SR, P1 2018-12-14

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Statsminister Stefan Löfven har ju använt ordet servettskiss om den budget vars ramar klubbades i riksdagen i går. Härstammar ordet från fackliga förhandlingar eller var kommer det ifrån? Servettskissens historia Kan det rentav vara så att statsministern har inspirerats av servettkontraktet mellan Winston Churchill och Josef Stalin när de delade upp Europa i intressesfärer 1944? Vi belyser ordet servettskiss ur språkligt och historiskt perspektiv tillsammans med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Churchillkännaren Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.  Annorlunda instrument Efter Klas Möllbergs framträdande i Nordegren & Epstein där han spelade jullåtar på såg hörde lyssnaren Anita von Schéele av sig och önskade att vi bjuder in fler musiker som behärskar annorlunda instrument. I dag ringer vi upp henne så att hon kan utveckla varför hon tycker det är viktigt för kulturarvet. Ny psykolog i radion Nye Radiopsykologen Lasse Övling kommer till studion och berättar hur han tänker kring det här att öppna terapirummet för hundratusentals lyssnare. Hur kommer han att sätta sin prägel på programmet nu när den populäre Allan Linnér slutar. Programledare: Thomas Nordegren  Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Från onsdag eftermiddag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Therese är hårfrisörska men har börjat plugga för att inte bli utsliten som sina föräldrar. Efter sju års småprat med de högre klasserna drar hon slutsatsen att klassamhället alltid kommer att finnas. - Jag känner ju att de känner att vi inte är på samma nivå, svarar Terese, när Mia Blomgren frågar om hon varit utsatt för klasshat någon gång. Det var när jag fick en sten i huvudet under en fotbollsmatch i förorten som jag upptäckte att det finns något som heter klasshat berättar Benjamin som placerar sig själv i den övre medelklassen. Man lever ju i sin bubbla och om man inte pratar med varandra så blir det ju som om man nästan skapar ett omedvetet hat. - Jag har kompisar som är flyktingar, hantverkare och grevar och det är ju är möten med människor från olika delar av samhället som gör livet värt att leva säger Samuel som tycker att klassbegreppet är omodernt. Matilda å sin sida svarar direkt att hon kommer från kulturell medelklass och hon tror att det är något djupt mänskligt i att söka sig till människor man kan identifiera sig med. Möt Matilda, Benjamin, Samuel och Therese, i serien Akademikerjävlar - Uppföljningen av Mia Blomgren där hon pratar med människor från olika samhällsgrupper om deras erfarenhet av klasshat. Programmet är gjort 2018 av Mia Blomgren. mia.blomgren@sverigesradio.se Från i onsdags.

Sociala frågor, Repris

Från i måndags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Förvirrande många olika miljömärkningar i klädkedjornas butiker, och alla är inte seriösa menar kritiker. Lyssnare bytte livsstil efter reportage i Plånboken, nu köper hon allt begagnat. Tips till separerade föräldrar om hur man kommer överens om utgifterna för barnen. Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Ekonomi, Repris

Året är 1947 och Tommy ska köpa en julklapp till sin pappa. Han vet precis pappa behöver och styr stegen direkt till leksaksavdelningen på det stora varuhuset. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Platsen.se lanseras 1996 och festen blir legendarisk. HTML är Tonys liv, och det finns bara tre tillstånd: koda, vara full eller bakfull. När riskkapital kommer in i bolaget tar allt snabbt fart. Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog,  Malou Zilliacus, Ivan Mathias Petersson, Siham Shurafa, Inga-Lill Andersson, Shang Imam, Maria Jones och Johan Staël von Holstein. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Från i fredags.

Teater, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Anders Andersson stred om rätten att skörda torv ur en mosse i nästan 30 år. Den bittra striden mot grannen berodde på att reglerna kring arrende ändrats. Att strida i nästan 30 år om en torvmosse kan te sig som mycket bråk för ingenting sett med dagens ögon. Men det är just en sådan strid som Släktband ska handla om idag. I slutet av 1800-talet köpte sig Anders Andersson en fastighet i Svensköps socken i Hörby i Skåne. Till gården hörde en torvmosse som kom att bli hans öde. Den här mossfejden resulterade inte bara i ideliga rättegångar och böter för Anders utan också i att han fick utstå mycket spott och spe. Ing-Britt Svensson är barnbarns barn till Anders och bor bara ett par mil från den plats där striderna utspelade sig för drygt hundra år sedan. Och när hon och kusinen Anne Lindgren Olsson ville veta sanningen bakom mossfejden rullade en bitter och egendomlig historia fram. - I min familj har vi en historia som jag och min kusin blev intresserade av. Vi hade hört att våran anfader Anders Andersson, min mors morfar, hade haft det så besvärligt med olika rättegångar. Han hade suttit i fängelse och vi undrade vad det egentligen handlade om.  - Min kusin tog tag i detta och satte sig och läste i protokoll och domstolsböcker från tidigt 1900-tal. Anne fann ut att Anders varit stämd och hade tre olika rättsprocesser som varade i 30 år. Anledningen till att Anders Andersson fick ägna större delen av sitt vuxna liv till rättsprocesser var alltså en strid om den torvmosse som hade följt med på köpet av fastigheten Fulahultet i Svensköps socken i Skåne. Torven kunde man elda med istället för ved, och för Anders betydde det att han kunde sälja den skördade torven och på så sätt få en liten inkomst. Fastigheten Fulahultet låg bara ett stenkast från hans föräldrahem och till en början verkade nog livet bli ganska bra där på Fulahultet. Han hade träffat Anna Eriksdotter som var sömmerska och som han gifte sig med och fick två döttrar. Men snart visade det sig att Anna var hjärtsjuk och dog bara 37 år gammal i "hjärtlidande" som det står i kyrkboken. Nu var Anders ensam med de två flickorna som bara var 2 och 4 år. Och han såg sig tvungen att lämna bort flickorna till två skilda familjer. Men som om det inte var nog med sorger för Anders. Grannen som hette Anna Persson hade tidigare arrenderat torvmossen och hävdade nu att han stal hennes torv. - Hon skickade räkningar till Anders och han kunde inte betala och blev till slut stämd till tinget. Han hade ju betalt och ägde gården och marken.  Anders fick hjälp av en advokat i Hörby, men när de kom till tinget hade advokaten plötsligt gått över till Anna Perssons sida. Anders som hade betalat advokaten och ville ha tillbaka de 50 kronorna, men fick det inte. - Anders kallar advokaten för Judas Iskariot och blev stämd för ärekränkning. Anders samlade på sig mycket böter, berättar Ing-Britt Svensson, men eftersom han inte betalade omvandlades bötessummorna till fängelse och fjärdingsmannen kom att jaga honom. Anders körde med häst och kärra ner till Malmö där han sattes i fängelse.  Att Anna fortsatte att kräva ersättning för den torv som Anders uppenbarligen hade köpt och hade kontrakt på berodde på att reglerna för arrende hade förändrats. Tidigare hade man kunnat arrendera mark på 99 år och så stod det i grannen Anna Perssons arrendekontrakt. Enligt det skulle hon ha rätt till mossen ytterligare 36 år. Men när Anders Andersson köpte Fulahultet kunde man inte längre ha så långa arrendetider och därför var han övertygad om att hans köpekontrakt gav honom rätt att ta torven. De två kontrakten gick med andra ord omlott i tiden och ingen ville ge sig. Än i dag finns spår efter Anders ihärdiga arbete där han försökte bevisa sin rätt till torvmossen. Bland annat finns en väl tummad bok i civilrätt som Anders strukit under var och varannan mening i. Och den kanske hade han nog med sig när han sökte upp en ny advokat efter att ha avtjänat sitt fängelsestraff i Malmö. Och äntligen fick han lite medhåll. Den nye advokaten trodde på Anders och uppmanade honom att skriva till Kungs. Där fick Anders rätt. Men när Anders kom hem var det som om han tappade livslusten och levde inte länge efter han kommit hem från fängelset. Han dog på sin mosse när han passade sitt barnbarn.  Anders blev 63 år och hade ägnat nästan 30 år av sitt liv till att strida om rätten till torvmossen. Och när Anders var död flyttade äldsta dottern Alma och hennes man Henning till gården. Och granngården hade också bytt ägare. Och man kan tänka att striden om torvmossen då var över. - Men det visade sig att den här torvmossen spökade även för Alma och Henning. För de som hade stämt Anders innan fortsatte att jaga Alma och Henning. Det ledde till att de kände sig lite förföljda och till slut gav de upp och lät gården gå ifrån dom och gav sig iväg. Till Henning Olsson i Kilhult Sedan till vår kännedom kommit att ni innevarande år upptagit torv får vi härmed bringa i erinran att brukanderätten till ifrågavarande torvjordstycke innehaves av oss, och får vi tillika förbjuda eder att från mossen bortföra den upptagna torven med mindre ni dessförinnan till oss lämnar full ersättning för dess värde. Tollarp och Skettelljunga den 6 juni 1925 Jöns Jönsson Hanna Simonsson    Att en torvmosse kan generera så mycket bråk som i den här berättelsen om Anders kan verka egendomligt. Men den mark som idag är utan något större värde kan ha varit oerhört värdefull i gamla tider och har ofta gett upphov till segslitna konflikter. Det berättar Jesper Larsson som är agrarhistoriker vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Markstrider var vanliga - Strider om markområden är något som är väldigt vanligt i svensk historia. Jag håller mest på med ytor som man har ägt gemensamt, men där kan man se hur man har stridit om beten, om vem som får ta ut ved, vem som får ta ut lövfoder och så vidare. Så det är vanligt att man bråkar. Att det blir så långdraget som i det här fallet, det är kanske inte lika vanligt, men själva bråket kan vara ett sätt att försöka fastställa vem som har äganderätt och vem som har utnyttjanderätt, säger Jesper Larsson Torvmossar kunde användas till flera saker. - I främst Skåne använde man torv för att elda med. Det andra användningsområdet var att använda torven som strö, dvs underlag för djuren i stallar och ladugårdar. Torven var bra på att samla upp näringsämnen från gödseln så att man fick bättre gödseleffekter på åkrarna. - Och när man under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dikar ut mossarna och lägger dem under plogen för att öka sina odlingsarealer så får ju mossarna en helt ny funktion. Konflikterna om dessa lite udda markområden har sett olika ut i olika delar av landet, vilket förstås hänger ihop med att geografin, jordmånen och odlingsförutsättningarna har varit helt olika. Men det har också skiftat över tid. Det fanns andra tillgångar än torv som var attraktiva i det gamla bondesamhället. - I det förindustriella jordbruket, speciellt under 17- och 1800-talen, tog man tillvara allting, som vass till exempel, som fanns i sjökanterna. Det användes som foder eller till husbyggarna, och vass är ju ingenting som har nåt större värde i dagens jordbruk, konstaterar Jesper Larsson. I till exempel Skåne och Bohuslän var de så kallade Märgelgroparna en viktig tillgång. Det är ansamlingar av gamla snäckskal, som ströddes ut på åkrarna som jordförbättringsmedel. - Människan är ju extremt uppfinningsrik och nyfiken och då tar man reda på resurser i ens närhet som går att använda. Det är ju utmärkande för det förindustriella jordbruket att man hade väldigt stor kunskap om hur nästan allting kunde användas så att sånt som framstår som marginella resurser för oss idag kunde vara stora resurser på den tiden. Jesper Larsson har forskat mycket i norrländska källor, och där var myrslåttern, dvs det gräs till djurfoder som skördades på myrarna, viktig. - Myrslåttern var väldigt vanlig i norra Sverige, från Dalarna, Värmland, Hälsingland och norrut, och när man ökade andelen djur under tiden från 1600-1800-talet så blev den än viktigare. Myren blev en större och större resurs också för att få hö. Många av de här tillgångarna var gemensamma. Inom till exempel en by så hade man ofta organiserat det så att alla hade lika stor rätt att ta ut till exempel myrslåtter, vass eller snäckskal. Det fanns ingen ordningsmakt som höll reda på hur mycket var och en förbrukade, det fick gruppen hålla ordning på själv. Den viktigaste faktorn när det gällde att göra en rättvis fördelning, var att mycket av arbetet genomfördes gemensamt i lag. - Men det är klart att det också förekom att folk tog ut mer än de skulle, kanske fällde träd som de inte fick ta. - Men jag tror att man hade ögon i skogen, och den som hade tagit för stor del av det allmänna blev ställd inför tinget - även om säkert en och annan kom undan, säger Jesper Larsson. Under 1800-talet genomfördes tre stora skiftesreformer i Sverige, då man bytte jord med varandra för att få mer sammanhållna gårdar. Men skiftena gjordes också med ambitionen att de tidigare gemensamma ytorna skulle bli privata, och det skulle visa sig vara väldigt svårt, någon gång till och med omöjligt. - Man måste värdera de resurser som fanns på utmarken och så får man försöka dela upp det så bra man kan inom skifteslaget. Men man kom ibland till delar som inte gick att dela inom skifteslaget, utan som fick fortsätta att vara allmänningar. En sådan sak var vägar, det var opraktiskt att ha en enda ägare, de måste fortfarande ägas gemensamt. - Däremot kunde man dela upp skötseln av vägarna. Grustag kan vara en annan resurs som kan vara nödvändig att äga gemensamt, eftersom det kanske bara fanns ett. I Hälsingland behövde man speciella linsänkesplatser när det var dags att röta linet innan man kunde göra trådar av fibrerna. Det fanns inte så många platser som passade till den sortens verksamhet, de fortsatte ofta att vara gemensamma. - Även myrtag, myrslåtter, kunde göras till kollektiva tillgångar efter skiftena för att varje enskild del skulle bli för liten om man delat upp den. Ju mer gemensamma saker man ägde desto mer komplicerade tenderade skiftena att bli. Jesper Larsson tar Dalarna som exempel, där man traditionellt hade haft många gemensamma tillgångar. - Där kunde skiftena bli extremt komplicerade och dra ut på flera decennier. Konflikterna omkring markområden har varit ständigt närvarande genom den moderna historien, men man har löst tvisterna på lite olika sätt i olika tider, berättar Jesper Larsson. Under sent 1800 och under 1900-talet, var det inte så vanligt längre, att marktvister hamnade i tinget. - Däremot var det otroligt vanligt att man drog såna här frågor till tinget under 16- 17- och tidigt 1800-tal, berättar han. Det berodde på att tinget var den plats där man tog upp de flesta ekonomiska frågor. De svenska domstolarna var speciella på det visar att lekmannainflytandet var stort, varje domstol bestod ju av tolv nämndemän som också var med och dömde, och de satt på unik kunskap om hur man gjorde inom sin socken eller sitt tingslag, och de kunde assistera domaren med frågor om sedvanerätter, hävd och tradition. Det gjorde att konflikterna kunde lösas bättre, tror Jesper Larsson, som har sett i sin forskning att det inte alltid verkar vara så viktigt att snabbt komma till ett avgörande i de här konflikterna, utan det viktiga är att man noggrant går igenom vad som har skett, och att de som har del i konflikten verkligen blir hörda. - Så många konflikter kunde på det viset pågå i många många år, och komma upp på ting efter ting där man tog upp samma frågor. - Om man tar tid på sig och ser till att lyssna på alla parter och diskuterar igenom alla delar av frågan ordentligt så är chansen större att man kommer fram till ett resultat som kommer att fungera i framtiden. Längre fram i tiden när det blev mindre vanligt att man gick till tinget, då löste man fler konflikter med hjälp av lantmätare eller medlare. Det låter ansträngande att hålla på och reda ut markkonflikter under många år, att ständigt mötas i tinget eller hos medlare, att ta om samma fråga gång på gång. Men Jesper Larsson menar att det här långsamma konfliktlösandet ofta kan ses som ett konstruktivt sätt att gemensamt komma fram till hur marken ska hanteras i framtiden. Han har kunnat konstatera att det är väldigt sällan som den här sortens strider leder till handgemäng eller slagsmål: - Nej, de brukar inte slå ihjäl varandra för såna här frågor, säger han, utan konflikterna handlar mer om att tydliggöra vad man får och inte får göra. - Det är klart att det händer att folk tycker väldigt illa om varandra, att konflikten blir personlig men oftast är konflikterna ofta ett sätt att reda ut frågor och komma vidare. - Jag vill till och med säga att konflikterna kan vara bra, på många sätt, slutar Jesper Larsson. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Gunnar Svensson slaktband@sverigeradio.se Sänds även natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Tobias Svanelid. Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform. Den 17 december 1918 fattades beslutet som skulle förvandla Sverige till en demokrati. Allmän och lika rösträtt skulle införas i framtida val och i år firas jubileumsdagen med en extrainsatt flaggdag. Men rösträtten var egentligen inte allmän och Vetenskapsradion Historia undersöker vilka grupper som länge skulle fortsätta att stå utanför rösträtten också efter reformerna - socialbidragstagare, kriminella, så kallade sinnesslöa, utlänningar och alla under 23 års ålder. Fia Sundevall och hennes kollegor i projektet "Allmän rösträtt?" menar att rösträttens begränsningar säger mycket om hur vi ser på demokrati och mänskliga rättigheter. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om hur Ungerns förflutna som migrationsmakt präglar det moderna Ungerns inställning till invandring. Programledare är Tobias Svanelid. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Tre månader och ingen regering. Borde vi införa majoritetsval för att inte hamna i dessa svårigheter igen? Finns andra lösningar? Vi luftar statsvetenskapens svar på Sveriges regeringsbekymmer. Vi diskuterar med Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och Carsten Anckar, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi. I programmet hörs också Leif Lewin, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i går.

Vetenskap, Repris

Riksdagen röstar klockan nio om Stefan Löfven som statsminister. Intervju med fredspristagaren Deniz Mukwege. Klimatmötet i Katowice. Brexit på dagordningen igen för EU-toppmötet i Bryssel.

Med största sannolikhet kommer Riksdagen att rösta nej till Stefan Löfven i dagens statsministeromröstning. Läget är låst mellan partierna – och det blir alltmer svettigt för talmannen Andreas Norlén.

Klimatmötet i Katowice är inne på upploppet. Men gamla motsättningar mellan länderna som deltar har bubblat upp igen.

Denis Mukwege har hjälpt tiotusentals kvinnor som utsatts för sexuellt våld i Kongo-Kinshasa. Men han är kritisk mot landets president och har motarbetats av kongolesiska myndigheter.

För ensamkommande unga som har blivit hemlösa och hamnat i kriminalitet eller drogmissbruk, men vill ta sig ur det, finns det väldigt lite hjälp att få.

Sent i natt avslutades EU-toppmötet i Bryssel. Det mesta handlade om Brexit och den brittiska premiärministern Theresa Mays förhoppningar om löften från EU-ledarna som ska kunna lugna opinionen på hemmaplan.

I morgon eftermiddag kommer Karl XII:s likfärd med kanoner, hästar och likkista att rulla genom Uddevalla. I spelet medverkar ett trettiotal amatörskådespelare och omkring hundra karoliner från föreningen Kongelige Bohus-Elfsborgs Caroliner.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Veckans morgonandakter har "rikedom" som tema. Dagens andakt hålls av Lars Segerstedt, sjukhuspräst vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. När jag som sjukhuspräst följer människor mot livets slut är det inte först och främst den materiella rikedomen som bär. Då handlar det mer om närvaro och i bästa fall få leva med den rikedom som jag fått dela med människor som jag jag älskat och älskar, sammanhang och platser som berikat mitt liv. Text Kolloserbrevet 3:12-16 Rik på kärlek är en återkommande mening bland bibelns böcker. Jag kan inte påstå att det är den skatt jag alltid förvaltar eller har i en ask. Och var finns hos mig den klädsel av medkänsla,vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Lars Segerstedt Musik Din klara sol går åter upp - Anders Widmark Beata voi poveri - Taizé music of unity and peace Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- När ett lajv slutar känner jag väldigt påtagligt hur gemenskapen omedelbart upphör. Kalle Grill är lektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 från Gävle om bland annat invandring, manlig sterilisering och regeringsbildning. Programledare: Jenny Roosqvist Sänds även i kortversion kl. 21.35 och på måndag kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Idag ska vi bege oss till Bayern i Tyskland för att följa i de fotspår som lämnats av en man som beskrivits som en stilbildande sagokung - Ludvig II av Bayern. Ludvig II av Bayern har också kallats för spritt språngande galen. Han skulle säkerligen ha gått till historien som bara en av många mindre kända kungligheter med knasiga idéer som det kryllade under 1800-talet i Europa, som då var fyllt av olika kungadömen, kejsardömen och furstendömen. Men Ludvig II av Bayern kom att utmärka sig, redan då. Till en början för att han vid sin kröning 1864 bara var 18 år och modellsnygg. Han var nästan två meter lång, slank och vältränad efter att ha ridit mycket. Hyn var blek, håret var mörkt och lockat (av locktänger, skulle det visa sig) och hans ögon var blå. Men hans skönhet avtog. Ludvig den andre av Bayern blev ganska snart tämligen fet, och tappade tänderna gjorde han också. Liksom sitt förstånd, anser en del. Men bestående blev de tre fantasifulla slott han lät uppföra - Neuschwanstein, Herrenchiemsee och Linderhof. Slott som blivit en sorts prototyper för hur sagoslott ska se ut. I veckans program besöker vi slottet Linderhof, som ligger i en dal mitt i de bayerska alperna cirka nio mil utanför München. Det var en plats som Ludvig valde med stor noggrannhet. Det var på Linderhof som Ludvig kom att tillbringa de sista åren av sitt liv och trots att detta slott är hans minsta, så rymmer det flera olika fantasivärldar. Ludvig II älskade inte bara pampiga slott. Han älskade också Richard Wagners musik. Varför är det så många som blir besatta av Wagners verk? Det tar vi också reda på i programmet. Veckans gäst är Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet. Sänds även på söndag kl. 14.03 samt på onsdag kl. 02.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad gäller i nuläget för de cirka 11 000 ensamkommande som berörs av den nya gymnasielagen? Amin och Meijsam är två av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015. Det är en grupp vars öde blivit något av en medial följetong. Frågan om ifall de ska få stanna eller inte har varit politiskt laddad. Sedan regeringen i december 2017 föreslog den nya gymnasielagen har de politiska och juridiska turerna varit många. Ett program av Lasse Edfast. Lyssna på programmet på urplay.se Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Folkets dikt: Bön för någon som man älskar" av Harriet Löwenhjelm Uppläsning: Lotti Törnros Önskad av: Vera Sollerman, Klintehamn Diktsamling: "Dikter", Norstedts, 1941 MUSIK Gabriel Fauré: Morceau de concert EXEKUTÖR Emmanuel Pahud, flöjt, Eric Le Sage, piano Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Rymdsonden Voyager 2 har nu nått solsystemets gräns och trätt ut i den interstellära rymden. Med sig har den liksom Voyager 1 meddelanden till eventuella utomjordingar. Systersonden Voyager 1 nådde den interstellära rymden redan 2013. Vi följer i sondernas spår genom radions rapportering sedan 1980. Programledare:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Sänds även på måndag kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Vad var årets bästa läsning och varför? Kulturredaktionen sammanfattar och tipsar om romaner och diktsamlingar Vad överraskade mest? Var fanns det mest utmanande språket? Och vad ska läggas under granen? Två av kulturredaktionens storläsare Hanna Jedvik och Lina Kalmteg går igenom litteraturåret 2018. Enligt Anna Tullberg är årets bästa utländska roman "Lincoln i bardo" av den amerikanske författaren George Saunders. Hur fick han ihop en roman som består av 166 olika röster? Och vad handlar den egentligen om? Intervju med George Saunders. P1 Kultur har också träffat den brittiske poeten Kayo Chingonyi, vars diktsamling "Kumukanda" finns på svenska. Chingonyi har också varit verksam som MC under namnet Requiem, och hans poesi är tydligt influerad av grimemusiken. Reportage av Hanna Jedvik. I veckans bäst-just-nu tipsar Naila Saleem om två indiska tv-serier på Netflix; "Ghoul" och "Sacred Games". Programledare: Gunnar Bolin Producent: Anna Tullberg

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Att sterilisera sig blir vanligare bland svenska män. Men de avklippta sädesledarna går för det mesta att skarva ihop igen för den som ångrar ingreppet. Antalet män som steriliserar sig har ökat med 70 % på fem år. Men det går att ångra sig. Vi möter kirurgen som kan skarva ihop förmågan i de flesta fall. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om att konventionell odling kan vara bättre för klimatet än ekologisk, särskilt om man odlar skog på den mark som kan bli över. Och så om smart teknik i och på våra kroppar, en lyckad testflygning till rymden och om djurvärldens snabbaste smocka. Sänds även natt mot lördag kl. 03.02 och på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Magda In de Betou: Gravstenen. Göran Everdahl: Solig krigssemester. Camilla Lif: Julfällan. Sänds även i morgon kl. 10.03 och på tisdag kl. 03.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Stefan Löfven nedröstad, blir det extraval? Frankrikekris. Kongo: ett av länderna i världen med mest internflyktingar. Hur blir man Hedersdoktorand? Sista dagen på klimatmötet i Polen, kommer länderna att kunna enas? Fotboll möjlig utväg för ensamkommande. Hur är politikerförtroendet?

Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg har utsetts till hedersdoktor av Lunds universitet. Hur kvalificerar man sig för det utnämnandet? Hör Carin Brenner, övermarskalk, Lunds Universitet och artisten Louise Hoffsten, hedersdoktor i filosofi sedan 2005.

Demokratiska republiken Kongo går till val den 23 december - ett val som skjutits upp från 2016 och det var då kongoleserna registrerade sig och fick sina röstkort. Men Kongo är landet med utbrett våld, särskilt i den östra delen av landet och miljontals kongoleser är på flykt inom sitt eget land. Enligt FN:s siffror nästan 5 % av befolkningen, men det är osäkert hur många av de som kommer att kunna delta i valet.

Om ensamkommande unga män från Afghanistan. Tidigare har ni i Ekot de senaste veckorna kunnat höra om de som blivit hemlösa, drogberoende och som rekryterats till kriminalitet. De allra flesta försöker trots hemlöshet att klara skolan och hålla sig borta från droger och kriminalitet. Fotbollslaget, Härlanda FC, som spelar under parollen "Fotball for all", jobbar med att nå ut till ungdomar som är i riskzonen för kriminalitet, droger och utanförskap. Många av spelarna i laget är ensamkommande. Vissa har levt i hemlöshet och stött på droger, men de har valt en annan väg.

Stefan Löfven har röstats ner av riksdagen. Vad händer nu och blir det extraval?

Fyra helger i rad har de franska "Gula västarna" demonstrerat sitt missnöje med president Macrons politik. I helgen väntas nya protester trots att vissa eftergifter gjorts.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Stefan Löfven nedröstad, blir det extraval? Frankrikekris. Kongo: ett av länderna i världen med mest internflyktingar. Hur blir man Hedersdoktorand? Sista dagen på klimatmötet i Polen, kommer länderna att kunna enas? Fotboll möjlig utväg för ensamkommande. Hur är politikerförtroendet?

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

TV4-journalisterna Anna Lindmarker och Anders Pihlblad möter På Minuten-Hans Rosenfeldt och journalisten Cecilia Hagen! Producent: Anna-Karin Ivarsson Praktikant: Leo Rehnfeldt Tekniker: Tor Sigvardsson Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 20.03.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är 1999 och vinden har vänt för Tony: aktierna stiger, han är deffad och hans nya Ericsson T28 ringer konstant. Men en het natt på Target händer något som toppar allt. Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Ivan Mathias Petersson, Malou Zilliacus, Siham Shurafa,  Inga-Lill Andersson och Maria Jones. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Sänds även på måndag kl. 19.03 samt natt mot fredag kl. 03.02.

Teater

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. "Mycket av det vi kallar kärlek är inte kärlek över huvud taget", hävdar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson i samtal med filosofen Bengt Brülde, aktuell med en filosofibok om kärlek. "Är det kärlek om jag älskar min man så mycket att jag vill låsa in honom?" frågar Jenny Maria Nilsson Bengt Brülde, som dock aktar sig för att definiera kärleken. I sin nya bok Kärlek och vänskap intresserar han sig mer för på vilka olika sätt som vi människor använder ordet. Den romantiska kärleken är en social konstruktion, eller kanske snarare olika sorters konstruktioner, påpekar Brülde. Vissa tror inte att det är riktig kärlek om deras partners inte är svartsjuka på dem. Programledare än Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags. Sänds även natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad gäller i nuläget för de cirka 11 000 ensamkommande som berörs av den nya gymnasielagen? Amin och Meijsam är två av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015. Det är en grupp vars öde blivit något av en medial följetong. Frågan om ifall de ska få stanna eller inte har varit politiskt laddad. Sedan regeringen i december 2017 föreslog den nya gymnasielagen har de politiska och juridiska turerna varit många. Ett program av Lasse Edfast. Lyssna på programmet på urplay.se Från kl. 11.03. Sänds även natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning, Repris

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- När ett lajv slutar känner jag väldigt påtagligt hur gemenskapen omedelbart upphör. Kalle Grill är lektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Uppläsning: Lotti Törnros Önskad av: Vera Sollerman, Klintehamn Diktsamling: "Dikter", Norstedts, 1941 MUSIK Gabriel Fauré: Morceau de concert EXEKUTÖR Emmanuel Pahud, flöjt, Eric Le Sage, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris