SR, P1 2019-01-01

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Kultur

Bob Hansson och Martina Montelius svarar på publikens frågor. Från kl. 14.30.

Sociala frågor, Repris

Uppläsning: Werner Aspenström (inspelning från 1991) Diktsamling: "Enskilt och allmänt", 1991 MUSIK Gabriel Pierné: Canzonetta EXEKUTÖR Michael Collins, klarinett, Michael McHale, piano Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Han kallades länge för Sydamerikas mest välbevarade hemlighet, men den nu 69-årige författaren är numera internationellt spridd och översatt. Ett program av Ulla Strängberg från 2015. För tre år sedan, 2015, kom "Fri flykt framåt", tre kortromaner i översättning till svenska av Manni Kössler. César Aira ser på skrivandet som en allvarlig lek och improviserar fram sina romaner. Att behärska improvisationens konst är nyckeln till lyckan, menar han, som skriver i ett rasande tempo; i genomsnitt tre romaner om året, men ingen på mer än 100 sidor. Det korta formatet och stilen som liknar en korsning mellan surrealism och barock, påminner om Jorge Luis Borges labyrinter eller Julio Cortázars sätt att hoppa hage. Språket är enkelt men intrigen desto mer halsbrytande. Jag behöver två saker när jag skriver. En tankelek och en känsla som berör mig på djupet. Ulla Strängberg träffade honom i hans hem i Buenos Aires, belamrat med böcker från golv till tak. Det blev också en promenad i stadsdelen Flores med sina blommande villaträdgårdar där flera av hans berättelser utspelas, kryddade med en stillsam ironi. Ironi är en hövlighet mot läsaren. Man får inte ta sig själv på alltför stort allvar. César Aira. Ett program av Ulla Strängberg från 2015. Från i lördags.

Kultur, Repris

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 21 november 2018. Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen. - Någonstans är jag orolig, och det smyger sig på en. När man hör på olika arenor och i forum att det här är det nya normalläget att vi kommer ha de här skjutningarna. Då är nästa steg att vi accepterar skjutningarna och det bekymrar mig, säger Amir Rostami, forskare i sociologi. Programledare: Martin Wicklin. Ljud/form: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin. Från i söndags.

Sociala frågor, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Helena von Zweigbergk: Värde är grejen. Calle Norlén: Hippien är hoppet. Maja Aase: Tonåringarna tar över. Från i fredags.

Underhållning, Repris

Klassikern handlar om en av världens mest framgångsrika och mest cyniska författare, Somerset Maugham (1874-1965) som älskade teater, lyx och elaka skämt. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi. Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. I programmet hörs: Frances Arnold, professor vid California Institute of Technology och Nobelpristagare i kemi 2018, Nat Goldberg, doktorand i Frances Arnolds forskargrupp. Programmet är en repris från 26 november 2018. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Från i går.

Vetenskap, Repris

Kultur

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Om leken, lärandet och läkandet i livet med målaren och författaren Klas Parknäs från Göteborg. Tillvaron är en nåd. Istället för att undvika lidandet vill Klas Parknäs genomlida för att öppna till källan.  Men att uppleva tillvaron som en nåd kan vara svårt när känslor som smärta och sorg övermannar oss. Och som vi ägnar all kraft åt att förtränga. Känslor är sunda reaktioner på livssituationer som inte låtit oss vara det vi är. Idag är de mina närmsta vänner, det räcker att de viskar för att jag ska höra dem. Klas Parknäs  Genomlev även det som är lidande säger Klas Parknäs, som kallar det att bära vårt eget kors. Kan man inte ha ont så gör man ont.   Text Mark 4:22-23 Musik Be still/David Åhlén Linger/David Åhlén Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman.

Kultur

- Saknaden efter en del människor är som fantomsmärtor. Den strömmar från det innersta av ryggraden till "längtans-synapserna" i hjärnan där längtan tycks ha fastnat som om den satt fast med superlim. Birgitta Hübinette är polis sedan slutet av 1970- talet med specialistutbildning för utredningar där barn utsatts för brott. Birgitta pendlar mellan Sveriges största kommun och Sveriges till folkmängden minsta. Hon har filosofie kandidatexamen i psykologi, pedagogik och sociologi samt psykoterapiutbildning steg 1. Bor med sambo och tre katter. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Frihet och spänning i kombination med ströjobb som man lätt kunde skaffa sig lockade många finska ungdomar till Sverige under 1970- och 80-talen. Lise Maj Holma, Hannu Cronemyr och Reijo Kittilä var bland de många finska sommar- och säsongsjobbare som tog över arbetet på svenska arbetsplatser när ordinarie personal gick på semester eller tog ledigt under storhelger. Det var enkla jobb och oftast var kraven minimala för att få ett arbete. Lise Maj Holma var färdigutbildad teaterpedagog i Finland men fast jobb med månadslön var ingenting hon strävade efter. Hon ville se världen och Stockholm blev den första anhalten. Året var 1978. Hemma i Åbo hade hon packat ner några klädesplagg och lite smink i en tygväska inför Sverigevistelsen, men hon hade varken jobb eller lägenhet när hon kom till Sverige. - Jag hade sagt till mamma att jag har jobb och lägenhet i Stockholm, men det hade jag inte! Lise Maj behövde inte vara orolig för någonting. Redan på första eftermiddagen i Stockholm fick hon jobb som smyckeförsäljare på Lilla Hötorget och dagen därpå fick hon lägenhet. Lise Maj Holma har bott i Stockholm snart i 40 år och jobbat 30 år som teaterpedagog. Hon har aldrig tänkt att flytta tillbaka till Finland. Det handlar om frihet. Om jag jämför Sverige med Finland så finns det här en frihet att få vara den man vill vara och att man blir accepterad. Lise Maj Holma Hannu Cronemyr lämnade sitt föräldrahem och punkrockband i finska Kuusamo, i norra Finland, och följde med sin kusin, som redan bodde i Sverige, till Stockholm. - Kusinen var på besök i Kuusamo och jag hoppade i baksätet i kusinens Volvo och skrek: Kör! Stockholm vände upp och ner Hannus värld totalt och den punkrockaren han var förvandlades till modemedveten storstadsbo på en gång. - Punkrockaren i mig försvann på en gång när jag såg Stockholm första gången i dagsljus. Jag tyckte att varannan svensk kille hade en gul eller blå pikétröja, och det skulle jag också ha. Jag köpte en gul och den passade bra till min hockeyfrilla! Hannu Cronemyr fick sitt första jobb i Stockholm på ett hotell och jobbade som allt-i-allo.  Det överraskade mig jättemycket att så många som jobbade på hotellet pratade finska. Jag trodde att jag måste lära mig svenska och prata svenska, men nej. Jag klarade mig med finskan på jobbet. Hannu Cronemyr Hannu Cronemyrs yrkesväg i Sverige har gått från att städa hotellrum via olika restaurangjobb till hans nuvarande position som marknads- och försäljningschef på ett konferenshotell nära Stockholm. Reijo Kittilä studerade socialpolitik vid Åbo Universitet och ville göra som sina studiekompisar: dryga ut studentkassan genom att jobba i Stockholm. Hans första arbetsplats i Sverige var Björnkulla vårdhem i Huddinge, söder om Stockholm. Det var ett vårdhem för utvecklingsstörda.  - Jag hade väldigt många vänner som jobbade där både sommar och vinter och på långhelger, jul och nyår, då svenskar som jobbade där ville vara lediga. Jag tänkte, varför skulle inte jag göra det också? På den tiden tjänade man mycket mer pengar här än i Finland. Reijo hade aldrig jobbat inom vården förut. - Om jag ska vara uppriktig så det som krävdes var att man kunde lite svenska.  Reijo Kittilä jobbade första gången på Björnkulla vårdhem i två månader. Sedan kom han tillbaka efter ett år och började jobba där igen. Året var 1978 och sedan dess har han stannat i Sverige. Karriärstegen tog Reijo senare till socialtjänsten och han har jobbat med invandrar-, flykting- och tolkfrågor. Nu har han gått i pension. Min styvfar ringde och frågade om jag ska flytta tillbaka till Finland nu när jag gått i pension. Jag blev helt ställd och undrade vad jag skulle där och göra, eftersom hela mitt liv finns ju här. Jag har aldrig bestämt mig för att stanna, utan livet har bara gått vidare.  Reijo Kittilä Kärlek, frihet och ströjobb är en serie i två delar om finska ungdomar som kom till Sverige under 1970- och 80-talen och som har stannat här. Del 1: Road trip till Sverige Del 2: Det var finska som gällde på jobbet Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Sänds även 6/1 kl. 21.03.

Dokumentärer

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk.

Vetenskap

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Författaren Beate Grimsrud samtalar med sina gäster - litteraturprofessorn Sven Anders Johansson, hjärnforskaren Katarina Gospic och idéhistorikern Patrica Lorenzoni på temat godhet. Hur gör man sitt bästa i en komplicerat tid? Ska vi aktivera oss eller är det bästa vi kan göra att lägga oss ned och sova? Ett filosofiskt, psykologiskt men framför allt mänskligt samtal om godhet. Från i går.

Dokumentärer, Repris

Mörker och magi, sår och spår i det norrbottniska landskapet och historien. Norrbotten uppkopplat mot resten av världen när Luleåbiennalen återuppstår. Skandinaviens äldsta konstbiennal tar med besökaren på en resa till olika platser i Norrbotten. Vid sidan om flera platser i Luleå, även Boden, Jokkmokk, Korpilombolo och Kiruna. Huvudutställningen visas på konsthallen i Luleå där 18 av dom 37 deltagande konstnärerna ställer ut. Helene Alm helene.alm@sverigesradio.se Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Stadsinspektionen med arkitekturkritikern Mark Isitt är tillbaka med en jul- och nyårsspecial där årets inspektioner sammanfattas. Norrköping, Haparanda, Borås, Sigtuna, Östersund, Kristianstad, Hagfors och Fiskebäckskil är de städer som fått besök av Mark Isitt i höstens program.  I programmet tar Mark Isitt upp några av de saker han reflekterat över när han besökt städerna. Dessutom ringer han upp några som var med i programmet - för att höra vad de har att säga om hans resa till deras stad. Hör hela Stadsinspektionens jul- och nyårsspecial i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se Från julafton.

Kultur, Repris

Ring P1 från Umeå om bland annat klimatförändringar, LSS och spelreklam. Programledare: Sverker Olofsson och redaktionen önskar gott nytt år! Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Under det gångna året har det blivit tydligt att hälsa är en samhällsfråga. Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. Hur ska vården organiseras för att ge bästa resultat, hur stor del av budgeten kan läggas på behandlingar som bara berör få patienter och vem får vara sjukskriven? Hör om läkarna på Gröndals vårdcentral som fick nog. Försäkringskassan ifrågasatte deras bedömningar och de fick ägna sin arbetstid åt att pilla med formuleringar i sjukintyg istället för att stödja patienter i att bli friska. Spetspatienter  brukar de kallas, de patienter med kroniska sjukdomar som blir större experter på sin sjukdom än sin läkare. I april berättade vi om spetsanhöriga och intervjuade Johan som helt utan tillstånd från vården tog saken i egna händer när dottern drabbades av diabetes.  Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande på en stor mängd flickor i vissa delar av världen och man tror att det finns minst 38.0000 könsstympadekvinnor i Sverige. Många lever i tysthet med stora besvär och smärta till följd av ingreppet. Vilken hjälp finns att få och hur ska vården hitta dem som vill ha hjälp men inte vet hur? Vilka strömningar kommer vi sen inom hälsoområdet nästa år? Omvärldsbevakaren Ida Hult berättar om vilka trender vi kommer se inom träning, kost och hälsa. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Vi på redaktionen önskar alla våra lyssnare ett gott nytt år! Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Eric Thoms, 87 år, bor växelvis på ett äldreboende - men vill ändå inte dumpas i ett särskilt fack för gamla. Ibland får boendet besök av förskolebarn, och då lyser 5-årige Love upp Erics tillvaro. - Det är fantastiskt! "Där är Eric!" ropar Love och det är halva lönen.  Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric. Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge. - Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla. Ett program av Jonna Berglund från 2017. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur "Aednan" av Linnea Axelsson Uppläsning: Linnea Axelsson Nattlägret vid Gobmejavri Diktsamling: "Aednan", Bonniers, 2018 MUSIK Lars Danielsson: Beautiful darkness EXEKUTÖR Tigran Hamasyan, elpiano, Lars Danielson, kontrabas, Magnus Öström, trummor Sänds även kl. 23.55.

Kultur

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget - en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning. Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

KONSTNÄR, FILMSKAPARE OCH FOTOGRAF, 50 år. Född och bosatt i Uppsala. Tidigare Sommarvärd 1997, 2008 och Vintervärd 2014. En manta som kommer tillbaka och tackar dykarna för att de lyckats klippa loss den stålvajer hen fastnat i är en av flera vackra naturbilder Mattias Alexandrov Klum förmedlar i sitt Vinterprogram. Men det handlar minst lika mycket om att värna den närmiljö vi själva lever i. - Att älskade Östersjön tidvis är en ärtsoppa och att den slår världsrekord i bottendöd har lite eller inget med Kina, Indien eller Trump att göra, konstaterar Mattias Alexandrov Klum i Vinter i P1. Han tycker att vi slutar behandla vårt svenska dricksvatten så styvmoderligt och pekar också på att allt hänger ihop. - Efter alla år jag tillbringat i avlägsna och relativt orörda områden har jag blivit klar över en sak: vildmarken i Borneos regnskog är lika livsviktigt för megastäderna Tokyo eller Chicago som lungorna i en kropp är för dess muskler. Städer, samhällen och länder är beroende av friska, naturliga ekosystem för att överleva och blomstra, säger Mattias Alexandrov Klum. Den prisade äventyraren och föreläsaren tycker att den vite mannens uppifrånperspektiv och exotismen som gällt inom dokumentärfilmen blivit ett omodernt perspektiv. Mattias Alexandrov Klum berättar hur han utmanades av sin hustru Iris att förändra sina matvanor, och att paret numera alltid gör en koldioxid-kalkyl om nyttan med resandet överväger nackdelarna ur miljösynpunkt. Nu vill han nu tillsammans med konstnären Iris fortsätta beröra till förändring genom att gifta samman konst och dokumentärfilmande till en större upplevelse som ska upplevas flerdimensionellt. Han avslöjar också att det var en blind gammal dam på ett ålderdomshem som väckte den tonårige Mattias Klums glädje att utforska och berätta till bilder. Fast hon inte hade kunnat se utan bara höra mitt föredrag om en liten tjärn i Dalarna kom hon fram efteråt och berättade att hon aldrig trott att hon skulle få uppleva sin barndoms somrar igen, men det hade hon fått den dagen. - Jag gav henne sommaren tillbaka och hon gav mig en livsförändrande upplevelse. Om Mattias Alexandrov Klum Har gjort flera dokumentärfilmer som visats för internationell publik, däribland om Östersjön, regnskogar och om ett hotat korallrev utanför Mozambiques kust. Har genomfört stora expeditioner i alla världsdelar med specialisering på att fotografera och filma natur, miljö och kultur. Hans fotografier har regelbundet publicerats i National Geographic och andra ledande tidskrifter.   Har gett ut 15 böcker och är en internationellt anlitad föreläsare.    Utsågs 2013 till filosofie hedersdoktor i naturvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare till "Young global leader" av World Economic Forum. Är fellow vid National Geographic Society och ambassadör för WWF samt har erhållit Kungens medalj i 8:e storleken.    Arbetar sedan 2016 på ett helt nytt sätt i konstnärsduon Alexandrov Klum, men med samma intention- att beröra en värld till förändring. Ett av duons gemensamma projekt är ett flerårigt samarbete med Stockholms konserthus.  Producent: Sänds även kl. 22.05

Underhållning

Om människans relation till bilen. Hur känner vi för våra bilar, i våra bilar och om våra bilar? Sänds även kl. 23.35.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

I dagens program tar vi upp föräldraskapet i Ryssland och synen på familjen. Gäster: Vidar Vetterfalk, Män för jämställdhet och Olga Persson, Unizon. Dessutom checkar vi av dagens läge med Marias vikarie Johanna Melén som inte bara tar hand om krukväxterna i Moskvalägenheten utan framför allt bevakar Ryssland och de närliggande länderna för Sveriges Radios publik över sommaren. Programmet är en repris från augusti 2018. Programledare: Maria Persson Löfgren Bisittare: Joanna Kurosz.  Producent: Jon Jordås Sänds även kl. 00.02.

Aktualiteter

Konstfrämjandet i Västerbotten bygger upp ett bibliotek av fanzines från landets två nordligaste län. Inne på kulturhuset Väven i Umeå står Andréas Brännström från Konstfrämjandet i Västerbotten framför en hylla fullproppad med små hemmagjorda magasin och häften. Så kallade fanzines som har gemensamt att de tryckts i liten upplaga och behandlar ett smalt ämne, utan att på något sätt ha tillverkats i ett kommersiellt syfte. Konstfrämjandet tycker att det är enkelheten i arbetet med fanzines som gör det till en konstform värd att bevara. - Jag tänker att det ligger något poetiskt i de väldigt små intressena. Det är inte lika skrämmande som traditionella konstuttryck kan vara. Det är svårt att närma sig en skulptur eller en målning, men alla kan göra ett fanzine. Så länge man har en sax och ett limstift, säger Andréas Brännström på Konstfrämjandet i Västerbotten. I Konstfrämjandets nya samling återfinns fanzines om så skillda ämnen som Västerbottens flottningstradition, Bigfootspaningar och transpersoners vardag i Kiruna. Missa inte ett längre reportage om nutidens fanzinetrend längst ned i artikeln Fanzinen hade sin storhetstid på 90-talet, men Konstfrämjandet är i sin samling mest intresserade av att söka upp nutida fanzinister. Andréas Brännström menar att fanzine-begreppet nu breddats från att oftast skildra fankultur inom exempelvis en musikstil, till att med tiden mer blivit ett medium för fler och smalare särintressen. Han ser just de här fanzinen som viktiga tidsdokument över Sveriges nordligaste län. - Det är en del av folkrörelsehistorien och ett medium för folkrörelserna. Det har varit väldigt viktigt för subkulturer som punkscenen att ha ett eget medium, men jag tänker att det finns många kopplingar till arbetarrörelsen. Byaföreningar som ger ut egna publikationer om sin bys historia ser i alla fall jag som ett typ av fanzine, säger Andréas Brännström. Ett av de färskaste fanzinen i samlingen är Totally True som tillverkas i Umeå. Carolina Sandström, som är en av personerna bakom Totally True, berättar att de till stor del arbetar självbiografiskt och att de vill utforska livet för unga i Västerbotten och specifikt Umeå. Men det finns ett tydligt undantag i utgivningen. Ett eget fanzine om kvinnan som brukar beksrivas som världens första och främsta panflöjtist, Dana Dragomir. - Hon har gjort soundtracket till "Mio, Min Mio". Och vi upptäckte att hon hade en helt otrolig livsstory, säger Carolina Sandström. Nuförtiden görs väldigt mycket digitalt. Varför sysslar ni med fanzine? - Om du publicerar något digitalt blir det mer permanent. Men om du gör ett zine blir det mer en äkta produkt och den är lite mer begränsad, men mycket roligare att läsa i och ge bort. Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Riitta Eddib och Erkki Häkli kom till Sverige från Finland i slutet av 1970-talet. Kärleken fick Riitta att lämna föräldrahemmet och Erkki var på jakt efter nya upplevelser. De hade varken jobb eller bostad och kunde knappt någon svenska när de kom hit, men allt har ordnat sig och efter fyra decennier i Sverige har de bit för bit etablerat sig i det svenska samhället. Riitta Eddib var 17 år när hon träffade sin kärlek och blivande make i Helsingfors. Han var från Marocko men bodde i Stockholm och hade åkt  till Helsingfors för att besöka en vän. Paret träffades på ett ungdomsfik och blev kära i varandra. Redan efter några dagar bestämde Riitta sig för att flytta med honom till Sverige och till Stockholmsförorten Rinkeby. Hon hade inget jobb och kunde inte heller prata svenska när hon kom till Stockholm. Jag visste inte hur man söker jobb i Sverige men jag visste att alla finnar jobbar på Marabou. Jag åkte dit och fick både jobb och tjänstebostad. Riitta Eddib om sitt första i jobb i Sverige i Maraboufabriken i Sundbyberg Riitta Eddib har hunnit med mycket under sina 40 år i Sverige. Hon är mamma till fyra söner, har lärt sig svenska, utbildat sig till barnskötare, varit arbetsplatsombud, huvudskyddsombud, gått olika kurser inom IT och arbetsmiljö. Idag är hon förtroendevald i Kommunal och jobbar fackligt. Hennes tillvaro i Sverige har kantats av överraskningar, missförstånd, lyckorus men också av sorg. - Jag har gjort en fantastisk resa i Sverige, men mina söner har inte alltid haft det lika lätt. Sonen funderade på att byta sitt namn för att få jobb, men jag sa till honom att han inte blir bättre människa om han gör det. Erkki Häklis Sverigeresa började i finska Joensuu, nära ryska gränsen. Han och hans vänner tog bilen och körde från Joensuu via Haparanda till Sverige och efter ett tags rundresande fick de idén att besöka en bekant i Göteborg. - Vi bodde hos kompisen ett par dagar och sedan ville de andra killarna åka tillbaka till Finland. Åk ni, sade jag, jag stannar här. Efter några veckor i Göteborg tog Erkkis pengar slut. Han åkte till Volvos fabrik i Torslanda och fick jobb på en gång. Sedan ville han flytta till egen bostad och det var inte heller svårt att skaffa sig en lägenhet i Göteborg i slutet av 1970-talet. - Jag hörde att det fanns lediga lägenheter i Angered i Göteborg. Jag åkte dit och följande dag fick jag nycklarna till en lägenhet. Erkki Häkli har jobbat i Volvos Torslanda -fabrik, städat och diskat på restauranger, arbetat som oljesanerare, fönsterputsare, trappstädare och elektriker och gymnasielärare. För närvarande håller han på att avveckla sin serietidningsbutik i Stockholm. Erkki har alltid känt att han vill stanna i Sverige. Han säger att här kan han vara sig själv. Jag har undrat många gånger varför jag inte föddes som svensk, eftersom jag älskar det här landet så mycket. Erkki Häkli Kärlek, frihet och ströjobb är en serie i två delar om finska ungdomar som kom till Sverige under 1970- och 80-talen och som har stannat här. Del 1: Road trip till Sverige Del 2: Det var finska som gällde på jobbet Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Från annandagen.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.

Dokumentärer

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om. Från kl. 12.45.

Aktualiteter, Repris

Sveriges Radio släpper unika Bergmanintervjuer från sent 60-tal: "Det är ett av mitt livs problem att jag alltid är arg. Är inte ni det också?" "Bergman om Bergman - del 5" följs av smakprov ur Bergmanpodden om "Persona" 1970 kom boken "Bergman om Bergman" ut. Filmarna och filmjournalisterna Stig Björkman, Jonas Sima och Torsten Manns intervjuade Ingmar Bergman om hans filmskapande och det blev allt som allt 54 rullband. Boken översattes till åtta språk och blev en klassiker men Bergman själv stoppade en andra upplaga. "Stäng av nu, killar." "Jag vet inte vad det är ni vill ha av mig. Du gav mig en föreläsning. Ge mig en konkret fråga!"   Kulturredaktionen P1 släpper nu fem poddar med valda delar från de här banden. Det handlar om relationer och rädslor, intuition och förödmjukelse, vargtimmar och tillverkandet av drömmar. Och alla dessa skådespelare. Hela poddserien med de unika Ingmar Bergman-intervjuerna finns att lyssna på från klockan sex på tisdag den 21 augusti. Del 5 om politiken och moralen och så om Persona: "Ja, det handlar om en som snackar och en som tiger och så jämför de händer och så blandar de ihop sig med varandra." Ett program av Katarina Wikars. Länkar till samtliga Bergman om Bergman-poddar här nedanför

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Språkfrågor i programmet Varifrån kommer ordet pumla för julkula? Var kommer ordet gröt ifrån? När och hur kom ordet mys in i svenskan? "Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen maten rara? När ska man säga Gott slut? Vem är Knut och vad har han med julen att göra? Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Frågorna och svaren i programmet kommer från avsnitt från 23 december 2014, 22 december 2015 och 20 december 2016. Sänds på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Eric Thoms, 87 år, bor växelvis på ett äldreboende - men vill ändå inte dumpas i ett särskilt fack för gamla. Ibland får boendet besök av förskolebarn, och då lyser 5-årige Love upp Erics tillvaro. - Det är fantastiskt! "Där är Eric!" ropar Love och det är halva lönen.  Att bli gammal är att bli oviktig. Men det här gör att jag kan gripa tillbaka, säger Eric. Han växte upp i Holland under andra världskriget men skapade sig en spännande karriär på experimentavdelningen på Scania där han arbetade i 31 år. Att bli gammal och inte längre känna sig behövd är en svår utmaning för Eric, som känner att han har mycket kvar att ge. - Har jag rätt att sitta här och bara konsumera tid? Borde jag inte ringa till arbetsförmedlingen och fråga om de behöver mig? Men än har jag har inte fått något svar. Jag är förbrukad. Och det är ingen lätt känsla. Ett program av Jonna Berglund från 2017. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget - en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning. Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Under en och samma vecka ska de ha två olika utställningar som de planerar inför och samtidigt måste de hänga med i skolan. UR. Reporter: Linda Jensen Kidane Lyssna med musik (53 min) Lyssna utan musik (30 min) Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Den senaste tiden har deras konst uppmärksammats allt mer och under en veckas tid ska de ha två utställningar tillsammans. Vi får följa konstnärsduon i deras intensiva planering och de frågor som dyker upp längs vägen, bland annat hur mycket man ska satsa på det man brinner för.

Dokumentärer

Valda delar ur morgonens sändning. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Saknaden efter en del människor är som fantomsmärtor. Den strömmar från det innersta av ryggraden till "längtans-synapserna" i hjärnan där längtan tycks ha fastnat som om den satt fast med superlim. Birgitta Hübinette är polis sedan slutet av 1970- talet med specialistutbildning för utredningar där barn utsatts för brott. Birgitta pendlar mellan Sveriges största kommun och Sveriges till folkmängden minsta. Hon har filosofie kandidatexamen i psykologi, pedagogik och sociologi samt psykoterapiutbildning steg 1. Bor med sambo och tre katter. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

KONSTNÄR, FILMSKAPARE OCH FOTOGRAF, 50 år. Född och bosatt i Uppsala. Tidigare Sommarvärd 1997, 2008 och Vintervärd 2014. En manta som kommer tillbaka och tackar dykarna för att de lyckats klippa loss den stålvajer hen fastnat i är en av flera vackra naturbilder Mattias Alexandrov Klum förmedlar i sitt Vinterprogram. Men det handlar minst lika mycket om att värna den närmiljö vi själva lever i. - Att älskade Östersjön tidvis är en ärtsoppa och att den slår världsrekord i bottendöd har lite eller inget med Kina, Indien eller Trump att göra, konstaterar Mattias Alexandrov Klum i Vinter i P1. Han tycker att vi slutar behandla vårt svenska dricksvatten så styvmoderligt och pekar också på att allt hänger ihop. - Efter alla år jag tillbringat i avlägsna och relativt orörda områden har jag blivit klar över en sak: vildmarken i Borneos regnskog är lika livsviktigt för megastäderna Tokyo eller Chicago som lungorna i en kropp är för dess muskler. Städer, samhällen och länder är beroende av friska, naturliga ekosystem för att överleva och blomstra, säger Mattias Alexandrov Klum. Den prisade äventyraren och föreläsaren tycker att den vite mannens uppifrånperspektiv och exotismen som gällt inom dokumentärfilmen blivit ett omodernt perspektiv. Mattias Alexandrov Klum berättar hur han utmanades av sin hustru Iris att förändra sina matvanor, och att paret numera alltid gör en koldioxid-kalkyl om nyttan med resandet överväger nackdelarna ur miljösynpunkt. Nu vill han nu tillsammans med konstnären Iris fortsätta beröra till förändring genom att gifta samman konst och dokumentärfilmande till en större upplevelse som ska upplevas flerdimensionellt. Han avslöjar också att det var en blind gammal dam på ett ålderdomshem som väckte den tonårige Mattias Klums glädje att utforska och berätta till bilder. Fast hon inte hade kunnat se utan bara höra mitt föredrag om en liten tjärn i Dalarna kom hon fram efteråt och berättade att hon aldrig trott att hon skulle få uppleva sin barndoms somrar igen, men det hade hon fått den dagen. - Jag gav henne sommaren tillbaka och hon gav mig en livsförändrande upplevelse. Om Mattias Alexandrov Klum Har gjort flera dokumentärfilmer som visats för internationell publik, däribland om Östersjön, regnskogar och om ett hotat korallrev utanför Mozambiques kust. Har genomfört stora expeditioner i alla världsdelar med specialisering på att fotografera och filma natur, miljö och kultur. Hans fotografier har regelbundet publicerats i National Geographic och andra ledande tidskrifter.   Har gett ut 15 böcker och är en internationellt anlitad föreläsare.    Utsågs 2013 till filosofie hedersdoktor i naturvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare till "Young global leader" av World Economic Forum. Är fellow vid National Geographic Society och ambassadör för WWF samt har erhållit Kungens medalj i 8:e storleken.    Arbetar sedan 2016 på ett helt nytt sätt i konstnärsduon Alexandrov Klum, men med samma intention- att beröra en värld till förändring. Ett av duons gemensamma projekt är ett flerårigt samarbete med Stockholms konserthus.  Producent: Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Om människans relation till bilen. Hur känner vi för våra bilar, i våra bilar och om våra bilar? Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris