SR, P1 2019-11-24

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Podden som pratar om det inga andra poddar pratar om. Från förra söndagen.

Underhållning, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den kinesiska offensiven mot svenska medier sticker ut internationellt. Men varför sker det just här? Lååånga handläggningstider när allmänheten vill få upprättelse efter journalistiska övertramp. Medierna den 23 november sänds direkt kl 11.03 i P1. Podden släpps efter programmet.  Kinas attacker mot svenska medier sticker ut internationellt Det har blivit vardag för landets redaktioner att kinesiska ambassaden i Stockholm skickar ut aggressiva så kallade "anmärkningar" på svenska journalisters arbete. Det kan handla om kritik mot visst innehåll såväl som regelrätta personangrepp på enskilda journalister. Vad är det egentligen som ligger bakom den här nya metoden från ambassaden? Reportage av Erik Petersson och direktsänt samtal i studion med Karin Olsson, kulturchef på Expressen. Upprättelse efter journalistiska övertramp dröjer  Upprättelse är ett viktigt i ord i dagens medielandskap. För journalistiken har makt att förgöra människors vardag, leverne och relationer. Men vilken chans har då privatpersoner idag att få just upprättelse när landets journalistkår gått över gränsen? 2011 granskade vi på Medierna handläggningstiderna hos Granskningsnämnden som tillsammans med Pressens Opinionsnämnd är de organ som kan fälla anmälda publiceringar. Då 2011, var det avbön och förlåt. Granskningsnämndens handläggning hade dragit ut på tiden och upprättelsen för den enskilda kom alltför sent. Men hur är det då idag? Reportage av Evalisa Wallin och intervju med Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. I veckans Människor och tro ska vi prata om manlig omskärelse - en viktig och fundamental del av religionsfriheten eller ett onödigt ingrepp på barn? Frågan om manlig omskärelse vara eller icke vara brukar dyka upp med jämna mellanrum i den svenska debatten, nu senast i samband med Centerpartiets stämma i år som beslutade att Centerpartiet ska verka för att omskärelse av pojkar som inte sker av medicinska skäl ska förbjudas i Sverige. Manlig omskärelse är i vissa religioner, så som judendom och islam, en självklarhet. Omskärelsen är i dessa religioner en ceremoni som symboliserar förbundet mellan det judiska folket och Gud och är en över 3000 år gammal tradition. För judar ska ceremonin äga rum åtta dagar efter pojkens födsel medans det för muslimer kan ta upp till två år. Borttagandet av förhuden anses även förstärka den judiska identiteten likväl som den muslimska. Idag uppskattas ca 15 % av världens män vara omskurna varav många i USA. I den anglosaxiska världen spred sig omskärelsen under 1800-talet för att förhindra onani, som på den tiden ansågs vara syndig och skadande för hälsan. Idag görs det med hygieniska perspektiv som grund. De vanligaste argumenten mot omskärelse är att ingreppet ofta sker så pass tidigt i livet att de som blir omskurna inte har någon möjlighet att själva fatta något beslut om de vill bli omskurna eller inte och det kan även förekomma medicinska komplikationer. I dagens Människor och tro får vi höra Ute Steyer rabbin i Stora synagogan i Stockholm, Aron Verständig ordförande i Judiska församlingen, Imam Awad Olwan i Fisksätra och Nils Karlsson (mp) och filosof från Lund. I programmet medverkar också Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Julia Baylan Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Det är den 12 februari 1924 och det är konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare efteråt. Rhapsody in Blue hörs för första gången. På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken. Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången. Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom... För oss, nu, känns jazzharmonier i klassisk musik naturliga. Men då var det annorlunda vilket man faktiskt kan höra när Rhapsody in Blue drygt tio år senare arrangerades om för en symfoniorkester. Om vi lyssnar på en av de inspelningar som genom åren varit den mest spelade, där Erich Kunzel leder Cincinnatis symfoniorkester, hör vi att allt blivit rakare, stramare och inte så många glidningar i tempo och frasering. Men då Gershwin och Whiteman själv framför Rhapsody in Blue hör vi redan under den här första minuten hur det drygt två-oktavsstora glissandot, tar ut svängarna mer, hur klarinetten nästan skrattar åt sig själv och sitt läte, hur rytmen helt enkelt har flera och kraftiga jazziga betoningar. Accenterna är tydligare. George Gershwin och Paul Whiteman hörs i inslaget i en inspelning från 1927. Den där speciella, nästan gnäggande inledningen där på 20-talet kom fram under repetitionerna då Whitemans klarinettist Ross Gorman skojade lite och Gershwin hakade på direkt. Gör så där på konserten också, sa han, "waila" så mycket som du kan. Rhapsody in Blue blev en succé direkt. Under de tre första åren mellan 1924 och 1927 hade Whitemans band spelat den 84 gånger och sålt en miljon plattor. Men vägen dit var lite krokig. Gershwin och Whiteman hade faktiskt talat om en jazzkonsert under flera år, men när plötsligt en konkurrent också skulle ha en stor jazzklassisk-konsert där i New York satte arbetet i gång på allvar. Så runt jul, med bara fem veckor kvar, satt Gershwin på ett tåg till Boston och, som han sa, hörde musik i alla stökiga ljud. Rytmerna från stålet, hjulen mot rälsen, och vagnarnas krängande blev till ett musikaliskt kalejdoskop. "Plötsligt såg jag hur jag skulle konstruera allt och en massa idéer som jag redan hade kunde smältas samman och då skildra nationen Amerikas självkänsla och vårt galna storstadstemperament. När jag kom fram till Boston hade jag en struktur på stycket." Gershwin själv talade mycket om just Amerikas själ, men många gånger nämner man Rhapsody in Blue som ett porträtt av New York. Det finns hela fem grundversioner och det som skiljer dem åt är till exempel om det är med jazzorkester eller symfoniorkester. Samtliga versioner finns i flera olika inspelningar - några svårfångade, andra snabbt tillgängliga. Trots klarinetten i början är det ju ändå ett verk för piano och orkester. Namnet Rhapsody in Blue berodde just på att man var tvungen att skriva musiken snabbt. En konsert för piano och orkester skapar förväntningar på ett flersatsigt verk där olika teman jobbar mot och med varandra. Men en rapsodi behöver inte stöpas i en välkänd form. Det ger kompositören möjlighet att leka mera med formen och lägga in fler improvisationer och arbeta mera med starka kontraster. I Rhapsody in Blue finns just en lösare struktur där solopartier snabbt övergår i breda symfoniska delar. Rytmerna är sen en underbar blandning av jazz från alla håll. Kubanskt, charleston, ragtime och sedan sångbara delar som kunde vara både från opera och populära visor. Tio år senare skrev Gershwin operan Porgy and Bess. Där hade blandningen förfinats ytterligare. Vad Rhapsody in Blue har bevisat, bland mycket annat, är att det populära och det seriösa kunde förenas. Och det blev tydligt att konstmusiken kunde hämta inspiration från jazzen och inte bara från folkmusiken som tidigare. Förut hade jazzen och den klassiska musiken i princip bara hälsat på hos varandra och artigt konverserat. Men Gershwins musik gjorde mer än så. Han smälte samman sätten att spela i en enda klang. Konsertrubriken då, den 12 februari 1924, var "Ett experiment inom modern musik". Nu är experimentet en klassiker. Per Feltzin per.feltzin@sverigesradio.se Musiken i inslaget är främst från de två inspelningarna gjorda 1924 och 1927 plus den med Erich Kunzel och Cincinnatis symfoniorkester. Från i fredags. Sänds även i kväll kl. 19.50 samt tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om? Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs. Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och föränderligt? En källa till kraft och gemenskap eller något som begränsar och stänger ute? Eller både och - för är det inte också vårt behov av att kategorisera saker som just det ena eller andra som skapar och upprätthåller identitet? Och tycks inte vårt behov av att göra just detta öka i en tid präglad av tilltagande mångfald och frihet att själv välja vem och vad man vill vara? Filosofiska rummet dissekerar en av samtidens hetaste frågor tillsammans med författarna Helena Granström och Torbjörn Elensky samt filosofen Jonna Bornemark. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Från i söndags.

Kultur, Repris

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Är det socialt accepterat att låta barn sitta med färgkritor än surfplatta? Kanske är det dags att omfamna skärmtiden. Nu har det blivit dags för App och etikett med Emanuel Karlsten och Amelia Adamo. Idag om föräldraskap, egentid och skam. För veckans dilemma handlar om barn och skärmtid. Är det skönt eller skämmigt att ta fram surfplattan för att dämpa spring i benen och avbrutna vuxensamtal? Ställ din fråga till: appochetikett@sverigesradio.se Från i går morse.

Sociala frågor, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturpanelen - Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson - samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Nu är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om hur det kommer sig att humlen vrider sig medurs, varför fiskmåsen pickar så envetet på fönstret och så vad det var för konstigt frasigt "finger" som stack ut från en trädstam i Rågsved - och som började röra sig när man petade på det! Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Mats Ottosson. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturpanelen - Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson - samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Nu är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om hur det kommer sig att humlen vrider sig medurs, varför fiskmåsen pickar så envetet på fönstret och så vad det var för konstigt frasigt "finger" som stack ut från en trädstam i Rågsved - och som började röra sig när man petade på det! Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Mats Ottosson. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Försäkringsbranschen har glada dagar - bara under det senaste året har kunderna betalat in närmare 350 miljarder kronor. Men hur ser konkurrensen ut, och var hamnar pengarna? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Gunnar Loxdal, försäkringsexpert  Pär Ivarsson, tf chef Ekonomiekot Kent Andersson, vd Alivia Karolina Reinholdsson, försäkringsjurist Konsumenternas Försäkringsbyrå Martin Solberger, kvantitativ analytiker Svensk Försäkring Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Astrid Ankarcrona ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.40. Sänds även på måndag kl. 14.30.

Ekonomi, Repris

Tre forskare berättar om sin matrelaterade forskning. Vad får oss att välja eller välja bort hållbart och hälsosamt? Om gymnasieelevers matvanor. Och hur man säljer med hjälp av protein. Nyligen besökte vi Campus Grythyttan och fick inblick i hur man utbildar på universitetsnivå för hotell och restaurang. Campus Grythyttan som är en del av Örebro Universitet. På universitetet inne i själva Örebro sysslar man också mycket med mat. Mat och hälsa heter en tvärvetenskaplig satsning, där forskning och utbildning inom medicin, vård och gastronomi möts. Vi träffar tre forskare: Göran Eriksson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro Universitet. Tillsammans med Ariel Chen har han skrivit en vetenskaplig artikel om hur matproducenter omdefinierar och marknadsför sina produkter och sätter fokus på högt proteininnehåll. Det kunde de studera på förpackningarna. - Väldigt många produkter lyfter idag fram proteininnehållet. Det finns en myt att vi behöver mer protein, säger Göran Eriksson. Proteinmyten kopplar bland annat till vår tids fixering vid träning och utnyttjas friskt i marknadsföringen av produkter. I studien har de utgått från produkternas förpackningar. Carolin Zorell har precis börjat sin forskning på vad som får oss att välja - eller välja bort hållbar och hälsosam mat. Hon studerar t ex vårt beteende på caféer och restauranger och kan se att våra val styrs av hur gruppen gör. - Människor som kommer i grupp väljer likadant, säger Carolin. Om en tar kaffe i engångsmugg - trots att de dricker kaffet på plats - så tar de andra också engångsmugg. I den fortsatta forskningen vill hon se om man med små förändringar i miljön kan göra det hållbara valet lättare. Hon vill också förstå vilka personer det är som får extra stor påverkan och därigenom kan skapa trender. Psykologen Malin Anniko gör tillsammans med Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro Universitet, en studie och gymnasieelevers matvanor. - Huvudfrågan är vad som påverkar ungas matval när det kommer till klimatvänlig och hälsosam mat, säger Malin. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

En låda att lägga undan mobilen i är årets julklapp enligt HUI. Och Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, tycker att det här är en rätt bra idé, som kan hindra oss att ständigt plocka fram telefonen. "Mobilen har under det senaste decenniet gett upphov till den kanske snabbaste beteendeförändringen i människans historia", skriver Handelns utredningsinstitut, HUI, och det håller Sissela Nutley med om. Valet av "årets julklapp" tyder på att vi börjar reflektera kring vårt eget mobilanvändande, säger hon, och menar att lådan kan höja trösklarna mot varenda liten instinkt vi har att plocka upp mobilen. Hon berättar om forskning som visar att vår koncentration kan öka alltmer ju längre ifrån oss vi lägger telefonen. Och vi behöver också pauser där vi inte gör någonting alls, vilket mobilen kommit att förhindra, säger Sissela Nutley. I veckomagasinet möter vi också Anna-Maria som förlorade sitt barn i graviditetsvecka 42, när hon deltog i studien som visar just att risken kan minska om förlossningen sätts igång tidigare. Vi hör om den nya konstgjorda "huden" som kan ge förstärkande känselintryck till virtual reality, om studien som visar att musik är sig kanske överraskande lik över hela jorden, och om hur olika genetiska lösningar kan ge skilda fjärilsarter snarlika färgteckningar. Barn världen över rör sig för lite, och så tar vi en titt på den nya trenden bland elitidrottare att äta vegansk kost. Programledare Lena Nordlund. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Hur mycket av teaterpublikens kommentarer uppfattar en skådespelare på scen? År 1960 var detta en fråga som radio- och TV-mannen och tillika regissören Åke Falck funderade över. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Idag är Barbro Westerholm (L) riksdagens mest årsrika ledamot. För 40 år sedan bestämde hon i rollen som generaldirektör på Socialstyrelsen att homosexualitet skulle strykas ur sjukdomsregistret. I backspegeln har hon insett att det var ögonblicket då hon blev politisk. Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag kl. 00.02.

Aktualiteter

Ordet havsnära håller på att förvandlas från en prishöjande mäklarterm till en belägenhet förenad med livsfara. Nina Asarnoj reflekterar. I Mark Jenkins film "Bait" är försäljningen av det vita stenhuset i hamnen en nödåtgärd. Stenhusets idylliska placering, havsnära, i en liten fiskeby i Cornwall gör det värdefullt på två sätt. För fiskaren Martin är det nära till jobbet. För överklassfamiljen från stan är huset en livsstilsdröm. Föräldrarna och de två tonårsbarnen får möjlighet att stressa ner i den underbart enkla byggnaden, de vitkalkade köksväggarna dekorerar de med fendrar och fiskenät. Och så finns det ett rum med havsutsikt att hyra ut också, vilken bra affär! Men havsnära är en mäklarterm med mer än ett pris. Att bo havsnära kan vara livshotande för alla även om det är de bräckligaste skjulen och de enklaste byggnaderna som sveps med först, vid svåra oväder. Men som vi sett i nyhetsrapporteringen från Venedig så tar det salta havsvattnet ingen särskild hänsyn ens till arkitekturens storverk. Världsarvslistan kan aldrig argumentera med ett stigande hav. Slammet letar sig in längs människornas gränder, hela vägen fram till Markusplatsen. Läget är havsnära. Människan är fortfarande relativt maktlös inför vädrets nycker. Dammar brister, fördämningar krossas, de dyra och sinnrika vallar som har konstruerats vid inloppet till Venedig, de har redan rostat, trots att bygget inte ens är riktigt klart. I marinbiologen och författaren Rachel Carsons bok "Havet" skriver hon om vindarna och vattnet och bergen under ytan som om hon vore Gud själv. I boken är världen ursprunglig och underbar och full av underverk. Den är skriven 1951 och det är en oskuldens tid, även om stormar och tsunamis skördade liv redan då. I "Havet" skriver hon om ytvattnets artrikedom, om födelsen av nya öar, om strömmarna som korsar jordens hav. Som om jorden vore en begriplig helhet. Men Rachel Carson skriver också om öar som försvunnit i djupet och där yrkesfiskarna får underliga skelettdelar och stenåldersverktyg i sina nät, när de trålar på platser där människor tidigare har strövat. "The Alliance of Small Island States" är en sammanslutning av 39 ö-nationer, bland annat Antigua, som är författaren Jamaica Kincaids födelseö. De har gått samman för att få världen att inse att de är utrotningshotade. För det kanske är dags att stryka ordet "havsnära" ur mäklarspråkets säljprosa. Tiden kanske till och med är ute för det maritima östkustsmodet. För den vitklädda stadsfamiljen i Mark Jenkins film "Bait" överlever bara om fiskaren vid Cornwalls kust låter dem stiga på hans silverfjällstäckta skuta när havet stiger. Nina Asarnoj nina.asarnoj@sr.se Filmen "Bait" av Mark Jenkin visades på Stockholms filmfestival 2019. Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak, panelen och Public Service. Timme 1: * Val i Hongkong * Vad ligger bakom Kinas diplomatiska strategi? * SD och svårigheten att locka kvinnor * Kulturrevolution i Irak * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Politiker som sover med fienden * Public Service * Iranprotester utan insyn * Franska terrorkvinnor och rättvisan * Juridikens roll i #metoo * Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Cecilia Bodström Producent: Maggie Strömberg Tekniker: Astrid Ankarcrona Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak, panelen och Public Service. Timme 1: * Val i Hongkong * Vad ligger bakom Kinas diplomatiska strategi? * SD och svårigheten att locka kvinnor * Kulturrevolution i Irak * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Politiker som sover med fienden * Public Service * Iranprotester utan insyn * Franska terrorkvinnor och rättvisan * Juridikens roll i #metoo * Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Cecilia Bodström Producent: Maggie Strömberg Tekniker: Astrid Ankarcrona Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bönen Vår Fader hör till det mest centrala inom kristenheten världen över. Den gestaltas i nyskriven musik av Dan Alkenäs och i ord av prästen Leif Adolfsson från Skogslyckans kyrka i Växjö. Gudstjänsten är en återutsändning från 2018. Bön är ett sätt att leva i kontakt med livets djupa och livgivande källor. Bönen förbinder oss med Gud, omvärlden, varandra och vårt eget inre. Genom bön blir vi närvarande i livets mittpunkt medan vi står i ett ständigt samtal med den som möter oss i bönen. Idag på domsöndagen blir detta förtroliga samtal väldigt angeläget när vi stannar upp inför livets allvar och vad vi gör av våra liv. Leif Adolfsson  Det talade innehållet av prästen Leif Adolfsson kan du lyssna på separat eller ladda ned. Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss idag det bröd vi behöver. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda. Ditt är riket, din är makten och äran, i evighet. För något år samlade man i Växjö stift in allmänhetens tankar och reflektioner kring de olika stroferna i bönen Vår Fader. Dessa tankar blev sedan underlag till nyskriven musik och text av Dan Alkenäs och det hela knyts ihop av prästen Leif Adolfsson i denna gudstjänst.   Två av dessa röster lyder: Ibland tänker vi för mycket med hjärnan och för lite med hjärtat. Nu släpper jag kontrollen ett tag, för Gud vet vad som är bäst. Jag slappnar av i tillit och vågar lita till att det sker som är bäst. Vi lever i en värld där vår egen vilja är lag och säljbar vara. Valfrihet, valfrihet till förbannelse. Och alla dessa val gör oss inte fria, de binder oss istället, fångar oss och fråntar oss rätten att sörja över att det inte blev bra, för det blev ju som vi själva hade valt. Låt din vilja ske är därför en bön av befrielse. Ja ungefär som att överlåta pensionsvalet till någon som kan systemet och vill mitt bästa, inte roffa åt sig så mycket som möjligt för egen del. Anonyma röster om "Låt din vilja ske" Medverkande Leif Adolfsson, präst Dan Alkenäs, piano, sång, kompositör Hanna Wåhlin, flöjt Kören Gospel on Cue Solister och textläsning:  Sara Wåhlin, Fredrik Johansson, Jonas Nilsson, Madeleine Prag Lundén, Emelie Forsell, Hanna Wåhlin Musik av Dan Alkenäs Förlåt oss våra skulder Vår Fader Vår Fader/Du som är I himlen Låt ditt namn bli helgat Låt ditt rike komma Låt din vilja ske På jorden såsom i himlen Det bröd vi behöver Förlåt oss våra skulder Liksom vi har förlåtit Utsätt oss inte för prövning Rädda oss från det onda Ditt är riket i evighet Förlåt oss våra skulder Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Klimatkrisen kan leda till matbrist. Samtidigt visar forskare att genteknik kan skapa tåligare grödor. Men det finns motstånd - trots att vetenskapen säger att GMO inte är farligare än annan mat. Vi talar med potatisodlaren Mattias Laitamaa. Han fick sin odling utanför Haparanda barrikaderad av Greenpeace, som förklarar varför man är emot genmodifierade organismer, GMO. Professorn Stefan Jansson visar runt i "GMO-zonen" på Umeå universitet och redogör för omfattande forskning om hur säkert det är med GMO. I Kristianstad träffar vi Hans Berggren, VD för en stärkelsefabrik, som har en genediterad potatis, som på grund av en omtvistad EU-dom blivit hopplös på marknaden. Ett program av Joseph Knevel & Bo Torbjörn Ek. Kontakta redaktionen på kampenom@sverigesradio.se Från i torsdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ordet havsnära håller på att förvandlas från en prishöjande mäklarterm till en belägenhet förenad med livsfara. Nina Asarnoj reflekterar. I Mark Jenkins film "Bait" är försäljningen av det vita stenhuset i hamnen en nödåtgärd. Stenhusets idylliska placering, havsnära, i en liten fiskeby i Cornwall gör det värdefullt på två sätt. För fiskaren Martin är det nära till jobbet. För överklassfamiljen från stan är huset en livsstilsdröm. Föräldrarna och de två tonårsbarnen får möjlighet att stressa ner i den underbart enkla byggnaden, de vitkalkade köksväggarna dekorerar de med fendrar och fiskenät. Och så finns det ett rum med havsutsikt att hyra ut också, vilken bra affär! Men havsnära är en mäklarterm med mer än ett pris. Att bo havsnära kan vara livshotande för alla även om det är de bräckligaste skjulen och de enklaste byggnaderna som sveps med först, vid svåra oväder. Men som vi sett i nyhetsrapporteringen från Venedig så tar det salta havsvattnet ingen särskild hänsyn ens till arkitekturens storverk. Världsarvslistan kan aldrig argumentera med ett stigande hav. Slammet letar sig in längs människornas gränder, hela vägen fram till Markusplatsen. Läget är havsnära. Människan är fortfarande relativt maktlös inför vädrets nycker. Dammar brister, fördämningar krossas, de dyra och sinnrika vallar som har konstruerats vid inloppet till Venedig, de har redan rostat, trots att bygget inte ens är riktigt klart. I marinbiologen och författaren Rachel Carsons bok "Havet" skriver hon om vindarna och vattnet och bergen under ytan som om hon vore Gud själv. I boken är världen ursprunglig och underbar och full av underverk. Den är skriven 1951 och det är en oskuldens tid, även om stormar och tsunamis skördade liv redan då. I "Havet" skriver hon om ytvattnets artrikedom, om födelsen av nya öar, om strömmarna som korsar jordens hav. Som om jorden vore en begriplig helhet. Men Rachel Carson skriver också om öar som försvunnit i djupet och där yrkesfiskarna får underliga skelettdelar och stenåldersverktyg i sina nät, när de trålar på platser där människor tidigare har strövat. "The Alliance of Small Island States" är en sammanslutning av 39 ö-nationer, bland annat Antigua, som är författaren Jamaica Kincaids födelseö. De har gått samman för att få världen att inse att de är utrotningshotade. För det kanske är dags att stryka ordet "havsnära" ur mäklarspråkets säljprosa. Tiden kanske till och med är ute för det maritima östkustsmodet. För den vitklädda stadsfamiljen i Mark Jenkins film "Bait" överlever bara om fiskaren vid Cornwalls kust låter dem stiga på hans silverfjällstäckta skuta när havet stiger. Nina Asarnoj nina.asarnoj@sr.se Filmen "Bait" av Mark Jenkin visades på Stockholms filmfestival 2019. Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. För sex år sedan uppdagades att de hälsofarliga kemikalierna PFAS hade spridits till dricksvattnet i Kallinge. Orsaken var ett brandsläckningsskum som använts vid Försvarets flygflottilj. Skummet hade använts i decennier. Varför tog det så lång tid innan föroreningarna hittades? Kaliber kan visa att varningssignalerna hade funnits i flera år. Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Med rymden som främsta inspirationskälla drömde Larry LeGaspi om andra planeter och galaxer. Scenkläderna i silver och svart som han skapade åt rockgruppen Kiss är kanske hans mest kända. När Larry LeGaspi dog 2001, i sviterna av AIDS, hade han sen länge lagt designandet på hyllan. Han hade sannolikt blivit helt bortglömd om det inte vore för att modeskaparen Rock Owens bestämt sig för att så inte skulle bli fallet. Owens var ett stort fan av Larry LeGaspi och letade efter mer fakta om honom, men på nätet fanns nästan inget att hitta. Istället blev det genom LeGaspis syster och fru som Owens lyckades närma sig sin idol. Larry LeGaspi föddes 1950 i New Jersey. Men i hans anteckningar framkom det att han haft en svår barndom, fylld med sexuella övergrepp utförda av sin styvfar. Verklighetsflykten blev in i fantasier om rymden. Han flyttade tidigt hemifrån, till New York och öppnade 1972 en butik som lyckades locka till sig artister som Divine och Grace Jones. När den amerikanska tidskriften US 1980 gjorde ett reportage om Larry LeGaspi och hans utomjordiska design löd rubriken "His space age fashion is out of this world".  Larry LeGaspi kom att uppmärksammas för sina rymd-futuristiska scenkläder inte bara till Kiss, utan även grupper som LaBelle och artisten George Clinton. Hans design av vanliga kläder fick däremot nästan ingen fokus, men det till trots kom han att inspirera nästa generations modeskapare. Såsom Rick Owens som genom det material han fick ta del av kunde skriva boken LeGaspi och därmed också försäkra sig om att kreatörens livsverk inte glöms bort. I veckans Stil tittar vi närmare på en svensk discotrio som slog igenom just i silvriga scenkläder. Kayo Shekoni berättar om resan Afro-Dite gjorde i Melodifestivalen 2002 och hur de kom att bli de första svarta artisterna att vinna tävlingen. Dessutom bidrog de mer eller mindre ofrivilligt till att etablera skandalordet "Nakenchock". Vi träffar också mångsysslaren Elle Kunnos de Voss som har jobbat med allt ifrån inredning till musikvideos. Larry LeGaspi är en av hennes många inspirationskällor. På omslaget till Rick Owens bok om Larry LeGaspi syns ett fotografi av en kvinna med svart hår, svarta läppar, svartsminkade ögonlock och kraftigt markerade ögonbryn som ger henne ett lätt bistert ansiktsuttryck. Kvinnan heter Kembra Pfahler och är rockmusiker och performancekonstnär. Vi ringer upp henne och lär känna henne lite bättre. Veckans gäst är Alex Bergdahl, en av Sveriges främsta Kiss-experter. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fyra hemlösa kvinnor får tillfälligt tak över huvudet. Malin som är 21 år och går på heroin, Anita som nyss vräkts med sin son från lägenheten och överlevarna Agneta och Jelena som sover på gatan. I Stockholms stad lever 2439 personer i hemlöshet enligt siffror från förra året. Kartläggningen görs vartannat år och sen den senaste räkningen har andelen kvinnor utan bostad ökat något. En tredjedel av dom hemlösa är kvinnor och många lever i extrem utsatthet. I en P1 Dokumentär av Bengt Bok följer vi fyra av kvinnornas kamp för att överleva dagen. Alla fyra rör sig runt en och samma plats där dom hittat tillfälligt tak över huvudet, Stadsmissionens härbärge Bostället. Reporter: Bengt Bok Producent: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Nima Shams En P1 Dokumentär från 2019. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal. 1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium. Denna gren av lingvistiken är därför ung - först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan. På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk? Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den kinesiska offensiven mot svenska medier sticker ut internationellt. Men varför sker det just här? Lååånga handläggningstider när allmänheten vill få upprättelse efter journalistiska övertramp. Medierna den 23 november sänds direkt kl 11.03 i P1. Podden släpps efter programmet.  Kinas attacker mot svenska medier sticker ut internationellt Det har blivit vardag för landets redaktioner att kinesiska ambassaden i Stockholm skickar ut aggressiva så kallade "anmärkningar" på svenska journalisters arbete. Det kan handla om kritik mot visst innehåll såväl som regelrätta personangrepp på enskilda journalister. Vad är det egentligen som ligger bakom den här nya metoden från ambassaden? Reportage av Erik Petersson och direktsänt samtal i studion med Karin Olsson, kulturchef på Expressen. Upprättelse efter journalistiska övertramp dröjer  Upprättelse är ett viktigt i ord i dagens medielandskap. För journalistiken har makt att förgöra människors vardag, leverne och relationer. Men vilken chans har då privatpersoner idag att få just upprättelse när landets journalistkår gått över gränsen? 2011 granskade vi på Medierna handläggningstiderna hos Granskningsnämnden som tillsammans med Pressens Opinionsnämnd är de organ som kan fälla anmälda publiceringar. Då 2011, var det avbön och förlåt. Granskningsnämndens handläggning hade dragit ut på tiden och upprättelsen för den enskilda kom alltför sent. Men hur är det då idag? Reportage av Evalisa Wallin och intervju med Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Sänds även kl. 02.35.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Idag är Barbro Westerholm (L) riksdagens mest årsrika ledamot. För 40 år sedan bestämde hon i rollen som generaldirektör på Socialstyrelsen att homosexualitet skulle strykas ur sjukdomsregistret. I backspegeln har hon insett att det var ögonblicket då hon blev politisk. Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

Det är den 12 februari 1924 och det är konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien, säger en besökare efteråt. Rhapsody in Blue hörs för första gången. På konserten är det knökfullt och på plats finns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - vissa tycker sig se Stravinskij i publiken. Konserten heter An experiment in Modern Music. Det är en lång och omfattande konsert - och efter 33 nummer, när alla är som tröttast, med en ventilation som är trasig och musik som låtit rätt enahanda, sätter sig den 26-årige sångskrivaren och musikalkompositören George Gershwin vid pianot. Han ska spela det näst sista stycket på programmet. Bandledaren Paul Whiteman höjer taktpinnen - Palais Royale Orchestra är beredda. Rhapsody in Blue hörs för första gången. Den här dagen, för runt ett sekel sedan, klev jazzen definitivt in på den klassiska musikens område. Eller om det var tvärtom... För oss, nu, känns jazzharmonier i klassisk musik naturliga. Men då var det annorlunda vilket man faktiskt kan höra när Rhapsody in Blue drygt tio år senare arrangerades om för en symfoniorkester. Om vi lyssnar på en av de inspelningar som genom åren varit den mest spelade, där Erich Kunzel leder Cincinnatis symfoniorkester, hör vi att allt blivit rakare, stramare och inte så många glidningar i tempo och frasering. Men då Gershwin och Whiteman själv framför Rhapsody in Blue hör vi redan under den här första minuten hur det drygt två-oktavsstora glissandot, tar ut svängarna mer, hur klarinetten nästan skrattar åt sig själv och sitt läte, hur rytmen helt enkelt har flera och kraftiga jazziga betoningar. Accenterna är tydligare. George Gershwin och Paul Whiteman hörs i inslaget i en inspelning från 1927. Den där speciella, nästan gnäggande inledningen där på 20-talet kom fram under repetitionerna då Whitemans klarinettist Ross Gorman skojade lite och Gershwin hakade på direkt. Gör så där på konserten också, sa han, "waila" så mycket som du kan. Rhapsody in Blue blev en succé direkt. Under de tre första åren mellan 1924 och 1927 hade Whitemans band spelat den 84 gånger och sålt en miljon plattor. Men vägen dit var lite krokig. Gershwin och Whiteman hade faktiskt talat om en jazzkonsert under flera år, men när plötsligt en konkurrent också skulle ha en stor jazzklassisk-konsert där i New York satte arbetet i gång på allvar. Så runt jul, med bara fem veckor kvar, satt Gershwin på ett tåg till Boston och, som han sa, hörde musik i alla stökiga ljud. Rytmerna från stålet, hjulen mot rälsen, och vagnarnas krängande blev till ett musikaliskt kalejdoskop. "Plötsligt såg jag hur jag skulle konstruera allt och en massa idéer som jag redan hade kunde smältas samman och då skildra nationen Amerikas självkänsla och vårt galna storstadstemperament. När jag kom fram till Boston hade jag en struktur på stycket." Gershwin själv talade mycket om just Amerikas själ, men många gånger nämner man Rhapsody in Blue som ett porträtt av New York. Det finns hela fem grundversioner och det som skiljer dem åt är till exempel om det är med jazzorkester eller symfoniorkester. Samtliga versioner finns i flera olika inspelningar - några svårfångade, andra snabbt tillgängliga. Trots klarinetten i början är det ju ändå ett verk för piano och orkester. Namnet Rhapsody in Blue berodde just på att man var tvungen att skriva musiken snabbt. En konsert för piano och orkester skapar förväntningar på ett flersatsigt verk där olika teman jobbar mot och med varandra. Men en rapsodi behöver inte stöpas i en välkänd form. Det ger kompositören möjlighet att leka mera med formen och lägga in fler improvisationer och arbeta mera med starka kontraster. I Rhapsody in Blue finns just en lösare struktur där solopartier snabbt övergår i breda symfoniska delar. Rytmerna är sen en underbar blandning av jazz från alla håll. Kubanskt, charleston, ragtime och sedan sångbara delar som kunde vara både från opera och populära visor. Tio år senare skrev Gershwin operan Porgy and Bess. Där hade blandningen förfinats ytterligare. Vad Rhapsody in Blue har bevisat, bland mycket annat, är att det populära och det seriösa kunde förenas. Och det blev tydligt att konstmusiken kunde hämta inspiration från jazzen och inte bara från folkmusiken som tidigare. Förut hade jazzen och den klassiska musiken i princip bara hälsat på hos varandra och artigt konverserat. Men Gershwins musik gjorde mer än så. Han smälte samman sätten att spela i en enda klang. Konsertrubriken då, den 12 februari 1924, var "Ett experiment inom modern musik". Nu är experimentet en klassiker. Per Feltzin per.feltzin@sverigesradio.se Musiken i inslaget är främst från de två inspelningarna gjorda 1924 och 1927 plus den med Erich Kunzel och Cincinnatis symfoniorkester. Från i fredags. Sänds även tisdag kl. 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Podden som pratar om det inga andra poddar pratar om. Sänds även natt mot söndag kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Då och då kommer i världen en bok som får ett liv efter recensioner och författarpresentationer. Fredrik Wadström vandrar i spåren efter en modern klassiker: Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj "När jag undrar varthän jag ska gå, kan jag sätta mig en stund och bläddra i den här boken" Lundströms Bokradio gör den här veckan en djupdykning i en modern klassiker: Nobelprisbelönade Svetlana Aleksijevitjs bok Bön för Tjernobyl. Vi hör röster om boken och den dramatiska nutidsberättelse som den kretsar kring. Från Sverige medverkar författarna Cilla Naumann och Maja Hagerman och kulturjournalisten Gunnar Bergdahl. Ett program av Fredrik Wadström. Programledare: Marie Lundström Reporter: Fredrik Wadström Producent: Thella Johnson Böcker som tas upp i programmet: Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj Från i går morse. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak, panelen och Public Service. Timme 1: * Val i Hongkong * Vad ligger bakom Kinas diplomatiska strategi? * SD och svårigheten att locka kvinnor * Kulturrevolution i Irak * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Politiker som sover med fienden * Public Service * Iranprotester utan insyn * Franska terrorkvinnor och rättvisan * Juridikens roll i #metoo * Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Cecilia Bodström Producent: Maggie Strömberg Tekniker: Astrid Ankarcrona Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak, panelen och Public Service. Timme 1: * Val i Hongkong * Vad ligger bakom Kinas diplomatiska strategi? * SD och svårigheten att locka kvinnor * Kulturrevolution i Irak * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Timme 2: * Politiker som sover med fienden * Public Service * Iranprotester utan insyn * Franska terrorkvinnor och rättvisan * Juridikens roll i #metoo * Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Cecilia Bodström Producent: Maggie Strömberg Tekniker: Astrid Ankarcrona Från i morse.

Aktualiteter, Repris