SR, P1 2020-02-02

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från förra söndagen.

Underhållning, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

SR:s vd Cilla Benkö får kungens medalj. Men mottagandet får kritik. Medielogik och coronaviruset. Vad lärde sig medierna av fågelinfluensan? Draken film fick miljoner och gav sig in i streamingkriget. SR:s vd tar emot kungens medalj - men är det helt oproblematiskt? Sveriges radios vd Cilla Benkö får medalj. I ett pressmeddelande skriver public servicebolaget att vd tilldelas Hans majestät konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, det här för "framstående insatser inom svenskt mediaväsende". Samtidigt är ju oberoende det honnörsord  public service representanter gång på gång lyfter fram för att försvara sin särställning på den svenska mediemarknaden. Hur går det här ihop? Reporter: Erik Petersson Coronavirusets sprider sig. Befogad eller överdriven alarmism i medier? Coronavirusets framfart har förstås dominerat nyheterna i veckan. Världshälsoorganisationen, WHO utlyste internationellt hälsonödläge i torsdags kväll. Kina isoleras nu allt mer och EU evakuerar sina medborgare från Hubei-provinsen. I ett sådant här akut läge har medier förstås en  viktig uppgift att rapportera och informera. Men när ett hot om pandemi korsas med medielogik och mediers rubrik- och flashmaskineri finns också en uppenbar risk för överdriven alarmism. Så var går gränsen mellan befogad rapportering och sensationslysten alarmism? Och hur har det sett ut nu i veckan?  Reporter: Tonchi Percan Draken Film fick miljoner och kastade sig ut i streamingkriget - men vad hände sen? En allt större del av dom svenska hushållens medieutgifter läggs på digitala streamingtjänster för film, TV och video. Utbudet ökar ständigt. Göteborgs Filmfestivals Draken film lanserades med stora visioner om att bli en nordisk medieplattform för dokumentärer och kvalitetsfilm, med tiotusentals betalande prenumeranter. Med hjälp av EU-bidrag drog man igång för sex år sedan. Men i samma veva bröt det stora streamingkriget ut och i den stenhårda konkurrensen blev ingenting som man hoppats. Reporter Terje Carlsson har granskat projektet och försökt reda ut hur det gick till när skattebetalarna blev en del av streamingkriget. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Vad lockar människor att konvertera till islam? Andreas, Therese och Barbro berättar om sina livsval och omgivningens reaktioner när de blev muslimer. Tre konvertiter - tre berättelser om att bli förälskad i islam. Hur har beslutet förändrat identiteten och hur har det påverkat relationen till familj och vänner?  - Min pappa reagerade väldigt hårt. Och nu börjar han bli gammal. Vi har inte så mycket tid att försonas, säger Barbro eller Umm Ayman som hon också kallas idag. Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, ger ett historiskt perspektiv på svenskar som konverterat till islam- från vikingarna i sultanens tjänst till Björn Ismael Eriksson som startade den första källarmoskén i Stockholms förorten Kärrtorp.  Programledare och producent: Åsa Furuhagen Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Hon är en av de mest utskällda barnboksfigurerna i Sverige. Anklagad för att vara äckligt god, generande präktig och löjligt snäll. Varför är Kulla-Gulla som hon är? Jenny Teleman har svaret. "Jag har så länge bett om ursäkt för Kulla-Gulla" Så sa Martha Sandwall-Bergström i en tidningsintervju när kritikerna varit extra elaka. "Men jag ville att sådana människor skulle finnas. Flickorna skulle läsa om henne och bli som hon. Sen skulle jag lämna min stackars flicka till dem. Det var år fulla av gråt för mig och min skadade dotter. Och Kulla-Gulla var en tröst åt mig själv." Böckerna om Kulla-Gulla gavs ursprungligen ut mellan 1945 och 1951 och var flickböcker som avskyddes av kritikerna men älskades av läsarna. En saga på rullande småländska om statarliv och godsherre-mentalitet, hunger, solidaritet, kärlek och hat som omvärderats från "sentimentalt dravel" till "Vilhelm Moberg för barnen". Från i fredags. Sänds även i kväll kl. 19.50 samt tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn? Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan - vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt? Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus? Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering? Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Från i söndags.

Kultur, Repris

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i torsdags.

Lättlyssnat, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgon möter val, spetsbergsgrisslor och isbjörn vid den arktiska ögruppen Svalbard, där klimatförändringarna går dubbelt så snabbt som på många andra håll i världen. Programledare: Mats Ottosson En stor del av morgonen ägnar vi åt vårt närmaste högarktiska område - ögruppen Svalbard. Här går klimatförändringarna dubbelt så snabbt som på många andra håll i världen. Det påverkar förstås djurlivet, som isbjörnen som får svårare att jaga säl när isen försvinner. Vi besöker Svalbard med de ekologiska glasögonen på. Hur kan det vara ett så myllrande djurliv här, i en öken av is? Och hur förändras ekosystemet i takt med klimatförändringarna? Vi får möta bland annat isbjörn, valross och fjällräv - och spetsbergsgrissleungar som hoppar från fågelberg. Och nu när valjakten upphört ökar glädjande nog flera valarter, bland annat vitval, blåval och till och med grönlandsval. Grönlandsvalen utrotades praktiskt taget av valjakt redan på 1600-talet vid Svalbard. Nu dyker den upp igen, men hur framtiden ser ut är ovisst när havsisarna minskar. Naturmorgons Thomas Öberg besökte Svalbard i somras och tillsammans med programledare Mats Ottosson tar han oss med till midnattssolens och isbjörnens rike. Vi startar programmet med vinterfåglar på hemmaplan. Det är nämligen fågelräknarhelg - Birdlife Sveriges årliga evenemang Vinterfåglar inpå knuten som uppmanar alla att räkna och rapportera in fåglarna hemmavid. I programmet möter vi flera riktigt nära fåglar och får följa med Kjell och Anna-Stina Wallin på vinterfågelskådning utanför Gävle. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgon möter val, spetsbergsgrisslor och isbjörn vid den arktiska ögruppen Svalbard, där klimatförändringarna går dubbelt så snabbt som på många andra håll i världen. Programledare: Mats Ottosson En stor del av morgonen ägnar vi åt vårt närmaste högarktiska område - ögruppen Svalbard. Här går klimatförändringarna dubbelt så snabbt som på många andra håll i världen. Det påverkar förstås djurlivet, som isbjörnen som får svårare att jaga säl när isen försvinner. Vi besöker Svalbard med de ekologiska glasögonen på. Hur kan det vara ett så myllrande djurliv här, i en öken av is? Och hur förändras ekosystemet i takt med klimatförändringarna? Vi får möta bland annat isbjörn, valross och fjällräv - och spetsbergsgrissleungar som hoppar från fågelberg. Och nu när valjakten upphört ökar glädjande nog flera valarter, bland annat vitval, blåval och till och med grönlandsval. Grönlandsvalen utrotades praktiskt taget av valjakt redan på 1600-talet vid Svalbard. Nu dyker den upp igen, men hur framtiden ser ut är ovisst när havsisarna minskar. Naturmorgons Thomas Öberg besökte Svalbard i somras och tillsammans med programledare Mats Ottosson tar han oss med till midnattssolens och isbjörnens rike. Vi startar programmet med vinterfåglar på hemmaplan. Det är nämligen fågelräknarhelg - Birdlife Sveriges årliga evenemang Vinterfåglar inpå knuten som uppmanar alla att räkna och rapportera in fåglarna hemmavid. I programmet möter vi flera riktigt nära fåglar och får följa med Kjell och Anna-Stina Wallin på vinterfågelskådning utanför Gävle. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vanliga kunder hamnar i kläm när bankerna jagar penningtvättare. Bankerna nekar amorteringar och säger upp konton. Satsningarna mot penningtvätt kostar storbankerna miljarder - men jobbar de på rätt sätt? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Martin Nordh, vd Acuminor Fredrik Nordquist, bitr chef Konsumenternas bank- och finansbyrå Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Johan Torgeby, vd SEB Helena Helmersson, vd H&M Martin Forssmed Ulmhage, chef för affärssupport på Icabanken Åsa Thalén, chef operativa risker Finansinspektionen Li Hammar, utredare Brottsförebyggande rådet BRÅ Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot Tekniker: Fabian Begnert Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från kl. 11.40. Sänds även på måndag kl. 14.30.

Ekonomi, Repris

Fejkkött. Vegetariska produkter som försöker efterlikna kött. Hur görs det? Hur säljer det? Hur smakar det - vi provsmakar snabbmatsburgare. I kött- och hamburgerälskande USA pågår jakten på den perfekta vegoburgaren. Beyond Meat och Impossible foods är bolagen längst fram i rampljuset, kända för sina vegetariska burgare Beyond burger och Impossible burger. Beyond och Impossible lockar till sig riskkapitalister och rika kändisar. Bill Gates har intressen i både Impossible och Beyond. Google har pengar i Impossible och Leonardo DiCaprio och Snoop Dogg har satsat på Beyond. När Beyond Meat i maj 2019 introducerades på börsen gick aktien bättre på introduktionen än någon annan aktie på nästan tjugo år. Beyond Meat gick bäst av alla aktier i USA under 2019. I Sverige säljs Beyond Burger på Coop. Impossible burger får däremot inte säljas i EU, eftersom de innehåller genmodifierad jäst. Också i Sverige har det utvecklats och lanserats många produkter de senaste åren. Oftast är det soja som är basen. Importerad soja. En produkt som slagit stort i Sverige är Anamma Formbar färs. Det är en sojafärs på importerad soja där man tillsatt stabiliserings- och konsistensmedlet metylcellulosa, också kallat E461, och då går det att krama köttbullar. Anamma görs av norska Orkla. Vi besöker vegofabriken i Eslöv i Skåne och träffar bl a produktutvecklarna Carl-Johan Frelander och Karolina Håkansson. - Vegoköttet är ett skifte och inte en trend, säger Tobias Rydergren, presschef på Coop. Produkterna ökar stort och då ökar också intresset från producenterna. Meny provsmakar veganska burgare från Max, McDonalds och Burger King. Och pratar med Martin Nordin, som för några år sedan kom med kokboken Gröna burgare, där målet inte var att efterlikna köttet. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet. Vi har träffat forskaren bakom Project Nim, Herbert Terrace, som inledde ett psykologiexperiment om språkinlärning hos schimpanser 1973 och som skapat rubriker sedan dess. Som en retfull markering till tidens ledande lingvist, Noam Chomsky, döpte han apungen till Nim Chimpsky. Chomsky var övertygad om att språk är unikt mänskligt men Herbert Terrace var ganska säker på att han skulle lyckas motbevisa honom. Själv har han inte kunnat sluta tänka på försöket och har nu teorier om varför allt gick fel, och har precis skrivit en bok om det. Idag är han övertygad om att inga apor kan lära sig språk. Andra forskare vi pratat med är inte lika säkra. Lena Nordlund Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han väckte ont blod på 70- och 80-talen när han uppmuntrade till - och tjänade storkovan på - skatteplanering och premieobligationer. Idag skänker han sina pengar till välgörenhet. Har Roger Akelius fått dåligt samvete på äldre dar? Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag kl. 00.02.

Aktualiteter

Varje vecka låter vi en av kulturredaktionens medarbetare välja ett ord i tiden - ett ord som kanske säger något extra om hur vi har det just nu. Och denna vecka så har Gunnar Bolin valt det kanske självklara: Virus. Ett virus sprids över världen och vi matas med de lugnande orden: Det finns ingen anledning till oro.  Men varje dag kan vi också läsa klickbetesrubriker av typen: Så skyddar du dig. Forskarskräcken- ny supersmitta. Corona heter det nya viruset. Vi säger inte kronviruset, trots att det är själva formen på viruspartikeln eller virionet som har form av en krona. Jag sov mig igenom såväl kemi som naturvetenskapslektionerna på gymnasiet men jag har nu läst mig till att virionet med lite god vilja kan liknas vid en krona. Eller som det står: Det har en kant av stora svällande utskott på ytan som skapar bilden av en kungakrona eller solstrålar. Är det nån mer än jag som får skräckfilmsvibbar?  När Steven Soderbergh gjorde sin film "Contagion" om en världsomspännande pandemi som slog ut hela samhällen minns jag inte om det var något coronavirus det handlade om. Men jag minns den skickligt iscensatta skräcken när alla samhällsmedborgare plötsligt var sig själva närmast och när solidariteten åts upp allt snabbare i takt med att dödssiffrorna steg. Jag läser vidare om coronaviruset och stöter på en mening jag inte förstår: Den senaste gemensamma genetiska anfadern för alla coronavirus, har daterats till cirka 8000 f.Kr. Jo, jag förstår väl den rent språkliga innebörden, men vad innebär det? Och till vilket arkiv går man för att lyckas att forska fram coronavirusets genetiska anfader? Jag läser mer kommer in på en länk om spanska sjukan, där det står att spanska sjukan förmodligen var den värsta pandemien sedan digerdöden och att man lyckades isolera dess gener i mitten av nittiotalet. I artikeln i Läkartidningen står sedan lakoniskt:  När man senare också fick tillgång till fixerat lungmaterial från en kvinna som dog i spanskan och begravdes i permafrosten i norra Alaska underlättades arbetet väsentligt. Där ser man. Och hur hamnade denna kvinna i permafrosten likt en annan Ötzi? Inget svar. Den eventuella kronan på spanska sjukans viruspartikel hittar jag inte. Jag hittar däremot en hel del information som förklarar hur oerhört små risker det är att det dyker upp nya världsomspännande pandemier, och att genom att isolera generna från tidigare epidemier så kan vi övervaka viruset och tidigt stoppa en pandemi. Är detta en krona inte bara till sitt egennamn - inte coronan i virussjukdomarnas historia. Det dröjer innan vi vet hur allvarligt det blir.  Jag vet i alla fall att än så länge är det lite tidigt att sia om begreppet corona kommer sälla sig till SARS Fågelinfluensan eller Hong Kong. Eller om vi för all evighet främst kommer att associera corona med ett blaskigt öl. Gunnar Bolin gunnar.bolin@sverigesradio.se Sänds även kl. 12.55.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad händer med en människa som ser ljuset? Pastor André Jakobsson predikar i gudstjänsten på kyndelsmässodagen. Från Sävaråkyrkan i Sävar, Västerbotten. Du kan lyssna på eller ladda ner predikan i gudstjänsten separat. En gång i månaden vill Sävaråkyrkan fira en enkel gudstjänst med Taizésånger varvat med bibelläsning och bön. Denna söndag med temat Uppenbarelsens ljus, predikar André Jakobsson, pastor och regional kyrkoledare i Equmeniakyrkan, i gudstjänsten. Han berättar om människor han mött, som själva mött ljuset. Jag har burit med mig mötena med Rut genom livet och funderat mycket på vad det var som gjorde att hon kunde leva så lätt, för just lätt - nästan lite tyngdlöst - uppfattade jag hennes förhållande till livet och Gud. Inte lättja, inte slarvigt eller ansvarslöst men med en oerhörd enkelhet. Hon var liksom ett barn inför Gud - fastän hon förstod mer än alla oss andra. André Jakobsson i gudstjänsten Texter Mika 7:7-8 Apostlagärningarna 2:42-46 Lukasevangeliet 2:22-40 Musik Vi jublar och tillber dig Sjung lovsång, alla länder Kyrie I själens dunkla natt Nattens mörker Psaltaren 138 (A Jakobsson) Ljuset i världen I min Gud Min själ får vila ut Känn ingen oro (Text: Teresa av Jesus) Herre, hör min bön Tacka Herren Mitt hjärta väntar på Gud Det är gott att hoppas på Herren (Om inget annat anges är sången tonsatt av J Berthier) Medverkande André Jakobsson, predikan, tramporgel och gitarr Kristina Lämås, inledning, textläsning och förbön Hans Liljemark, textläsning och bön Jonas Holmström, gitarr Ingegerd Sandgren, violin Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media liv@sverigesradio.se Tekniker: Eskil Löfgren och Magnus Kjellsson Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

Från i torsdags.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Varje vecka låter vi en av kulturredaktionens medarbetare välja ett ord i tiden - ett ord som kanske säger något extra om hur vi har det just nu. Och denna vecka så har Gunnar Bolin valt det kanske självklara: Virus. Ett virus sprids över världen och vi matas med de lugnande orden: Det finns ingen anledning till oro.  Men varje dag kan vi också läsa klickbetesrubriker av typen: Så skyddar du dig. Forskarskräcken- ny supersmitta. Corona heter det nya viruset. Vi säger inte kronviruset, trots att det är själva formen på viruspartikeln eller virionet som har form av en krona. Jag sov mig igenom såväl kemi som naturvetenskapslektionerna på gymnasiet men jag har nu läst mig till att virionet med lite god vilja kan liknas vid en krona. Eller som det står: Det har en kant av stora svällande utskott på ytan som skapar bilden av en kungakrona eller solstrålar. Är det nån mer än jag som får skräckfilmsvibbar?  När Steven Soderbergh gjorde sin film "Contagion" om en världsomspännande pandemi som slog ut hela samhällen minns jag inte om det var något coronavirus det handlade om. Men jag minns den skickligt iscensatta skräcken när alla samhällsmedborgare plötsligt var sig själva närmast och när solidariteten åts upp allt snabbare i takt med att dödssiffrorna steg. Jag läser vidare om coronaviruset och stöter på en mening jag inte förstår: Den senaste gemensamma genetiska anfadern för alla coronavirus, har daterats till cirka 8000 f.Kr. Jo, jag förstår väl den rent språkliga innebörden, men vad innebär det? Och till vilket arkiv går man för att lyckas att forska fram coronavirusets genetiska anfader? Jag läser mer kommer in på en länk om spanska sjukan, där det står att spanska sjukan förmodligen var den värsta pandemien sedan digerdöden och att man lyckades isolera dess gener i mitten av nittiotalet. I artikeln i Läkartidningen står sedan lakoniskt:  När man senare också fick tillgång till fixerat lungmaterial från en kvinna som dog i spanskan och begravdes i permafrosten i norra Alaska underlättades arbetet väsentligt. Där ser man. Och hur hamnade denna kvinna i permafrosten likt en annan Ötzi? Inget svar. Den eventuella kronan på spanska sjukans viruspartikel hittar jag inte. Jag hittar däremot en hel del information som förklarar hur oerhört små risker det är att det dyker upp nya världsomspännande pandemier, och att genom att isolera generna från tidigare epidemier så kan vi övervaka viruset och tidigt stoppa en pandemi. Är detta en krona inte bara till sitt egennamn - inte coronan i virussjukdomarnas historia. Det dröjer innan vi vet hur allvarligt det blir.  Jag vet i alla fall att än så länge är det lite tidigt att sia om begreppet corona kommer sälla sig till SARS Fågelinfluensan eller Hong Kong. Eller om vi för all evighet främst kommer att associera corona med ett blaskigt öl. Gunnar Bolin gunnar.bolin@sverigesradio.se Från i morse.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I ett litet samhälle i delstaten Iowa håller demokraten Pete Buttigieg kampanjmöte inför nomineringsvalet. "USA är redo för en president som är gay", säger anhängaren Sarah. Startskottet för amerikanska valet har gått! I helgen hålls nomineringsval i staten Iowa, där Demokraterna ska sålla bland kandidaterna som utmanar sittande president Donald Trump. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias är på plats i Des Moines. Fernando Arias, Iowa fernando.arias@sverigesradio.se Producent: Lubna El-Shanti lubna.el-shanti@sverigesradio.se Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Aktualiteter

Om den massiva kampanjen för att få uigurerna i Xinjiang att passa in i partiets vision av ett enat, sammanhållet Kina. Följ med längs sidenvägen i nordvästra Kina där drömmen om perfekt sammanhållning slutar med omskolningsläger, och en fröhandlare som försvinner. Programledare: Hanna Sahlberg Producent: Ivar Ekman Tekniker: Fabian Begnert Musik: ur albumen Yangtaoyuanr ???? av Dou Wei ?? och Buyiyangyuedui ????? samt Canglangxing ??? av Zhaozeyuedui ???? och Wadheria "Regret" av Sanubar Tursun  Det perfekta Kina detperfektakina@sverigesradio.se Från i måndags.

Dokumentärer, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Napoleon var ingen trendig modekille, men han förstod värdet av att bygga sitt varumärke. Med mode och lyx satte han återigen Frankrike på kartan, likväl som sig själv. Ett pr-snille, kort sagt. Napoleon Bonaparte brukade klä ner sig, för att framstå som en i gänget, när han var ute på fälttåg. Han bar inga pråliga uniformer, som andra höga militärer. Men nämnas bör att den franska armén ändå var väldigt snyggt klädda. För även om Napoleon personligen inte utmärkte sig för något intresse för kläder, så fattade han det symboliska värdet med att bära en viss sorts plagg. Även om han själv föredrog kläder som var utpräglat enkla i sin form, och bekväma - så saftade han på när det gällde att skapa iögonfallande uniformer för den franska armén. Han förstod också värdet av att få igång den franska lyx- och modeindustrin för att bygga upp landets ekonomi. Frankrike hade många skickliga hantverkare som behövde jobb, och med Napoleon vid makten fick tygproducenter, sömmerskor, brodöser, modister och tillverkare av spets, och siden fullt upp. Ryktet om att Frankrike - återigen - hade något alldeles extra ifråga om mode och lyx spreds över världen. Under sin storhetstid beställde Napoleon en rad porträtt av sig själv, men tavlorna som målades liknar honom egentligen inte. Genom historien har det tillhört vanligheterna att de avmålade velat framställas annorlunda än sitt verkliga utseende. Samma fenomen finns även idag. "Instagram Face" är namnet på ett speciellt utseende som under de senaste åren blivit att vanligare på sociala medier. Vi frågar skönhetsexperten Camilla Söderlund vad fenomenet innebär. Napoleon var mån om symbolspråket och valde efter noga överväganden houngsbiet som sitt symboldjur. Till sin kröning bar han en röd sammetsmantel med bin broderade i guldtråd på. Vi ringer upp författaren Lotte Möller som skrivit boken Bin och människor. "Napoleonkomplex" är ett begrepp som Napoleon fått ge sitt namn till. Korta män som uttrycket aggressivitet och maktfullkomlighet, pga komplex för sin kroppslängd. Om Napoleons längd, 1.69 cm, var ett problem för honom går inte att säga. Men för många är längden ett laddat ämne. Vi tittar närmare på marknaden för skor med dolda lösningar för att ge bäraren några extra centimeter över marken.  Veckans gäst är Martin Hårdstedt, professor i militärhistoria vid Umeå universitet. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag.

Vetenskap

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton. I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån. Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade "oikofobi": en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst. Vad menade Scruton och är han värd att läsas, även nu när den stridbare debattören lämnat oss? Representerar han konservatismens sista suck, eller tvärtom dess återkomst som filosofiskt och politiskt alternativ? Filosofiska rummet gästas av scrutonkännarna Guy Dammann, musikkritiker och lektor i estetik vid Uppsala universitet; Erik Jersenius, kulturredaktör på VLT och Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

SR:s vd Cilla Benkö får kungens medalj. Men mottagandet får kritik. Medielogik och coronaviruset. Vad lärde sig medierna av fågelinfluensan? Draken film fick miljoner och gav sig in i streamingkriget. SR:s vd tar emot kungens medalj - men är det helt oproblematiskt? Sveriges radios vd Cilla Benkö får medalj. I ett pressmeddelande skriver public servicebolaget att vd tilldelas Hans majestät konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, det här för "framstående insatser inom svenskt mediaväsende". Samtidigt är ju oberoende det honnörsord  public service representanter gång på gång lyfter fram för att försvara sin särställning på den svenska mediemarknaden. Hur går det här ihop? Reporter: Erik Petersson Coronavirusets sprider sig. Befogad eller överdriven alarmism i medier? Coronavirusets framfart har förstås dominerat nyheterna i veckan. Världshälsoorganisationen, WHO utlyste internationellt hälsonödläge i torsdags kväll. Kina isoleras nu allt mer och EU evakuerar sina medborgare från Hubei-provinsen. I ett sådant här akut läge har medier förstås en  viktig uppgift att rapportera och informera. Men när ett hot om pandemi korsas med medielogik och mediers rubrik- och flashmaskineri finns också en uppenbar risk för överdriven alarmism. Så var går gränsen mellan befogad rapportering och sensationslysten alarmism? Och hur har det sett ut nu i veckan?  Reporter: Tonchi Percan Draken Film fick miljoner och kastade sig ut i streamingkriget - men vad hände sen? En allt större del av dom svenska hushållens medieutgifter läggs på digitala streamingtjänster för film, TV och video. Utbudet ökar ständigt. Göteborgs Filmfestivals Draken film lanserades med stora visioner om att bli en nordisk medieplattform för dokumentärer och kvalitetsfilm, med tiotusentals betalande prenumeranter. Med hjälp av EU-bidrag drog man igång för sex år sedan. Men i samma veva bröt det stora streamingkriget ut och i den stenhårda konkurrensen blev ingenting som man hoppats. Reporter Terje Carlsson har granskat projektet och försökt reda ut hur det gick till när skattebetalarna blev en del av streamingkriget. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Vanliga kunder hamnar i kläm när bankerna jagar penningtvättare. Bankerna nekar amorteringar och säger upp konton. Satsningarna mot penningtvätt kostar storbankerna miljarder - men jobbar de på rätt sätt? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Martin Nordh, vd Acuminor Fredrik Nordquist, bitr chef Konsumenternas bank- och finansbyrå Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Johan Torgeby, vd SEB Helena Helmersson, vd H&M Martin Forssmed Ulmhage, chef för affärssupport på Icabanken Åsa Thalén, chef operativa risker Finansinspektionen Li Hammar, utredare Brottsförebyggande rådet BRÅ Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot Tekniker: Fabian Begnert Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se Från i går.

Ekonomi, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han väckte ont blod på 70- och 80-talen när han uppmuntrade till - och tjänade storkovan på - skatteplanering och premieobligationer. Idag skänker han sina pengar till välgörenhet. Har Roger Akelius fått dåligt samvete på äldre dar? Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

Hon är en av de mest utskällda barnboksfigurerna i Sverige. Anklagad för att vara äckligt god, generande präktig och löjligt snäll. Varför är Kulla-Gulla som hon är? Jenny Teleman har svaret. "Jag har så länge bett om ursäkt för Kulla-Gulla" Så sa Martha Sandwall-Bergström i en tidningsintervju när kritikerna varit extra elaka. "Men jag ville att sådana människor skulle finnas. Flickorna skulle läsa om henne och bli som hon. Sen skulle jag lämna min stackars flicka till dem. Det var år fulla av gråt för mig och min skadade dotter. Och Kulla-Gulla var en tröst åt mig själv." Böckerna om Kulla-Gulla gavs ursprungligen ut mellan 1945 och 1951 och var flickböcker som avskyddes av kritikerna men älskades av läsarna. En saga på rullande småländska om statarliv och godsherre-mentalitet, hunger, solidaritet, kärlek och hat som omvärderats från "sentimentalt dravel" till "Vilhelm Moberg för barnen". Från i fredags. Sänds även tisdag kl. 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot tisdag kl. 04.02 samt natt mot söndag kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Marie Lundström möter författaren Viet Thanh Nguyen som flydde från Vietnam som fyraåring och som är aktuell med novellsamlingen Flyktingar och som nyutnämnd hedersdoktor på Uppsala universitet. Och så gör vi en återblick till 2013 då Jörn Donner var gäst i bokradion. Böcker i programmet: Flyktingar och Sympatisören av Viet Thanh Nguyen och Mammuten av Jörn Donner. Flyktingar innehåller åtta noveller och i programmet pratar de särskilt om novellerna Mörkögda kvinnor och Krigsår. Programledare: Marie Lundström Producenter: Anna-Karin Ivarsson och Fredrik Wadström. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Från i går morse. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du nyheter från Sveriges Radios Ekoredaktion. Senaste nytt från hela världen - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik och trender, satir och analyser. Från i morse.

Aktualiteter, Repris