SR, P1 2021-01-30

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Tio år med livvakter dygnet runt efter flera mordförsök och terrordåd. Lars Vilks har kallats idiot, islamofob eller bara en onödig provokatör, men det verkar inte bekomma honom. Varför inte? Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från torsdag eftermiddag.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Författaren och dramatikern Lars Norén har gått ur tiden. I ett nära samtal med Katarina Hahr berättar han om människovärde utifrån pjäsen Personkrets 3:1. Katarina Hahr intervjuade. Producent Cecilia Blomberg. Programmet sändes 25 maj 1998. Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Emilia Hansson blev småskollärare mot alla odds och ville helst jobba med samiska barn. Hon var en modern pedagog i början av 1900-talet som arbetade under den tid då rasbiologi var på modet. Emilia Hansson föddes 1882 i Fritsla i Västergötland som ett av sju syskon. Föräldrarna var arrendebönder. När Emilia var 11 år dog hennes mamma och från den dagen förändrade sig livet. Pappan och barnen flyttade till en statarlänga i Borås, men de hade inte bott där många månader när huset brann ner och med det alla deras ägodelar. Hennes syskon emigrerade, den ena efter den andra, och till sist åkte också pappan till Amerika. Emilia var den enda som blev kvar i Sverige. Emilias förutsättningar att klara sig var dåliga. Familjen var utblottad och hon själv hade en medfödd skada i form av en missbildad högerhand. Men hon måste ju hitta ett sätt att försörja sig, och helst av allt ville hon bli lärare. Hon skrev ett brev till en rik och socialt engagerad dam i Borås och bad om ekonomisk hjälp - och fick det. Leonore Odenkrants, som damen hette, skulle sedan komma att hjälpa Emilia under alla hennes år som lärare, och också hennes skolbarn skulle få många gåvor. Emilia ville till Norrland. Allra helst ville hon undervisa samiska barn och 1907 blev hon så anställd på en internatskola för samiska barn i Undersåker i Jämtland. Senare skulle hon också komma att undervisa i Idre i Dalarna och till sist i Kuoksu i Tornedalen. Hon skrev själv två böcker under sitt liv, två ganska romantiserade beskrivningar av hennes tillvaro och hon skrev också brev hem till sin välgörarinna Fru Odenkrants. Det är bland annat de breven som hennes släkting Isabella Josefsson i Fritsla har använt när hon ställt samman Emilias liv. Emilia var en framsynt och på många sätt modern pedagog. Hon tog in många praktiska moment i undervisningen, barnen fick till exempel räkna på virkesåtgång när det skulle byggas en bastu och berättade förtjust om hur barnen plötsligt tyckte det var roligt att räkna med bråk. Men Emelia var samtidigt ett barn av sin tid och blev intresserad av den idé som just då var stark, rasbiologin. Rasbiologiska institutet i Uppsala skrev en bok som landets lärare fick köpa till starkt reducerat pris. Emilia blev bekant med institutets grundare Herman Lundborg och han kom också till Kuoksu för att undersöka hennes barn. - Hon var en väldigt begåvad och mångsidig människa som gjorde mycket gott, men jag blev förstås mycket besviken när jag förstod att hon också blivit intresserad av Lundborgs läror, säger Isabella Josefsson. Men jag tycker att hon är en väldigt intressant person i min släkt. Emil Marklund är doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet och har bland annat skrivit om en samtida småskollärarinna till Emilia, Ester Vikström från Byske, som var lika gammal som Emilia och som verkade under samma tid fast på annan plats. Det var stor skillnad mellan småskollärare och folkskollärare, berättar Emil Marklund. - När folkskolan infördes i Sverige 1842 inrättades folkskoleseminarium i varje stiftsstad och då beslutades också att bara män fick bli folkskollärare. Men under 1840 och 1850- talen har man rekryteringsproblem vilket gör att det 1853 beslutas att de mindre skolorna på landsbygden inte behöver ha examinerade lärare. Och fem år senare beslutas också att de som undervisar i de mindre skolorna kan vara småskollärare. På så sätt föds småskolläraryrket. De som utbildade sig till småskollärare hade ungefär halva utbildningstiden jämfört med folkskollärarutbildningen och också en mycket lägre lön. - Från början var det inte tänkt att det skulle bli ett kvinnoyrke. På 1860-talet så var det nästan jämn könsfördelning, men år 1900 var det vara 4% som var manliga småskollärare. Småskollärare hade till skillnad från folkskollärarna en mycket mer osäker anställning. Först 1918 kom en reform som innebar att småskollärarna kunde ha få fast anställning. - Innan dess kunde de bli avskedade av skolrådet, som leddes av prästen, och ofta var anledningen att den kvinnliga läraren gift sig och skaffat barn. Fram till 1904 hade de manliga och kvinnliga folkskollärarna samma villkor, men det året fick de manliga lärarna fick igenom ett ålderstillägg som gjorde att de tjänade lite bättre. Som släktforskare kan man leta information om lärare i kommunens arkiv där bland annat tjänstgöringsdagböcker finns. På Landsarkiven kan man hitta information om var läraren var utbildad, deras lärarexamen, betyg mm. Och så finns matriklar med information på Kungliga biblioteket, universitetsbibliotek och vissa andra bibliotek. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesadio.se Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Att vara homosexuell i mitten av 1900-talet i Finland är kriminellt och stämplat som en sjukdom. Trots det tecknar Touko Laaksonen homoerotik och är en känd gayikon under namnet Tom of Finland. UR. Reporter, Julia Lundberg Producent, Elin Iskra Lyssna på programmet på URPlay Från onsdagen.

Utbildning, Repris

Om dramatiska år på Nordkalotten under andra världskriget och ett utdraget slag om Europas tak som satte spår som fortfarande finns kvar hos vissa. Författaren Lars Gyllenhaal tar oss igenom en turbulent tid i de nordiska polartrakterna då den geopolitiska kartan såg annorlunda ut. Hör om tysktågen, myggplågan vid den tyska ishavsfronten och Nordkalottens kronjuvel Murmansk. Vi möter 86-åriga Inga Karlsen som var en av de samer som hjälpte människor att fly från Norge över fjällen in i Sverige. Och hör Albertti och Terttu Baas om spåren som krigsåren satte på finska sidan av Tornedalen. Från i torsdags. Sänds även på söndag kl 12:00.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige - världens första. - Det var det dummaste vi hört, sa de på Trafikverket när Gunnar Asplund kontaktade dem första gången, med sina tankar om att bygga elvägar i Sverige. Det var för mer än tio år sedan och Gunnar Asplund hade hoppat av en framgångsrik karriär på ABB och startat sitt eget företag inom elvägsutveckling, alltså vägar som laddar el till eldrivna bilar. Han testade sin teknik i en verkstad i Huvudsta, Solna. Men sedan dess har tongångarna ändrats, det har byggts flera teststräckor för riktiga bilar och Trafikverket har nu fått ett regeringsuppdrag att ta fram en plan för elvägar, en plan på att Sverige ska ha 300 mil elvägar år 2035. Somliga ser det som en teknik enbart för tung trafik eftersom det är där det är svårast att få eldrift enbart med laddningsbara batterier att fungera - batterierna blir alldeles för stora, tunga och dyra, och räcker inte för långkörningar, som det verkar idag. Men Gunnar Asplund och flera andra som arbetar med elvägar tror på de tekniker som också  kan fungera för personbilar - då skulle det inte behövas lika mycket laddningsinfrastruktur, med snabbladdare, och batterierna skulle inte behöva vara så stora. Billigare och miljövänligare i långa loppet, säger förespråkarna. Kritikerna säger att andra tekniker, både med bättre batterier och vätgasteknik, gör det dumt att låsa fast sig vid en elvägssatsning. I Vetenskapspodden förklarar vi hur det är tänkt och diskuterar vi för och nackdelar med tekniken. Och får höra om utvecklingen från Gunnar Asplunds snurrande elbana  i en källarlokal i Huvudsta, till den längre teststräcka på en vanlig trafikerad väg som nu ska byggas, antingen på väg 73 från Nynäshamn eller sträckan Örebro - Hallsberg. Den 1 februari ska Trafikverket komma med sin rapport till regeringen där vi får veta mer om hur det blir med elvägsplanerna. Medverkande: Victor Jensen, bevakar fordonsindustri på Ekot, Daniel Värjö, miljöprogrammet Klotet, och Björn Gunér, producent för Vetenskapspodden. Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Vetenskap

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Från gårdagen

Aktualiteter, Repris

Mutationer hos coronaviruset oroar. Hur stor är risken att de varianter av viruset vi sett nu, eller andra som kommer att komma, gör att vaccinerna inte biter - och hur svårt är det att lösa? Virus muterar ständigt, även inom varje infekterad människa. Någon enstaka gång blir förändringen lyckad och en ny variant av viruset får lättare att sprida sig. De virusvarianter som hittills väckt oro, från Storbritannien, Sydafrika och Brasilien, studeras nu för att undersöka om vaccinerna biter sämre på dem. Också risken att den som varit sjuk en gång inte är immun mot en ny variant av viruset diskuteras. Med en så spridd infektion i världen har viruset många chanser att förvandlas till ytterligare nya varianter. Hur stor är risken att den immunitet som byggts upp då inte längre skyddar? Och hur svårt är det att modifiera vaccinerna, om det behövs för att de ska skydda mot nya varianter? Vi hör Mattias Forsell, docent vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, och Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Kristofer Dittmer kristofer.dittmer@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se Från gårdagen

Vetenskap, Repris

En radiobrevväxling om fingeravtryck, menstrosor och geografi. Bakom pennor och mikrofoner: dramatikern Martina Montelius och Annika Lantz. Från i går.

Lättlyssnat, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

I en nästan två timmar långt video på nätet visar den ryska oppositionsledaren Alexei Navalnyj för första gången det som kallas Putins palats nära Sojti vid Svarta Havet. Den avslöjande filmen har drivit på gatuprotesterna som flammat upp senaste veckan. Enligt Navalnyj har bygget kostat mer än 11 miljarder kronor och finansierat ur statskassan. Filmen har fått en stor spridning och med närmare 100 miljoner visningar. Samtal med Fredrik Wadström om den granskande videon som utmanar Putin. INTERVJU: CENTRALFIGUR I SVENSK KRISTEN MUSIK Med närmare ett trettiotal album och en given plats i psalmboken med "Du vet väl om att du är värdefull" har Ingemar Olsson i 50 år varit en centralfigur på den svenska kristna musikscenen. Nu firar han fem decennier som artist med boken "Mer än tusen ord". Hur har scenen förändrats sedan han en gång började? Ingemar Olsson är gäst i P1 Kultur. REPORTAGE: NY ROMAN OM RENSKÖTARES DESPERATION  "En bok skriven i desperation". Så säger författaren Ann-Helén Laestadius om hennes nya roman "Stöld", som skildrar några renskötarfamiljer och deras kamp för att få stopp på att deras renar tjuvjagas och dödas - en roman som till viss del bygger på verkliga händelser. P1 Kulturs reporter Helene Alm har träffat Ann-Helene Laestadius. ESSÄ: VEM ÄR DU BAKOM OKUNNIGHETENS SLÖJA?  I år är det 100 år sedan filosofen John Rawls föddes. Han dog 2002, men hans teorier fortsätter stå i centrum av diskussionen om vad som utgör ett rättvist samhälle. Teorier som presenterades för 50 år sedan i boken "En teori om rättvisa". I denna essä återvänder Dan Jönsson till Rawls stora idé om hur man får syn på rättvisan bakom okunnighetens slöja. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson Från i torsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Om körsång, vänskap och lille Nils. Claes Nyström leder manskören Hellmans Drengar i Göteborg. Kören har funnits sedan 1994 och har i dag drygt 50 medlemmar. I sång, dans och samtal vill körmedlemmarna ifrågasätta den traditionella mansrollen. Producent, Anton Bennebrant tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 03.47.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi spårar varg i Sörmland där det numera finns två vargrevir. Och vad händer nu, när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper? Vi får också de bästa fågelmatartipsen. Programledare: Mats Ottosson. Just nu är det stort intresse runt vargen i Sörmland. Sedan några år finns det två vargrevir i landskapet och nu görs det vargobservationer på många håll. Men hur många är de som rör sig i markerna - och varifrån kommer de? Är det bara ungdjur som strövar omkring eller är det någon ny familjebildning på gång? En annan fråga är hur livet i Sörmland skiljer sig från släkten västerut - till exempel när det gäller matsedeln. På lördag hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i Ärlareviret där naturfotografen Hans Ring hittat alldeles färska spår. Vi möter också länsstyrelsens spårare Ingemar Parck som har uppgiften att bringa reda i röran. Äntligen har det kommit snö, men här gäller det att vara snabb innan alla dovhjortarna har trampat sönder spåren. Och så ger vi oss ut i skogen för att försöka ta reda på vad som händer nu när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper, skogar med höga naturvärden, vid avverkningsanmälningar. Hur ska naturvärdena nu dokumenteras? Och vad får det för betydelse för miljöcertifieringen av skogen? I helgen håller ovanligt många koll på småfåglarna utanför fönstret. Det är nämligen dags att räkna fåglar och rapportera till Vinterfåglar inpå knuten. Men vad ska man tänka på när man fyller på fröautomaten? Vi ber Niklas Aronsson, redaktör för Vår fågelvärld, svara på de vanligaste fågelmatningsfrågorna. Och så får vi möta en sjungande träddass! Biologen Hanna Rosti berättar om upptäckten av en ny däggdjursart i Kenya. I veckans kråkvinkel har poeten och konstnären Maria Westerberg tröttnat på artbestämmandet och ger varelserna runt omkring sig helt nya, egna namn. Programledare är Mats Ottosson. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 19.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi spårar varg i Sörmland där det numera finns två vargrevir. Och vad händer nu, när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper? Vi får också de bästa fågelmatartipsen. Programledare: Mats Ottosson. Just nu är det stort intresse runt vargen i Sörmland. Sedan några år finns det två vargrevir i landskapet och nu görs det vargobservationer på många håll. Men hur många är de som rör sig i markerna - och varifrån kommer de? Är det bara ungdjur som strövar omkring eller är det någon ny familjebildning på gång? En annan fråga är hur livet i Sörmland skiljer sig från släkten västerut - till exempel när det gäller matsedeln. På lördag hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i Ärlareviret där naturfotografen Hans Ring hittat alldeles färska spår. Vi möter också länsstyrelsens spårare Ingemar Parck som har uppgiften att bringa reda i röran. Äntligen har det kommit snö, men här gäller det att vara snabb innan alla dovhjortarna har trampat sönder spåren. Och så ger vi oss ut i skogen för att försöka ta reda på vad som händer nu när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper, skogar med höga naturvärden, vid avverkningsanmälningar. Hur ska naturvärdena nu dokumenteras? Och vad får det för betydelse för miljöcertifieringen av skogen? I helgen håller ovanligt många koll på småfåglarna utanför fönstret. Det är nämligen dags att räkna fåglar och rapportera till Vinterfåglar inpå knuten. Men vad ska man tänka på när man fyller på fröautomaten? Vi ber Niklas Aronsson, redaktör för Vår fågelvärld, svara på de vanligaste fågelmatningsfrågorna. Och så får vi möta en sjungande träddass! Biologen Hanna Rosti berättar om upptäckten av en ny däggdjursart i Kenya. I veckans kråkvinkel har poeten och konstnären Maria Westerberg tröttnat på artbestämmandet och ger varelserna runt omkring sig helt nya, egna namn. Programledare är Mats Ottosson. Sänds i morgon kl. 04.15 samt måndag kl. 21.03.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Philomène Grandin har skrivit en bok om sig och sin pappa, Izzy Young, amerikanen som upptäckte Bob Dylan i New York, flyttade till Sverige och fick Philomène 1974. Boken heter "Glöm allt men inte mig" och titelcitatet är hämtat från slutet av pappans liv då han började bli dement. 2016 samlades pressen utanför Youngs folkmusikbutik - Dylan hade tilldelats nobelpriset i litteratur och Young med dotter bjöds på nobelfest. Philomène Grandin är programledare, skådespelare, manusförfattare och ljudboksinläsare. "Glöm allt men inte mig" är hennes debutroman. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent) Sänds även på söndag kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Sänds även idag kl 16.35 samt natt mot söndag 04.02.

Vetenskap

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om hur Sverige hamnat på frontlinjen i Frankrikes krig mot terrorismen i Västafrika, när man nu skickar ner en hemlig specialstyrka till den offensiva antiterrorstyrkan "Task force Takuba". Medverkande: Anders Löfberg, chef Specialförbanden, Peter Hultqvist, försvarsminister (S), Frédéric Barbry, talesperson på franska försvarsmakten, Hamadoune Dicko, ordförande för en organisation som samlar personer från Fulani-folket, Jonathan Pedneault, Human Rights Watch, Andreas Holmgren, säkerhetsofficer inom FN:s civila säkerhetssektion i Mali, malisk lärare som flytt undan terroristernas hot och våld, Jean-Marie Bockel, tidigare fransk försvarsminister och pappa till en dödad soldat i Mali, Thierry Vircoulon på det franska utrikespolitiska institutet, Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiet, Björn Söder, Sverigedemokraterna, Hans Wallmark, Moderaterna Tekniker: Elvira Björnfot och Elin Hagman Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Veckans panel och spaningar: Jessika Gedin: Normala människor. Niklas Källner: Till havs. Maja Aase: Vänliga veckan vinner. I Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. spanarna@sverigesradio.se Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Förgiftad! handlar om några av historiens mest beryktade förgiftningsfall och i premiäravsnittet får vi höra om hur Sokrates tvingades svepa giftbägaren. År 399 före Kristus tvingades Sokrates att avsluta sitt liv genom att tömma en giftbägare med vin blandat med odört och opium. Att han senare skulle ses som en av den västerländska filosofins grundare och en av historiens största filosofer visste man inte då - han hade dömts till döden av Atens folkförsamling bland annat för att ha vilselett ungdomen. Det berättar kemiprofessorn Olle Matsson som också ger en ingående beskrivning av vad som händer i kroppen vid en odörtsförgiftning. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 06.45 och 19.50 i morgon, samt även natt mot tisdag 00.45.

Vetenskap

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Kvällsposten publicerade extremt integritetskänsliga uppgifter om nyligen bortgången sportjournalist. Om SVT som nu sänder den danska och omstridda dokumentären Krigsfotografen. Och så om offentlighetsprincipen, vi sammanfattar om den stod pall för coronaåret 2020? Kvällsposten publicerade integritetskränkande uppgifter  Förra veckan publicerade Kvällsposten en artikel om en ung fotbollsskribent som nyligen gått bort. Men det var ingen regelrätt dödsruna tidningen valde att gå ut med. Istället var det en artikel som innehåller både spekulationer om dödsorsaken och flera djupt personliga och mycket integritetskänsliga uppgifter. Lejonparten av artikeln, den består av långa citat från en text som en nära anhörig publicerat på Facebook. En personlig text som tidningen mest kopierat och klistrat in. Vi har pratat med sportreportrar, kollegor, som blivit illa till mods av Kvällspostens publicering. Reporter: Erik Petersson Omstridd dansk dokumentär visas av SVT SVT har nyligen visat den danska dokumentären Krigsfotografen. En film som följer fotografen Jan Grarups liv när han pendlar mellan livsfarligt arbete i världens krigszoner och familjeliv med barn hemma i Danmark. Arbetet med filmen har pågått under flera år och under processen dog Grarups exfru som också är mamma till deras tre gemensamma barn. Händelsen utvecklades till en central del i dokumentären, mest tydligt när filmens regissör är med och filmar scener från begravningen. Men just dom här begravningsscenerna, dom har blivit rejält omdebatterade i Danmark eftersom flera anhöriga till den avlidne menar att dom aldrig godkänt att deras närvaro och att sörjande skulle bli en del i filmen. Vilken koll hade SVT egentligen på den här kritiken när dom bestämde sig för att publicera och vilka rutiner finns för att säkerställa att internationella dokumentärer håller för SVT:s pressetiska kompass? Reporter: Johan Cedersjö Offentlighetsprincipen prövad under 2020 År 2020 blev ju minst sagt ett annorlunda år och mycket av journalistiken har ju handlat om hur Sverige har hanterat coronapandemin. En oumbärlig nyckel i arbetet med att granska kommuner och myndigheter, det är ju en väl fungerande offentlighetsprincip. Så sett över hela året, hur väl har den då fungerat? Reporter: Alexandra Sannemalm Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 18.00.

Aktualiteter

Riktade elevpengar har blivit vinster. Men nu verkar sötebrödsdagarna vara över - åtminstone på vissa håll. Både kommuner och skolbolag är överens om att ersättningssystemet kring elever med extra behov av särskilt stöd inte fungerar. Men de har olika syn på vad som är problemet och hur det ska lösas. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anna-Karin Sivberg, reporter Ekot Joakim Bornold, ekonom Söderberg & Partners Peter Malmqvist, oberoende finansanalytiker Anders Malmquist, grundskoledirektören i Malmö Göran Persson (S), f d skolminister Beatrice Ask (M), f d skolminister Björn Åstrand, utredare "En mer likvärdig skola", historiker  Lena Holmdahl, utbildningsdirektör Stockholms stad  Niklas Ahlström, vd Utvecklingspedagogik som driver Lunaskolorna Lars Thunberg, vd och delägare Aprendere Christian Wettergren, elevförälder Tekniker: Matilda Eriksson ekonomiekotextra@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 18.35 samt natt mot måndag kl. 02.35.

Ekonomi

Kultur

Uppläsning: Lotti Törnros DIKTSAMLING: Dikter (1916) MUSIK Philip Lane: Canzonetta ur Divertissement för klarinett, harpa och stråkar EXEKUTÖR Verity Butler, klarinett, Royal ballet sinfonia, Birmingham, Gavin Sutherland, dirigent.

Tillagt av KB: "Skogssjön" av Edith Södergran

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Emilia Hansson blev småskollärare mot alla odds och ville helst jobba med samiska barn. Hon var en modern pedagog i början av 1900-talet som arbetade under den tid då rasbiologi var på modet. Emilia Hansson föddes 1882 i Fritsla i Västergötland som ett av sju syskon. Föräldrarna var arrendebönder. När Emilia var 11 år dog hennes mamma och från den dagen förändrade sig livet. Pappan och barnen flyttade till en statarlänga i Borås, men de hade inte bott där många månader när huset brann ner och med det alla deras ägodelar. Hennes syskon emigrerade, den ena efter den andra, och till sist åkte också pappan till Amerika. Emilia var den enda som blev kvar i Sverige. Emilias förutsättningar att klara sig var dåliga. Familjen var utblottad och hon själv hade en medfödd skada i form av en missbildad högerhand. Men hon måste ju hitta ett sätt att försörja sig, och helst av allt ville hon bli lärare. Hon skrev ett brev till en rik och socialt engagerad dam i Borås och bad om ekonomisk hjälp - och fick det. Leonore Odenkrants, som damen hette, skulle sedan komma att hjälpa Emilia under alla hennes år som lärare, och också hennes skolbarn skulle få många gåvor. Emilia ville till Norrland. Allra helst ville hon undervisa samiska barn och 1907 blev hon så anställd på en internatskola för samiska barn i Undersåker i Jämtland. Senare skulle hon också komma att undervisa i Idre i Dalarna och till sist i Kuoksu i Tornedalen. Hon skrev själv två böcker under sitt liv, två ganska romantiserade beskrivningar av hennes tillvaro och hon skrev också brev hem till sin välgörarinna Fru Odenkrants. Det är bland annat de breven som hennes släkting Isabella Josefsson i Fritsla har använt när hon ställt samman Emilias liv. Emilia var en framsynt och på många sätt modern pedagog. Hon tog in många praktiska moment i undervisningen, barnen fick till exempel räkna på virkesåtgång när det skulle byggas en bastu och berättade förtjust om hur barnen plötsligt tyckte det var roligt att räkna med bråk. Men Emelia var samtidigt ett barn av sin tid och blev intresserad av den idé som just då var stark, rasbiologin. Rasbiologiska institutet i Uppsala skrev en bok som landets lärare fick köpa till starkt reducerat pris. Emilia blev bekant med institutets grundare Herman Lundborg och han kom också till Kuoksu för att undersöka hennes barn. - Hon var en väldigt begåvad och mångsidig människa som gjorde mycket gott, men jag blev förstås mycket besviken när jag förstod att hon också blivit intresserad av Lundborgs läror, säger Isabella Josefsson. Men jag tycker att hon är en väldigt intressant person i min släkt. Emil Marklund är doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet och har bland annat skrivit om en samtida småskollärarinna till Emilia, Ester Vikström från Byske, som var lika gammal som Emilia och som verkade under samma tid fast på annan plats. Det var stor skillnad mellan småskollärare och folkskollärare, berättar Emil Marklund. - När folkskolan infördes i Sverige 1842 inrättades folkskoleseminarium i varje stiftsstad och då beslutades också att bara män fick bli folkskollärare. Men under 1840 och 1850- talen har man rekryteringsproblem vilket gör att det 1853 beslutas att de mindre skolorna på landsbygden inte behöver ha examinerade lärare. Och fem år senare beslutas också att de som undervisar i de mindre skolorna kan vara småskollärare. På så sätt föds småskolläraryrket. De som utbildade sig till småskollärare hade ungefär halva utbildningstiden jämfört med folkskollärarutbildningen och också en mycket lägre lön. - Från början var det inte tänkt att det skulle bli ett kvinnoyrke. På 1860-talet så var det nästan jämn könsfördelning, men år 1900 var det vara 4% som var manliga småskollärare. Småskollärare hade till skillnad från folkskollärarna en mycket mer osäker anställning. Först 1918 kom en reform som innebar att småskollärarna kunde ha få fast anställning. - Innan dess kunde de bli avskedade av skolrådet, som leddes av prästen, och ofta var anledningen att den kvinnliga läraren gift sig och skaffat barn. Fram till 1904 hade de manliga och kvinnliga folkskollärarna samma villkor, men det året fick de manliga lärarna fick igenom ett ålderstillägg som gjorde att de tjänade lite bättre. Som släktforskare kan man leta information om lärare i kommunens arkiv där bland annat tjänstgöringsdagböcker finns. På Landsarkiven kan man hitta information om var läraren var utbildad, deras lärarexamen, betyg mm. Och så finns matriklar med information på Kungliga biblioteket, universitetsbibliotek och vissa andra bibliotek. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesadio.se Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

I december anslöt sig Kommunal och Metall till den uppgörelse om arbetsrätten som slöts mellan Svenskt Näringsliv och PTK tidigare under hösten. Men beslutet väckte ilska hos flera av dom andra förbunden i LO, och LO:s styrelse anser dessutom att dom båda fackförbunden brutit mot LO:s stadgar. Vilka konsekvenser får splittringen om anställningsskyddet för LO? Och varför gör Kommunal en så annorlunda tolkning av uppgörelsen med Svenskt Näringsliv än dom andra LO-förbunden? Och hur har Corona-pandemin påverkat Kommunals medlemmar, där många arbetar inom äldreomsorgen. Kommunals ordförande Tobias Baudin i Ekots Lördagsintervju. Analys: Caroline Johansson, lektor i civilrätt på Uppsala universitet, som forskar om arbetsrätt. Sedan om det krisande Liberalerna - vad har de spelat för roll i den svenska politiska historien och kan det ge några ledtrådar till den kris de befinner sig i idag? Torbjörn Nilsson är professor i historia vid Södertörns högskola, och tar oss med på en resa tillbaka i 19-talets politiska historia. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder Sänds även i natt kl. 01.40, kl 06.03 samt natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Följ med Sveriges Radios korrespondenter ut i världen och hör om ämnen som bränner och diskuteras där de har sin vardag. Sänds även i natt kl. 03.50.

Aktualiteter

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

En sovande spädbarn som ler i sömnen, solens strålar genom snötäckta grenar eller ett konstverk som får oss att förundras. Vad består den här upplevelsen av och vad betyder den för vårt mående? I boken Granskogsfolk har David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, intervjuat människor om deras relation till skogen. Han menar att skogen för en del personer kan fylla en roll likvärdig en kyrkas. I det sekulariserade samhället saknas ofta ord för livets olika dimensioner, det finns ingen färdig vokabulär för det som sker med en när man bli hänförd, hamnar i sorg eller kris. I naturen kan man spegla sig själv och sitt känsloläge utan ord, menar han. Förundran kan också användas som ett verktyg i pedagogiken, vissa menar att det är grunden för allt lärande. Tove Jonstoij är författare och regissör samt medförfattare till en bok om förundrans roll i pedagogisk verksamhet. - Förundran är att ha kvar den ursprungliga förmågan att bli glatt överraskad av någonting man upptäcker, känner eller ser. Förundran rymmer också att ta ett kliv tillbaka och tänka "kan det vara så här!", berättar hon. Gäster i programmet: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Sara Hammarkrantz, journalist och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Väntetiden för att få ersättning från a-kassan har ökat under pandemin, Thomas fick vänta tre månader på besked. Varning för börsbubbla när det gäller bolag och fonder inom förnybar energi. Hjälp att få för digitalt ovana konsumenter. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Repris från 17 februari 2018. Panelen: Pia Johansson, David Batra, Babben Larsson och Olof Wretling. Notarius Publicus: Helge Skoog. Sänds även natt mot onsdag kl 04.30 samt kväll 20.03.

Underhållning

Från idag kl 08.50, sänds även natt mot söndag kl 04.02.

Vetenskap, Repris

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Människor och tro fortsätter att berätta om politisk islam i efterdyningarna av den arabiska våren. Det folkliga upproret i arabvärlden är en av de mest dramatiska perioderna på 2010 talet. Händelserna satte också fokus på rörelsen Det Muslimska brödraskapet och på politisk islam. Sommaren 2013 avsatte militären Muslimska brödraskapets kritiserade, men folkvalda presidenten Mursi och 800  av hans anhängare massakrerades på Rabaa al-Adawiya-torget i Kairo - en de blodigaste attackerna på civila demonstranter i vår tid. Hör Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, Dalia, egyptisk demokratiaktivist som flytt till Sverige och Erdi Öztürk, biträdande professor vid London Metropolitan University. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer och Lollo Collmar RÄTTELSE I detta avsnitt av Människor och tro finns ett inslag som bland annat sammanfattar den långa juridiska processen mellan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Sveriges Unga muslimer, SUM. Processen gällde huruvida SUM skulle få sitt statsbidrag indraget. Myndigheten bedömde att SUM inte uppfyllde ett krav i förordningen som handlar om att verksamhet ska respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Det som blev fel i programmet var att det senaste juridiska beslutet inte nämndes: Kammarrätten menade att det fanns både förutsättningar och skäl att återkräva 2016 års utbetalade bidrag (1 366 741 kronor) till organisationen  SUM, Sveriges Unga muslimer i enlighet med MUCF:s beslut. SUM har velat få ärendet prövat i Högsta Förvaltningsdomstolen. Men i och med att prövningstillstånd inte meddelas så står Kammarrättens dom från 31 oktober 2019 fast. Läs mer om beslutet här: https://www.mucf.se/pressmeddelande/ratt-av-mucf-att-aterkrava-bidrag-fran-sveriges-unga-muslimer-viktig-provning-av Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen med Pernilla Landin Om det är rättvist eller inte - det är inte det som är poängen, utan just omsorgen i att lyfta fram den som kanske allra mest behöver det. Pernilla Landin är diakon i Stockholms domkyrkoförsamling Text Matt 20: 1-16 Klocka Vetlanda kyrka, i Växjö stift Musik  Jag lyfter ögat mot himmelen (psalm 210), med Svenska Psalmjazztrion Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion  helgsmal@sverigesradio.se

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. För 150 år sedan föddes det Tyska kejsardömet - för fransmännen förnedrande nog i Versailles Spegelsal. Men vilken roll kom denna nya stormakt att spela i Europas historia och för dagens tyskar? Pickelhuvor och preussiska junkrar och mitt ibland alla den intrigmakande järnkanslern Otto von Bismarck. I januari 1871 hade han fått sin vilja igenom och kunde utropa det Tyska kejsardömet i Spegelsalen i Versailles. Tobias Svanelid och historikern Johan Östling diskuterar detta det andra tyska riket och hur det kom att uppstå som en av Europas nya stormakter. Och vad det tyska kejsardömet kom att få för konsekvenser för en tysk identitet och påstådda särväg i världshistorien. Dessutom om kvinnokrigarna i Dahomey, Afrikas amazoner, som Dick Harrison berättar om. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

En person i salongen per filmvisning är vad som gäller, för den nedbantade och digitala filmfestivalen i Göteborg. Och först ut är filmen "Tove", den första spelfilmen om författaren Tove Janssons liv. Vår filmkritiker Emma Engström är på plats på biograf Draken och träffar skådespelaren Alma Pöysti som spelar Tove Jansson, och filmens producent, Andrea Reuter. SAMTIDIGT, I USA... ...drar en annan digital filmfestival igång i Park City i Utah - Sundancefestivalen. En av de svenska filmer som visas där är dokumentären "Världens vackraste pojke". En skildring av Björn Andrésen, han som sextonåring fick huvudrollen i Viscontis film "Döden i Venedig", och hur hans liv gestaltade sig efter det. P1 Kulturs Lisa Bergström har sett filmen och intervjuat regissörerna Kristina Lindström och Kristian Petri. ETT BESÖK I TECKNAREN BRUNO KNUTMANS BILDVÄRLD Tänk dig en limpa med födelsedagsljus som svävar över en öde gata. Ett exempel på ett verk av tecknaren Bruno Knutman, en konstnär som inspirerat många andra tecknare.Vår reporter Katarina Wikars stämde träff med konstnären Jockum Nordström i Knutmans utställning "I källarateljén" på galleri Magnus Karlsson i Stockholm. TRE OPEROR AV VERDI - HÄR HÄNDER DET SAKER... Dagens klassiker är en guidad tur in i kompositören Guiseppe Verdis tre operor Rigoletto, La Traviata och Trubaduren. Ciceron är vår operakritiker Per Feltzin. Från i går.

Kultur, Repris

Uppläsning: Lotti Törnros DIKTSAMLING: Dikter (1916) MUSIK Philip Lane: Canzonetta ur Divertissement för klarinett, harpa och stråkar EXEKUTÖR Verity Butler, klarinett, Royal ballet sinfonia, Birmingham, Gavin Sutherland, dirigent. Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Detta skandinaviska samarbetsprojekt ska stärka kunskapen om likheter och skillnader mellan våra respektive länder.

Kultur

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Det blir tyvärr inget Lantzkampen den här veckan eftersom Annika är sjuk. I radion kommer istället årskrönikan från 2020 att ljuda. Nästa vecka är Lantzkampen tillbaka som vanligt!!! Från i går.

Underhållning, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekots stora dagliga nyhetssändningar. Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om hur Sverige hamnat på frontlinjen i Frankrikes krig mot terrorismen i Västafrika, när man nu skickar ner en hemlig specialstyrka till den offensiva antiterrorstyrkan "Task force Takuba". Medverkande: Anders Löfberg, chef Specialförbanden, Peter Hultqvist, försvarsminister (S), Frédéric Barbry, talesperson på franska försvarsmakten, Hamadoune Dicko, ordförande för en organisation som samlar personer från Fulani-folket, Jonathan Pedneault, Human Rights Watch, Andreas Holmgren, säkerhetsofficer inom FN:s civila säkerhetssektion i Mali, malisk lärare som flytt undan terroristernas hot och våld, Jean-Marie Bockel, tidigare fransk försvarsminister och pappa till en dödad soldat i Mali, Thierry Vircoulon på det franska utrikespolitiska institutet, Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiet, Björn Söder, Sverigedemokraterna, Hans Wallmark, Moderaterna Tekniker: Elvira Björnfot och Elin Hagman Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Senaste nytt varje timme från Ekoredaktionen.

Nyheter

Bröderna skyddar mobbade barn, fixar tv-spel och ger pojkarna på gården egna superhjältar i sin tecknade serie. Men det finns en hemlighet, bröderna är pedofiler. Kan barnen anmäla sina bästa vänner? I januari 2017 dyker det upp en ny märklig tråd på nätforumet Flashback. I skydd av anonymiteten berättas om en stor hemlighet och en märklig livslång vänskap med två pedofiler i 35-årsåldern. "Hej, jag är vän med två pedofilbröder. Utöver att de är pedofiler och jag tekniskt sätt blev utnyttjad av dom, så är dom jättefina vänner som sprider mycket glädja och kärlek i mitt liv" Hundratals främlingar engagerar sig snart i fallet och snart börjar härvan runt bröderna nystas upp. Många barn har utsatts för våldtäkter, från södra till norra Sverige. Men bröderna är okända för polisen och har i femton års tid lockat till sig barn, mest unga pojkar. Hur ska de stoppas när ingen vill gå till polisen och anmäla? En dag riggar ett av offren en fälla och ringer upp bröderna. Men tiden är knapp, för bröderna har hittat nya offer. I dokumentären träder offer och anhöriga fram för första gången och berättar om fallet som blivit känt som "Pedofilbröderna". Det är en historia om grova övergrepp mot barn så vi vill varna känsliga lyssnare för att del av innehållet kan vara stötande. Programmet gjordes 2019. Reporter: Magnus Arvidson Producent: Håkan Engström Slutmix: Ludvig Jansson Länkar för dig som behöver hjälp eller stöd: Brottsofferjouren Sverige - erbjuder stöd till den som utsatts för brott. Rikskriscentrum - Sveriges kriscentrum för män. Dags att prata- information om barn och sexuella övergrepp. Polisen - Information om hur anmälan går till. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris