SR, P1 2018-12-17

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hans Svenssons odlar senapsfrön och gör senap. 200 meter från odling till burk. Hans förklarar senapsmakeriets mysterier för oss. Petersborgs gård ligger i Smedstorp på Österlen i Skåne. Det var odling av kummin - som visade sig vara en god affär - som ledde till att han började odla senap. - Jag såg alla senapsmärken i butiken och tänkte att här fanns en marknad, berättar Hans Svensson. Men det gjorde det inte. Då, för tjugo år sen, var det två företag som gjorde i stort sett all senap. De hade köpt på sig varumärken. Och de var inte intresserade av att köpa svenska frön. - Så jag fick börja göra senap själv. Slotts ägs sedan 1996 av Unilever, som 2007 flyttade tillverkningen till Polen. Märken som Johnnys senap och Västerviks senap ägs av norska Kavli. Hans är en av två, möjligen tre, kommersiella senapsodlare i Sverige. Han odlar och gör senap på gula och bruna senapsfrön. Frön från två olika växter, som inte särskilt nära släkt. De bruna fröna är en kålväxt. - De bruna har en hetsigare men kortare smak, säger Hans. - De gula däremot är inte lika starka, men smakar hänger kvar längre. Olika mängder gula respektive bruna frön ger olika smak. För att senapsfröna ska kunna avge sin smak måste de krossas eller malas. Finmalet avger mest smak. - Sen måste fröt komma i kontakt med vatten och luft. Det är först då det sker en kemisk reaktion som ger oss den starka smaken. Att blanda en senap utan vatten och med t ex olja ger ingen stark smak. - Man måste också låta smaken få tid på sig att utvecklas. - När syra tillsätts - vinäger och eller ättika - så avstannar utvecklingen av senapssmaken. - Och skulle man låta senapsfrön reagera med vatten och luft för länge så kommer senapssmaken att dunsta bort. Den är väldigt flyktig. När syran tillsatts kan man sedan fortsätta smaksätta med t ex socker, honung, kryddor och kanske t o m lite sprit. Vilket är det vanligaste fel som vi som gör senap hemma gör? - I många recept står det att man ska koka senapen, säger Hans. Det ska man absolut inte göra. Om man kokar så förstör man den heta smaken. Den försvinner. Max åttio grader får det vara. Hans blandar däremot ibland sin senap i varmt vatten för att processen går lite snabbare då. Men alltså absolut inte hett! Och ingen kokning. - Jag vet inte varför det står så i recepten. Det är helt fel. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Programmet om relationer oss människor emellan.

Sociala frågor

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kalitys fängelseportar stängs bakom tvåbarnsmamman Ingela Jansson. Game over, tänker hon. Det finns fångar som aldrig kommer levande därifrån. Ingela Jansson som i svensk media kallas för storbedragerskan har gripits på nytt, den här gången i Etiopien. Hon döms till 25 år för bedrägerier, och börjar avtjäna straffet i skräckfängelset i huvudstaden Addis Abeba. I dokumentären berättar hon om livet innanför murarna, en ständig kamp på mat och vatten. Kvinnor och barn trängs bland råttor och löss och du kan inte lita på någon. I fängelset möter Ingela de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson, men när de släpps fria hösten 2012 har hon många år kvar i fångenskap. - Den dagen man kliver in i Kality då ska man hålla hårt i han däruppe för att komma ut. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Ylva Lindgren Ljudmix: Fredrik Nilsson Programmet gjordes 2018. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad gäller i nuläget för de cirka 11 000 ensamkommande som berörs av den nya gymnasielagen? Amin och Meijsam är två av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015. Det är en grupp vars öde blivit något av en medial följetong. Frågan om ifall de ska få stanna eller inte har varit politiskt laddad. Sedan regeringen i december 2017 föreslog den nya gymnasielagen har de politiska och juridiska turerna varit många. Ett program av Lasse Edfast. Lyssna på programmet på urplay.se Från i fredags.

Utbildning, Repris

Sänds även på fredag.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ? Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är Leilani Farhas, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit "parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar", säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt Michael Nilsson på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm. I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag. "Det ser ruttet ut här", säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare. Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som Michael Söderlundh, marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen. Konflikts Sally Henriksson reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Svensk skola ska ge alla elever en utbildning av hög kvalitet. Så står det i skollagen. Skolan ska dessutom utjämna livschanser och kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Men enligt färska siffror från OECD går utvecklingen åt fel håll, likvärdigheten minskar.  Skolverket ska genom sin verksamhet främja likvärdigheten. Vad kan dom göra för att minska klyftorna mellan skolor och elever? Och vad beror den minskade likvärdigheten på?  Skolverkets chef Peter Fredriksson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Emma Leijnse, skolreporter på Sydsvenska Dagbladet. Sedan om budgetprocessen. Hur gick det till när Sverige gick från att ha en av Europas sämsta budgetprocesser till en av de striktaste? Och hur står sig budgeten och budgetprocessen när den blir ett slagträ i den politiska debatten. Med Per Molander, arkitekten bakom den moderna budgetprocessen. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Rymdsonden Voyager 2 har nu nått solsystemets gräns och trätt ut i den interstellära rymden. Med sig har den liksom Voyager 1 meddelanden till eventuella utomjordingar. Systersonden Voyager 1 nådde den interstellära rymden redan 2013. Vi följer i sondernas spår genom radions rapportering sedan 1980. Programledare:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I morgon eftermiddag kommer Karl XII:s likfärd med kanoner, hästar och likkista att rulla genom Uddevalla. I spelet medverkar ett trettiotal amatörskådespelare och omkring hundra karoliner från föreningen Kongelige Bohus-Elfsborgs Caroliner. Hör Maria Gustavsdotter, författare och initiativtagare och Lars Bäckström, en av huvudrollsinnehavarna.

På söndag är det val i Kongo Kinshasa. Landet har aldrig haft ett fredligt maktskifte. Nu hoppas många att valet ska bli en vändpunkt som inte ackompanjeras av våld och kaos.

Klimatmötet COP24 avslutades efter långa förhandlingar kring hur Parisavtalet från 2015 ska fungera. Men vad innehåller egentligen regelboken FN:s medlemsländer enats om i Katowice i Polen? Hör samtal med klimatminister i övergångsregeringen Isabella Lövin (MP) och Maria M Stenegard (M), miljö- och jordbrukspolitisk talesperson.

Antalet polisanmälningar gällande koppleri och människohandel för sexuella ändamål ökar i Sverige. En del av förklaringen kan vara att polisen blivit mer aktiv. De senaste två åren har Nationella operativa enheten genomfört insatsveckor i 14 städer runt om i landet.

Den 17:e december 1918 fattade riksdagen det historiska beslutet som bland annat innebar att även kvinnor fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Rösträttskampen drevs delvis vidare även efter 1921, då det fortfarande fanns vissa grupper av befolkningen som inte fick rösta. Hör samtal med Karin Kvist Geverts, historiker på Kungliga Biblioteket.

Musikhjälpen 2018 är slut. Programledare var Farah Abadi, William Spetz och Daniel Adams Ray. Över 50 miljoner kronor samlades in till förmån för människor med funktionsnedsättning. Hör Julia Blomberg, projektledare för Musikhjälpen.

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Industrikoncernen ABB säljer affärsområdet Power Grids till det japanska företaget Hitachi. Affären väntas slutföras under första halvåret 2020 och Power Grids värderas till nästan 100 miljarder kronor.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Väntan och förväntan - andakter i hoppets, glädjens och orons tid. Veckans morgonandakter hålls av prosten Lisa Tegby, Umeå. Julen närmar sig och med den hoppet om en högtid med ljus, värme, glädje och gemenskap. Men julen kan också föra med sig känslor av otillräcklighet och hopplöshet. På nåt sätt kan jag göra det. Släppa taget om mig själv och mitt behov av det perfekta. Acceptera bräckligheten och det som blir lite halvdant. Lita på att jag inte är ensam ens i det mörkaste mörkret. Lisa Tegby i andakten. Text Sefanja 3:16-17 Musik Panis Angelicus - Roar Engelberg Den signade dag (Sv Ps 175) - Kraja  Producent Helena Andersson Holmqvist liv@sverigesradio.se Moskit media för Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

- Det slår mig att om jag får leva lika länge som min mormor, längre än morfar och farfar, fast inte lika länge som farmor, så har också jag ungefär 10 000 dagar kvar att leva. Erika Hedenström är kulturjournalist och radioproducent med ett livslångt intresse för tro och livsåskådning. Hon arbetar idag som Svenska kyrkans kultursekreterare. I sitt arbete befinner hon sig precis där hon vill vara: i skärningspunkten mellan konst, kultur och livsfrågor. Hon skriver och läser för att vara vaken i världen och hon vill aldrig sluta fundera över det märkliga i att vara människa. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

Kultur

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Klimatmötet i Katowice. Inför valet i Kongo-Kinshasa. Anmälningar mot koppleri och människohandel ökar. Den allmänna rösträtten fyller 100 år.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat hur skolan kan hjälpa elever med särskilda behov, regeringsbildningen och julsånger. Programledare: Tomas Tengby Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Stimpirater och funny money, en kritiserad friskola och juridik är några av uppföljningarna i Kalibers säsongsavslutning. Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. För bröderna Olsson från Strömstad var det självklart att leva av havet. Men i maj 1855 tog alltsamman slut när de mötte Hälsö-Johannes. Längs våra kuster har människor genom tiderna varit beroende av och utlämnade till havet. Havet var förutsättningen för livet på kusten, långa tider var det ett hem och samtidigt var havet en farlig plats. Många var de som till sist fick sin grav i havet. Dagens program ska handa om två bröder från Tjärnö utanför Strömstad. De var enkla jordbrukare och fiskare, men när tillfälle gavs och havet var isfritt så fraktade de gods längs med kusten ungefär på samma sätt som man idag transporterar varor på landsvägarna. Deras sista resa med fraktskutan "Tre Bröder" slutade med en katastrof. Ulf Hansson på Strömstad museum är en avlägsen släkting med de båda bröderna och han berättar att den här sortens kustfrakt ofta var en ganska bra affär. - Många började med en liten kustfraktare för att sedan gå vidare och köpa allt större fartyg och göra längre resor. Den här verksamheten betydde mycket för bygden. Många här var ju sjömän och låg i långa tider ute till havs, antingen med fiske eller med fraktskutor. De kvinnor som blev kvar hemma, om de fick några pengar över då kunde de gå till en lastmäklare och satsa pengarna i en last, och hade man tur kunde man göra förtjänster utan att ens vara till sjöss. - Vi här på kusten har ju alltid haft en speciell relation till havet, vi har ju aldrig sett det som rekreation. Havet gav oss näring, delvis i form av frakterna med förstås också genom fisket, och väldigt många gånger så blev också havet ens grav, säger Ulf Hansson, och fortsätter: - De här små fraktfartygen var ofta familjeägda, och när en sådan gick under så blev det katastrof. Det var många kvinnor här som förlorade både gubben och alla sönerna i samma olycka. Fraktskutan Tre bröder hade fyra ägare. Två av dem fanns kvar på land, men det hårda arbetet ombord sköttes av bröderna Axel och Carolus Olsson från Dillhuvudet på Tjärnö, som hade lyckats köpa in sig på båten med en fjärdedel var. Vintern 1855 hade varit extremt hård. Oslofjorden var inte isfri förrän de första dagarna i maj, och den 12 samma månad lade Tre Bröder ut från Strömstad för att gå till Göteborg med en last av tegel. Resan gick fint, på några dagar var de nere i Göteborg. Teglet lastades av, den 18 maj skulle de gå tillbaka till Strömstad. Men de kom aldrig fram. På eftermiddagen nästa dag upptäcktes deras båt. Två tullare var på väg till Uddevalla, och plötsligt får de syn på en vinddriven skuta som ligger i leran. Det ser konstigt ut, så de tar sig fram till skutan och går ombord. De ser då att däcket är översköljt av blod. De går ner i skansen och hittar en person som de först tror är död, men som börjar visa livstecken när de bär upp honom på däck. Han är totalt sönderslagen i ansiktet och kan knappt göra sig förstådd, men med hjälp av de papper som finns ombord så kan tullarna ändå förstå vad som hänt. Mannen de hittat heter Axel Olsson och är från Dillhuvudet på Tjärnö. Man ser att de har kört en frakt med tegel från Strömstad till Göteborg som man har fått betalt för. De får också reda på att det ska finnas ytterligare en person ombord, Axels bror, så man söker igenom skutan och under ett segel hittar man Carolus Olssons kropp. Bröderna Olssons resa hem till Strömstad hade alltså slutat halvvägs och den ena av bröderna skulle aldrig med komma hem igen. Carolus var 25 år och ogift när han mördades ombord på skutan Tre bröder, hans äldre bror Axel som med knapp nöd överlevde överfallet, var 34 år, gift och hade en liten son. - Båten söktes igenom från för till akter, Axel fick så gott han kunde berätta vad som hänt och med hans ord och de papper och dokument som fanns ombord så kunde tullarna och den tillkallade polismannen ganska snart bilda sig en uppfattning om vad som hänt. De hade lyckligt kommit till Göteborg och fått 250 riksdaler för tegellasten. De skulle gå tomma hem till Strömstad igen, när det kommer en person på kajen som frågar om han får lifta med dem, till Tjörn eller Orust, det är inte så viktigt vilket det blir. Han fick komma ombord, och ganska snart tar passageraren upp brännvin, och när de närmar sig Tjörn så är bröderna och deras passagerare rejält berusade. Vad som egentligen hände där på båten är inte alldeles klart, Axel och Johannes historier går isär en del, men vad som verkar helt säkert är att samtliga ombord var rejält onyktra när båten närmade sig Orust, och på kvällen utbröt ett bråk mellan dem. Bröderna hade gått och lagt sig när Johannes samma natt gick löst på dem med påk och yxa, för att därefter skära ner seglen och stjäla vad som fanns av värde ombord innan han smög iväg. Axel berättar att han minns hur det stinger till vid ena tinningen, och därefter minns han inget mer innan han vaknar när de båda tullarna hittar honom. Då är båten plundrad och pengarna borta. Alldeles intill platsen där man hittade Axel och Carolus och deras båt, ligger en liten klippö som heter Hälsön. 1855 fanns det två små strandsittarstugor på ön. Strandsittare, det var kustens motsvarighet till backstugusittare, de allra fattigaste i samhället. - Ordningsmakten visste att det i en av stugorna på ön bodde en man med dåligt rykte. Han kallades Hälsö-Johannes och hade redan ett antal brott bakom sig. Han blev genast misstänkt och hans stuga blev undersökt men den var tom.  På väg tillbaka till båten ser plötsligt länsman något som ligger i en dunge. Där hittar man kläder och andra saker från skeppet som plundrats. Men Hälsö Johannes är borta. Man upptäcker med tiden hans eka i land, och drar slutsatsen att han har flytt. Precis en vecka senare får poliskammaren i Göteborg ett brev från den kronolänsman som undersökt mordet Som det troligaste är att han begivit sig till Göteborg och söker få hyra på Sjömanshuset, anhåller jag ödmjukt att vederbörande därstädes uppmanas att vara uppmärksamma, varförutan jag ödmjukt anhåller att allmän efterlysning måtte utfärdas å ifrågavarande Johannes Johansson, som inom orten gjort sig förut illa känd.   Efterlysningen gick ut den 26 maj och det är precis samma dag som Johannes bokat plats på ett emigrantfartyg. Strax innan har han köpt sig ett förfalskat prästbetyg så att han ska kunna försvinna utan att lämna några spår efter sig. Men flyktplanen misslyckas för Johannes blir igenkänd i Göteborg hamn. Han var nog ganska lätt att känna igen eftersom han saknade ett öga. Det var en gammal konfirmationskamrat till Johannes från Orust som hade blivit polisman i Göteborg som fick syn på honom och grep honom. - Han togs till fånga och transporterades till Orust, och man tog också dit Axel, som fortfarande var i ett bedrövligt skick och hade svårt att göra sig förstådd. I Husförhörslängden står det om Axel att han är "Illa fårad av fjordpirater." Han har tagit med sig en tolk till rättegången. Axel pekar ut Hälsö-Johannes som förövaren till överfallet och Johannes blir dömd för piratdåd och mord, och han döms till dödsstraff. Axel levde resten av sitt liv med sitt sönderslagna ansikte som en ständig påminnelse om överfallet, och det här var en händelse man talade länge om i Strömstad. - Hela norra Bohuslän var ju i sorg efter den här händelsen, här kände ju alla varandra säger Ulf Hansson. Axel levde vidare, trots sina stora svårigheter, och han dog till sist 1881 vid 59 års ålder, och han fick fem barn till utöver det han hade vid tiden för olyckan. Hälsö-Johannes blev den allra siste att avrättas i Bohuslän. Den 27 maj år 1857 fördes han upp till avrättningsplatsen där en stor folkmassa hade samlats för att beskåda hur Hälsö-Johannes halshöggs av skarprättare Johannes Jansson som kommit dit från Göteborg. Det kanske märkligaste med den här historien är nog ändå att det är minnet av mördaren Johannes som har vårdats och fortfarande vårdas. Hans kropp begravdes en bit från avrättningsplatsen och 1957, hundra år efter avrättningen, satte man upp en minnessten vid graven och 2001 lät man omgärda den med smide. Än idag finner man att graven smyckas med blommor och grönt. Annorlunda är det med minnet efter Carolus - Idag är det ingen som vet var han ligger begraven - Jag tycker det är lite besynnerligt att vi minns förövaren men inte hans offer, säger Ulf Hansson. Forska om sjöfolk De som arbetade på sjön omgärdades av mycket byråkrati. Man hade kontroll på både de laster som transporterades och inte minst de människor som arbetade på båtarna. Därför finns det mycket arkivmaterial att söka i för den som vill forska bland sjömän och sjöfart. Eva Johansson i Västervik har själv en bakgrund i handelsflottan och har skrivit en handledning i hur man letar i källorna.   - Vill man följa en sjöman till sjöss under hela karriären börjar man i inskrivningsboken. Där skrevs han in när han gick till sjöss första gången och där kan man följa sjömannen från början till slut.  - Från inskrivningsboken går man vidare till mönstringsrullor där man kan se vilket fartyg sjömannen mönstrade på och av. I sjömansrullan, som är en besättningslista, kan man se alla som är mönstrade ombord. Sjömännen mönstrade för en resa som regel men i modernare tid kunde de mönstra halvårsvis eller vara rederianställd och hade då en anställning som inte var kopplat till ett visst fartyg. - Det vanliga långt in på 1900-talet var att de mönstrade ombord och var ombord under en resa eller flera resor.  En spännande handling som kanske ger lite mer information är pensionshandlingarna, berättar Eva Johansson.  - Framförallt i de äldre pensionshandlingarna kan man hitta berättelser om vad sjömännen varit med om, till exempel från sjömansänkor som söker understöd eller pension.  Till Sjömanshusdirektionen i Landskrona Såsom enka efter den i slutet av December månad 1879 förolyckade och omkomne Kapten Bengt Petter Olsson, då förande skonerten "Victoria",  anhåller jag härmed vördsammast att komma i åtnjutande af den pension som kan tilldelas mig. År 1879,  i December, avseglade han från Halmstad såsom kapten åtföljd av två söner , den ene 21 och den andre 17 år gamla, och har sedan dess aldrig avhörts utan har som det sedan visat sig förolyckats med man och allt kvarlämnande mig med tre små barn i högst svåra omständigheter. Vid min mans olycka förlorades alla hans papper och sjöfartsböcker varför jag  ej är i stånd att närmare redogöra för hans förhållanden. Jag bifogar härmed prästbetyg och intyg från kommunordföranden. Torekov den 5 maj 1900 Emeli Olsson Det här brevet från Emeli Olsson skrevs till sjömanshuset i Landskrona. Och det var också på sjömanshusen som sjömännen registrerade sig så att staten skulle kunna ha kontroll över hela yrkesgruppen. 1864 kom en ny lag som sa att alla städer som hade rätt att bedriva handel med utlandet skulle ha ett eget sjömanshus. - Ja, de fanns i det som man kallar stapelstäder. Och som mest var det drygt 40 sjömanshus i landet och de har funnits under olika tid. Sjömanshusen fanns inte bara längs kusten, utan också vid de stora sjöarna. Men alla sjömän höll sig inte till reglerna. Eva Johansson berättar att det inte var alltför ovanligt att sjömän stack iväg när de nådde hamn.  - Det var vanligt att sjömän rymde och den som rymt riskerades ju för att straffas så de flesta som rymde utomlands stannade borta. En del rymde när de kom till USA och emigrerade.  Nedan finns en länk till Digitalt museum som har ett rikt bildarkiv med bland annat sjömän att söka i.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Agneta Johansson slaktband@sverigeradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Varje dag tar Ann-Britt bussen från det lilla huset där hon bor till Jönköping för att köpa öl och sitta med de andra a-lagarna vid Resecentrum. När hon får nya tänder ska allt förändras, tänker hon. Ann-Britt är 48 år. Hon kallas valrossen av sin kompisar, det saknas lite tänder, eller rättare sagt, endast två finns, i underkäken. Hur ser dagarna ut för en som är a-lagare? Varför väljer hon bänken framför sitt hem och sina barn? Eller har hon inte valt? Kommer hon någonsin kunna ta sig därifrån? Och hur hamnade hon där överhuvudtaget? Följ med Ann-Britt på hennes jakt på öl, pengar, medicin, kärlek och nya tänder. Programmet är gjort av Pernilla Arvidsson 2010 och sändes första gången i P4 Dokumentär. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Låt det nu låta som det låter" av David Väyrynen Uppläsning: David Väyrynen Diktsamling: "Marken", Teg Publishing, 2017 Musik Torbjörn Ömalm: Kellariäijä Exekutör Torbjörn Ömalm, gitarr Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Idag den 17 december inleder Riksdagen firandet av demokratins genombrott i Sverige. Varför just idag? Och vilka var kvinnorna bakom demokratins genombrott i vårt land? För precis hundra år sen fattade en extrainkallad riksdag ett principbeslut om att införa lika och allmän rösträtt - även för kvinnor - i svenska kommunalval. Men för de som ledde kampen för den kvinnliga rösträtten är det nog snarare den 24 maj 1919 som är den stora demokratidagen. I programmet hörs: Josefin Rönnbäck, historiker vid Luleås Tekniska universitet. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Vilken konst var bäst i år och varför? Kulturredaktionen sammanfattar och diskuterar konståret som gått. Vilka konstnärer har utmärkt sig? Vilka har överraskat mest? Hur blev egentligen nya Nationalmuseum och går det att urskilja några gemensamma nämnare för konståret 2018? Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén diskuterar med programledare Måns Hirschfeldt. På Konsthistoriska museet i Wien visas just nu den hittills största utställningen med 1500-talskonstnären Pieter Bruegels målningar. Det finns bara drygt fyrtio målningar bevarade, 12 av dem hänger alltid i Wien, men till den här utställningen har man lånat in ytterligare 18 och en mängd grafik och teckningar. P1 Kulturs Gunnar Bolin har varit där. Dessutom blir det kritiksamtal med kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström om filmen Roma av Alfonso Cuarón och en OBS-essä av Maria Küchen om Apollo 8 och religion i rymden. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck? Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så? Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån? Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Trubbel i Storbritannien och här hemma. Vad innebär det att politikerna inte kan enas? Konjunkturinstitutet riktar svidande kritik mot energipolitiken och menar att bensinpriset måste chockhöjas. "Målen kommer inte att nås". Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anna Dahlqvist, projektledare Konjunkturinstitutet Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Kristian Åström, reporter Ekonomiekot Claes Måhlén, chefstrateg Handelsbanken Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen Katrin Westling Palm, generaldirektör Skatteverket Theresa May, premiärminister Storbritannien Tekniker: Pontus Jansson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

De allra flesta har något som bekymrar dem i sociala sammanhang. Vilket ansvar har vi för vår partner som kanske avbryter alla - eller tvärtom alltid sitter tyst och surar? Julens sociala dilemman Vinterns festligheter närmar sig med sociala tillställningar. Vi dyker ner i diverse julscenarier tillsammans med psykologen Per Naroskin och "etikett-doktorn" Mats Danielsson. Vad gör man med sin partner som inte lyssnar eller tar över samtalet eller är det så att alla ansvarar för sitt eget beteende? Theodor Borg - förkämpe för kvinnlig rösträtt Idag är det 100 år sedan demokratin infördes i Sverige och Thomas var på plats i riksdagen för att uppleva firandets invigning. Hur festligt var det? Och hur påverkades stämningen av att regeringsfrågan inte är löst? Redan 1884 skrev tidningsmannen och politikern Fredrik Theodor Borg den första motionen om kvinnlig rösträtt. Varför blev just han en förkämpe för kvinnlig rösträtt och var stod han politiskt? Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet kommer till studion. Järnvägens status inför jultrafiken Allt fler affärsresenärer väljer att åka tåg och SJ har ökat antalet avgångar på en del sträckor. Louise frågar sig om Trafikverket har hunnit med att ta hand om kontaktledningarna lite extra - inte minst inför alla julresenärer? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Nytt rekordår vad gäller antalet dödliga skjutningar. 44 personer hittills, efter att en person skjutits till döds i södra Stockholm igår.

Vellinge blir första kommun som får införa tiggeriförbud. Eskilstuna kommun har ansökt om ett förbud mot tiggeri som handlar om ett tillståndskrav och avgift för tiggeri.

Sundbergs simhall är öppen på jul för hemlösa. Personerna ges en möjlighet att få rengöra sig.

Rösträtten 100 år - hur mår demokratin idag? Ett resultat av en lång och intensiv kamp av rösträttskvinnorna. Sverige blev det sista landet i Norden med att införa kvinnlig rösträtt.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Vilken konst var bäst i år och varför? Kulturredaktionen sammanfattar och diskuterar konståret som gått. Vilka konstnärer har utmärkt sig? Vilka har överraskat mest? Hur blev egentligen nya Nationalmuseum och går det att urskilja några gemensamma nämnare för konståret 2018? Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén diskuterar med programledare Måns Hirschfeldt. På Konsthistoriska museet i Wien visas just nu den hittills största utställningen med 1500-talskonstnären Pieter Bruegels målningar. Det finns bara drygt fyrtio målningar bevarade, 12 av dem hänger alltid i Wien, men till den här utställningen har man lånat in ytterligare 18 och en mängd grafik och teckningar. P1 Kulturs Gunnar Bolin har varit där. Dessutom blir det kritiksamtal med kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström om filmen Roma av Alfonso Cuarón och en OBS-essä av Maria Küchen om Apollo 8 och religion i rymden. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är 1999 och vinden har vänt för Tony: aktierna stiger, han är deffad och hans nya Ericsson T28 ringer konstant. Men en het natt på Target händer något som toppar allt. Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Ivan Mathias Petersson, Malou Zilliacus, Siham Shurafa,  Inga-Lill Andersson och Maria Jones. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg. Från i fredags. Sänds även natt mot fredag kl. 03.02.

Teater, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Varje dag tar Ann-Britt bussen från det lilla huset där hon bor till Jönköping för att köpa öl och sitta med de andra a-lagarna vid Resecentrum. När hon får nya tänder ska allt förändras, tänker hon. Ann-Britt är 48 år. Hon kallas valrossen av sin kompisar, det saknas lite tänder, eller rättare sagt, endast två finns, i underkäken. Hur ser dagarna ut för en som är a-lagare? Varför väljer hon bänken framför sitt hem och sina barn? Eller har hon inte valt? Kommer hon någonsin kunna ta sig därifrån? Och hur hamnade hon där överhuvudtaget? Följ med Ann-Britt på hennes jakt på öl, pengar, medicin, kärlek och nya tänder. Programmet är gjort av Pernilla Arvidsson 2010 och sändes första gången i P4 Dokumentär. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Idag den 17 december inleder Riksdagen firandet av demokratins genombrott i Sverige. Varför just idag? Och vilka var kvinnorna bakom demokratins genombrott i vårt land? För precis hundra år sen fattade en extrainkallad riksdag ett principbeslut om att införa lika och allmän rösträtt - även för kvinnor - i svenska kommunalval. Men för de som ledde kampen för den kvinnliga rösträtten är det nog snarare den 24 maj 1919 som är den stora demokratidagen. I programmet hörs: Josefin Rönnbäck, historiker vid Luleås Tekniska universitet. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Vardagar 18.55-19:00 i P4 + 20:55-21:00 i P1.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Hör människor som lämnat sina hem och om de europeiska och internationella aktörernas svårigheter att komma överens. Vi träffar Amina i Kongo som utsattes för en brutal våldtäkt, Anna från Fillippinernas som misshandlades och jobbade utan lön i Kuwait och rohingyern Usman som startat ett nytt liv i flyktinglägret i Bangladesh. Medverkande: Bernd Parusel, forskare på Migrationsverket och drivande i europeiska migrationsnätverket EMN samt Carl Söderbergh, policychef för Minority Rights Group i London. Alice Petrén är Sveriges Radios migrationskorrespondent. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Det slår mig att om jag får leva lika länge som min mormor, längre än morfar och farfar, fast inte lika länge som farmor, så har också jag ungefär 10 000 dagar kvar att leva. Erika Hedenström är kulturjournalist och radioproducent med ett livslångt intresse för tro och livsåskådning. Hon arbetar idag som Svenska kyrkans kultursekreterare. I sitt arbete befinner hon sig precis där hon vill vara: i skärningspunkten mellan konst, kultur och livsfrågor. Hon skriver och läser för att vara vaken i världen och hon vill aldrig sluta fundera över det märkliga i att vara människa. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Demonstrationer i Budapest, misstroendeomröstning mot May, allt fler dödskjutningar i Sverige, och så frågar vi oss hur demokratin i Sverige mår? Programledare: Olle Wiberg Producent: Ausi Petrelius Nyhetsvakthavande: Richard Ekman

Aktualiteter

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Demonstrationer i Budapest, misstroendeomröstning mot May, allt fler dödskjutningar i Sverige, och så frågar vi oss hur demokratin i Sverige mår? Programledare: Olle Wiberg Producent: Ausi Petrelius Nyhetsvakthavande: Richard Ekman

Aktualiteter

Uppläsning: David Väyrynen Diktsamling: "Marken", Teg Publishing, 2017 Musik Torbjörn Ömalm: Kellariäijä Exekutör Torbjörn Ömalm, gitarr Från kl. 12.00.

Kultur, Repris