråka vid Raslången i Skåne tillsammans med fågelskådaren Ulrika Tollgren. Och så kollar vi upp den nya metoden för att inventera nyckelbiotoper. Programledare: Mats Ottosson. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i gränslandet mellan Skåne och Blekinge, i Ekopark Raslången, tillsammans med en inbiten fågelskådare: Ulrika Tollgren. Hon har utsetts till Årets silvertärna av Birdlife Sverige i år och hennes favoritfågel är spillkråkan. Vi letar spår efter den svartröda, stora hackspetten och laddar också upp inför vintern - vilka fåglar kan vi följa när de flesta andra lämnat landet? Och så ger vi oss åter in i nyckelbiotopernas värld. Alltså skogar med höga naturvärden som kan innehålla ovanliga och hotade arter. Ända sedan Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist stoppade inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige i mars förra året har det varit ett hett debattämne, både bland skogsägare och naturvårdare. En ny metod har utarbetats för att utföra de så kallade nyckelbiotopsinventeringarna i nordvästra Sverige. Vår reporter Joacim Lindwall har åkt till en skog i kanten av Bydalsfjällen i Jämtland för att se hur den nya metoden funkar. I veckans kråkvinkel gläds författaren Mikael Niemi åt en nyfunnen vän i Pajala. Och så följer vi upp sommarens anstormning av blåglänsande sälgskimmerfjärilar, där det också skulle kunna finnas en och annan aspskimmerfjäril. En sån hittade Lotti Uhrnell och vi ringer upp henne. Programledare är Mats Ottosson. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Äntligen premiär för höstens bokcirkel! Vi läser Jamaica Kincaids "Lucy" och fröjdas. Och så berättar Alex Schulman om släktförbannelsen som går i arv - vreden. Hans nya bok heter "Bränn alla mina brev". Ja, så är den här - vår efterlängtade bokcirkel! Vi tjuvstartade redan den 22:a oktober då vi spelade in det första avsnittet på scen i studio 4 i Radiohuset. Våra två bokcirkeldeltagare är Astrid Assefa, skådespelare, just nu aktuell i föreställningen DNA på Backa Teater och Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter och aktuell med klimatboken "Sent på jorden. 33 tankar om världens största nyhet". Själva BOKCIRKELBOKEN är Jamaica Kincaids "Lucy" som kom ut 1990, en roman men med självbiografisk botten om när den unga Lucy lämnare födelseön Antigua och flyttar till New York för att arbeta som au pair. Dessutom får vi fint besök av Alex Schulman som har skrivit om kärlekshistorien mellan sin mormor Karin Stolpe och den unge Olof Lagercrantz. Sommaren 1932 blev de två förälskade i varandra trots att Karin var gift med kulturgiganten Sven Stolpe. En utomäktenskaplig romans som Svens Stolpe livet igenom refererade till som "det sexuella attentatet" och som för alltid förändrade de tre inblandades liv. Men mörkret och vreden som följde på historien har också gått i arv, generation för generation. Boken "Bränn alla mina brev" är ett försök att rekonstruera historien och sätt punkt för arvsmörkret. Programledare: Marie Lundström Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Yiddish Revolution heter en runtom i Sverige ambulerande skolföreställning av och med Louisa Lyne un di Yiddishe Kapelye. Med dramatiserat mellanprat, projektioner och inte minst en massa musik skapas en gripande, tänkvärd och originell konsert-teater för skolbarn och ungdomar på högstadium och gymnasium. Tog Sverige sitt ansvar för människor i nöd under andra världskriget? Tar var och en av oss idag vårt ansvar för också de andra, de främmande? Sänds även lördag 16.35 och natt mot söndag 04.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting? I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land.  Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Jerry Maher, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts Abdelaziz Maaloum  att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner.   Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna Amnesty international och Human Rights Watch rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid,  saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden.   Ekots tidigare utrikeskommentator Agneta Ramberg menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof.   Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat Rami Khouri, professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera.  Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp. En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger Ghanem al-Dosari, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade. Producent: Simon Moser Programledare: Cecilia Bodström Tekniker: Pontus Jansson Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Per Naroskin: Poängen med rätt uppförande. Camilla Lif: Djuridik. Johan Hakelius: Var sak på sin plats. Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Sänds även på söndag kl.18.45, natt mot tisdag 00.45

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Metoderna som lurade Google att ta bort journalistik om Allra från sökträffar. Flera villkor när DN träffade Michelle Obama. Papperstidningen lever och e-tidningen ökar. Vi besöker Hall Media. ? Rykteskonsulter lurar Google ta bort obekväm journalistik  Inget företag har idag så mycket makt över vilken information vi medborgare får tillgång till som Google. Med hjälp av sin sökmotor, lyfter ju företaget fram en del information och väljer i samma sekund bort någon annan. Men hur svårt är det egentligen att manipulera Google? Att få vissa komprometterande sökträffar att helt försvinna? Reportaget handlar om det skandalomsusade fondbolaget Allra och nya fiffiga metoder att manipulera biblioteket Google. Reporter: Erik Peterson.  ? Villkorad Michelle Obama-intervju i DN Förra veckan släppte Michelle Obama sina memoarer. Ett boksläpp som omgärdades av ett enormt och väloljat PR-maskineri. Endast några få utvalda kvinnor var i samband med boksläppet inbjudna för att få intervjua den före detta presidentfrun. Men den inbjudan den kom med strikta krav och restriktioner. Hur bör man egentligen som journalist förhålla sig till det här? Går det ens att här göra relevant journalistik utan att bli skådespelare i PR-branschens färdigskrivna teaterpjäs.   ? Papperstidningens framflyttade död  Papperstidningens död har det pratats mycket om. Men frågan är när det egentligen blir dags att skriva runan. För det är faktiskt så att den svenska dagspressen fortfarande har en väldigt stor andel av sin affär i just papperstidningen. Och många läsare håller hårt om sin gamla morgonvana. Är den traditionella formen för en dagstidning mer långlivad än vi trodde för ett par år sedan? Och vad betyder det i så fall för mediehusen och tidningsläsarna? Reporter: Therese Rosenvinge Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 19.03.

Aktualiteter

E-handelsbolag filar på algoritmer som ser kundernas behov i förväg. Vad händer när tekniken är med och styr våra tankebanor - och vad krävs för att bryta det? Black friday slår rekord, Ikea varslar tusentals anställda - och så ger finansmannen Fredrik Lundberg sin syn på börsnedgången. Programledare: Hanna Malmodin   Medverkande: Anders Hedman, universitetslektor KTH Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot   Röster i programmet: Robin Mellstrand, vd Loop54 Håkan Svedman, chef för Ikea Sverige Fredrik Lundberg, vd Lundbergföretagen Sophie Nilsonne, analytiker HUI Research Tristan Harris, grundare Time well spent Tekniker: Pontus Jansson   ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i natt kl. 01.40 samt på måndag kl. 14.30.

Ekonomi

Kultur

"Glest och tätt" av Katarina Frostenson Uppläsning: Lotti Törnros Diktsamling: "Sju grenar", Wahlström & Widstrand, 2018 MUSIK Ernest Bloch: En dröm EXEKUTÖR Margaret Fingerhut, piano Sänds även i morgon kl. 18.55.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Katharina från Värmland flyttade norrut där hennes man slagit sig ner efter att ha arbetsvandrat många år. Men livet blev inte som hon hoppats. Spetälska, död och fattigdom drabbade hennes familj. Välkommen till en ny säsong av Släktband. Under tio veckor kommer vi att få höra berättelser om människor som levt i gamla tider och som på olika sätt lämnat spår efter sig. Den här omgången av Släktband har hemmet i fokus. Det kommer att handla om hur folk kämpade för att få behålla sina hem och om när hemmet blev så farligt att familjemedlemmar till och med miste livet, och som idagens program när vi berättar om hur drömmen om ett bättre hem lockade människor att lämna det gamla bakom sig för att söka ett nytt hem på annan plats. Katharina Eriksdotter var en av dom. Hon föddes 1823 i Gräsmark i Värmland och kom så småningom att tvingas flytta till Norrland. Katharinas ättlingar idag vet mycket om hennes liv och vardag tack vare en stor brevsamling som familjen vårdat genom alla år - en brevsamling som faktiskt fortsätter växa hela tiden. - Mellan mina fingrar idag på förmiddagen så dyker det upp ett brev som jag tydligen inte har läst och där skildrar sonen Katharinas sista dagar, hur hon drar sitt sista andetag och hur de är samlade runt omkring henne.  Katarina Näslund berättar om sin farmors farmor Katharina Eriksdotter. Vi sitter i Hembygdsgården i Viksjö strax utanför Härnösand och Katarina har brett ut foton, brev och en nyligen skriven släktbok på det stora matbordet i salen med utsikt över bygden. Hit till Ångermanland kom Katarina Eriksdotter i mitten av 1800-talet efter att ha gått igenom många prövningar i sin hembygd i Värmland. Katharina var äldst av sex syskon och fick som alla andra i hushållet hjälpa till med familjens sysslor. När hon var 19 blev det en plats ledig på gästgiveriet Linnagården som drevs av Erik Persson. Han hade just blivt änkeman och hade tre små barn att ta hand om. - Bara ett drygt år senare så är hon gravid och Erik Persson erkänner att han är far till barnet. Katharina börjar anpassa sig till livet på gästgiveriet och två år senare får hon ytterligare ett barn, en flicka som döps till Augusta. Men Augusta kommer att noteras som stum och fånig i kyrkböckerna, berättar Katarina Näslund. - 1846 gifter sig Katharina med Erik Persson som är 26 år äldre än henne, och när hon gifter sig är hon snart på väg med det tredje barnet, Kajsa, som föds i januari 1848. Och Erik Persson dör i feber i april tre månader senare. Katharina är nu änka med  två barn, ett dog som liten, plus att hon har vårdnaden om Erik Perssons barn i första giftet.  Katharina äger nu Linnagården där det strömmar in körkarlar som rastar sina hästar och antagligen blir det för mycket för henne. Hon säljer gästgiveriet Linnagården och bosätter sig i Forsnäs på en annan gård. Under tiden på Linna har hon lärt känna körkarlen Jan Nilsson som går under namnet Vacker-Jan. Tycke uppstår och 1850 gifter sig de båda och Jan blir ägare och bonde i Forsnäs.        I rask takt föddes nu sönerna Johannes, Nils och Gustav. Men ganska snart visade det sig att hennes man Jan hade överskattat sitt ekonomiska kunnande. Han blev lurad på många olika sätt, bland annat skrev han på borgensförbindelser vilket innebar att han var tvungen att betala andra människors skulder. Till slut var familjen barskrapad och det återstod inget annat för Jan än att ansluta sig till de många värmlänningar som varje år gjorde vandringar norröver där det fanns arbete - 40 mil till fots och sen samma väg tillbaka igen många månader senare. - Han går upp tillsammans med de andra på vårarna, i april, och kommer hem till jul. Katharina försöker hanka sig fram så gott det går. Men 1860 har det gått så långt att de inte längre klarar av att behålla gården i Forsnäs, berättar Katarina Näslund.  - Det blir exekutiv auktion och Katharina och barnen får bo på nåder i ett ensligt beläget torp längre in i skogen. Hon hade ett talesätt som de brukade citera;  Lyckan har många vänner men nöden prövar dem  Katharina härdar ut några år i torpet, men till slut hamnar de till och med i en backstuga. Men då förstår Jan att det inte går att leva så längre. Långfredagen 1866 har Jan gått fram och tillbaka i elva år. - Då sätter han Katharina och barnen på släden och börjar resan norrut. Det tar ett halvår från avresan innan det är på plats i Viksjö där de tilldelas en liten torpstuga i Villola och Jan får arbete som jordbruksarbetare. Jan tillverkar också timmerkälkar som han kan dryga ut kassan med. En specialitet och kunskap han tagit med sig från Värmland. - Vi ska komma ihåg att året efter de anlänt blir det nödår, så livet var hårdast tänkbara.  Nu drabbade också svår sjukdom familjen. Sonen Nils fick den då relativt ovanliga sjukdomen spetälska och dog 21 år gammal. Året var 1874. Och bara sex år senare drabbas Katarinas man Jan av sjukdom och blev sängliggande. - 1880 kan man läsa i breven att Jan är sängliggande och vi förstår att Katharina får sköta försörjningen. Till sin hjälp har hon Augusta som fysiskt är en stark hjälpreda, berättar Katarina Näslund. Men det var inte slut med olyckorna för familjen. När Jan hade varit sängliggande i två hela år råkade Katharina ut för en märklig och olycklig händelse. - Det berättas att hon när hon mjölkade kon en kväll så vispade den svansen över hennes vänstra öga som infekterades och började vara. Hon fick vård på Härnösands lasarett men de kunde inte hjälpa henne. Katharinas öga värkte sönder och från 1882 och de sista 18 åren är hon enögd.  - Hon hade en stor rädsla att hon skulle bli blind på det andra ögat också.   Katharina måste nu -trots sin skada- sköta om sin sjuke man och utföra både hans och hennes egna sysslor. - Jag ser framför mig hur hon vårdar honom i den lilla torpstugan under sex långa år. Jan hade även han fått spetälska. Så står det i kyrkböckerna, berättar Katarina, men om det står inget i de många brev som sonen Gustav skriver. Troligtvis för att det var en skamlig sjukdom. Den lilla familjen med Katharina, hennes spetälske man Jan och dottern Augusta klarade sig någorlunda under fem år. Men så i december 1885 blev situationen ohållbar. Bara nån mil från deras hem ligger Västanå bruk och dit fick de flytta och bli understödstagare på bruket.   Men olyckorna fortsätter att rada upp sig. Bara en månad efter flytten dör Jan 58 år gammal, och då kommer nästa slag. - Det visade sig att inspektorn på Västanå bruk tyckte att Augusta var en belastning och ville att hon skulle skickas tillbaka till Värmland till sin förmyndare. Katharina var då 63 år och tvingades följa med Augusta ner genom landet till Gräsmark.    Katharina bosatte sig hos sonen Gustav och hans familj som flyttat till Fjäls glasbruk i närheten av Hässjö i Medelpad. Katharina kom aldrig mer att få träffa sin dotter Augusta. Men familjen höll kontakt med varandra via brev. Och det är breven som gör att de sentida ättlingarna vet så mycket hur Katharina tänkte. Och nu idag när Katarina Näslund läser breven, inte minst de som kommer från Gustav så blir hon rörd. - Saknaden måste ha varit svår, och de kom aldrig mer att träffa varandra. Nu idag när Katarina Näslund läser breven har hon stor beundran för Gustavs förmåga att skriva vackra och innehållsrika brev trots sporadisk skolgång.  Min kära syster och svåger. Den smärtsamma underrättelsen som ni med detta brev mottager hava ni kanske väntat. Ja vi hava väntat det alla och nu jag härmed underrätta eder att vår moder är död. Hon avsomnade lugnt och stilla tisdagen den 1 maj kl 3 på dagen. För varje dag sågo vi allt mer och mer att slutet närmade sig. Vi sutto omkring hennes säng och förstod att hennes dödskamp snart skulle börja. Min hustru Märta tog hennes hand i sin och sade: Är ni inte glad farmor som får sluta snart? Då slog hon upp sitt enda öga och svarade det tydligaste hon sagt den dagen med ett högt och tydligt: jo då. Så knäppte hon ihop sina händer över bröstet, drog hon några svaga andetag och så var allt slut. Vår moders ande flydde dit inga plågor och ingen värk skall vara mer. Gud välsigne hennes minne. Jag minnes ingenting annat än gott efter henne. Hennes största lycka här i livet tror jag var att få uppskattning av andra. Eder Gustav Psalmen "Jag går mot döden var jag går" spelades på Katharina Eriksdotters begravning den 1 maj år 1900. Katharina och hennes familj var långt ifrån ensamma om att göra den långa vandringen från Värmland till Ångermanland. Hoppet om en bättre framtid norrut delades av många värmlänningar. Norrlandslänen ökade sin befolkning till nästan det dubbla under andra halvan av 1800-talet och de inflyttade värmlänningarna bidrog i hög grad till det. För det hade blivit allt svårare att leva av de små jordlotterna i Värmland och i Norrland behövdes arbetskraft till den nya skogs och träindustrin. Det berättar Peter Olausson som är historiker vid Karlstad universitet och som forskat om värmlänningarnas flyttmönster. Värmlänningar slår sig ner i Norrland - Skälen till att de flyttade var flera; de nya sågverken behövde arbetskraft, och hemma i Värmland hade det blivit allt svårare att försörja en familj när jordlotterna blivit mindre. - Värmland hade varit ett invandrarlän och hade haft en stadig befolkningsökning under flera hundra år, berättar han. Den ökningen nådde sin topp ungefär vid 1860, då strömmarna började gå åt andra hållet. Hemmansdelningen var enorm vilket innebar att man fick väldigt små lotter vid arvsskiften, så små att de inte gick att leva av. - Så folk sökte sig åt olika håll, och i Norrland drog den nya sågverksindustrin folk från Värmland, Dalarna och norrut, berättar han. Skogshantering var något som värmlänningarna behärskade. - Det gjorde de, instämmer Peter Olausson, och de hade med sig en uppfinning som gjorde dem ännu mer attraktiva. Det var en speciell mekanism som kallades "getdoningen". Den kopplade samman timret och hästen på ett flexibelt sätt så att man kunde ta sig fram smidigare genom skogen än vad de gamla stela kopplingarna tillät. Det var särskilt folk från Fryksdalen i Värmland som var kända för att kunna hantera Getdoningen. Arbetsvandringar var något man kände väl till i Värmland, inte minst i Fryksdalen. Det var vanligt att man gav sig iväg kortare eller längre perioder för att arbeta på andra håll. Så det här var folk som inte var så knutna vid sin egen torva. - Nej nej, de har rört på sig under långliga tider. I andra delar av Värmland sökte man sig åt andra håll, många tog sig till exempel söderut till Bohuslän under sillperioderna. Men när det gällde vandringarna norrut, så var framför allt fryksdalingarna pionjärer, och sedan följde andra efter berättar Peter Olausson. Man kan ju undra hur mycket de faktiskt visste när de gav sig iväg. - Jag tror att de gick iväg på mer eller mindre välgrundade rykten, svarar Peter Olausson. Om någon hade varit i till exempel Sundsvall och kom hem och berättade hur det var, så var det väl den bästa reklam man kunde få. Samtidigt så blev ju läskunnigheten allt större och tidningarna började spridas. - På 1860-talet så fanns det flera informationskällor. De här stora flyttströmmarna från Värmland och norrut skedde ju samtidigt som emigrationen till Amerika blev allt större. Man skulle ju kunna tänka sig att Norrlandsvandringen var ett budgetalternativ för den som kände att de måste lämna sitt gamla hem och ordna ett nytt någon annanstans. - Det är klart att det var billigare, det var ju faktiskt vanligt att man gick hela vägen, och alltså inte behövde pengar till biljetten. Men framför allt var det nog mänskligt billigare, för det var ett mindre steg att ta sig till Norrland, där man kunde språket och visste hur det går till. Precis som när det gällde Amerikafararna så var breven som skickades från Norrland hem till familjen i Värmland viktiga när det gällde att locka fler att komma efter. Peter Olausson tar fram ett brev som skickades från Torpshammar, fem mil väster om Sundsvall den 9 maj 1878. Det är en mjölnarson från västra Värmland som varit i Göteborg men som nu berättar för sina föräldrar att han och hans bror istället åkt norrut för att pröva lyckan: Torpshammar den 9 maj 1878 Älskade föräldrar och syskon, tusende tack för det sista brevet. Jag får berätta för er att jag rest från Göteborg hit uppåt därför det blev så dåliga tider. De sätter ner daglönen 10 procent, samt dagen till 9 och en halv timma så jag tyckte det ej bar sig att stanna. Jag reste från Göteborg den 28 april och kom hit den 29:e dennes, men jag har haft ganska trevligt under hela resan och hoppas att det blir bra här med tiden, för här ser ut för till att vara en trevlig trakt fast här har snögat och varit kallt var dag. Jag har inget prästbetyg det torde ni vara bra att taga ut åt mig för det må jag ovillkorligen ha för eljest får jag ej stanna här. Det torde ni göra så fort ni får brevet och sända det hit. Jag får ni sluta för denna gången med en obeskrivlig kär hälsning till eder från eder son. J A Qvarnström - Väldigt mycket i breven handlar om arbetsförtjänsten och arbetsvillkoren, var är det bäst? Sedan handlar det förstås om släkt och vänner som man träffar på, andra värmlänningar som skickar med hälsningar, och så förstås detta att man skickar hem pengar till sina gamla föräldrar. Peter Olausson tror att värmlänningarna som slog sig ner i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten klarade sig ganska bra, inte minst för att de var många och höll ihop. - Värmlänningarna bildade ju ett slags kolonier i delar av Norrland. Många av dem har bibehållit grundidentiteten "Vi kommer från Värmland". Jag har inte kunnat se att värmlänningarna skilde ut sig genom att vara väldigt framgångsrika eller misslyckade, men de var ganska många i jämförelse med folk från andra trakter och kunde hålla ihop och bibehålla sin värmländska identitet, om de nu önskade det. Alnön utanför Sundsvall är ett exempel på en sådan trakt. - Det vet många släktforskare, som har sina rötter där. De arbetsvandringar som folk förr gjorde har sällan lämnat några spår i de offentliga arkiven och därför kan man lätt inbilla sig att folk i gamla tider var mycket mer orörliga än vad som faktiskt var fallet. -När man tittar i de vanliga källorna, som till exempel husförhörslängderna, vad får man för bild då? I allmänhet får man en känsla av att folk var väldigt bofasta, säger Peter Olausson och fortsätter: - Men källorna berättar ju ingenting om vardagsrörligheten, och säger sällan något om till exempel arbetsvandringarna. Den bonde som enligt husförhörslängderna ser ut vara orörlig kanske i själva verket är ute för att arbeta på andra ställen stora delar av året. - Då är det ju bara andra källor, som till exempel brev, som kan berätta något om hur det verkligen var. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström  Uppläsare: Tommy Engman och Per Dahlberg slaktband@sverigeradio.se Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

De nya amorteringskraven får skäll för att stänga ute bland annat unga från bostadsmarknaden. Kostar de mer än vad de smakar? Och hur påverkas den svenska finansmarknaden av att regeringsbildningen drar ut på tiden? Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Analys av Sören Granath, ekonomireporter på Ekot. Därefter om skånska upprorsmakare. Både Moderaterna och Liberalerna har stött på patrull hos sina förbund i Skåne. Är detta en slump eller finns det en särskild rebellisk politisk kultur i södra Sverige? Reportage med skånepolitikerna Lars-Ingvar Ljungman (M), Carina Wutzler (M) samt Torbjörn Ekelund (L). Analys av Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Viktor Mattsson Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vissa tycks kunna äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt medan andra får kämpa för att mota tillbaka varje extra kilo. Varför är det så? Devisen "kalorier in - kalorier ut" stämmer inte. För att förstå varför vissa går lätt upp i vikt och andra inte behöver man blicka inåt. Forskning visar att det kan vara din kropps förmåga att omsätta och lagra fett som spelar roll för om du är överviktig eller inte. Vi föds med olika förutsättningar för att lagra fett efter efter 20-årsåldern kan man inte minska sitt antal fettceller. Stress och sömnbrist är också en faktor som påverkar hur lätt vi har för att gå upp i vikt.  Att späka sig är ingen bra idé, man måste jobba med sin kropp och inte mot den om. Det menar Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan. Gäster i programmet: Kerstin Brismar Professor i diabetesforskning Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, docent Gymnastik- och idrottshögskolan, Jonathan Cedernäs, läkare och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Förening lockar överskuldsatta med hjälp att ansöka om skuldsanering, för dyra pengar. Readagarna i butiker blir bara fler och fler, men kan man lita på att priserna verkligen är lägre? Varför sparar vi på allt möjligt bråte som vi inte ens har koll på att vi äger? Plånboken tittar närmare på förråd. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Panelen: Pia Johansson, Fredrik Lindström, Babben Larsson och Olof Wretling.  Notarius Publicus: Helge Skoog. Musik Erland von Heijne. Sänds även onsdag 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

Yiddish Revolution heter en runtom i Sverige ambulerande skolföreställning av och med Louisa Lyne un di Yiddishe Kapelye. Med dramatiserat mellanprat, projektioner och inte minst en massa musik skapas en gripande, tänkvärd och originell konsert-teater för skolbarn och ungdomar på högstadium och gymnasium. Tog Sverige sitt ansvar för människor i nöd under andra världskriget? Tar var och en av oss idag vårt ansvar för också de andra, de främmande? Från kl. 08.50. Sänds även kl. 04.02 samt natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Människor och tro ställer frågan - Finns det en svensk kyrklig ortodoxi och hur ser den ut i så fall? Den kristna ortodoxa kyrkan finns representerad i Sverige genom flera olika kyrkor så som den grekisk-ortodoxa och serbisk ortodoxa kyrkan och i Södertälje finns framför allt den Syrisk-ortodoxa kyrkan. Framväxten har främst skett genom invandring men finns det nu förutsättningar för en svensk ortodox kyrka? För att finna svaret har Människor och tro träffar författaren och prästen Bengt Pohjanen i Överkalix som byggt en egen svensk ortodoxa kyrka. En som fascinerats av den ortodoxa kyrkans tradition med ikoner är Morgan Norman i Falun. Men han får inget tillträde till den ortodoxa kyrkan i Sverige, eftersom han är homosexuell. Michael Hjälm, rektor och teolog i  S:t Ignatios andliga akademi som är ett centrum för den ortodoxa kyrkan i Sverige, berättar om sin verksamhet och varför den österländska kyrkan växer i Sverige. I Södertälje finns det en gammal konflikt inom den ortodoxa kyrkan - uppdelningen mellan syrianer och assyrier. Varför finns den och hämmar uppdelningen den ortodoxa kyrkan? Människor och tro gästas också av journalisten och kulturskribenten Rakel Chukri. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Camilla Lif Gud sitter på Österåker, ligger på Stockholms sjukhem, drar en kölapp hos Skattemyndigheten. Sätter sig ner och väntar på sin tur. Gud vänder på slantarna, har ångest, längtar efter att telefonen ska ringa. Och förmodligen kommer vi inte att få någon som helst uppmärksamhet när vi gör något för henne eller honom. Men det betyder inte alls att vi ska låta bli. Camilla Lif är präst i Katarina församling, i Stockholm Text Matt 25:31-46  Klockor Åsele kyrka, Luleå stift Musik People get ready med Aretha Franklin Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Följ med till den stormiga novembernatten 1918 då Per Brahe gick under på Vättern. En fartygskatastrof som innebar trollmålaren John Bauers död, men vad var det som var så speciellt med hans troll? Den 20 november 1918 gick ångbåten Per Brahe under på Vätterns stormiga vågor. Med i djupet följde trollmålaren John Bauer. Tobias Svanelid undersöker vad som orsakade fartygskatastrofen för 100 år sedan och vilka spår av händelsen som finns kvar på Vätterns botten. Dessutom tar vi reda på vad som är så speciellt med just John Bauers troll. Idag upplever trollen en renässans i böcker och på filmduken och folklivsforskaren Tora Wall forskar kring trollens betydelse i folktron och som turistmagneter. Dick Harrison besvarar frågan om vad som var Sverige och vad som var någonting annat i det svenska stormaktsväldet på 1600-talet. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

De nya amorteringskraven får skäll för att stänga ute bland annat unga från bostadsmarknaden. Kostar de mer än vad de smakar? Och hur påverkas den svenska finansmarknaden av att regeringsbildningen drar ut på tiden? Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Analys av Sören Granath, ekonomireporter på Ekot. Därefter om skånska upprorsmakare. Både Moderaterna och Liberalerna har stött på patrull hos sina förbund i Skåne. Är detta en slump eller finns det en särskild rebellisk politisk kultur i södra Sverige? Reportage med skånepolitikerna Lars-Ingvar Ljungman (M), Carina Wutzler (M) samt Torbjörn Ekelund (L). Analys av Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Viktor Mattsson Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Komikern och skådespelaren Özz Nûjen, SVT-projektledaren Anders G Carlsson, journalisten Agneta Karlsson och journalisten och musikern Anna Charlotta Gunnarson gästar Annika Lantz och domaren Sara Lövestam i frågesporten om veckans nyheter! Producent: Anna-Karin Ivarsson Tekniker: Elvira Björnfot Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se Från i går.

Underhållning, Repris

Henry Parland utnämnde ordet "vadsomhelst" till det största av alla ord i sin diktsamling "Idealrealisation" som kom ut i Finland 1929 när han bara var 21 år gammal. Den kom att bli hans enda. I det korta formatet skrev han om sakernas uppror och hostpastillernas idealism. Om tingens egenvärde, de får ta över ägarens reaktioner eller snarare brist på. Diktsamlingen var uppdelad i fyra avdelningar, "Fläckar", Strumpor", "Influensa", "Grimaser". "Ungdom: hunger eller en trötthet som dansar?" Henry Parland satt med de andra finlandssvenska modernisterna på krogarna i Helsingfors och när studierna havererade skickade hans föräldrar honom till släktingar i Kaunas för rehabilitering. Där kom han i kontakt med de ryska formalisterna och såg före alla andra Eisensteins filmer. 1930 dog han i sviterna av scharlakansfeber, bara 22 år gammal. Hans roman "Sönder" kom ut postumt. "Ett ljus tänt i livets fördumningsanstalt" sa Gunnar Björling I Katarina Wikars "Klassiker" medverkar författaren och modernistexperten Torsten Ekbom i en intervju från 90-talet, och litteraturvetaren Per Stam, aktuell med "Henry Parland, Dikter", där också tidigare outgiven poesi publiceras för första gången. Som uppläsare hör vi Ludvig Josephson. Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Sänds även i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

En stunds eftertanke mitt i morgonens nyhetsflöde. Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting? I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land.  Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Jerry Maher, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts Abdelaziz Maaloum  att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner.   Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna Amnesty international och Human Rights Watch rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid,  saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden.   Ekots tidigare utrikeskommentator Agneta Ramberg menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof.   Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat Rami Khouri, professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera.  Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp. En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger Ghanem al-Dosari, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade. Producent: Simon Moser Programledare: Cecilia Bodström Tekniker: Pontus Jansson Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En höstdag 2008 hittas Agneta Westlund död vid en brygga i Loftahammar i Småland. Polisen griper direkt maken Ingemar. Han misstänks ha mördat sin fru med en åkgräsklippare. Men vad hände egentligen? Det är tio grader den där fredagen och regnet ligger i luften. Agneta har på sig en röd jacka, blåa jeans och gummistövlar. Ingemar Westlund sitter på gräsklipparen och ser inte Agneta när hon går ut i skogen med hundvalpen Yocke. På lördagsmorgonen vaknar Loftahammar till nyheten om den döda kvinnan. Polisen går direkt ut med att det är maken som är misstänkt. Ingemar Westlund blir förhörd gång på gång och polisen lyssnar av hans telefon.  Hugo Lavett är frilansande journalist, utbildad på Stockholms Dramatiska högskola och vid JMK i Stockholm. Han har tidigare hörts som programledare för Kulturnytt och reporter för Kino i P1 och P4 Radio Stockholm. Kvinna hittad död vid badplats är hans första dokumentär.Du kan kontakta Hugo på hugo.lavett@gmail.com Programmet sändes första gången 7 juli 2013. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris