Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2019-01-21

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Korv - människans ständiga följeslagare. Om korvens kemi, historia och framtid. Vad tycker tysken om svensk korv? Och så gör vi en vegankorv som faktiskt är god! För tio år sen startade Malin Talcoth ett ställe i Göteborg och kallade det Gourmetkorv. Ett hål i väggen på 20 kvadratmeter inklusive kök. - Idén var kvalitetskorvar med hemmagjorda tillbehör som potatisallad, potatismos, cole slaw och senap, säger Malin. - Det finns alltid ungefär 30 olika sorters korv att välja på. Dessutom har vi alltid en "kôrv of the day" som vi serverar med tillbehör valda av oss. En dag serveras en hjortkorv kryddad med cognac och enbär, serverad med potatismos, stuvad vitkål, lingonsylt och grillat bröd. En annan dag är det en pepparrotssalsiccia med pepparrotsvisp, frästa champinjoner, potatismos och grillat bröd. Här finns också klassiker som frankfurter, debreziner, olika chorizo, käsekreiner och thüringer bratwurst. Här finns Bloody Mary-korv, ramslöksthüringer, vildsvinskorv, tryffelkorv och en wallenbergskorv. - Så sammantaget är det ungefär 80 olika korvar vi serverar, säger Malin. - Men isterband funkar inte. Och inte prinskorv. Stället utsågs till årets korvkrog 2011 av Korvakademien och fick Arla guldko 2013, och verksamheten har nu vuxit till fem ställen. Timm Dunemann är uppfödd i den tyska korvkulturen men bor sedan några år i Sverige. - Det har blivit ett mycket bättre korvutbud i affärerna, säger han. Men han är också kritisk till de svenska korvar som tagit namn efter tyska förebilder. - En tysk skulle inte gissa att det här är en bratwurst. Ida och Staffan Wittrock tillverkar och serverar vegansk street food på sitt ställe MIM i Göteborg. - Köttätarnas nidbild av veganer är att det är kaninmat, säger Ida. Vi vill visa att man kan få till riktigt "flötig" och god vegansk snabbmat också. - Från började hade vi färdiga korvar, men vi var aldrig nöjda med dem, säger Staffan. Glutenkorv är kompakt och gummiaktig, sojakorv är grynig och torr. Så de började göra egen korv istället, en bratwurst gjord på glutenproteinet seitan. En vegankorv som smakar korv. En länk till receptet finns nedan. I programmet berättas också om korvens långa historia, och om korvens komplicerade kemi - för det är inte så lätt att få köttet och fettet att bli en saftig korv. Det krävs både salt och kyla för att det ska funka. Sänds även natt mot måndag kl. 00.02 samt på onsdag kl. 19.03.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
En serie som handlar om hur cykeln kan lösa några av samtidens problem.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Trifa är 17 år morgonen hon lämnar familjens radhus för att aldrig mer återvända. Hon är trött på slag och hån. 20 år senare söker hon upp spillrorna av sin familj för att förklara vad som hände. 1991 kommer familjen Abdulla till Sverige efter fem år på flykt undan Saddam Husseins förföljelser. Medan Trifa och hennes syskon snabbt integreras i sitt nya land, stelnar hennes föräldrar i drömmarna om hemlandet Kurdistan och marginaliseras.  Allt kulminerar sommaren 1999 då Trifa är övertygad om att hon ska bli bortgift. Hon beslutar att hon inte kan leva på det här viset längre. I våldet, den sociala kontrollen och ovissheten om sin framtid som en fri människa. Men hennes beslut har ett högt pris:  sorgen, skuld-och skamkänslorna över att ha slagit sönder sin familj bär hon med sig i över 20 år. Hon frågar sig än idag  om frihetens pris var för högt. Av Trifa Abdulla Slutmix Nima Shams Producent Håkan Engström Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vad är antipluggkultur och vad kan man göra åt den? Pojkar har generellt sett lägre betyg än flickor. Skillnaden brukar förklaras med att en "antipluggkultur" håller pojkarna tillbaka. Vad är antipluggkultur och vad kan man göra åt den? Vi besöker två skolor som på olika sätt jobbar med att höja pojkarnas resultat. På Järvenskolan Tallås i Katrineholm jobbar man normkritiskt, medan Karsby international school i Norsborg fokuserar på vuxennärvaro och studieteknik. Fredrik Zimmerman har forskat i vad som kännetecknar skolor som i stället lyckats skapa en "pluggkultur".  Ett program av Lovisa Lamm Nordenskiöld Lyssna på programmet på urplay.se Från i fredags.

Anmärkning
Utbildning, Repris

Tablåinnehåll
Sänds även på fredag.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om den fredliga revolutionen i jättelandet Etiopien. Vad betyder nya premiärministern Abiy Ahmed för Etiopien, Eritrea och Somalia? Hör om trasiga skor, somaliska humrar och mörka moln vid horisonten. I Konflikt denna vecka hörs hoppfulla röster om utvecklingen på Afrikas horn, men också tankar om utmaningarna som regionen har och står inför.  Vi börjar på en etiopisk restaurang här i Sverige, där Konflikts Ivar Ekman dricker kaffe tillsammans med affärsmannen Sverker Littorin, som också är etiopisk honorärskonsul, och som ser stora möjligheter i regionen framöver.   Hör också Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson prata om vad som hänt i Etiopien det senaste året, och vad det innebär. Vilken betydelse har den nya premiärministern Abiy Ahmed, och hur påverkar utvecklingen i Etiopien grannländerna Eritrea och Somalia? Vi backar också i Samuel Larssons rapportering och hör klipp från reportage från Etiopien tidigare i år, när Abiy Ahmed var nyvald och Etiopien och Eritrea var i färd med att sluta fred. Hör en hoppfull eritreansk soldat vid gränsen, kort efter att den öppnats i september förra året, som drömmer om att fredsavtalet ska leda till att han får lämna den hårda militärtjänsten.  Hopp om att den livslånga militärtjänsten ska avskaffas och att Eritrea ska röra sig i en mer demokratisk riktning finns även bland svensk-eritreaner, oavsett syn på president Afewerki och regimen. Konflikts Sally Henriksson träffar Fethawi Mehari, som kom till Sverige som sexåring på 90-talet, är aktiv i det eritreanska samfundet och i grunden är positiv till den eritreanska regimen. Han var nyligen i Eritrea på semester och för att se hur det är där nu. Fethawi Mehari har förhoppningar om att Eritrea inom en viss framtid ska kunna bli mer öppet och utnyttja sin fulla potential vad gäller till exempel turism och handel.Vi hör också Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist. Hon kom till Sverige från Eritrea som tolvåring. Under många år såg hon nuvarande presidenten Afewerki som en hjälte i självständighetskampen, i dag är hon en av regimens största kritiker. Hon är glad över utvecklingen men också skeptisk till om det verkligen kommer att leda till något bättre för Eritrea. Hennes hopp handlar om regimens fall.  Vi tittar också in hos Osama Yassin Mohammed på en resebyrå i Rinkeby, som sålde rekordmånga flygbiljetter till Mogadishu under 2018. En försiktig optimism verkar spira bland svensk-somalier, och Konflikts Anna Roxvall har träffat Mouna Magan, som sålt sitt hemtjänstföretag i Sverige för att istället satsa på plaståtervinning i Somalia. Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har varit en bidragande orsak till sönderfallet i landet, där de två ärkefienderna stött rivaliserande sidor. Vi hör Abukar Omarsson, som har varit utlånad från svenska Arbetsmarknadsdepartementet till det somaliska Finansdepartementet. Han hoppas att tövädret mellan Etiopien och Eritrea ska ha positiva effekter när hans sargade hemland nu sakta försöker resa sig. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vänsterpartiet släppte fram Stefan Löfven med hot om att fälla honom i två frågor: arbetsrätten och hyrorna. Hur skarpt är hotet egentligen och hur mycket kan V faktiskt påverka politiken nu? Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt är gäst i Ekots lördagsintervju. Sedan om den föränderliga politiska spelplanen. Gamla allianser faller isär och nya tar form. Hur hamnade vi här? Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson på Göteborgs Universitet lotsar oss från sent 1800-tal fram till våra dagar. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med skarp kritik av de senaste tio årens insatser mot psykisk ohälsa, vill utredaren Kerstin Evelius se en enhetlig satsning med tydliga mål: Få ner den självupplevda psykiska ohälsan och suicidtalen. Varje regering har velat sätta sitt avtryck vad gäller insatserna mot psykisk ohälsa, vilket har skapat ett system med flera instanser där människor i behov av hjälp går vilse. Med lång erfarenhet och personlig övertygelse har Kerstin Evelius, den avgående samordnaren på området psykisk hälsa, granskat insatserna. Nästa regering bör göra en långsiktig satsning som sammanför alla instanser som jobbar med de här frågorna och få dem att ledas av samma vision, menar hon. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Från i fredags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Det blev ingen kompromiss om budgeten mellan president Trump och Demokraterna i kongressen, alltså ingen överenskommelse om en finansiering av muren mot Mexiko. Därmed fortsätter stora delar av USA:s statsapparat att hållas nedstängda. Denna "shutdown" har pågått sen 22 december, den längsta i USA:s historia.

Nu på morgonen sammanfaller årets första fullmåne med en total månförmörkelse. När månen går in bakom jordens skugga blir den rödfärgad och vi får vad som kallas en blodmåne.

Borgholms kommun på Öland har flest personer över 65 år av alla Sveriges kommuner. Äldreomsorgen där står inför stora utmaningar - men flyktingvågen för några år sen ledde till att åtminstone några av problemen kunde lösas.

Om några timmar ska Stefan Löfven presentera sin nya regering. Vilka får stanna och vilka får gå? Och hur svårt blir det för de kommande ministrarna att jobba utefter den nya röd-grön-liberala politiken?

Många hundar och katter äter stora mängder kött, något som ju går stick i stäv med hur klimatexperter världen över menar att vi borde äta. Vad kan man göra om man vill minska klimatpåverkan från husdjurens kost?

I dag ska premiärminister Theresa May lägga fram en plan B för Storbritanniens väg ut ur EU. Förslaget hon förhandlade fram med EU blev ju nedröstat med stor marginal i förra veckan.

I Thailand har tills nyligen politiska möten och uttryck varit förbjudna sedan militärkuppen 2014. Under samma tid har artister, konstnärer och filmskapare tvingats hittat sätt att kringgå den censur som juntan införde för snart fem år sedan.

Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Den växande e-handeln ställer stora krav de livsmedelsbutiker som fungerar som postombud. Och nu väljer flera butiker att inte förnya sina avtal med PostNord. Enligt Icas presstjänst handlade det i fredags om ca 15 butiker.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Lyssnarnas eget debattprogram. Ring in och skapa diskussion: 099-51010. Från i fredags.

Anmärkning
Telefonväkteri, Repris

Tablåinnehåll
Carina Samuelsson som är komminister i Växjö domkyrka håller andakter på temat Berörd - att lämna spår. Carina funderar kring att bli berörd och att beröra, lämna spår. "Tänk så många fingeravtryck vi lämnar under en dag, allt vi rör vid. Tänk om vi under en dag lämnade lika många "hjärtavtryck". Någon sa att människor glömmer lätt vad du sa och vad du gjorde men aldrig hur du fick dom att må." Rör vid mig, Gud när morgonen kommer. Rör vid mig och gör mig modig, varm, hel och vacker. Bär mig genom dagen.  Rör vid mig, Gud när havet stormar. Rör vid mig och gör mig stilla, ge mig ro. Rör vid mig Gud och gör mig hel. Det finns människor som jag aldrig glömmer, människor som berört mig, lämnat avtryck, flyttat in i mitt hjärta för att stanna där, människor som har rört vid min själ.. Det är långt ifrån alltid som jag minns vad dom sa eller gjorde men jag minns att dom fick mig att må bra, dom fick mig att växa, dom fick mig att känna mig sedd, behövd, uppskattad. Carina Samuelsson  Musik River flows in you - Yiruma Rör vid min själ - Åsa Jinder Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
- Bilden av hur man tycker att kärlek bör vara står ibland i vägen för den kärlek som faktiskt är. Patricia Tudor Sandahl föddes i England 1940 och kom till Sverige 1964 där hon blev fil dr i pedagogik, leg psykolog och psykoterapeut. Hon är retreatledare, föredragshållare samt författare till femton böcker på existentiella teman. Under elva år har hon medverkat i Tankar för dagen samt varit Sommarpratare (2000) och Vinterpratare (2011). Att det finns mer att hämta hos oss människor, ett utrymme att växa i, är ett genomgående tema i hennes författarskap. Vi kan bli "lite mer människa" om vi vill det. Vi är aldrig färdiga. Utveckling pågår hela livet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Thailändsk kultur mot juntan. Fortsatt shutdown i USA. Mays plan B för Brexit. Kan hundar bli vegetarianer? Ne regering i Sverige. Utamningar för äldreomsorgen. Fullmåne.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ring P1 från Göteborg om bland annat vegetarisk hund- och kattmat, regeringen och trafikolyckor. Programledare: Tomas Tengby Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Granskar vad som döljer sig bakom de låga matpriserna och avslöjar en verklighet där människor skadas, djur lider och miljön förstörs. Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När vi idag ser gamla torparstugor från 1800-talet kan vi förledas och tro att livet i dem var pittoreskt och vackert. Men de som levde där i gamla tider slet med dragiga väggar och stampade jordgolv, trängsel och svårigheter att hålla rent. Torparna låg långt ner på samhällets klasstrappa och det var ingen lätt sak att ta sig upp därifrån. Men de som gjorde det var framförallt pojkar som hade lätt för sig i skolan och som fick hjälp att studera vidare, till präst. En av dom var Kristian Torin från Snöstorp utanför Halmstad. På äldre dar skrev han ner sina barndomsminnen, dels i dagböcker och dels i en bok som han skrev för sin enda dotter. Kritians anteckningar utgör unika dokument över det livet fattiga människor levde i mitten av 1800-talet- om hur husen såg ut, vilken mat som ställdes på bordet och hur det var med kläderna på kroppen. Kristians sonson son Göran Torin som bor i Skattungbyn i Dalarna tillsammans med sina labradorer och har samlat ihop alla anteckningar från sin farfars-fars i en bok. Kristian Torins barndom   - Han föddes i en ryggåsstuga utanför Halmstad på ett litet torp som löd under ett större gods som hette Arlösa, berättar Göran Torin. En ryggåsstuga, det är beteckningen på de väldigt enkla torpstugor som inte hade några innertak. Oftast bestod stugan av ett enda rum och i riktigt gamla tider hade den sällan några ljusinsläpp i form av fönster. - Den som Kristian föddes i hade bara ett fönster på taket, så det måste ha varit väldigt mörkt därinne. Det enda ljus de hade det var elden och en "stickekäring", en ställning som man satte en trästicka i som man antände när man behövde lite extraljus om man till exempel skulle sy nåt. Golvet var bara ett stampat jordgolv. Kristian föddes 1837 och var den yngste sonen till torparen Johannes Torin och hans andra fru Anna.  Johannes hade två flickor från sitt första äktenskap, och med Anna fick han ytterligare fem barn. Två av dem dog i späd ålder.  Torparfamiljen skulle leva av vad den lilla jordlotten gav och det var inte mycket. Kristian berättar själv så här: Det var fattigt för mina föräldrar. Torpet var nämligen stort, men det bestod af oländig mark med tufvor, kärr och enebuskar. Grässlåttern var mycket fattig, så att på somliga ställen blef ej ett lass hö efter en flitig slåtterkarls dags arbete, fast det började klockan 3 eller 3.30 på morgonen. Under torra somrar förtorkades grödan, så att icke en enda kärfve kunde bindas av vårsäden, utan den måste räfsas ihop som gräs. Då blef det magert för både folk och kreatur. - Men de åt ju sovel också, mest fisk, säger Göran Torin. Kristian har berättat hur han och bröderna gick till en bäck och fångade laxöring, hur de satte ner fötterna för att hålla fast fisken och ibland var tvungna att dyka på huvudet för att hålla fast den. - Det kunde vara november och svinkallt och man kom hem dyblöt, men vad gjorde det när man kom hem med fisk! Då och då fick familjen också rester från herrgården, det kunde vara köttben eller fiskhuvuden. I sina nedtecknade minnen berättar Kristian Torin om livet som torparunge under tidigt artonhundratal, och mycket handlar om maten - inte så konstigt i en familj där varje dag innebar en kamp för överlevnad: Det var smått om matbitarna. Lite hafrebröd och potatis doppad i salt eller saltadt vatten utgjorde den vanliga frukosten. Bröd vankades dock icke alltid. Soppa af en näfve gryn, vatten, salt. Potatis och därtill ibland ett köttben eller ett sillhufvud  - sådana finge vi stundom på Herrgården -  detta var ofta middagsmålet, väl ofta med en bit hafrebröd. På sommaren kokades stundom kål af potatisblad, vatten, några gryn och salt. Och detta fick utgöra middag. Gröt af hafremjöl med litet mjölk utspädd med svag, svag, oftast sur dricka eller vatten utgjorde den vanliga kvällsmaten. Det var icke alltid som vi fingo alldeles så mycket av denna kost, som vi ville ha. En gång då jag bad mor om en bit bröd och fick till svar att jag icke kunde få, pekade jag på lillfingern och sade: "Bara så pass som min lilla nagel." Då vände mor bort ansiktet. Hon ville nog icke att jag skulle se tårana i hennes ögon. I den halländska karga jorden var havre det vanligaste sädesslaget bland småbruk och torpare. Här var det svårt att få skördar av korn eller råg. Så när Kristian får smaka rågbröd någon enstaka gång är det fest - Då blev han lyrisk - rågbröd som är så gott! Pappan hade prövat att så råg på en liten jordplätt och hade faktiskt lyckats, och då lovade han sin familj att de i fortsättningen skulle få rågbröd - det lovar jag! Rågbröd var en sällsynt gäst i vårt hem, det bestods egentligen blott om jul. Stundom bara under de själfva högtidsdagarne och emellan dem blandbröd av hafremjöl och något rågbröd. Ack, vad rågbrödet var godt! En gång, det var 1845, hade jag vid ett ärende till herregården fått ett stycke rågbröd. Det nändes jag icke äta för hastigt. Nej, jag afbet blott små bitar och tuggade länge på hvar. "Ack om en finge äta så mycket sådant bröd som en ville"*Och så uppoffrade jag en bit och planterade den vid en tufva. Så talade jag om för sven, min bror, att jag så gjort, och snart skulle där växa rågbröd. Och han grusade obarmhärtigt mina förhoppningar. Han sade "Din dumming, inte växer bröd, om aldrig så mycket sattes. - Han höll reda på platsen där han hade planterat sitt rågbröd, han har till och satt ut det på den karta han ritade över var olika hus låg står det på ett ställe: "Här planterade jag rågbröd." I sina nedtecknade minnen beskriver Kristian Torin också annat ur vardagen, som när han mot uttryckliga förbud snattar äpplen och körsbär, de som pappan annars plockar och säljer för att få en liten inkomst. Också kläderna på kroppen berättar han om. På fötterna nyttjades aldrig något så länge marken var bar för snö. Ja, vid barfrost under själva vintern hade vi naturligtvis något på fötterna. Men så snart marken i slutet av mars började bli bar, så - bort med håsor och träskor, och så var det att gå "barfött" äfven om en och annan snödrifva låg i ens väg. Skjorta hade jag en tid icke mer än en. Därför måste jag vackert hålla mig i sängen när den skulle tvättas. På sängkläder var det icke heller överflöd. Sängarna voro väggfasta lådor utmed väggen. I den lades halm. Därpå en trasmatta. Och till att breda på sig en dyna. Nå, men lakan? Lakan! Nej, sådant överflöd kom väl aldrig i fråga. Kristian var duktig i skolan, han briljerade under husförhören och visste tidigt att han ville bli präst. Han fick hjälp att komma till Latinskolan Halmstad. Ett sätt att hjälpa fattiga studenter var att då och då ge dem ett ordentligt mål mat. - Han fick ju matdagar i Halmstad då han fick gå hem till folk och äta mat hos dem, berättar Göran Torin. Kristian var ju van att sitta ihop med pigor och drängar där han kände sig hemma. Men rektorn tyckte att Kristian behövde veta hur man för sig bland finare folk, där man åt med kniv och gaffel. - Det var en pärs faktiskt. Ack, om jag då fått vara utan mat hela dagen istället för att äta middag där. Jag hade aldrig förr ätit vid herrskapsbord. Där var mycken främmad. Gaffel hade jag knappast begagnat. Visst hade jag några år förut, då jag i sällskap med far sålt körsbär, lockat honom att köpa tre par knifvar och gafflar "för att ha när främmadt kom" men intet hade jag gjort bruk av sådant där.'Och nu sitter jag mellan ett par fina fruar eller mamsell och ska äta med knif och gaffel. Till på köpet är jag vänsterhändt. Och til ytterligare råga är potatisen oskalad. Hvad jag är glad när middagen är öfver!" För att försörja sig under studietiden tog han massor med extrajobb. Han bar vatten och ved, och eldade i alla skolrummen. Han sopade och han gick med skolans tiggarbössa. Lite längre fram blev han privatlärare i fina familjer. Där blev han förskräckt över hur fint folk kunde slösa med tiden. En eftermiddag se´n gossen slutat sin läsning, kom han upp med en roman med hälsning från sin mamma, att den var mycket intressangt. Jag blef smått otålig men tittade på första sidan. "Nå, jag får och kasta en blick på andra sidan sidan, sedan så... Kvällsmaten är färdig!" Förvånad ser jag upp. Tre á fyra timmar hafva mig ovetande försvunnit medan jag bara "tittat på några ord på nästa sida", pigan har varit inne och bäddat min säng, och jag har icke sett henne. Jag var alldeles förvirrad och förskräckt. Jag slängde romanen under sängen, och där fanns hon väl när jag flyttat. Så började och slutade min romanläsning. Jag har intet minne af dess innehåll, men det var rusande. Gud vare tack att jag märkte det! Detta var min första och sista romanläsning. Under tiden som lärare hittade han också på ett fiffigt sätt att halvsula sina skor. Han hade stora hål i sulorna på sina skor, och vid något tillfälle stod han bredvid en väderkvarn som det droppade fett och smörja ifrån. Kristian märkte att den där röran bildade ett lager under skorna som tillsammans med smågrus bildade nya "sulor". - Han gick dit då och då för att "halvsula" skorna, berättar Göran Torin. Kristian klarade sina studier, han hade ingen enkel väg till prästvigning men till sist så blev han ändå präst. Han hade två fasta arbeten i sitt liv, dels som präst och skollärare i Jonsered utanför Göteborg, och senare som kyrkoherde i Östad i nuvarande Lerums kommun. Kanske var det hans tuffa barndom som spelade roll, hans prästgärning kantades av en för tiden oerhört modern syn på både barnuppfostran och kvinnors roll i kyrkan. - Han gillade inte det här med aga, han slutade slå skolbarnen när han upptäckte att det inte ledde någonstans. På två prästmöten argumenterade också Kristian för att kvinnor visst kunde få läsa ur bibeln och andra texter. - Men det gillade inte de andra prästerna på mötet, de stampade i golvet för att visa sitt missnöje med detta. Men Kristian Torin stod på sig. Kristian Torin skrev dagbok fram till sin död 1916 och på olika vägar har den till sist hamnat på Göteborgs landsarkiv, en dagbok som gör att vi idag kan veta mer om livet för fattiga torparfamiljer under 1800-talet. Torp och fastigheter i arkiven Kristian Torin skrev dagbok fram till sin död 1916. På olika vägar har hans minnen till sist hamnat på Göteborgs landsarkiv, en dagbok som gör att vi idag kan veta mer om livet för fattiga torparfamiljer under 1800-talet.  Det är många som idag vill veta hur det såg ut i de stugor som deras anfäder en gång bodde i och ibland vill man också veta var de låg. Men ju enklare husen var desto mindre chans är det idag att finna något om dom i arkiven. På landsarkivet i Lund träffar vi Marcus Broberg som är arkivarie och tar emot många frågor om gamla fastigheter från allmänheten och Göran Kristiansson som är landsarkivarie. - Ja det gäller att hitta en bra ingång och då är det fastighetens beteckning som visar var fastigheten legat någonstans, berättar Göran Kristiansson. Då är det fastighetsböcker och inskrivningshandlingar som finns att tillgå.  Marcus Broberg som ju arbetar med ärenden från allmänheten personer berättar att många utgår från fastighetens nuvarande uppgifter, det vill säga nuvarande fastighetsbeteckning. Men fastighetens beteckning kan ha förändrats under årens lopp när den till exempel slagits samman med andra fastigheter eller avstyckats. Och för att ytterligare komplicera det hela skedde en stor förändring 1908 då man gick från ett gammalt fastighetsbeteckningssystem till det system vi har idag med siffra kolon siffra. Till exempel Berghem 1:2. Göran Kristiansson har plockat fram en ekonomisk karta det vill säga en karta där det finns tydliga indelningar som visar gränserna mellan olika fastigheter. - Här är ett exempel från Lundsgården 10. Här kan man se hur stor fastigheten var och vem som ägde den i början av 1900-talet. Och sen kan man följa fastigheten bakåt till äldre kartmaterial. Göran tar fram en äldre karta som visar ett skifte som gjordes på gården 1779. Kartorna finns på Lantmäteriets webbsida över historiska kartor. (Länk finns längre ner på sidan.) Där kan man få fram skifteskartor, ekonomiska kartor osv. - I beskrivningen till kartan kan man bland annat se vem som bodde där, berättar Göran Kristiansson. När det gäller Skåne finns en Rekognosceringskartan 1812-1820 som gjordes i samband med Napoleonkrigen som visar hur landskapen såg ut innan skiftena.  Hela södra Skåne är karterade och där finns åkermark, skog, kärr, väderkvarnar, broar och så vidare utmärkta.  - Detta är ju för militärt bruk så att man skulle veta hur man skulle ta sig fram.  Rekognosceringskartan finns i Riksarkivets digitala läsesal. (Länk längre ner på sidan.) Vilken är då den vanligaste frågan från allmänheten?  - Många gånger nöjer man sig med att veta vilka som bodde i fastigheten, berättar Marcus Broberg. Och det är lättare att följa vilka som bott på gården än att ta reda på hur det såg ut. Då behöver man kanske gå in i Brandförsäkringsbrev och leta efter äldre ritningar och kartor. - Har man tur och hittar Brandförsäkringsbrev kan man se hur en gård eller ett torp var byggt, men oftast var de tidiga brandförsäkringsbreven utfärdade till de större gårdarna.    Man kan alltså få en ganska bra bild av hur större gårdar var byggda men att finna uppgifter om mindre torp eller backstugor är betydligt svårare och ibland faktiskt omöjligt. Göran Kristiansson tar fram en annan källa som kan vara användbar, nämligen husesyner. Han har plockat fram en husesyn från den 27 maj 1774 över ett överstelöjtnantboställe i Källna socken.    - När det gäller militära hemman och prästgårdar så gjorde man syner på dem med jämna mellanrum. Och här går man igenom varje del av huset och ser vad som finns och vad som är bristfälligt. - Här beskrivs bland annat när huset var byggt och hur lång byggnaden är. Mangården är 21 och tre fjärdedels alnar lång, tio alnar bred och fyra och en halv alnar hög. På stolpar. Det står också hur många väggar det finns, dörr med gångjärn och lås, lergolv som är brädlagt. Man kan alltså få en ganska bra bild av hur större gårdar såg ut. Men att finna uppgifter om mindre torp eller backstugor är betydligt svårare och  ibland faktiskt omöjligt. - Det som finns då är torpkontrakt som upprättades med gårdsägaren och där kan man få beskrivet vad torparen skulle betala osv. Men det finns sällan beskrivet hur torpen såg ut, men soldattorp finns det ritningar på och då var de oftast standardiserade, berättar Göran Kristiansson.  - Det är först i början av 1900-talet, runt 1930-40 som vi kan få en mer ordentlig bild av hur mindre hus eller gårdar såg ut, avslutar Marcus Broberg.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se Sänds även natt mot fredag kl. 03.35, natt mot lördag kl. 01.35 samt på lördag kl. 12.05.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
"Sonett: Mer sånt" av John Ashbery Översättning: Tommy Olofsson, Vasilis Papageorgiou Uppläsning: Emil Almén Diktsamling: "John Ashbery. Dikter", Natur och Kultur 2018 MUSIK Pierre de Bréville: Vokalisetyd EXEKUTÖR Harry White, altsaxofon, Edward Rushton, piano Sänds även kl. 23.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Det pågår en stark trend mot förmänskligande av maten vi ger våra sällskapsdjur. Mattrender som stenåldersdiet, glutenfritt och vegant blir allt vanligare i djurmatshyllan. Men är det bra för djuren? För 160 år sedan lanserades den allra första industriellt tillverkade hundmaten. Sedan dess har branschen växt explosionsartad och omsätter idag mångmiljardbelopp. Den starkaste trenden de senaste åren är mat med högre kötthalt och med högre kvalitet på köttet. Det har fått forskare att oroa sig över att djurmaten alltmer konkurrerar med det som vi människor äter. I slutändan betyder det att klimatavtrycket blir större. Samtidigt pekar forskningen på att en strikt köttdiet inte ger några fördelar för hundar. Med: Markus Langeland, forskare vid SLU på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Kinga Rybinska, hundägare journalist och författare, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Sverige har fått en ny regering och i den en ny kulturminister efter fyra år med Alice Bah Kuhnke - kulturredaktionens Emma Engström kommenterar statsminister Stefan Löfvens val av Amanda Lind. Polska förintelseskildringar har många skiftande uttryck, men i nyare litteratur finns det både judiska spöken och zombies som hemsöker förövarna - varför har den genren uppstått? Inför minnesdagen av förintelsen 27 januari bekantar vi oss med termen "traumatisk surrealism", något som dykt upp i polsk samtidslitteratur - men också i konsten - de senaste tio åren. Här återvänder förintelsens mördade judar som spöken eller som zombies, för att hemsöka de skyldiga. Det är absurda historier med svart humor och popkulturella referenser, där det handlar både om hämnd och rättvisa. Men varför har hemsökelse-temat dykt upp i polsk litteratur och vad spelar den för roll? Och finns det andra sätt att hantera den polska historien? Reportage i P1 Kultur. Nu är teateråret 2019 igång och teaterkritiker Jenny Teleman har varit på Dramaten i Stockholm och sett uppsättningarna "Hålla andan" regisserad av Lena Endre och "Förlovningen" i regi av Ellen Lamm. Är det en bra start på vårsäsongen för teatern i Stockholm?  Och vilka teateruppsättningar runt om i landet kan det vara värt att hålla ett extra öga på? Kulturkorrespondent Naila Saleem är på Litteraturfestival i Sri Lanka, där hon bland annat har träffat den brittisk-pakistanska författaren Kamila Shamsie, vi får en direktrapport därifrån! Dessutom recenserar Lars Hermansson den nya romanen "Högspänning" av Henrik Bromander och så blir det en OBS-essä om den finlandssvenska författaren Gunnar Björling. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Sänds även kl. 18.14.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på? "Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det." skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord? Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter? Språkvetare Henrik Rosenqvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Ester Rytz familj stängs under andra världskriget in i ghettot i polska Lodz. Hon och de syskon som överlever svälten i ghettot sätts sen på godsvagnar - mot förintelselägret Auschwitz. I Svenska berättelsers serie "De sista rösterna från förintelsen" möter du i tre program överlevare som fortfarande kan berätta om sina erfarenheter. Serien är producerad i anknytning till den nationella Minnesdagen för förintelsens offer. Ester Rytz är idag 91 år gammal och bosatt utanför Borås. Producent: Ola Hemström ola.Hemstrom@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
I dagens talkshow: Vi ägnar oss allt mindre åt sex - hur går det att vända? Hade Winston Churchill hanterat Brexit-krisen bättre än dagens politiker? Och så en svårighetsanalys av språket i P1. Ska sex skrivas in i almanackan? Flera internationella studier tyder på att vi ägnar oss mindre och mindre åt sex. Är lösningen att skriva in aktiviteten i almanackan, ja helt enkelt att införa kalendersex? Lotta Löfgren-Mårtensson, professor i hälsa och samhälle, Malmö universitet och Malin Drevstam, sexolog och psykoterapeut, medverkar i dagens program. Hur hade Churchill tacklat Brexit? Idag kommer Storbritanniens premiärminister Theresa May att berätta vad som blir plan B när det gäller Brexit. Under helgen blev Winston Churchills sonson Sir Nicholas Soames, intervjuad i franska Le Figaro. Soames menar att Brexit är ett misstag och han är övertygad om att hans morfar hade fixat Brexit-krisen bättre än dagens politiker. Vad är det som tyder på att Winston Churchill skulle varit bättre än dagens politiker på att hitta en lösning på Brexit-krisen? Thomas Roth, 1:e intendent på Armémuseum i Stockholm, kommer till studion. Så begripligt är språket i P1 Och så fördjupar vi oss i ett lyssnarbrev som menar att ordvalet i P1 är alldeles för komplicerat. Hur mycket går det att förenkla utan att förlora komplexiteten? Språkvetare Patrik Hadenius gästar dagens talkshow. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Statsminister Stefan Löfven (S) läste idag upp regeringsförklaringen. Det finns tydliga avtryck från överenskommelsen med C och L.

Hör socialdemokraten Jennie Nilsson.

Hör Hans Dahlgren (S), ny EU-minister och Annika Strandhäll (S), ny socialförsäkringsminister, tidigare socialminister.

Hör Maria Wetterstrand, tidigare språkrör i Miljöpartiet och riksdagsledamot, Mikael Odenberg, moderat, tidigare försvarsminister Veronica Palm, som suttit i riksdagen för S och också bland annat i partiets verkställande utskott.

Efter misslyckandet med plan A i parlamentet i förra veckan. Hör premiärministern berätta vad som blir nästa steg i brexitprocessen.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Sänds även kl. 22.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Sverige har fått en ny regering och i den en ny kulturminister efter fyra år med Alice Bah Kuhnke - kulturredaktionens Emma Engström kommenterar statsminister Stefan Löfvens val av Amanda Lind. Polska förintelseskildringar har många skiftande uttryck, men i nyare litteratur finns det både judiska spöken och zombies som hemsöker förövarna - varför har den genren uppstått? Inför minnesdagen av förintelsen 27 januari bekantar vi oss med termen "traumatisk surrealism", något som dykt upp i polsk samtidslitteratur - men också i konsten - de senaste tio åren. Här återvänder förintelsens mördade judar som spöken eller som zombies, för att hemsöka de skyldiga. Det är absurda historier med svart humor och popkulturella referenser, där det handlar både om hämnd och rättvisa. Men varför har hemsökelse-temat dykt upp i polsk litteratur och vad spelar den för roll? Och finns det andra sätt att hantera den polska historien? Reportage i P1 Kultur. Nu är teateråret 2019 igång och teaterkritiker Jenny Teleman har varit på Dramaten i Stockholm och sett uppsättningarna "Hålla andan" regisserad av Lena Endre och "Förlovningen" i regi av Ellen Lamm. Är det en bra start på vårsäsongen för teatern i Stockholm?  Och vilka teateruppsättningar runt om i landet kan det vara värt att hålla ett extra öga på? Kulturkorrespondent Naila Saleem är på Litteraturfestival i Sri Lanka, där hon bland annat har träffat den brittisk-pakistanska författaren Kamila Shamsie, vi får en direktrapport därifrån! Dessutom recenserar Lars Hermansson den nya romanen "Högspänning" av Henrik Bromander och så blir det en OBS-essä om den finlandssvenska författaren Gunnar Björling. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Från kl. 13.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i fredags. Sänds även natt mot fredag kl. 03.02.

Anmärkning
Teater, Repris

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ester Rytz familj stängs under andra världskriget in i ghettot i polska Lodz. Hon och de syskon som överlever svälten i ghettot sätts sen på godsvagnar - mot förintelselägret Auschwitz. I Svenska berättelsers serie "De sista rösterna från förintelsen" möter du i tre program överlevare som fortfarande kan berätta om sina erfarenheter. Serien är producerad i anknytning till den nationella Minnesdagen för förintelsens offer. Ester Rytz är idag 91 år gammal och bosatt utanför Borås. Producent: Ola Hemström ola.Hemstrom@sverigesradio.se Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Det pågår en stark trend mot förmänskligande av maten vi ger våra sällskapsdjur. Mattrender som stenåldersdiet, glutenfritt och vegant blir allt vanligare i djurmatshyllan. Men är det bra för djuren? För 160 år sedan lanserades den allra första industriellt tillverkade hundmaten. Sedan dess har branschen växt explosionsartad och omsätter idag mångmiljardbelopp. Den starkaste trenden de senaste åren är mat med högre kötthalt och med högre kvalitet på köttet. Det har fått forskare att oroa sig över att djurmaten alltmer konkurrerar med det som vi människor äter. I slutändan betyder det att klimatavtrycket blir större. Samtidigt pekar forskningen på att en strikt köttdiet inte ger några fördelar för hundar. Med: Markus Langeland, forskare vid SLU på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Kinga Rybinska, hundägare journalist och författare, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se Från kl. 12.09. Sänds även kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Statsminister Stefan Löfven lovade att fler ska få personlig assistans. Vi berättade också att experter vill starta forskning i Sverige om demenssjukdom och Downs syndrom. Vi hade också en nyhet om demens från Storbritannien. Regeringen där vill att demenssjuka får lyssna på musik för att må bättre.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Kriget i Jemen är både svårförståeligt och komplicerat. Vissa lider, andra tjänar på kriget. Hur blev det så här, och finns det något hopp om att kriget skall ta slut någon gång? Krig, svält, sjukdomar och fattigdom, är bilden av Jemen - för vanliga människor. Men ett normalt liv med sjukvård, mat och resurser för de som har pengar och kontakter med klanerna. Kriget i Jemen är både svårförståeligt och komplicerat, och är geografiskt väsenskilt. Vissa lider, andra tjänar på kriget. Hur blev det så här, och finns det något hopp om att kriget skall ta slut någon gång? Vår Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström nystar i denna härva av motsägelser som är Jemen, med hjälp av Johan von Schreeb, från Svenska läkare utan gränser och den Jemen-kunniga journalisten Tanja Holm. Om pengars makt, om grannlånders inblandning, om klaners styre, och om det finns något hopp om hur och när kriget kan ta slut. Från i går.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Valda delar ur morgonens sändning. Från i morse. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
- Bilden av hur man tycker att kärlek bör vara står ibland i vägen för den kärlek som faktiskt är. Patricia Tudor Sandahl föddes i England 1940 och kom till Sverige 1964 där hon blev fil dr i pedagogik, leg psykolog och psykoterapeut. Hon är retreatledare, föredragshållare samt författare till femton böcker på existentiella teman. Under elva år har hon medverkat i Tankar för dagen samt varit Sommarpratare (2000) och Vinterpratare (2011). Att det finns mer att hämta hos oss människor, ett utrymme att växa i, är ett genomgående tema i hennes författarskap. Vi kan bli "lite mer människa" om vi vill det. Vi är aldrig färdiga. Utveckling pågår hela livet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Johan Bengts och Andreas Andersson Idrottsgalan: Med utdelning av Radiosportens Jerringpris  Handboll: VM herrar Huvudrunda Fotboll: FotbollsArena Radiosporten

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin. Stefan Löfven höll sin regeringsförklaring och presenterade sin regering. Vi bjuder på intervjuer, analyser och kommentarer. Theresa May talade inför parlamentet. Terrorrättegången i Stockholm fortsatte idag. Skidskyttestjärnan Hanna Öberg vann Radiosportens Jerringpris. Producent Lasse Boström, programledare Cecilia Bodström.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Från kl. 18.09.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin. Stefan Löfven höll sin regeringsförklaring och presenterade sin regering. Vi bjuder på intervjuer, analyser och kommentarer. Theresa May talade inför parlamentet. Terrorrättegången i Stockholm fortsatte idag. Skidskyttestjärnan Hanna Öberg vann Radiosportens Jerringpris. Producent Lasse Boström, programledare Cecilia Bodström.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Översättning: Tommy Olofsson, Vasilis Papageorgiou Uppläsning: Emil Almén Diktsamling: "John Ashbery. Dikter", Natur och Kultur 2018 MUSIK Pierre de Bréville: Vokalisetyd EXEKUTÖR Harry White, altsaxofon, Edward Rushton, piano Från kl. 12.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Utgivning

År/datum
2019-01-21

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2019-01-21



Kungl. biblioteket