Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2019-01-12

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Veckans gäst intar studion med tre gitarrer och en teorb! Vi reder ut vilken som är den främsta gitarrkonserten och hur man spelar med ett glas vatten som plektrum. (En kortversion av P2:s tvåtimmarsprogram.) Marcus Strand spelar allt från barock till nutida och är konstnärlig ledare för ensemblen Bastard Barock samt initiativtagare till Kammarmusik-Akademien i Vadstena. Han är utbildad på musikhögskolan i Malmö och självutnämnd innehavare av titeln Världens bäst klädda gitarrist. Från tonårsrum till konsertsal, från renässansdanser till Yngwie Malmsteen. Det finns en gitarr överallt. Hör musik ur den klassiska gitarrens spanska repertoar, minimalism av Steve Reich och Göran Söllscher som spelar Stanley Meyers. I Instrumentalisterna lär vi känna instrumentets uttryck och hemligheter.  Producent: Marie Wennersten Programledare: Sara Norling Från i söndags.

Anmärkning
Klassisk musik, Repris

Tablåinnehåll
Från torsdag eftermiddag.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Grymheten i de tyska koncentrationslägren är ofattbar, men kanske är ändå det märkligaste att det fanns dom som överlevde. Som Jakob, Margareta, Irena, Hedi, Magda, Ebba, Katja, Max och Lilly. Överlevarna från koncentrationslägren kom i bussar och med fartyg från helvetet på jorden, till landet i norr. De var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Från i torsdags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Nya Sverige blev Sveriges första koloni. 1637 avseglade två fartyg till Delaware i USA, men redan 1655 övertogs kolonin av Holländare. Många av de som bosatte i kolonin var finländare. Som släktforskare rör man sig på många olika geografiska platser, i många sekler och stöter på otroligt många personer. Och i detta nystan med alla olika trådar händer det att man upptäcker osannolika kopplingar som för ihop nutid och dåtid. Så var det för Nancy Svensson och hennes man Roland som med hjälp av ett DNA test upptäckte att de båda hade anor som varit i den svenska kolonin Nya Sverige i Delaware i Amerika på 1600-talet. Nancys berättelse handlar om hennes förfader Karl Springer. Han föddes i Stockholm 1658 som son till en familj i det absoluta toppskiktet i samhället. Pappan var inte bara baron utan också hovmusiker och häradshövding. Och planerna för sonen var stora. Han skulle bli diplomat och skickades därför iväg till olika lärosäten. Först till Riga och 1676 skickades han till London där han skulle läsa matematik och engelska. Men där hände det som skulle helt skulle förändra Karl Springers fortsatta liv. - Han blev faktiskt sjanghajad i London. Han skulle lämna brev nere i hamnen och blev tillfångatagen och kom som slav till Virginia där han var i fem år, berättar Nancy Svensson. Karl Springer lyckades ta sig ur fångenskapen och tänkte åka hem till Sverige men fick höra om talas om kolonin Nya Sverige drygt 40 mil bort. Men vid det här laget var kolonin inte längre svensk men fortfarande fanns det gott om svenskar som bodde kvar där. Här fick nu Karl sitt nya hem och där fick han snart en viktig position i samhället. Och det var också härifrån som hans familj hemma i Sverige fick det brev som han skickade, och som ännu finns kvar. Nancy Svensson läser i brevet: - Han berättar om hur outhärdligt han tycker det är att var så långt borta från sin familj, och han vill berätta för sin mor hur han har det. - När jag var i London och var av lust att resa hem till mitt hemland, mot min vilja togs jag ombord ett engelskt skepp, och mot min vilja fördes jag till Virginia i Amerika, och när jag kom dit såldes jag som ett husdjur på en marknad och hölls i slaveri fem år tillsammans. Han berättar att de svenskar han mötte i Nya Sverige "...fick mig väldigt vänligt stämd". Han berättar också att han har en mycket dygdig hustru som heter Maria Henriksdotter, som han gifte sig med  1685, och de har tre barn tillsammans. Han berättar också om hur han hjälper till på den svenska församlingen, och därtill äger och driver en plantage. Brevet slutar med att han ber sin mor att skicka en bibel och några psalmböcker, och avslutningsorden är: "Jag förblir alltid er mest lydige son, till döds, Pennsylvania, Delaware River 1 juni 1693" - Det är fantastiskt att få läsa hans egna ord så här, säger Nancy Svensson.  En annan av invånarna i den forna svenska kolonin hette Peter Gunnarsson Rambo. Han var runt 70 år när Karl Springer kom dit efter sin tid i fångenskap. Nancy Svenssons man Roland stammar från just Peter Rambo. Och han var också en betydelsefull person i samhället och hade varit med att bygga upp kolonin Nya Sverige. Han var inte först på plats utan kom dit i april 1640 två år efter det att de första svenska kolonisatörerna hade anlänt med skeppen Kalmar Nyckel och Fågel Grip. Nancy Svensson är övertygad om att hennes ana Karl Springer, och hennes mans ana Peter Gunnarsson Rambo, träffades och samarbetade i Nya Sverige. - Det var ju väldigt få personer som levde och verkade där, så det är jag alldeles säker på att det gjorde. Peter Rambo lärde sig det språk som indianstammen i området, Lenaperna, talade, och engagerades som tolk i till exempel i domstolen och när det skulle skrivas avtal. Rambos familj var också engagerad i kyrkliga frågor, precis som Karl Springer. Han fungerade som skrivare för kyrkans räkning och gjorde också en befolkningsstatistik över området. - Tiden och världen knyts ihop. Vi vet ju att vi bara är på jorden en liten stund var och en , och alla hör ihop med alla på något sätt, allt det där vet vi ju, men det är otroligt att faktiskt få reda på att mina och min mans anor varit på samma plats och med all sannolikhet haft med varandra att göra, avslutar Nancy Svensson. Spåren i arkivet Kolonin Nya Sverige blev sveriges första av totalt fem kolonier. Men den blev inte särskilt långvarig för efter 18 år tog holländarna över och dom fick i sin tur lämna över området till England efter 9 år. På Riksarkivet i Stockholm finns fragment kvar av de nästan 400 år gamla dokument som berättar om kolonin. Planerna om en koloni startade redan på Gustav II Adolfs tid men efter hans död var det rikskanslern Axel Oxenstierna som tog över planerna. Jan Mispelaere är historiker och arkivarie och han berättar om stormakten sveriges ambitioner att etablera sig som en kolonialmakt. - Som alla stormakter och stora stater, som under tidig modern tid ville få en plats i världen, så var Sverige också med om att försöka bygga upp kolonier någonstans i världen, i första hand för att få avsättning för sina egna produkter, men också med ett hopp om att finna stora rikedomar så som spanjorer och portugiser hade gjort i Sydamerika, berättar han. Sverige ville ha avsättning för järn och koppar och hoppades kunna importera till exempel tobak. Axel Oxenstierna var initiativtagare tillsammans med flera av sina släktingar och ett antal holländare. - Hälften var holländare och hälften svenskar, som investerade stora summor i företaget, men som förstås hoppades på att göra sig förmögenheter på det hela förklarar Jan Mispelaere. Han har tagit fram en memoralen, breven, som gäller bildandet av kolonin. De är från 1624 till 1645. Breven är skrivare av en holländare som varit drivande i att starta det holländska västindiska kompaniet, och som engagerades av svenskarna för att bilda kolonin Nya Sverige. - De flesta av breven är skrivna på nederländska och berättar om hur man ska bygga upp en ny stat och bedriva fjärrhandel. När det första skeppet med tiden ger sig iväg till det som ska bli Nya Sverige så är det också en nederländare som leder expeditionen. Han heter Peter Minuit och har mest gjort sig känd för att ha "köpt" det som skulle bli Manhattan av ursprungsbefolkningen. Han var ett tag guvernör där, men blir avsatt och blir istället engagerad av den svenska kronan och ska stifta en svensk koloni i Amerika. Det finns rullor kvar över de som åker med de första skeppen. Där finns en del marinsoldater, några som ska ta hand om administrationen. Det går totalt tolv officiella resor mellan Sverige och Nya Sverige och de senare har mer fullständiga listor över personer. - Man vill ju gärna att folk ska bosätta sig där, berättar Jan Mispelaere. Men det var inte så enkelt att få finna bosättare, därför tog staten till mer drastiska metoder. Skogsfinnarna, eller svedjefinnarna som de också kallades hade tidigare lockats till de svenska skogarna men nu ville den svenska staten sätta stopp för deras skogsbruk och ansträngde sig för att bli av med skogsfinnarna. Ett sätt var att skicka dem till kolonin Nya Sverige, där man förutom handeln ville ha jordbrukare som kunde betala skatt. Men dessa fick också sällskap av en och annan straffånge som fick arbeta av sin strafftid i kolonin. Jan Mispelaere visar en räkenskapsbok 1639-48 där alla de saker som kompaniet gett de nya kolonisterna för att klä sig eller leva på, finns uppskrivna. En av personerna heter Henrik Mattson och står förtecknad som "Finne". Om honom står det att han blivit skickad för att avtjäna sitt straff och blivit en fri man efter några år. Där finns beskrivit hur han fått olika varor som till exempel skjortor och skor.  Finländare i kolonin Av den stora gruppen med finskt ursprung i Nya Sverige var alltså många skogsfinnar men det kom också finländare direkt från den östra rikshalvan. Många av dom lockades av guvernören Johan Printz som bott på Korsholms kungsgård i Österbotten. Juha Hiltunen är docent i amerikansk ursprungskultur vid Universitetet i Uleåborg och han uppskattar att upp mot två tredjedelar av dem som flyttade till Nya Sverige var av finskt ursprung. De flesta av utflyttarna var ensamstående, men även ett fåtal familjer gjorde den långa, mödosamma resan till Delaware-dalen. - De flesta var bönder, men där fanns också soldater och örlogsmän från området runt Wasa i den finska rikshalvan, berättar docent Juha Hiltunen. Johan Printz som var guvernör av Nya Sverige i ett tiotal år hade före sin avresa varit godsherre i Korsholm vid Vasa i finska Österbotten och mest troligt tagit med sig sjömän och soldater därifrån. I kolonin nya Sverige återfanns bosättningar benämnda både Vasa och Korsholm. För att kunna bedriva handel och förhandla om landområden med ursprungsbefolkningen var det nödvändigt att kunna prata med dem. Juha Hiltunen säger att både svenskar från Sverige och de som kom från Finland hade fördel i umgänget av att de var vana att vistas i skogar. De finskättade brukade dessutom svedja och bada ångbad såsom Amerikas ursprungsfolk också gjorde. - Jag tror att de ganska snabbt förstod att de hade liknande seder och vanor, det var nog det viktigaste skälet till att de kom så bra överens, säger Juha Hiltunen. Invånarna i Nya Sverige kom nära Lenape-stammen som var talrik och hade samhällen kring Delaware-floden. Många lärde sig också deras språk som var ett slags lingua franca, begripligt också för andra närliggande stammar, berättar Juha Hiltunen. Han säger att en del av Nya Sveriges invånare ingick äktenskap med lokalbefolkningen i området, fick egen jord att odla och rotade sig väl. Efter cirka 18 års existens övertogs så den svenska kolonin Nya Sverige till slut av holländarna. Övertagandet skedde fredligt, men det kunde ha blivit en sammandrabbning, beskriver docent Juha Hiltunen. - Det berättas att när holländarna kom för att ta över Nya Sverige, så samlades Lenape-krigare på båda sidor om Delawarefloden, redo att attackera eftersom de ville försvara Nya Sverige. Man startade förhandlingar och det kom aldrig till något bråk, men det är fint att veta att ursprungsbefolkningen respekterade svenskar och finnar, säger han. På den korta tid Nya Sverige existerade hade bosättarna fått ett så gott rykte bland lokalbefolkningen att den var beredd att försvara de fort som svenskarna i Nya Sverige byggt, menar Juha Hiltunen . Efter det nederländska övertagandet av kolonin seglade sjömän, soldater och ämbetsmän tillbaka till Sverige, medan de flesta andra blev kvar. Också efter Nya Sveriges fall kom ett par skepp med nya bosättare till området i Delawaredalen där de hört att de tidigare bosättarna levde gott.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Merja Laitinen slaktband@sverigeradio.se Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Fem år efter att världens första barn från en transplanterad livmoder föddes vid Sahlgrenska i Göteborg, så är det nu dags igen, och nu med robotkirurgi som gör donationen lindrigare. I veckan rapporterades det om världens första graviditet i en livmoder som opererats med robotassisterad kirurgi, vid samma sjukhus och av samma forskarlag. I veckomagasinet hör vi också om framtidens forskningsisbrytare, om en granskning som visar mängder av tveksamheter i skapandet av världens första genförändrade bebisar, och om vetenskapen i Tintin-böckerna, både viktig och i huvudsak riktig hör vi när seriefiguren fyller 90 år. Programledare är Lena Nordlund. Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Från 2012. Typo är programmet som tar typsnitten på allvar och berättar berättelserna om hur våra bokstäver egentligen fick sina former, hur de påverkar oss och varför.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Kjell Espmark och Peter Englund återvänder till sitt arbete i Svenska Akademien. Gunnar Bolin och Mattias Berg kommenterar. Dessutom: Hur gör man musik av en konstnärs inre resa? Gunnar Bolin och Mattias Berg inleder dagens P1 Kultur med att kommentera om de senaste händelserna i det som kallas krisen i Svenska Akademien: Att Peter Englund och Kjell Espmark återvänder. Berättelsen om ett av de största svenska namnen på konstscenen de senaste åren håller just nu på att bli opera. Hilma af Klint fick sitt stora genombrott 2013, först 70 år efter sin död. Och just nu pågår arbetet med en kammaropera som ska skildra konstnärens inre resa, Hilma: an opera about hidden art. Tonsättaren Benjamin Staern och sångaren Mette af Klint kommer till studion.  Mötet mellan svensk och syrisk musik står i centrum när Folkoperan i Stockholm till helgen ger konserten Calling home. På scenen står tre helt olika körer från det svenska samhället och syriska musiker med flera som är stjärnor på sina instrument. P1 Kultur har besökt repetitionerna.  Landets hembygdsföreningar borde engagera fler yngre, det menar Sveriges Hembygdsförbund. Medelåldern i föreningarna beräknas ligga över pensionsstrecket, men på en del håll i landet har en föryngring påbörjats. Reportage från Åseles hembygdsförening i Västerbottens län. Hösten 1964 skrev författaren Vladimir Nabokov upp 64 drömmar för att sedan se om de slog in. Hur det gick med det, kan du höra nu i dagens OBS-essä av Katarina Wikars. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson Från i torsdags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Jag är inte längre ett jäktat vårdbiträde. Han är inte längre en behövande gamling. Martina Lundgren är illustratör och grafisk designer, utbildad vid Luleå tekniska universitet. 2017 tilldelades hon föreningen Arbetarskrivares stipendium för novellen A-korridoren. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi möter hotade groddjur på Nordens Ark och kommer nära vitvalarna vid Solovetskijöarna i Vita havet. Programledare är Mats Ottosson. Den grönfläckiga paddan hör till våra mest hotade groddjur. På Nordens Ark i Bohuslän föder man därför upp grönfläckiga paddor, för att sedan plantera ut dem. Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på hos dem. Hur funkar deras övervintring, och hur löser man det i en djurpark? Det blir också möten med andra groddjur, som en av världens största grodarter - kycklinggrodan. Den balanserar på gränsen till utrotning på de två karibiska öar där den finns kvar. Vår ciceron på Nordens Ark är Kristofer Försäter. Och så far vi till Solovetskijöarna i Vita havet. Här trivs de arktiska vitvalarna - kritvita valar utan ryggfena. I det grunda vattnet vid Belugaudden föder honorna sina kalvar och här gnuggar sig valhannarna mot sanden för att hetsa upp sig inför parningen. Runt om i Sverige finns många projekt för att gynna den biologiska mångfalden. Nu drar Natursidan igång en satsning för att uppmärksamma dem. Vi ringer upp Erik Hansson för att få veta mer. I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss tillbaka till en het sommarmorgon på Gotland då korparna cirklade över skogen. En ung kungsörnshona låg nämligen död längs med skogsvägen. Och så tar vi upp frågan om det är okej att åka ofta och långt med bil eller flyg för att se en ovanlig fågel. Här finns olika åsikter. Vi ringer upp bland andra Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige. Programledare är Mats Ottosson. Sänds även kl. 21.03 samt i morgon kl. 04.15.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi möter hotade groddjur på Nordens Ark och kommer nära vitvalarna vid Solovetskijöarna i Vita havet. Programledare är Mats Ottosson. Den grönfläckiga paddan hör till våra mest hotade groddjur. På Nordens Ark i Bohuslän föder man därför upp grönfläckiga paddor, för att sedan plantera ut dem. Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på hos dem. Hur funkar deras övervintring, och hur löser man det i en djurpark? Det blir också möten med andra groddjur, som en av världens största grodarter - kycklinggrodan. Den balanserar på gränsen till utrotning på de två karibiska öar där den finns kvar. Vår ciceron på Nordens Ark är Kristofer Försäter. Och så far vi till Solovetskijöarna i Vita havet. Här trivs de arktiska vitvalarna - kritvita valar utan ryggfena. I det grunda vattnet vid Belugaudden föder honorna sina kalvar och här gnuggar sig valhannarna mot sanden för att hetsa upp sig inför parningen. Runt om i Sverige finns många projekt för att gynna den biologiska mångfalden. Nu drar Natursidan igång en satsning för att uppmärksamma dem. Vi ringer upp Erik Hansson för att få veta mer. I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss tillbaka till en het sommarmorgon på Gotland då korparna cirklade över skogen. En ung kungsörnshona låg nämligen död längs med skogsvägen. Och så tar vi upp frågan om det är okej att åka ofta och långt med bil eller flyg för att se en ovanlig fågel. Här finns olika åsikter. Vi ringer upp bland andra Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige. Programledare är Mats Ottosson. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. Hur Harry Martinson hittade sitt svävande språk. Om kärleksbrev och resor utan mål. Om daggmasken och det olyckliga med Nobelpriset. Och så möter vi en kvinna som kan hela "Aniara" utantill. Förra veckan sände vi det första programmet av tre om författaren Harry Martinson av Kerstin M Lundberg och Katarina Wikars. Nu är det dags för del 2. "Vårt behov av Harry". Vi får höra om den senare delen av hans författarskap, om åren i Svenska akademien och vad han tyckte om att få Nobelpriset i litteratur. Och så handlar det om hans civilisationskritik som kanske först vår tid har kommit i kapp. Ingen kunde för övrigt skriva kärleksbrev som Harry. Och så möter vi Siv Minell som kan citera hela verseposet "Aniara" ur minnet. Andra medverkande är Harrys dotter, Harriet Martinsson och Kjell Espmark. Som uppläsare hör vi Reine Brynolfsson. Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Rymdens svarta hål har nog de allra flesta hört talas om. Men samma matematik som ligger bakom upptäckten av svarta hål, visar också att det kan finnas vita hål. Och de är minst lika besynnerliga. Sänds även söndag 16.35 och natt mot söndag 04.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den. För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten... I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Lammgryta, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget - utan mot hungern - i hemlandet. Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Calle Norlén: Får man fresta med en siesta. Helena von Zweigbergk: Begränsen Eder! Per Naroskin: Ta det personligt. Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Sänds även på söndag kl.18.45 samt natt måndag.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om en årlig pizzatradition på redaktionell plats - varför sväljer medier PR-tricket? Dolda sjukdomar sprids i rubriker och på löpsedlar. Okritisk rapportering om PR-kampanjen bird box challenge. Pizzafest i spalterna även 2019 Varje år, kring nyårsdagen, utspelar sig i spalterna en välkänd pizzacirkus. För då sprids i många av landets tidningar nämligen pizzabranschens svar på SCB:s stora partisympatiundersökning. Det redovisas vilka pizzor som säljer bäst och hur många som väljer att spendera första dagen på året med en pizza.  Bakom den här undersökningen står företaget Online-pizza. Och trots att deras PR-jippo synats tidigare, blev det ändå medial pizzafest i år igen. Reporter: Therese Rosenvinge.  Om dolda sjukdomar och "disease mongering" i mediers hälsorapportering För oss som ännu har för vana att dagligen läsa kvällstidningarnas löpsedlar, är det svårt att inte drabbas av insikten att vi är dödligt sjuka i någon "dold sjukdom". Svullen mage, klumpkänsla i halsen, riklig mens eller rikliga svettningar är några exempel på det som tidningar under den senaste tiden basunerat ut som varningstecken för så kallade dolda sjukdomar. I veckan skrev Aftonbladet att trötthet kunde vara en dold sjukdom. Men hur orolig bör man som läsare egentligen vara inför dessa larm?  Reporter: Johan Cedersjö. Netflix startar kampanj för att sedan rasa när den sprids Har du hört talas om bird box challenge? Den senaste virala utmaningen på sociala medier som folk upprörs över. Den grundar sig i en film som streamingbolaget Netflix nyligen släppt. Förra veckan gick företaget ut och vädjade till sina följare att vara försiktiga när de tar på sig ögonbindel och gör vardagssysslor, den så kallade Bird box challenge. Ett uttalande som fick genomslag i traditionella medier världen över. Men vad händer med nyheten när det framkommer att det faktiskt är samma aktör som varnar för trenden som både startat den och som gynnas av den? Vilket ansvar har medier egentligen att syna nätföretagens PR-strategier? Reporter: Erik Petersson. Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 19.03.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
En miljon sparare får besked om att deras PPM-fonder upphör. Fondbranschen skakas om när systemet görs om, men vad innebär det för spararna? Och varför orkar så få engagera sig i sin pension? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och medverkande: Mikael Elinder, docent och lektor vid Uppsala universitet Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Erik Fransson, chef Pensionsmyndighetens fondtorgsavdelning Jonas Lindmark, analyschef Morningstar Sverige Erik Lidén, grundare Insiderfonder Tekniker: André Stärnman ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i natt kl. 01.40 samt på måndag kl. 14.30.

Anmärkning
Ekonomi

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Dikt: ur "Det" 1a rad: När och om om kulisserna brinner Översättning: Marie Silkeberg Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Brev i april", Modernista bokförlag, 2014 Urval: Olof Åkerlund, P1:s kulturredaktion MUSIK Gordon Jacob: Threnody ur Svit för munspel och piano EXEKUTÖR Joe Sakimoto, munspel, Haruki Mino, piano Tjugosju år gammal debuterade Inger Christensen med diktsamlingen "Ljus" men det var med "Det" som hon 1969  fick sitt stora genombrott som poet. Tio år senare kom den hyllade samlingen "Alfabet" (1981) och efter ytterligare tio, "Fjärilsdalen" (1991). Inger Christensen använder sig av olika system, strukturer och talserier i sin poesi. I "Alfabet" möts det västerländska alfabetet och italienaren Fiobonaccis talsystem medan de femton sonetterna i "Fjärilsdalen" ordnas efter sonettkransens regler. Den femtonde och sista dikten, mästarsonetten, utgörs av de första raderna i de föregående fjorton sonetterna. Hon föddes 1935 på Jylland och avled 2009 i Köpenhamn. Utbildade sig till lärare, skrev också romaner, essäer och dramatik. Hon var ledamot i den danska Akademien och översatte från svenska och tyska, bland andra Strindberg och Peter Handke.  I nästan tjugo år var hon gift med  författaren Poul Borum. Sänds även i morgon kl. 18.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Nya Sverige blev Sveriges första koloni. 1637 avseglade två fartyg till Delaware i USA, men redan 1655 övertogs kolonin av Holländare. Många av de som bosatte i kolonin var finländare. Som släktforskare rör man sig på många olika geografiska platser, i många sekler och stöter på otroligt många personer. Och i detta nystan med alla olika trådar händer det att man upptäcker osannolika kopplingar som för ihop nutid och dåtid. Så var det för Nancy Svensson och hennes man Roland som med hjälp av ett DNA test upptäckte att de båda hade anor som varit i den svenska kolonin Nya Sverige i Delaware i Amerika på 1600-talet. Nancys berättelse handlar om hennes förfader Karl Springer. Han föddes i Stockholm 1658 som son till en familj i det absoluta toppskiktet i samhället. Pappan var inte bara baron utan också hovmusiker och häradshövding. Och planerna för sonen var stora. Han skulle bli diplomat och skickades därför iväg till olika lärosäten. Först till Riga och 1676 skickades han till London där han skulle läsa matematik och engelska. Men där hände det som skulle helt skulle förändra Karl Springers fortsatta liv. - Han blev faktiskt sjanghajad i London. Han skulle lämna brev nere i hamnen och blev tillfångatagen och kom som slav till Virginia där han var i fem år, berättar Nancy Svensson. Karl Springer lyckades ta sig ur fångenskapen och tänkte åka hem till Sverige men fick höra om talas om kolonin Nya Sverige drygt 40 mil bort. Men vid det här laget var kolonin inte längre svensk men fortfarande fanns det gott om svenskar som bodde kvar där. Här fick nu Karl sitt nya hem och där fick han snart en viktig position i samhället. Och det var också härifrån som hans familj hemma i Sverige fick det brev som han skickade, och som ännu finns kvar. Nancy Svensson läser i brevet: - Han berättar om hur outhärdligt han tycker det är att var så långt borta från sin familj, och han vill berätta för sin mor hur han har det. - När jag var i London och var av lust att resa hem till mitt hemland, mot min vilja togs jag ombord ett engelskt skepp, och mot min vilja fördes jag till Virginia i Amerika, och när jag kom dit såldes jag som ett husdjur på en marknad och hölls i slaveri fem år tillsammans. Han berättar att de svenskar han mötte i Nya Sverige "...fick mig väldigt vänligt stämd". Han berättar också att han har en mycket dygdig hustru som heter Maria Henriksdotter, som han gifte sig med  1685, och de har tre barn tillsammans. Han berättar också om hur han hjälper till på den svenska församlingen, och därtill äger och driver en plantage. Brevet slutar med att han ber sin mor att skicka en bibel och några psalmböcker, och avslutningsorden är: "Jag förblir alltid er mest lydige son, till döds, Pennsylvania, Delaware River 1 juni 1693" - Det är fantastiskt att få läsa hans egna ord så här, säger Nancy Svensson.  En annan av invånarna i den forna svenska kolonin hette Peter Gunnarsson Rambo. Han var runt 70 år när Karl Springer kom dit efter sin tid i fångenskap. Nancy Svenssons man Roland stammar från just Peter Rambo. Och han var också en betydelsefull person i samhället och hade varit med att bygga upp kolonin Nya Sverige. Han var inte först på plats utan kom dit i april 1640 två år efter det att de första svenska kolonisatörerna hade anlänt med skeppen Kalmar Nyckel och Fågel Grip. Nancy Svensson är övertygad om att hennes ana Karl Springer, och hennes mans ana Peter Gunnarsson Rambo, träffades och samarbetade i Nya Sverige. - Det var ju väldigt få personer som levde och verkade där, så det är jag alldeles säker på att det gjorde. Peter Rambo lärde sig det språk som indianstammen i området, Lenaperna, talade, och engagerades som tolk i till exempel i domstolen och när det skulle skrivas avtal. Rambos familj var också engagerad i kyrkliga frågor, precis som Karl Springer. Han fungerade som skrivare för kyrkans räkning och gjorde också en befolkningsstatistik över området. - Tiden och världen knyts ihop. Vi vet ju att vi bara är på jorden en liten stund var och en , och alla hör ihop med alla på något sätt, allt det där vet vi ju, men det är otroligt att faktiskt få reda på att mina och min mans anor varit på samma plats och med all sannolikhet haft med varandra att göra, avslutar Nancy Svensson. Spåren i arkivet Kolonin Nya Sverige blev sveriges första av totalt fem kolonier. Men den blev inte särskilt långvarig för efter 18 år tog holländarna över och dom fick i sin tur lämna över området till England efter 9 år. På Riksarkivet i Stockholm finns fragment kvar av de nästan 400 år gamla dokument som berättar om kolonin. Planerna om en koloni startade redan på Gustav II Adolfs tid men efter hans död var det rikskanslern Axel Oxenstierna som tog över planerna. Jan Mispelaere är historiker och arkivarie och han berättar om stormakten sveriges ambitioner att etablera sig som en kolonialmakt. - Som alla stormakter och stora stater, som under tidig modern tid ville få en plats i världen, så var Sverige också med om att försöka bygga upp kolonier någonstans i världen, i första hand för att få avsättning för sina egna produkter, men också med ett hopp om att finna stora rikedomar så som spanjorer och portugiser hade gjort i Sydamerika, berättar han. Sverige ville ha avsättning för järn och koppar och hoppades kunna importera till exempel tobak. Axel Oxenstierna var initiativtagare tillsammans med flera av sina släktingar och ett antal holländare. - Hälften var holländare och hälften svenskar, som investerade stora summor i företaget, men som förstås hoppades på att göra sig förmögenheter på det hela förklarar Jan Mispelaere. Han har tagit fram en memoralen, breven, som gäller bildandet av kolonin. De är från 1624 till 1645. Breven är skrivare av en holländare som varit drivande i att starta det holländska västindiska kompaniet, och som engagerades av svenskarna för att bilda kolonin Nya Sverige. - De flesta av breven är skrivna på nederländska och berättar om hur man ska bygga upp en ny stat och bedriva fjärrhandel. När det första skeppet med tiden ger sig iväg till det som ska bli Nya Sverige så är det också en nederländare som leder expeditionen. Han heter Peter Minuit och har mest gjort sig känd för att ha "köpt" det som skulle bli Manhattan av ursprungsbefolkningen. Han var ett tag guvernör där, men blir avsatt och blir istället engagerad av den svenska kronan och ska stifta en svensk koloni i Amerika. Det finns rullor kvar över de som åker med de första skeppen. Där finns en del marinsoldater, några som ska ta hand om administrationen. Det går totalt tolv officiella resor mellan Sverige och Nya Sverige och de senare har mer fullständiga listor över personer. - Man vill ju gärna att folk ska bosätta sig där, berättar Jan Mispelaere. Men det var inte så enkelt att få finna bosättare, därför tog staten till mer drastiska metoder. Skogsfinnarna, eller svedjefinnarna som de också kallades hade tidigare lockats till de svenska skogarna men nu ville den svenska staten sätta stopp för deras skogsbruk och ansträngde sig för att bli av med skogsfinnarna. Ett sätt var att skicka dem till kolonin Nya Sverige, där man förutom handeln ville ha jordbrukare som kunde betala skatt. Men dessa fick också sällskap av en och annan straffånge som fick arbeta av sin strafftid i kolonin. Jan Mispelaere visar en räkenskapsbok 1639-48 där alla de saker som kompaniet gett de nya kolonisterna för att klä sig eller leva på, finns uppskrivna. En av personerna heter Henrik Mattson och står förtecknad som "Finne". Om honom står det att han blivit skickad för att avtjäna sitt straff och blivit en fri man efter några år. Där finns beskrivit hur han fått olika varor som till exempel skjortor och skor.  Finländare i kolonin Av den stora gruppen med finskt ursprung i Nya Sverige var alltså många skogsfinnar men det kom också finländare direkt från den östra rikshalvan. Många av dom lockades av guvernören Johan Printz som bott på Korsholms kungsgård i Österbotten. Juha Hiltunen är docent i amerikansk ursprungskultur vid Universitetet i Uleåborg och han uppskattar att upp mot två tredjedelar av dem som flyttade till Nya Sverige var av finskt ursprung. De flesta av utflyttarna var ensamstående, men även ett fåtal familjer gjorde den långa, mödosamma resan till Delaware-dalen. - De flesta var bönder, men där fanns också soldater och örlogsmän från området runt Wasa i den finska rikshalvan, berättar docent Juha Hiltunen. Johan Printz som var guvernör av Nya Sverige i ett tiotal år hade före sin avresa varit godsherre i Korsholm vid Vasa i finska Österbotten och mest troligt tagit med sig sjömän och soldater därifrån. I kolonin nya Sverige återfanns bosättningar benämnda både Vasa och Korsholm. För att kunna bedriva handel och förhandla om landområden med ursprungsbefolkningen var det nödvändigt att kunna prata med dem. Juha Hiltunen säger att både svenskar från Sverige och de som kom från Finland hade fördel i umgänget av att de var vana att vistas i skogar. De finskättade brukade dessutom svedja och bada ångbad såsom Amerikas ursprungsfolk också gjorde. - Jag tror att de ganska snabbt förstod att de hade liknande seder och vanor, det var nog det viktigaste skälet till att de kom så bra överens, säger Juha Hiltunen. Invånarna i Nya Sverige kom nära Lenape-stammen som var talrik och hade samhällen kring Delaware-floden. Många lärde sig också deras språk som var ett slags lingua franca, begripligt också för andra närliggande stammar, berättar Juha Hiltunen. Han säger att en del av Nya Sveriges invånare ingick äktenskap med lokalbefolkningen i området, fick egen jord att odla och rotade sig väl. Efter cirka 18 års existens övertogs så den svenska kolonin Nya Sverige till slut av holländarna. Övertagandet skedde fredligt, men det kunde ha blivit en sammandrabbning, beskriver docent Juha Hiltunen. - Det berättas att när holländarna kom för att ta över Nya Sverige, så samlades Lenape-krigare på båda sidor om Delawarefloden, redo att attackera eftersom de ville försvara Nya Sverige. Man startade förhandlingar och det kom aldrig till något bråk, men det är fint att veta att ursprungsbefolkningen respekterade svenskar och finnar, säger han. På den korta tid Nya Sverige existerade hade bosättarna fått ett så gott rykte bland lokalbefolkningen att den var beredd att försvara de fort som svenskarna i Nya Sverige byggt, menar Juha Hiltunen . Efter det nederländska övertagandet av kolonin seglade sjömän, soldater och ämbetsmän tillbaka till Sverige, medan de flesta andra blev kvar. Också efter Nya Sveriges fall kom ett par skepp med nya bosättare till området i Delawaredalen där de hört att de tidigare bosättarna levde gott.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Merja Laitinen slaktband@sverigeradio.se Från i måndags.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Med mediekrönika. Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
På måndag i nästa vecka ska talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister som Riksdagen ska rösta om två dagar senare. Vad tycker LO om det avtal som nu ligger på bordet? En av dom möjliga statsministerkandidaterna är Socialdemokraternas Stefan Löfven, som sagt sig vara beredd att kompromissa om arbetsrätten med Centerpartiet. LO:s ordförande har sagt att han hellre ser ett nyval än att ändra i arbetsrätten på det sätt som Centerpartiet vill. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson sitter också i partiets Verkställande utskott. Hur långt är han beredd att ta strid? Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Sedan om hyresregleringen som också varit en knäckfråga i regeringsförhandlingarna mellan S, MP, C och L. Hör Ola Johansson (C) och Johan Löfstrand (S) om partiernas inriktning. Samt fastighetsekonomien Fredrik Kopsch, forskare vid Lunds Universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
REPRIS FRÅN HÖSTEN 2018 Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar? Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg. 15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar.  - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat. Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma. Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv. - Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem.  När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige. - Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt. - Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han. Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism. Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Från i tisdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Biljettsajten Viagogo är anmäld och dömd men fortsätter ändå sälja biljetter till överpriser. Vad innebär den ryckiga börsen för småspararna? Del 2 i Plånbokens konsumenthistoriska serie, om butikernas utveckling från 1940-talet fram till idag. Från i onsdags.

Anmärkning
Ekonomi, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Återutsändning från oktober 2010. I panelen: Pia Johansson, David Batra, Kajsa Ingemarsson och Hans Rosenfeldt. Musik: Erland von Heijne Sänds även onsdag 04.30 och torsdag 19.03.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Rymdens svarta hål har nog de allra flesta hört talas om. Men samma matematik som ligger bakom upptäckten av svarta hål, visar också att det kan finnas vita hål. Och de är minst lika besynnerliga. Från i morse. Sänds även natt mot söndag 04.02.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Veckans Människor och tro är ett reportagebaserat program från Argentina, Kuba och Frankrike som kretsar kring samspelet och spänningarna mellan religion, stat och politik. I Argentina har t ex Katolska kyrkan lagt sig i den väldig känsliga politiska fråga om aborträtten med en stark lobbyverksamhet inför en omröstning i senaten. Efter detta har, i Påve Franciskus hemland, kyrkans politiska inflytande börjat ifrågasättas på allvar. En växande proteströrelse uppmanar nu argentinare att begära apostasi - alltså att lämna kyrkan. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från Buenos Aires.  Vi får även att få höra ett reportage från det officiellt ateistiska Kuba som ändå tillåter och ger privilegier till nunnor från Heliga Birgitta ordern, en paradox i ett annars intolerant land mot oliktänkande. Människor och tros korrespondent Lars Palmgren träffar Fidels nunnor i Havanna. I det konfessionslösa Frankrike, som drabbats av en serie terroristdåd, går vi på en kurs i religionsneutralitet. Ett av universiteten som ger en sådan kurs är universitetet i Metz och ditt begav sig vår reporter Anna Trenning-Himmelsbach för att lära sig hur kurser i religionsneutralitet ska lösa spänningarna i samhället. I dagarna har verkligheten hunnit ikapp Frankrikes ärkebiskop och Kardinal som nu ställs inför rätta för att ha mörkat allvarliga pedofilanklagelser mot präster under 80-och 90- talet. Sveriges radios korrespondent Margareta Svensson rapporterar för Människor och tro. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Dan-Erik Sahlberg Med fötterna på jorden, kroppen blöt efter dopet i Jordan, de bekräftande orden från himlen och med människorna alldeles nära omkring sig - det var så det började. Dan-Erik Sahlberg är musiker och programchef på Sigtunastiftelsen Text Luk 3: 15-17, 21-22 Klockor Ljungs kyrka, i Linköpings stift         Musik Water Night av Eric Whitacre, med The Brigham Young University Singers Detta program sändes första gången i januari, 2016. Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion helgsmal@sverigesradio.se

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Programledare: Tobias Svanelid. Arkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp! En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter. Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok. Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under. Programledare är Tobias Svanelid. Från i tisdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
På måndag i nästa vecka ska talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister som Riksdagen ska rösta om två dagar senare. Vad tycker LO om det avtal som nu ligger på bordet? En av dom möjliga statsministerkandidaterna är Socialdemokraternas Stefan Löfven, som sagt sig vara beredd att kompromissa om arbetsrätten med Centerpartiet. LO:s ordförande har sagt att han hellre ser ett nyval än att ändra i arbetsrätten på det sätt som Centerpartiet vill. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson sitter också i partiets Verkställande utskott. Hur långt är han beredd att ta strid? Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Sedan om hyresregleringen som också varit en knäckfråga i regeringsförhandlingarna mellan S, MP, C och L. Hör Ola Johansson (C) och Johan Löfstrand (S) om partiernas inriktning. Samt fastighetsekonomien Fredrik Kopsch, forskare vid Lunds Universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Jenny Strömstedt, Henrik Johnsson, Dilsa Demirbag-Sten, Ulf Danielsson, Annika Lantz och Sara Lövestam i frågesporten om veckans nyheter! Producent: Anna-Karin Ivarsson Tekniker: Emilia Martin Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se Från i går.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
När mästerregissören Stanley Kubricks kostymfilm "Barry Lyndon" hade premiär på 70-talet blev den betraktad som vacker - och tråkig - filmjournalisten Mårten Blomkvist hänfördes dock redan från början! Många filmer har omvärderats i filmhistorien, och uppvärderats efter att ha fått ett ljumt mottagande vid premiären. Men ska en utnämnas till filmens egen den fula ankungen så är det Stanley Kubricks "Barry Lyndon". När den kom beskrevs den som lång och tröttsam. Idag tycks alla tala om den som en svan, majestätisk, nästan den perfekta filmen. "Barry Lyndon" hade svensk premiär 1977. Det var perfektionisten Kubricks tionde film. Hans senaste film innan "Barry Lyndon" hade varit "Clockwork orange", en av 1970-talets mest omskrivna filmer. Det var en våldsam och omstridd framtidsvision. "Barry Lyndon" var något helt annat. Den byggde på den engelska 1800-talsförfattaren William Makepeace Thackerays roman om en irländsk äventyrare, eller streber, som tar sig upp i samhället i slutet av 1700-talet. Redmond Barry - som först efter halva filmen gifter sig och blir Barry Lyndon - spelades av amerikanska stjärnan Ryan O'Neal. Unge Redmonds irrfärder i Napoleonkrigens Europa börjar då han måste fly från hembyn efter att ha deltagit i en duell. Duellen i filmen utspelar sig i ett underskönt landskap vid en sjö. Man hör fåglar i bakgrunden. Det dova, klassiska stycket fortsätter att ljuda medan de två duellanterna höjer sina pistoler för att döda varandra. Den säger mycket om hur "Barry Lyndon" är upplagd. Det är en film som berättar om passioner, utan att själv någonsin röja några känslor. Ni hörde hur sjuttonhundratalskompositören Händels "Sarabande" följde sitt eget spår. Den fick ligga på samma volym, oberörd av att två män i bild ses försöka döda varandra. Så innehållet svallar av känslor men allt berättas med ett stort lugn. Allt är så vackert. Varenda bild är som en tavla. Allt är inspelat på plats, i riktiga slott och herresäten. Fotografen John Alcott inspirerades av 1700-talsmålningar. Han lyckades filma scener ljussatta enbart med stearinljus. Kubrick fick tag i en lins som tillverkats för NASA, att användas vid rymdfärder. Med den gick att filma i miljöer där ljuset var så svagt att man knappt såg att läsa. Alcott fick en Oscar. Kläderna är fantastiska. Den svenska kostymören Ulla-Britt Söderlund fick tillsammans med kollegan Milena Canonero en Oscar för bästa kläder, och scenografin av Ken Adam fick Oscar den med. Men annars hade "Barry Lyndon" inte mycket för sin skönhet. Recensionerna var negativa. Eller, de var respektfulla, men utan entusiasm. Vackert men livlöst var omdömet. Alla visste att filmen kostat fruktansvärt mycket att spela in och att den tagit enormt lång tid att göra. Det fanns nog en förväntan på något mer eftertryckligt. Det var traumatiskt att tycka om "Barry Lyndon" när den kom. Folk sa att den var tråkig. Ofattbart, tyckte vi som föll för den. Vi såg ett underverk: en total konstnärlig triumf. Hur kunde man ha tråkigt på en film som i varje stund pulserade av skönhet? Vi kunde inte få nog av "Barry Lyndon", fast var tre timmar lång och hade paus. Kubrick gjorde det inte lätt för sig, i sin ambition att berätta en historia som fängslar fast han inte ansträngde sig för att grabba tag i tittarna. Berättelsen var ju tvärtom väldigt gammaldags melodramatisk. Knappt har Barry stuckit hemifrån så råkar han ut för landsvägsrövare. Han tar värvning i brittiska armén. Han deserterar. Han blir tvångsrekryterad till Preussens armé. Han räddar ett befäl ur ett brinnande hus och får kunglig belöning. Han blir spion. Han blir medhjälpare till en korthaj, han ställer sig in hos en rik, gift kvinna. Ja, ni hör. Det är packat. Och allt berättas långsamt och tydligt. Och långsamt. I en scen säger en överste att Barry är en lymmel. Barry försvarar sig och säger att han skulle göra allt för regementet. Fast det är inte så att det glöder om replikföringen. Musiken var inte heller hetsig. Det är nästan bara klassisk musik i filmen. Som allt annat är den utvald med precision. Schubertmusiken spelades förförelsescen. Där kniper Barry sin lady Lyndon, spelad av Marisa Berenson, amerikansk fotomodell och skådespelerska. Det är hennes förmögenhet Barry vill åt. Hon har en mycket äldre vars död det bara är att vänta ut. Planen går i lås. Så fort Barry är tryggt gift, och bytt namn från Redmond Barry till Barry Lyndon, slutar han hyckla intresse för sin hustru. Hon får sitta ensam medan han festar vilt. Men Lady Lyndon har en son, lord Bullingdon, som älskar sin mor. Han blir Barrys dödsfiende. Efter att ha blivit brutalt utjagad ur hemmet kommer han tillbaka för att kräva "satisfaction" - det vill säga han utmanar Barry på duell. "Barry Lyndon" är en svart diamant. Här tecknas en mörk bild av människan. 1700-talet är en tid då det talas mycket om tapperhet, ära och heder. Men det är rå egoism som styr. Nästan alla Barrys känslor är spelade. Vid de få tillfällen då han visar äkta känslor straffar det sig. Människan är ett rovdjur i vackra kläder, säger "Barry Lyndon". Under åren efter premiären har "Barry Lyndon" sakta men säkert stigit i aktning bland filmintresserade. Idag är uppfattningen helt enkelt att Kubricks tionde film underskattades och att det är en av hans bästa. Kanske rentav den bästa. Allteftersom åren gått har det blivit tydligare och tydligare: ingen kommer att göra en sån här film igen. Ett hantverk i jätteskala - ingen kommer att få pengar till det, ingen kommer att orka. När filmregissörer talar om "Barry Lyndon" får dom något drömmande i rösten. "Barry Lyndon" är den fula ankungen som blev en svan. Mårten Blomkvist kulturnytt@sverigesradio.se Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Naturradio från Sverige och världen. Sänds även i morgon kl. 04.15.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Jag är inte längre ett jäktat vårdbiträde. Han är inte längre en behövande gamling. Martina Lundgren är illustratör och grafisk designer, utbildad vid Luleå tekniska universitet. 2017 tilldelades hon föreningen Arbetarskrivares stipendium för novellen A-korridoren. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.03.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den. För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten... I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Lammgryta, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget - utan mot hungern - i hemlandet. Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Skrik förlöser, menar psykoterapeuten Bruno Adler. Metoden ska också utrota ondskan. Bo Sjökvist lägger sig på terapisoffan och får höra en berättelse om nazism, hippies och en indisk guru. Bruno Adlers familj, med en judisk pappa och en katolsk mamma, lämnade ett Österrike på väg in i nazismen och andra världskriget och flyttade till Libanon. Också där trappades motsättningarna upp då engelsmännen lämnade Palestina och staten Israel bildades. Bruno, som utbildat sig till arkitekt och var med och ritade Emiren av Kuwaits palats flyttade till Sverige, där han bland annat startade den första judoklubben i landet. Därefter gick resan vidare till Spanien, där han öppnade ett bageri och umgicks med hippies som sökte andlig upplevelse. En av hans vänner, en amerikansk psykiater, hade inriktat sig på terapeuten Wilhelm Reich lära, vilket gjorde så starkt intryck på Bruno att han flyttade till USA för att studera den terapiformen djupare. Han kom i kontakt med anhängare till den indiske gurun Maharaji och såg att hans anhängare var i behov av terapi, speciellt sedan de uppmanats av sin guru att överge celibatet och istället ägna sig åt sexuella förbindelser. Tillbaka i Sverige utbildade han sig till psykolog och jobbar med en metod som han säger ska utrota ondskan. Bo Sjökvist följde Bruno Adler under hösten 2018 och passade själv på lägga sig på terapisoffan för att få hjälp med att säga nej. Reporter: Bo Sjökvist Producent: Christer Ekbom Mixning:  Henrik Henriksson Från i söndags.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Utgivning

År/datum
2019-01-12

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2019-01-12



Kungl. biblioteket